Riksdagens protokoll

1990/91:2

Tisdagen den 2 oktober

Kl. 14.00-15.03

Protokoll

1990/91:2

Efter gudstjänst i Storkyrkan, där predikan hölls av biskop Jonas Jonsson,
öppnades riksmötet i kammarens plenisal enligt det program som i bilaga
fogats till detta protokoll.

1§ Lyrik

Skådespelarna Margaretha Krook och Max von Sydow läste följande dik-
ter:

Prolog

av Alf Henrikson

Det svenska språket har klingat

i tusen år och mer

och det mesta blev aldrig bevingat

som dess stora poeter skrev ner.

Vad de kvad och vad de månde heta

står dock tryckt på historiens blad.

Och Sveriges riksdag bör veta

vem som gav upphov till vad.

Du går icke ensam

av Carl Jonas Love Almqvist

Om bland tusen stjärnor

någon enda ser på dig,

tro på den stjärnans mening,

tro hennes ögas glans.

Du går icke ensam.

Stjärnan har tusen vänner;

alla på dig de skåda,

skåda för hennes skull.

Prot. 1990/91:2

2 oktober 1990

Lycklig du är och säll.
Himlen dig har i kväll.

/ rörelse
av Karin Boye

Den mätta dagen, den är aldrig störst.
Den bästa dagen är en dag av törst.

Nog finns det mål och mening i vår färd -
men det är vägen, som är mödan värd.

Det bästa målet är en nattlång rast,
där elden tänds och brödet bryts i hast.

På ställen, där man sover blott en gång,
blir sömnen trygg och drömmen full av sång.

Bryt upp, bryt upp! Den nya dagen gryr.
Oändligt är vårt stora äventyr.

Pojkarne
av Anna Maria Lenngren

Jag minns den ljuva tiden,
jag minns den som i går,
då oskulden och friden
tätt följde mina spår,
då lasten var en häxa
och sorgen snart försvann
då allt utom min läxa
jag lätt och lustigt fann.

Uppå min mun var löjet
och hälsan i min blod,
i själen bodde nöjet,
var människa var god.
Var pojke, glad och yster,
var strax min hulda bror,
var flicka var min syster,
var gumma var min mor.

Jag minns de fria fälten
jag mätt så mången gång,
där ofta jag var hjälten
i lekar och i språng;
de tusen glada spratten
i sommarns friska vind

med fjärlarne i hatten
och purpurn på min kind.

Prot. 1990/91:2

2 oktober 1990

Av falskheten och sveken
jag visste intet än,
i var kamrat av leken
jag såg en trogen vän.

De långa lömska kiven,
dem kände icke vi;
när örfilen var given,
var vreden ock förbi.

Ej skillnad till personer
jag såg i nöjets dar;
bondpojkar och baroner,
allt för mig lika var.

I glädjen och i yran
den av oss, raska barn,
som gav den längsta lyran,
var den förnämsta karln.

Men, mina ungdomsvänner,

hur tiden ändrat sig!

Jag er ej mera känner,

I kännen icke mig.

De blivit män i staten,

de forna pojkarne,

och kivas nu om maten

och slåss om titlarne.

Med fyrtio år på nacken

de streta i besvär

tungt i den branta backen,

där lyckans tempel är. -

Vad ger då denna tärnan,

så sökt i alla land? -

Kallt hjärta under stjärnan,

gul hy och granna band.

Sång efter skördeanden

av Erik Axel Karlfeldt

Här dansar Fridolin,

han är full av det söta vin,

av sin vetåkers frukt, sina bärmarkers saft, 57

5 Riksdagens protokoll 1990/91:2

Prot. 1990/91:2

2 oktober 1990

av den vinande valsmelodin.

Se, med livrockens väldiga skört på sin arm
hur han dansar var flicka på balen varm,
tills hon lutar - lik vallmon på slokande skaft -
så lycksaligen matt mot hans barm.

Här dansar Fridolin,

han är full av minnenas vin.

Här hugsvalades far och farfar en gång
av den surrande bondviolin.

Men nu soven I, gamle, i högtidens natt,

och den hand, som gned strängarna då, är nu matt,
och ert liv samt er tid är en susande sång,
som har toner av sucksamt och glatt.

Men här dansar Fridolin!

Sen er son, han är stark, han är fin,
och han talar med bönder på böndernas sätt
men med lärde män på latin.

