Riksdagens snabbprotokoll 1990/91:15 Torsdagen den 25 oktober

ProtokollRiksdagens protokoll 1990/91:15

Riksdagens protokoll
1990/91:15

Torsdagen den 25 oktober

Kl. 14.30-14.33

Protokoll

1990/91:15

1 § Ledigheter

Talmannen meddelade att ansökan om ledighet för FN-uppdrag inkommit
från

dels Ulla-Britt Åbark (s) för tiden den 10 november-den 9 december,
dels Kristina Svensson (s) för tiden den 12 november-den 11 december.

Kammaren biföll dessa framställningar.

Talmannen anmälde att Alf Eriksson (s) och Martha Berglund (s) skulle
tjänstgöra som ersättare för resp. Ulla-Britt Åbark och Kristina Svensson.

2 § Återkallelse av propositioner, m.m.

Talmannen redovisade att regeringen genom skrivelse 1990/91:49 återkal-
lat

1. prop. 1989/90:100 bil. 16 (miljö- och energidepartementet) litt. C
(energi), såvitt avsåg mom. 1 och 2, med undantag av de frågor som behand-
lats av näringsutskottet i betänkandet 1989/90:NU39,

2. prop. 1989/90:125 bil. 11 (miljö- och energidepartementet) litt. C
(energi), såvitt avsåg mom. 2 och 5.

Med hänvisning till det anförda anmälde talmannen att han avskrivit dessa
förslag samt de med anledning av prop. 1989/90:125 väckta motionerna
1989/90: N67, N68 yrkandena 1,2,5 och 8, N69,N70 yrkandena 1 och 4 samt
N71 yrkande 1 och yrkande 3 delvis.

Skrivelsen lades till handlingarna.

1 Riksdagens protokoll 1990/91:15

Prot. 1990/91:15

25 oktober 1990

3§ Bordläggning

Anmäldes och bordlädes

Proposition
1990/91:46 Nya omprövningsregler vid uppbörd av inkomstskatter och soci-
alavgifter m.m.

Motionerna

med anledning av skr. 1990/91:21 Hemlig teleavlyssning vid förundersökning
i brottmål under 1989

1990/91 :Ju5 av Claes Roxbergh m.fl. (mp)

med anledning av prop. 1990/91:22 Ändring i konkurslagen m.m.
1990/91:L14 av Elisabet Franzén m.fl. (mp)

med anledning av prop. 1990/91:29 Riksgäldskontorets uppgifter inom stats-
skuldspolitiken och den statliga finansförvaltningen

1990/91 :Fil av Lars Bäckström m.fl. (v)
1990/91 :Fi2 av Anne Wibble m.fl. (fp)
1990/91 :Fi3 av Lars Tobisson m.fl. (m)

4 § Anmälan om interpeliationer

Anmäldes att följande interpeliationer framställts

den 25 oktober

1990/91:63 av Olle Östrand (s) till kommunikationsministern om kontrollbe-
siktning före försäljning av vissa begagnade bilar för att minska skadliga bil-
avgasutsläpp:

I juli månad i år presenterade miljöavgiftsutredningen sitt slutbetänkande
med bl.a förslag till höjd försäljningsskatt (accis) för fabriksnya personbilar.
Skattehöjningen är avsedd att träda i kraft den 1 juli 1992 och endast omfatta
personbilar som drar mer än 0,9 liter per mil vid blandad körning. Dessutom
skulle från samma datum en särskild prestandaavgift utgå för bilar med hög
motorstyrka i förhållande till sin vikt. Syftet med förslaget är att nedbringa
bl.a. koldioxidutsläppen från trafiken. Koldioxiden ger som bekant upphov
till den s.k. växthuseffekten och mängden koldioxid i bilens avgaser är rela-
terad till bensinåtgången. Eftersom förslagen endast tar sikte på kommande
bilgenerationer, kommer lång tid att förflyta innan önskvärd miljöeffekt
uppnås.

Om man på kort sikt vill uppnå väsentliga miljöförbättringar beträffande
den svenska bilparken måste alltså andra åtgärder vidtas. Nedanstående två

av Motormännens riksförbund framtagna diagram visar utsläppen av skad- Prof. 1990/91:15
liga ämnen i avgaserna från bil utan katalysator och med katalysator.         25 oktober 1990

UtUåpp vid oGko hojtigkefer, med katalysator

Vid utgången av 1989 var drygt 20 % av den i trafik varande svenska per-
sonbilsparken utrustad med katalytisk avgasrening. Vid samma tidpunkt
uppgick det totala antalet personbilar i trafik till knappt 3,6 miljoner fordon,
varav alltså blott 700000 var utrustade med katalytisk avgasrening. Enligt
uppgift från bilindustrin har intresset att eftermontera katalysatorer i äldre
bilar varit mycket svagt, trots erbjudande om statligt bidrag och rabatter från
bilindustrin.