Och hans lie går skarp i er nyodlings gull,
och han fröjdas som I, när hans loge står full,
och han lyfter sin mö som en man av er ätt
högt mot höstmånens röda kastrull.

Till tidens formgivare

av Ingrid Sjöstrand

Avskaffa vapnen

Tillåt inte

att de tillverkas

Tillåt inte

att de tillförs

någon

Tillåt dem inte

- Då kastar de sten!

Avskaffa stenen

- Då flyger de dig i strupen

av skam

att inte få slåss!

Avskaffa skammen

Avskaffa de förlorade
ansiktena

Hölj barnen med ära

Låt deras stolta

ansikten

växa fast

Låt deras huvuden

bäras
på raka
nackar

Lova och prisa barnen!
Det har vi råd med
Vapnen stenarna
skammen
har ingen råd med
Ta ifrån dem

vapnen
stenarna
skammen

Hölj dem
med ära

Ge dem stolta
ansikten
som inte kan
förloras

Prot. 1990/91:2

2 oktober 1990

Öppnande av riks-
mötet

En naken främling

av Alf Henrikson

En naken främling träder i världen in.

Någon torkar honom i synen och daskar honom

i baken.

Någon lindar en filt om hans bleka, hårlösa skinn.

Och om femtio år om det vill sig väl är han

varken blek eller naken.

Sverige åt svenskarna! lyder hans bidrag till
världsförbättrarbråket.

Han har glömt att han själv var en naken främling
som inte kunde språket.

Prognos

av Alf Henrikson

Att planera vår framtid är inte lätt

fast lagret av fakta är stort.

Men den ordnar sig säkert på något sätt

för det har den ju alltid gjort.

2 § Öppnande av riksmötet

Anf. 1 TALMANNEN:

Eders Majestät! Jag hemställer nu att Eders Majestät måtte förklara
1990/91 års riksmöte öppnat.

Prot. 1990/91:2

2 oktober 1990

Regeringsförklaring

Anf. 2 HANS MAJESTÄT KONUNGEN:

Herr talman! Ärade ledamöter! När ni, valda ombud för Sveriges folk, i
dag åter samlas här i Stockholm inleds ett nytt arbetsår för riksdagen.

Ni har en ansvarsfull uppgift att fylla. Många frågor av stor betydelse för
vårt land och dess medborgare kommer att bli föremål för diskussion och
beslut under kommande riksdagsperiod.

Under det gångna året har fortsatta framsteg gjorts i fråga om avspänning
mellan de två supermakterna samt reducering av vapensystem och militära
styrkor i Europa. Tillsammans med de fortgående förändringarna i Öst-
europa har detta medfört att de två försvarsalliansernas uppgifter och bety-
delse har blivit föremål för diskussion.

Samtidigt har oroligheterna i Mellersta Östern givit oss en allvarlig påmin-
nelse om att det finns stora risker för väpnade konflikter i olika delar av värl-
den.

Förenta nationernas agerande i denna krissituation inger förhoppningar
om en ökad betydelse för FNs fredsbevarande roll. Förändringarna i Öst-
europa skapar förutsättningar för en ny och positiv politisk och ekonomisk
utveckling. Detta kommer att ha stor betydelse för oss alla.

I morgon, den 3 oktober, återförenas Väst- och Östtyskland till en nation.
Det är en historisk händelse.

I Sovjetunionen reses ökade krav på självständighet från ett stort antal
delrepubliker, bl.a. de baltiska. Hur detta kommer att påverka utvecklingen
i vår grannstat är svårt att förutspå.

Ett nytt försvarsbeslut skall fattas av riksdagen under nästa år. Det gäller
den långsiktiga utvecklingen av vårt totalförsvar. Vi hoppas och vill gärna
tro att den nuvarande situationen med reduceringar av de av de militära re-
surserna i vår omvärld skall fortsätta, men det är viktigt att vi inte enbart ser
till det aktuella läget. Vi måste agera så att vi har handlingsfrihet och kan
möta de behov som kan komma att uppstå i framtiden.

Viktiga frågor rörande vår ekonomi kommer att kräva Edert ställningsta-
gande. Dit hör bl.a. Sveriges framtida relationer till EG.

I ökad omfattning måste vi sträva efter att vidta konkreta åtgärder för vår
miljö. Miljöproblemen har en stark knytning till vår energiförsörjning. Båda
dessa områden är stora och komplicerade. De kommer att kräva noggranna
överväganden från Eder sida.

Jag har med dessa exempel på viktiga frågor som kommer att finnas med
i Edert arbete önskat framhålla hur betydelsefullt detta är för landets fram-
tid. De beslut som ni fattar under detta riksmöte kommer att beröra oss alla.
Vi kommer med uppmärksamhet och intresse att följa Edert arbete för vårt
lands utveckling.

Jag önskar Eder välgång i detta viktiga värv och förklarar härmed 1990/91
års riksmöte öppnat.

3§ Regeringsförklaring

Anf. 3 Statsminister INGVAR CARLSSON:

Eders Majestäter, Eders Kungliga Högheter, herr talman, ledamöter av
Sveriges riksdag!

I morgon, den 3 oktober 1990, förenas de båda tyäka staterna. Därmed
försvinner det främsta uttrycket för Europas delning och det kalla kriget.
Sverige hälsar med största tillfredsställelse det enade, fria och demokratiska
Tyskland.

Trots växande samförstånd och avspänning i världen visar Iraks ockupa-
tion av Kuwait hur bräcklig freden är.

Iraks agerande är ett flagrant brott mot folkrätten. Konflikten måste lösas
genom att Irak omgående uppfyller Förenta nationernas krav och lämnar
Kuwait.

Sverige hälsar med tillfredsställelse den aktiva roll som Förenta natio-
nerna nu spelar för att upprätthålla internationell fred och säkerhet. Om sä-
kerhetsrådet så begär, är Sverige berett att ställa fredsbevarande styrkor och
militär personal till FNs förfogande. Sverige ger ett omfattande bistånd till
dem som drabbas av konflikten.

Regeringen kommer att fortsätta de intensiva ansträngningarna för att
svenskarna skall få lämna det berörda området. Olika kanaler utnyttjas.
Alla utländska medborgare, som så önskar, måste få lämna Irak och åter-
förenas med sina familjer.

De omvälvande internationella händelserna under det senaste året ställer
nya krav på Sveriges utvecklingssamarbete.

Sveriges åtagande att ge ett stöd till u-ländernas långsiktiga ekonomiska,
miljömässiga och sociala utveckling står fast.

Barnens överlevnad och utveckling är i dag en av de centrala, globala frå-
gorna. Sverige var en av initiativtagarna till barntoppmötet i FN. Konkreta
åtaganden krävs för att förverkliga FN-konventionen om barns rättigheter.

För att bidra till en ny fredlig världsordning kommer Sverige att fortsätta
att verka för ett förbud mot kärnvapenprov och ett avtal om totalförbud mot
kemiska vapen. Regeringen kommer i FN att lägga fram förslag om förhand-
lingar om ett förbud mot kärnvapen till havs.

Under 1980-talet stärktes Sveriges ekonomi påtagligt. Investeringarna
ökade kraftigt, sysselsättningen steg och budgetunderskottet avvecklades
tack vare god tillväxt och återhållsamhet med nya utgifter.

Framstegen har emellertid lett till ökade anspråk och ekonomin har över-
ansträngts. Priser och kostnader ökar snabbt och leder till låg tillväxt och
risker för stigande arbetslöshet. Ett alltför lågt sparande återspeglas i ett väx-
ande bytesbalansunderskott. Krisen i Mellanöstern lägger ytterligare bördor
på den svenska ekonomin och innebär risker för framtiden. Detta ställer
krav på en kraftfull och målmedveten politik.

Vårens uppgörelse kring den ekonomiska politiken hade positiva effekter
på samhällsekonomin.

En fortsatt restriktiv finans- och penningpolitik är nödvändig. Budgetpoli-
tiken kommer i enlighet härmed att vara mycket stram. Förslag till reformer
föreläggs riksdagen endast under förutsättning att de utan skattehöjningar
kan finansieras inom ramen för en fortsatt stram finanspolitik.

För att värna sysselsättning och välfärd måste nu uppgiften att nedbringa
inflationen och att återställa balansen i samhällsekonomin överordnas andra
ambitioner och krav.

År 1991 är från den utgångspunkten ett avgörande år. Skall Sveriges kon-

Prot. 1990/91:2

2 oktober 1990

Regeringsförklaring

Prot. 1990/91:2

2 oktober 1990

Regeringsförklaring

kurrenskraft bibehållas, måste jakten mellan löner och priser brytas. I annat
fall kommer arbetslösheten att stiga.

Med skattereformens sista etapp erbjuds dessutom särskilt goda förutsätt-
ningar för att år 1991 radikalt dämpa löneökningstakten. Det gäller att växla
om från inflationslöner till reallöner.