Vid utgången av 1989 var ca 40 % av den i trafik varande svenska person-
bilsparken tio år eller äldre. 16 % av fordonen var 15 år eller äldre. Mer än
en halv miljon bilar är alltså äldre än 15 år. Dessa fakta jämfört med uppgif-
terna i ovanstående två diagram torde icke tarva några närmare förklaringar.
Vill man på kort sikt uppnå väsentliga förbättringar beträffande den svenska
bilparken måste man diskutera de äldsta i trafik varande bilarna. Utöver de
kraftiga utsläppen av skadliga ämnen i avgaserna har dessa gamla fordon
dessutom en väsentligt högre genomsnittlig bensinförbrukning än yngre for-
don. Man torde utan överdrift kunna påstå att de äldsta bilarna förbrukar ca
30 % mer blyad bensin än vad dagens fabriksnya bilar förbrukar av blyfri
bensin. Skillnaden ur miljösynpunkt är sålunda synnerligen kraftig om man
jämför en gammal personbil utan katalysator som körs på blyad bensin och
en nyare personbil som körs med katalysator.

Som komplement till och förstärkning av miljöavgiftsutredningens förslag
i dess slutbetänkande är det sålunda synnerligen angeläget att åtgärder vid-
tas för att förnya den äldsta delen av bilparken.

AB Svensk Bilprovning har i ett remissvar på förslaget om förenklad kon-
trollbesiktning av yngre fordon föreslagit en obligatorisk kontrollbesiktning
före försäljning av begagnade personbilar som är äldre än tio år. Detta för-
slag har framför allt en konsumentskyddande och trafiksäkerhetshöjande ef-
fekt. Föfslaget skulle dock onekligen även medföra en tidigare utslagning av
ur miljö- och säkerhetssynpunkt olämpliga fordon.

Mot bäkgrund av ovanstående vill jag fråga kommunikationsministern föl-
jande:

1* Riksdagens protokoll 1990/91:15

Prot. 1990/91:15

25 oktober 1990

Är kommunikationsministern beredd att medverka till en obligatorisk
kontrollbesiktning före försäljning av begagnade personbilar som är äldre än
10 år?

1990/91:64 av Olle Östrand (s) till miljöministern om höjning av skrotnings-
premier för att minska skadliga bilavgasutsläpp:

I juli månad i år presenterade miljöavgiftsutredningen sitt slutbetänkande
med bl.a. förslag till höjd försäljningsskatt (accis) för fabriksnya personbilar.
Skattehöjningen är avsedd att träda i kraft den 1 juli 1992 och endast omfatta
personbilar som drar mer än 0,9 liter per mil vid blandad körning. Dessutom
skulle från samma datum en särskild prestandaavgift utgå för bilar med stor
motorstyrka i förhållande till sin vikt. Syftet med förslaget är att nedbringa
bl.a. koldioxidutsläppen från trafiken. Koldioxiden ger som bekant upphov
till den s.k. växthuseffekten, och mängden koldioxid i bilens avgaser är rela-
terad till bensinåtgången. Eftersom förslagen endast tar sikte på kommande
bilgenerationer, kommer lång tid att förflyta innan önskvärd miljöeffekt
uppnås.

Om man på kort sikt vill uppnå väsentliga miljöförbättringar beträffande
den svenska bilparken måste alltså andra åtgärder vidtas. Nedanstående två
av Motormännens riksförbund framtagna diagram visar utsläppen av skad-
liga ämnen i avgaserna från bil utan katalysator och med katalysator.

VtsSöpp vid olika hastigheter, ulan katafysalor

Utsläpp vid olika hastigheter, med katalysator
X IS	H CO (kolos4) S HOx (krOvMsä} □ l»C (ImMimI	4 3
4”		3
s		1
w	It SS 33 41 71 tO IX	•

Vid utgången av 1989 var drygt 20 % av den i trafik varande svenska per-
sonbilsparken utrustad med katalytisk avgasrening. Vid samma tidpunkt
uppgick det totala antalet personbilar i trafik till knappt 3,6 miljoner fordon,
varav alltså blott 700 000 var utrustade med katalytisk avgasrening. Enligt
uppgift från bilindustrin har intresset att eftermontera katalysatorer i äldre
bilar varit mycket svagt, trots erbjudande om statligt bidrag och rabatter från
bilindustrin.