Den av regeringen utsedda förhandlingsgruppen skall vara arbetsmarkna-
dens parter behjälplig att nå ett stabiliseringsavtal för i första hand 1991. Yt-
terst vilar emellertid ansvaret härför på parterna själva.

En proposition med riktlinjer för den ekonomiska politiken de närmaste
åren kommer att föreläggas riksdagen i höst.

Demokratins vitalitet förutsätter att olika åsikter kan brytas och prövas
mot varandra. En livaktig debatt mellan partierna är nödvändig. Det är de-
mokratins ena sida.

Den andra sidan är att partierna måste kunna samverka i för nationen av-
görande frågor. Det kravet ställer medborgarna på oss folkvalda politiker.

Så var det i skattepolitiken. Genom den stora skattereformen får Sverige
ett rättvist, enkelt, likformigt och effektivt skattesystem som stimulerar ar-
bete och sparande. En viktig fråga kunde lösas över partigränserna i riksda-
gen.

Vid sidan av den ekonomiska politiken ligger nu tre sådana frågor framför
oss: energipolitiken, Europapolitiken och försvarspolitiken.

En långsiktigt hållbar energipolitik är avgörande för hela vårt lands fram-
tid.

Kärnkraften skall avvecklas till år 2010 och energiförsörjningen tryggas.
Omställning av energisystemet måste förenas med målen om god miljö, full
sysselsättning, tillväxt och rättvist fördelad välfärd. De bästa förutsättning-
arna för detta skapas om energipolitiken utformas i bred enighet mellan par-
tierna.

De aviserade samtalen i energipolitiken har till syfte att skapa en bred par-
lamentarisk bas för en långsiktigt hållfast energipolitik.

Riksdagens partier bör söka samstämmighet om Europapolitiken.

Europas politiska karta ritas om. Säkerhet, samarbete och samförstånd är
nyckelord i förändringen.

Den centrala uppgiften i Europa är nu att skapa ett system för gemensam
säkerhet, som omfattar alla Europas länder och folk. Inom ramen för den
europeiska säkerhets- och samarbetskonferensen, ESK, kommer regeringen
att aktivt verka för tillkomsten av ett sådant system. Målet är en fredsord-
ning som undanröjer alla hot om krig i Europa.

I Öst- och Centraleuropa har folkens krav på frihet, demokrati och bättre
levnadsvillkor segrat. En gigantisk omställning väntar, inte minst i Sovjet-
unionen. De västeuropeiska länderna måste medverka till att en sådan om-
ställning underlättas. Det fortsatta samarbetet med länderna i Östeuropa är
en viktig del av Sveriges Europapolitik.

Samarbetet med de baltiska grannfolken skall utvecklas och fördjupas.
Sverige ser fram mot den dag, då de baltiska republikerna, i enlighet med
Helsingforsdokumentets bestämmelser och anda, uppnår självständighet.

Ett framgångsrikt resultat av de pågående förhandlingarna mellan EFTA

och EG utgör en värdefull byggsten i det nya Europa. Samarbetet mellan de
nordiska länderna är ett viktigt bidrag till den europeiska integrationen.

Sverige eftersträvar ett så omfattande och djupgående samarbete med EG
som är förenligt med vår neutralitetspolitik.

I det nya Europa kan EGs utrikes- och säkerhetspolitiska samarbete
komma att få en sådan inriktning och utformning att det utesluter ett förplik-
tande utrikespolitiskt samarbete och en gemensam försvarspolitik. I ett
Europa, med en ny fredsordning och där blockgränserna försvunnit, skulle
det därmed gå att förena ett svenskt medlemskap i EG med en fortsatt neu-
tralitetspolitik.

Genom en generös och samordnad migrations- och flyktingpolitik måste
Europa agera för ett gemensamt förhållningssätt inför framtida befolk-
ningsrörelser. Regeringen kommer att intensifiera arbetet på detta område,
såväl inom ramen för det nordiska samarbetet som i bl.a. Europarådet, där
Sverige 1991 övertar ordförandeskapet i ministerkommittén.

Riktlinjer för en framtida flykting-, invandrings- och invandrarpolitik ut-
vecklas.

Också när det gäller det svenska försvarets framtida utformning är det
önskvärt med en bred politisk enighet.

Grunden för svensk säkerhetspolitik är en fast och konsekvent neutrali-
tetspolitik som stöds av ett starkt och allsidigt totalförsvar.