Vid utgången av 1989 var ca 40 % av den i trafik varande svenska person-
bilsparken tio år eller äldre. 16 % av fordonen var 15 år eller äldre. Mer än
en halv miljon bilar är alltså äldre än 15 år. Dessa fakta jämfört med uppgif-
terna i ovanstående två diagram torde icke tarva några närmare förklaringar.
Vill man på kort sikt uppnå väsentliga förbättringar beträffande den svenska
bilparken måste man diskutera de äldsta i trafik varande bilarna. Utöver de
kraftiga utsläppen av skadliga ämnen i avgaserna har dessa gamla fordon

dessutom en väsentligt högre genomsnittlig bensinförbrukning än yngre for-
don. Man torde utan överdrift kunna påstå att de äldsta bilarna förbrukar ca
30 % mer blyad bensin än vad dagens fabriksnya bilar förbrukar av blyfri
bensin. Skillnaden från miljösynpunkt är sålunda synnerligen kraftig om
man jämför en gammal personbil utan katalysator som körs på blyad bensin
och en nyare personbil som körs med katalysator.

Som komplement till och förstärkning av miljöavgiftsutredningens förslag
i dess slutbetänkande är det sålunda synnerligen angeläget att åtgärder vid-
tas för att förnya den äldsta delen av bilparken. Miljöavgiftsutredningen
framförde i sitt tidigare delbetänkande från oktober 1989 förslag om en vä-
sentligt förhöjd skrotningspremie med avsikt att stimulera en tidigare ut-
skrotning av de äldsta personbilarna. Effekterna av detta skulle bli en snab-
bare förnyelse av personbilsparken och därmed en minskning av utsläppen
av skadliga ämnen.

Mot bakgrund av ovanstående vill jag fråga miljöministern följande:

Är miljöministern beredd att medverka till en kraftig höjning av skrot-
ningspremien?

Prot. 1990/91:15

25 oktober 1990

1990/91:65 av Olle Östrand (s) till finansministern om ökad prisskillnad mel-
lan blyad och oblyad bensin för att minska skadliga bilavgasutsläpp:

I juli månad i år presenterade miljöavgiftsutredningen sitt slutbetänkande
med bl. a. förslag till höjd försäljningsskatt (accis) för fabriksnya personbi-
lar. Skattehöjningen är avsedd att träda i kraft den 1 juli 1992 och endast
omfatta personbilar som drar mer än 0,9 liter per mil vid blandad körning.
Dessutom skulle från samma datum en särskild prestandaavgift utgå för bilar
med stor motorstyrka i förhållande till sin vikt. Syftet med förslaget är att
nedbringa bl.a. koldioxidutsläppen från trafiken. Koldioxiden ger som be-
kant upphov till den s.k. växthuseffekten, och mängden koldioxid i bilens
avgaser är relaterad till bensinåtgången. Eftersom förslagen endast tar sikte
på kommande bilgenerationer, kommer lång tid att förflyta innan önskvärd
miljöeffekt uppnås.

Om man på kort sikt vill uppnå väsentliga miljöförbättringar beträffande
den svenska bilparken måste alltså andra åtgärder vidtas. Nedanstående två
av Motormännens riksförbund framtagna diagram visar utsläppen av skad-
liga ämnen i avgaserna från bil utan katalysator och med katalysator.

Uulcpp vid olika haibgheter, med katalysator
30 U	■ C0(kelas4 S NOx □ HC (koMt»]	4 3
J 10		2
>		1
	10 24 32 41 H M 120	•

Prot. 1990/91:15

25 oktober 1990

Vid utgången av 1989 var drygt 20 % av den i trafik varande svenska per-
sonbilsparken utrustad med katalytisk avgasrening. Vid samma tidpunkt
uppgick det totala antalet personbilar i trafik till knappt 3,6 miljoner fordon,
varav alltså blott 700 000 var utrustade med katalytisk avgasrening. Enligt
uppgift från bilindustrin har intresset att eftermontera katalysatorer i äldre
bilar varit mycket svagt, trots erbjudande om statligt bidrag och rabatter från
bilindustrin.