Förändringarna i Europa och i förhållandet mellan stormakterna kommer
dock att påverka den svenska försvarsplaneringen. Regeringen kommer att
söka ett brett stöd i riksdagen för den kommande försvarspropositionen.

Näringspolitiken har en strategisk betydelse för att öka tillväxten i ekono-
min. Regeringens politik inriktas i ökad utsträckning på åtgärder som för-
bättrar ekonomins funktionssätt, skapar fungerande marknader med ökad
konkurrens och stärker näringslivets internationella konkurrenskraft.

På grundval av ett livskraftigt jordbruk och minskad protektionism omda-
nas livsmedelspolitiken i syfte att skapa bättre kvalitet, en dämpad prisut-
veckling och ett mer varierat utbud av livsmedel.

Regionalpolitiken fullföljs i enlighet med riksdagsbeslutet våren 1990.
Detta innebär att insatser görs i regionalpolitiskt prioriterade områden för
att stärka infrastrukturen samt för att stödja tillväxten av industri- och tjäns-
teföretag.

Utrymme för ökade investeringar i transportsektorns infrastruktur skapas
genom nya former för huvudmannaskap och finansiering.

Förslag om ökade insatser för miljövänliga trafiksystem i de tre storstads-
områdena föreläggs riksdagen. Förhandlingar genomförs med Danmarks re-
gering om fasta förbindelser över Öresund.

Välfärdspolitiken inriktas på att ge alla människor möjlighet att leva ett
aktivt och självständigt liv på grundval av ekonomisk och social trygghet.

Detta bidrar till en stark ekonomi, både genom att människors produktiva
förmåga ökar och genom ett minskat offentligt utgiftstryck. Förnyelsen av
den offentliga verksamheten skall bidra till tillväxt och välfärd.

Utrymmet för medborgarnas personliga val och önskemål skall öka inom
utbildning, vård och omsorg.

Arbetsmarknadspolitiken inriktas ytterligare på utbildning och arbetsför-

Prot. 1990/91:2

2 oktober 1990

Regeringsförklaring

Prot. 1990/91:2

2 oktober 1990

Regeringsförklaring

medling samt på att stödja människors återkomst till arbetslivet. Om arbets-
lösheten stiger har regeringen hög beredskap. I en sådan situation kan andra
åtaganden få stå tillbaka.

En ny arbetslivspolitik kommer att ta upp kampen mot dåliga arbetsmil-
jöer. Utslagningen från arbetslivet skall bekämpas. Till grund för en sådan
politik ligger arbetsmiljökommissionen och de 15 miljarder kronor som
kommer att finnas i arbetslivsfonden. Vi står inför en bred förnyelse av vill-
koren inom arbetslivet, till förmån främst för dem som har de tyngsta och
farligaste jobben. Detta blir en av de största och viktigaste uppgifterna under
90-talet.

Arbetsgivarens rehabiliteringsansvar och ansvar för att förebygga arbets-
skador och ohälsa lagfästs.

Lagfäst sjuklön införs den 1 juni 1991.

Sjuk- och arbetsskadeförsäkringarna reformeras, så att de bättre medver-
kar till att ge människor hjälp att komma tillbaka till ett aktivt liv efter sjuk-
dom eller förtidspension. Ambitionen är att ohälsotalet minskas med två da-
gar under ett år och med tio dagar på fem år.

Hälso- och sjukvårdens förnyelsearbete skall ge ökad tillgänglighet och
öppnare vårdformer. Förebyggande arbete utvecklas.

Under året kommer regeringen att föreslå att användandet av genteknik
på människor skall lagregleras. Förslaget innebär bl.a. förbud mot försök att
utveckla metoder för att åstadkomma genetiska effekter som kan gå i arv.

Förslag om reformering av äldre- och handikappomsorgen föreläggs riks-
dagen. Primärkommunerna föreslås få ett samlat ansvar för service och vård
för dessa grupper. Genom en starkare satsning på stöd i hemmet, alternativa
boendeformer och hemsjukvård ökar välfärden.

Det är angeläget att fortsätta utbyggnaden av föräldraförsäkringen. När
reformutrymme föreligger har denna reform högsta prioritet.

Regeringen kommer att föreslå en skärpning av jämställdhetslagen liksom
åtgärder mot könsdiskriminerande reklam.

Barnomsorgens utbyggnad fortsätter. Förslag om statsbidrag till personal-
kooperativ föreläggs riksdagen.

En reformering av skolbarnsomsorgen förbereds.

Förändringar kommer att föreslås när det gäller styrningen av och ansva-
ret för skolan. Skolans omfattande regelverk förenklas. Kommunernas an-
svar för skolan blir tydligare. Statens uppföljning och utvärdering utvecklas.
Den statliga skoladministrationen halveras. Ett nytt skolverk bildas.

En parlamentarisk beredning av betygsfrågorna tillsätts, och arbetet med
en ny läroplan för grundskolan inleds.

Gymnasieskolan reformeras. De yrkesinriktade utbildningarna förbätt-
ras. Insatserna inom vuxenutbildningen skall riktas främst till vuxna med
kort utbildning. Samverkan mellan gymnasieskolan och vuxenutbildningen
underlättas för att ge fler ungdomar och vuxna tillgång till kompetenshö-
jande utbildning.

Treårsprogrammet för forskning, kultur och högre utbildning fullföljs.

Den nationella mediepolitiken bör utformas i bredaste möjliga samför-
stånd mellan de politiska partierna. Regeringen kommer därför att inbjuda

riksdagens partier till en parlamentarisk beredning om den framtida medie-
politiken.

Arbetet med att stärka rättsväsendet fortsätter. Riksdagen föreläggs för-
slag rörande domstolsväsendet.

Möjligheterna att finna nya alternativ till frihetsstraff undersöks.

Ytterligare insatser för att stärka brottsoffrens ställning förbereds. Sär-
skilda åtgärder planeras för att stärka skyddet för hotade och utsatta kvin-
nor.

Socialtjänstens möjligheter att ta hand om unga som begått brott för-
stärks. Förändringar föreslås i polislagens regler om frisläppande av unga
som gripits för brott. En parlamentarisk utredning tillkallas med uppdrag att
se över rättsväsendets och socialtjänstens ingripande när unga begår brott.

Bostadsbyggandet hålls uppe. Särskilda ansträngningar görs för att möta
ungdomars behov av egen bostad.

Förslag till nytt bostadsfinansieringssystem föreläggs riksdagen.

Förslag framläggs som lägger ökat ansvar på producenter och materialtill-
verkare för skador som orsakas av dåligt material och felaktiga byggmeto-
der.

Miljöhänsyn måste genomsyra samhället och finnas med från början i all
planering.

Arbetet för en god livsmiljö kräver ökat internationellt samarbete. Över-
enskommelsen för att rädda Östersjön följs upp med konkreta insatser. För-
beredelser för en andra global miljökonferens pågår.

Arbetet i vårt land med att samordna och skärpa miljölagarna fortgår.
Lagstiftningen skall utgå ifrån vad som är nödvändigt för hälsa och miljö.
Ekonomiska styrmedel skall användas för att inrikta utvecklingen mot en
bättre miljö.

Före sekelskiftet bör industriutsläppen ned till ofarliga nivåer. Gamla mil-
jöskador saneras.

Varor och produkter skall göras rena från början. Farliga ämnen avvecklas
eller begränsas kraftigt.

Jord- och skogsbruket skall anpassas till natur- och miljövårdens krav ge-
nom det pågående arbetet för att skapa bättre skydd för hotade arter, fjäll-
nära skogar och våtmarker. Kulturlandskapet berikas.

Åtgärder sätts in för att göra trafiksystemet miljövänligt. Miljökraven för
fordon skärps.

Sverige är ett bra land att leva och bo i.

I vårt land är demokratin djupt förankrad. Sysselsättningen är hög, välfär-
den utbyggd och tryggheten omfattande. Här är människorna välutbildade
och industrin väl rustad. Här är naturen bättre skyddad än i något annat mo-
dernt industriland.

Över detta känner vi stolthet. Vi vill värna uppnådda framgångar, men vi
vill också gå vidare, förnya och förbättra Sverige. För att klara detta krävs
att många är beredda att ta gemensamt ansvar.

De uppgifter vi står inför i vårt land får emellertid inte undanskymma att
Sverige är en del av en större gemenskap som kräver också våra insatser.

1990-talets uppgift är att ställa om till en ekologiskt uthållig livsform. I

Prot. 1990/91:2

2 oktober 1990

Regeringsförklaring

Prot. 1990/91:2

2 oktober 1990

Sverige finns goda förutsättningar att visa att god miljö kan förenas med väl- ,
stånd och full sysselsättning.

Vi svenskar kan nu visa att människor kan leva och utvecklas i frihet och

Regeringsförklaring

trygghet och samtidigt värna naturen till gagn för framtida generationer.