Vid utgången av 1989 var ca 40 % av den i trafik varande svenska person-
bilsparken tio år eller äldre. 16 % av fordonen var 15 år eller äldre. Mer än
en halv miljon bilar är alltså äldre än 15 år. Dessa fakta jämfört med uppgif-
terna i ovanstående två diagram torde icke tarva några närmare förklaringar.
Vill man på kort sikt uppnå väsentliga förbättringar beträffande den svenska
bilparken måste man diskutera de äldsta i trafik varande bilarna. Utöver de
kraftiga utsläppen av skadliga ämnen i avgaserna har dessa gamla fordon
dessutom en väsentligt högre genomsnittlig bensinförbrukning än yngre for-
don. Man torde utan överdrift kunna påstå att de äldsta bilarna förbrukar ca
30 % mer blyad bensin än vad dagens fabriksnya bilar förbrukar av blyfri
bensin. Skillnaden från miljösynpunkt är sålunda synnerligen kraftig om
man jämför en gammal personbil utan katalysator som körs på blyad bensin
och en nyare personbil som körs med katalysator.

Som komplement till och förstärkning av miljöavgiftsutredningens förslag
i dess slutbetänkande är det sålunda synnerligen angeläget att åtgärder vid-
tas för att förnya den äldsta delen av bilparken.

Kemikalieinspektionen och statens naturvårdsverk framförde nyligen ett
gemensamt förslag att väsentligt öka prisskillnaden mellan blyad och oblyad
bensin. Effekten av en sådan åtgärd skulle, om prisskillnaden blir tillräckligt
stor, med all sannolikhet bli ett kraftigt ökat intresse för yngre personbilsmo-
deller som kan framföras på oblyad bensin.

Mot bakgrund av ovanstående vill jag fråga finansministern följande:

Är finansministern beredd att medverka till att öka prisskillnaden mellan
blyad och oblyad bensin?

1990/91:66 av Sten Svensson (m) till socialministern om utdelning av sprutor
till personer som missbrukar narkotika intravenöst:

Riksdagen har i sitt beslut med anledning av socialutskottets betänkande
1988/89:SoU21 godkänt en begränsad, noga kontrollerad, försöksverksam-
het med utbyte av sprutor och kanyler till narkotikamissbrukare. Avsikten
med detta är att söka vetenskapligt stöd för metodens värde i kampen mot
aids.

Mot denna bakgrund vill jag rikta uppmärksamheten på den verksamhet
som nu bedrivs i Uppsala och som strider mot vad riksdagen har beslutat.
Trots förbud ägnar sig läkare i Uppsala åt att dela ut sprutor till personer
som missbrukar narkotika intravenöst, utan att någon ansvarig myndighet
försöker förhindra detta. Denna nonchalans mot de riktlinjer riksdagen givit
är helt oacceptabel!

Min fråga till statsrådet blir därför:

Vad gör regeringen för att begränsa utdelandet av sprutor till endast de
projekt som riksdagen föreskrivit?

5 § Anmälan om frågor

Anmäldes att följande frågor framställts

den 24 oktober

1990/91:135 av Charlotte Cederschiöld (m) till statsrådet Erik Åsbrink om
avdrag för kostnader avseende barntillsyn:

Kostnader för barntillsyn är en nödvändig utgift för inkomstens förvär-
vande för förvärvsarbetande föräldrar. Därför har vi moderater i åratal före-
slagit en avdragsrätt för barntillsynskostnader upp till ett visst tak. Detta av-
visas av socialdemokraterna som därtill har ett tungt ansvar för det bristande
utbudet av barnomsorg i landet.

Denna hållning drabbar särskilt kvinnor, men även män och barn. Social-
demokraterna har i stället infört ett avdrag för fackföreningsavgift. Enligt
pressuppgifter har en fördubbling av detta avdrag och en avvikelse från skat-
teomläggningen ”Symmetri” därtill beslutats av den socialdemokratiska
kongressen. Avser regeringen att effektuera kongressens beslut på kort eller
lång sikt?

Mot bakgrund av den socialdemokratiska prioriteringen, som totalt avvi-
ker från moderata och vanliga familjers intressen, vill jag fråga statsrådet:

Varför är avdrag för fack viktigare än avdrag för barn?

1990/91:136 av Göran Ericsson (m) till statsrådet Maj-Lis Lööw om möjlig-
het till legitimation för flyktingar med utländsk sjukvårdsutbildning:

Inom ramen för den tämligen stora flyktinginvandringen under de senare
åren har många läkare, tandläkare, sjuksköterskor och laboratorieassisten-
ter kommit till vårt land. Alla tillhör de yrkesgrupper som efterfrågas och är
viktiga för vårt land. Under 1990 har ett antal landsting med läkar-, tandlä-
kar- och sjuksköterskebrist startat ett projekt som innehåller en intensivun-
dervisning i svenska och medicinalsvenska samt undervisning om lagar och
avtal. Detta är kurser som snabbt leder fram till svensk legitimation.