4§ Ceremonin avslutades kl. 15.03.

Vid protokollet

GUNNAR GRENFORS

/Gunborg Apelgren

Bilaga till

Riksdagens protokoll

1990/91:2

Prot. 1990/91:2

2 oktober 1990

Program för öppnandet av riksmötet 1990/91 tisdagen den 2 oktober
1990 kl 14.00

Musik under samlingen

FANFAR

KUNGSSÅNGEN

HUMORESK
av Tor Aulin
med Kammarorkestern
violinsolo Peter Olofsson

LYRIK
läses av
Margaretha Krook
och Max von Sydow

ANDANTE ur Chitra op 43
av Wilhelm Stenhammar
med Uppsala Kammarsolister

TALMANNEN

HANS MAJESTÄT KONUNGEN

FANFAR

L’USELLO ESCO 1990
av Lars Ekström
med Talekvartetten

STATSMINISTERN

HUMORESQUE nr VI op 89:4
av Jean Sibelius
med Kammarorkestern
violinsolo Peter Olofsson

DU GAMLA, DU FRIA

GIGA ur Suite Barocco op 23
av Kurt Atterberg
med Kammarorkestern

Prot. 1990/91:2

2 oktober 1990 Innehållsförteckning

Tisdagen den 2 oktober

Kl. 11.00

1 § Välkomstord...................................... 1

Talmannen

2 § Nya riksdagsledamöter m.m........................... 2

3 § Återkomst........................................ 3

4 § Ledigheter m.m.................................... 3

5 § Upprop.......................................... 3

6 § Kammarens sammansättning.......................... 3

7 § Avsägelser..........................,.............. 12

8 § Anmälan om kompletteringsval till vissa utskott............ 12

9 § Meddelande om kammarens arbete..................... 13

Talmannen

10 § Bordläggning...................................... 14

11 § Anmälan om interpellationer

1990/91:1 av Carl Frick (mp) om utländska besök med kärnva-
penbestyckade fartyg............................. 14

1990/91:2 av Pär Granstedt (c) om statliga bostadslån till ålder-
domshem...................................... 15

1990/91:3 av Carl Frick (mp) om bilavgifter.............. 15

1990/91:4 av Per Gahrton (mp) om Sverige och EG........ 16

1990/91:5 av Carl Frick (mp) om momsen och kollektivtrafiken 18
1990/91:6 av Sten Andersson i Malmö (m) om socialbidrag. . . 19

1990/91:7 av Annika Åhnberg (v) om matpriserna......... 19

1990/91:8 av Gudrun Schyman (v) om kommunens ekonomi
och den sociala omvårdnaden...................... 20

1990/91:9 av Jan-Olof Ragnarsson (v) om invandrarverkets
handläggningstider.............................. 21

1990/91:10 av Margö Ingvardsson (v) om föräldraförsäkringen 22

1990/91:11 av Martin Olsson (c) om sysselsättnings- och befolk-
ningsproblem i Västernorrlands län.................. 22

1990/91:12 av Sten Andersson i Malmö (m) om kollektiva hem-
försäkringar .................................... 26

1990/91:13 av Margö Ingvardsson (v) om sjukvården och lands-
tingens ekonomi................................ 27

1990/91:14 av Jan-Erik Wikström (fp) om biståndspolitiken och
demokratimålet................................. 27

1990/91:15 av Karin Israelsson (c) om åtgärder för att minska
antalet fängelsestraff för unga lagöverträdare.......... 29

1990/91:16 av Gullan Lindblad (m) om flyktingpolitiken..... 32

1990/91:17 av Gullan Lindblad (m) om invandringspolitiken. . 32

68 1990/91:18 av Larz Johansson (c) om högskoleutbildningen . . 33

1990/91:19 av Bo Hammar (v) om den s.k. Catalinaaffären . . 34

1990/91:20 av Rune Thorén (c) om momsbefrielse för kollek-
tivtrafik ....................................... 35

1990/91:21 av Pär Granstedt (c) om bristen på bostäder..... 35

1990/91:22 av Martin Olsson (c) om legitimation av naprapater 36

1990/91:23 av Lars Ernestam (fp) om försurningsskador på kul-
turmiljön ...................................... 39

1990/91:24 av Bengt Westerberg (fp) om AP-fondernas place-
ringsrätt....................................... 40

12 § Anmälan om frågor

1990/91:1 av Åsa Domeij (mp) om Världsbankens miljökonse-
kvensbeskrivningar .............................. 41