Denna verksamhet är utomordentligt bra. Inblandade myndigheter är
emellertid landstingen, SÖ, AMS och SIV. De landsting som vill driva nya
kurser, exempelvis i Örebro, får från myndigheterna svaret att man inte är
beredd att gå in med medel om inte de andra verken tillskjuter pengar. Detta
har medfört att verksamheten tenderar att avstanna genom byråkratiskt
krångel.

Myndigheterna tycks sakna kunskap om vem som är ansvarig och lands-
tingen är angelägna om att fullfölja en verksamhet som ger stora bespa-
ringar.

Min fråga är:

Prot. 1990/91:15

25 oktober 1990

Prot. 1990/91:15

25 oktober 1990

Vilken myndighet är i dessa fall ansvarig, och vad avser statsrådet vidta
för åtgärder så att denna verksamhet kan samordnas och permanentas till
gagn inte minst för landsting med låg läkartäthet?

1990/91:137 av Rolf Clarkson (m) till kommunikationsministern om återkal-
lelse av körkort:

Ökningen av körkortsåterkallelser har lett till reaktioner där man har vänt
sig mot att detta har skett utan att hänsyn har tagits till förhållandena i indivi-
duella fall. Bl.a. har framhållits den betydelse som innehav av körkort har
för den enskildes möjlighet att behålla sitt arbete.

Trafikutskottet har framhållit att körkortslagstiftningen enligt förarbetena
allmänt förutsätter en individualiserad bedömning. Kommunikationsminis-
tern underströk också i propositionen att bedömningen av frågan om kör-
kortsåterkallelse på grund av hastighetsöverskridande ”kan - och bör - na-
turligtvis påverkas av omständigheterna i det enskilda fallet”. Utskottet har
i betänkandena gjort uttalanden av samma innebörd. Vidare har utskottet
förutsatt att regeringen noga skall följa frågan om återkallelse av körkort.
En enig riksdag har ställt sig bakom dessa uttalanden.

Ökningen av körkortsåterkallelser på grund av hastighetsöverskridanden
tyder emellertid på att riksdagens syn på användningen av återkallelseinsti-
tutet inte beaktas.

Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta med anledning av den praxis som
nu tillämpas vid återkallelse av körkort?

den 25 oktober

1990/91:138 av Gunnar Björk (c) till försvarsministern om försvarskommit-
téns fortsatta arbete:

Oklarhet har uppstått om försvarskommitténs fortsatta arbete.

Jag vill därför fråga:

Gäller fortfarande försvarskommitténs direktiv?

6§ Kammaren åtskildes kl. 14.33.

Förhandlingarna leddes av talmannen.

Vid protokollet

TOM T:SON THYBLAD

/Gunborg Apelgren

Innehållsförteckning

Prot. 1990/91:15

25 oktober 1990

Torsdagen den 25 oktober

1 § Ledigheter......................................... 1

2 § Återkallelse av propositioner, m.m....................... 1

3§ Bordläggning....................................... 2

4 § Anmälan om interpeliationer

1990/91:63 av Olle Östrand (s) om kontrollbesiktning före för-
säljning av vissa begagnade bilar för att minska skadliga bil-
avgasutsläpp................................... 2

1990/91:64 av Olle Östrand (s) om höjning av skrotningspre-
mier för att minska skadliga bilavgasutsläpp........... 3

1990/91:65 av Olle Östrand (s) om ökad prisskillnad mellan
blyad och oblyad bensin för att minska skadliga bilavgasut-
släpp ......................................... 4

1990/91:66 av Sten Svensson (m) om utdelning av sprutor till
personer som missbrukar narkotika intravenöst......... 5

5 § Anmälan om frågor

1990/91:135 av Charlotte Cederschiöld (m) om avdrag för kost-
nader avseende barntillsyn......................... 6

1990/91:136 av Göran Ericsson (m) om möjlighet till legitima-

tion för flyktingar med utländsk sjukvårdsutbildning.....     6

1990/91:137 av Rolf Clarkson (m) om återkallelse av körkort 7
1990/91:138 av Gunnar Björk (c) om försvarskommitténs fort-

satta arbete......... 7

gotab 97254, Stockholm 1990