1990/91:2 av Karl-Gösta Svenson (m) om användningen av me-
del från allmän investeringsfond.................... 42

1990/91:3 av Sören Lekberg (s) om uttaget av investeringsavgif-
ten........................................... 42

1990/91:4 av Karl-Gösta Svenson (m) om övergångsproblem
vid skatteomläggningen........................... 42

1990/91:5 av Gullan Lindblad (m) om den treåriga försöksut-
bildningen vid vårdgymnasium...................... 43

1990/91:6 av Gullan Lindblad (m) om statsbidrag till kyrkans
barnomsorg.................................... 43

1990/91:7 av Annika Åhnberg (v) om förpackningar........ 44

1990/91:8 av Håkan Hansson (c) om löntagarfondernas aktie-
placeringar .................................... 44

1990/91:9 av Jan-Erik Wikström (fp) om behandlingen av an-
sökningar om visum.............................. 44

1990/91:10 av Birger Rosqvist (s) om återöppnande av BB i
Oskarshamn................................... 45

1990/91:11 av Ing-Britt Nygren (m) om momsen och recipient-
kontrollen..................................... 45

1990/91:12 av Gudrun Schyman (v) om exporten av kvicksilver-
avfall till Spanien................................ 46

1990/91:13 av Margö Ingvardsson (v) om s.k. pedagogiska mål-
tider och skattereformen.......................... 46

1990/91:14 av Jan Jennehag (v) om åtgärder mot militära
olyckor....................................... 46

1990/91:15 av Gudrun Schyman (v) om socialtjänsten och vår-
den av kriminella ungdomar m.m.................... 46

1990/91:16 av Gudrun Schyman (v) om förmedlingen av jour-
fosterhem ..................................... 47

1990/91:17 av Annika Åhnberg (v) om olämpliga förpack-
ningar ........................................ 47

1990/91:18 av Berith Eriksson (v) om utbyggnaden av barnom-
sorgen ........................................ 47

1990/91:19 av Viola Claesson (v) om kollektivtrafiken och be-
skattningen .................................... 48

1990/91:20 av Martin Olsson (c) om promilleregler vid framfö-

Prot. 1990/91:2

2 oktober 1990

Prot. 1990/91:2 rande av båt................................... 48

2 oktober 1990 1990/91:21 av Jan-Erik Wikström (fp) om närradion........ 48

1990/91:22 av Erling Bager (fp) om hembudsskyldigheten för

bostadsrätter................................... 49

1990/91:23 av Barbro Sandberg (fp) om rätten till pensionstill-
skott ......................................... 49

1990/91:24 av Bengt Westerberg (fp) om den svenska flykting-
politiken ....... 50

1990/91:25 av Åke Wictorsson (s) om åtgärder för att motverka
vissa effekter av det höjda bensinpriset............... 50

1990/91:26 av Daniel Tarschys (fp) om tidpunkten för en to-
bakspolitisk proposition........................... 50

1990/91:27 av Ingrid Ronne-Björkqvist (fp) om kontaktför-
medlingen av utländska kvinnor.................... 51

1990/91:28 av Barbro Westerholm (fp) om tidpunkten för en to-
bakspolitisk proposition........................... 51

1990/91:29 av Daniel Tarschys (fp) om en mer aktiv alkoholpo-
litik .......................................... 51

1990/91:30 av Bertil Måbrink (v) om förhandlingarna för fred i
Cambodja..................................... 51

1990/91:31 av Bertil Måbrink (v) om åtgärder för att skydda
Brasiliens gatubarn.............................. 52

1990/91:32 av Martin Olsson (c) om rattfylleribrotten....... 52

1990/91:33 av Anne Wibble (fp) om de statliga företagen .... 53

Kl. 14.00

1 § Lyrik............................................ 55

2 § Öppnande av riksmötet.............................. 59

Talmannen

Hans Majestät Konungen

3 § Regeringsförklaring................................. 60

Statsminister Ingvar Carlsson

Program.............................................. 67

gotab 97038, Stockholm 1990

Riksdagens snabbprotokoll 1990/91:2 Tisdagen den 2 oktober

Kammarens protokoll

Riksdagens protokoll

1990/91:2

FANFAR

KUNGSSÅNGEN

TALMANNEN

HANS MAJESTÄT KONUNGEN

FANFAR

STATSMINISTERN

DU GAMLA, DU FRIA

Kammarens protokoll