RIKSDAGENS PROTOKOLL

ProtokollRiksdagens protokoll 1947:6

RIKSDAGENS PROTOKOLL.

1947. Första kammaren. Nr 6.

Tisdagen den 4 februari.

Kammaren sammanträdde kl. 4.30 eftermiddagen; och dess förhandlingar
leddes av herr förste vice talmannen.

Herr statsrådet Sträng avlämnade Kungl. Maj:ts propositioner:
nr 27, angående ersättning från kyrkofonden för övertalig personal vid domänverket;
. „

nr 37, angående godkännande av en mellan Sverige och Nederländerna tral fad

handelsöverenskommelse;

nr 38, angående godkännande av en mellan Sverige och den belgisk-luxemburgiska
ekonomiska unionen träffad handelsöverenskommelse;

nr 39, angående godkännande av tilläggsprotokoll till de mellan Sverige
och Italien den 24 november 1945 träffade handels- och betalningsöverenskommelserna;
samt

nr 40, angående anslag till täckdikningsförsök m. m.

Justerades protokollen för den 28 och den 29 nästlidne januari samt den 1
innevarande månad.

Ledighet från riksdagsgöromålen beviljades herr Andrén under tiden den
3—22 i denna månad.

Föredrogs och hänvisades till utrikesutskottet Kungl. Maj:ts proposition
nr 25, angående avgivande av förklaring i enlighet med bestämmelserna i art. 36,
mom. 2, i stadgan för den internationella domstolen.

Föredrogs och hänvisades till behandling av lagutskott Kungl. Maj :ts proposition
nr 26, med förslag till lag angående ändring i lagen den 7 december 1934
(nr 573) om tillsättning av prästerliga tjänster.

Föredrogs och hänvisades till bevillningsutskottet Kungl. Maj :ts proposition
nr 28, angående fortsatt bemyndigande för Kungl. Maj :t att medgiva visst
undantag från gällande villkor för åtnjutande av rätt till varvsindustrirestitution.

Föredrogs och hänvisades till statsutskottet Kungl. Maj:ts proposition nr 29,
angående anslag till Förenta Nationerna m. m.

Första hammarens protokoll 1947. Nr 6.

1

2

Nr 6.

Onsdagen den 5 februari 1947.

Föredrogos och bordlädes ånyo statsutskottets utlåtanden nr 1, 14, 15, 18
och 19 samt jordbruksutskottets utlåtanden nr 2—6.

Föredrogos och bordlädes Kungl. Maj:ts denna dag avlämnade propositioner
nr 27 och 37—40.

Justerades protokollsutdrag för denna dag, varefter kammarens sammanträde
avslutades kl. 4.35 eftermiddagen.

In fidem
G. H. Berggren.

Onsdagen den 5 februari.

Kammaren sammanträdde kl. 11 förmiddagen.

Herr statsrådet Sträng avlämnade Kungl. Maj:ts propositioner:

. n.r 34, med förslag till lag angående utsträckt tillämpning av lagen den 4
juni 1943 (nr 274) om förlängd giltighetstid för ränta- och utdelningskuponger,
m. m.;

. nr 35, med förslag till lag om fortsatt giltighet av lagen den 1 november 1940
(nr 924) med särskilda bestämmelser angående patent vid krig eller krigsfara
m. m.;

nr 36, med förslag till lag angående fortsatt giltighet av lagen den 13 december
1940 ^(nr 995) om straff för sabotage; samt
nr 41, angående rundradion i Sverige.

Upplästes en till kammaren inkommen ansökning, som jämte därvid fogat
läkarintyg var så lydande:

Till riksdagens första kammare.

Med stöd av bifogade läkarintyg får jag anhålla om ledighet från riksdagsgoromalen
under februari månad.

Stockholm den 4 februari 1947.

Gottfrid Karlsson.

Riksdagsman Oskar Gottfrid Karlsson vårdas sedan den 31 januari 1947 av
mig på semfimerlasarettets kirurgiska klinik för tarmsjukdom. Han torde på
grund av denna sjukdom under en tid av ca en månad framåt vara förhindrad
att deltaga i riksdagsarbetet, som härmed intygas.

Stockholm den 4 februari 1947.

Gustaf Söderlund.

Den begärda ledigheten beviljades.

Onsdagen den 5 februari 1947.

Nr 6.

3

Föredrogs och hänvisades till behandling av lagutskott Kungl. Maj:ts proposition
nr 27, angående ersättning från kyrkofonden för övertalig personal vid
domänverket.

Föredrogos och hänvisades till utrikesutskottet Kungl. Maj:ts propositioner:
nr 37, angående godkännande av en mellan Sverige och Nederländerna träffad
han delsöverenskommelse;

nr 38, angående godkännande av en mellan Sverige och den belgisk-luxemburgiska
ekonomiska unionen träffad handelsöverenskommelse; samt

nr 39, angående godkännande av tilläggsprotokoll till de mellan Sverige och
Italien den 24 november 1945 träffade handels- och betalningsöverenskommelserna.

Föredrogs och hänvisades till jordbruksutskottet Kungl. Maj:ts proposition
nr 40, angående anslag till täckdikningsförsök m. m.

Föredrogos ånyo och företogos punktvis till avgörande statsutskottets utlåtanden
:

nr 1, i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar
rörande egentliga statsutgifter för budgetåret 1947/48 under riksstatens
första huvudtitel, avseende anslagen till hov- och slottsstaterna;.

nr 14, i anledning av Kungl. Maj :ts proposition angående utgifter å tilläggsstat
II till riksstaten för budgetåret 1946/47, i vad propositionen avser försvarsdepartementets
verksamhetsområde;

nr 15, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående utgifter å tillläggsstat
II till riksstaten för budgetåret 1946/47, i vad propositionen avser
socialdepartementets verksamhetsområde;

nr 18, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående utgifter å tilläggsstat
II till riksstaten för budgetåret 1946/47, i vad propositionen avser ecklesiastikdepartementets
verksamhetsområde; samt

nr 19, i anledning av Kungl. Maj :ts proposition angående utgifter å tilläggsstat
II till riksstaten för budgetåret 1946/47, i vad propositionen avser handelsdepartementets
verksamhetsområde.

Vad utskottet i dessa utlåtanden hemställt bifölls.

Föredrogos ånyo jordbruksutskottets utlåtanden:

nr 2, i anledning av Kungl. Maj :ts proposition angående utgifter å tilläggsstat
II till riksstaten för budgetåret 1946/47, såvitt propositionen avser jordbruksärenden
*

nr 3, i anledning av Kungl. Maj :ts proposition angående överlåtelse av visst
område till Dorotea kommun i Västerbottens län;

nr 4, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående försäljning av vissa
kronoegendomar m. m.;

nr 5, i anledning av Kungl. Maj :ts proposition angående befrielse från betalningsskyldighet
till kronan på grund av virkesköp; samt

nr 6, i anledning av Kungl. Maj :ts proposition angående befrielse från betalningsskyldighet
till kronan på grund av virkesköp.

Vad utskottet i dessa utlåtanden hemställt bifölls.

4

Nr 6.

Lördagen den 8 februari 1947.

Föredrogos och bordlädes Kungl. Maj :ts denna dag avlämnade propositioner
nr 34—36 och 41.

Anmäldes statsutskottets förslag till riksdagens skrivelse, nr 14, till Konungen
i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående utgifter å tilläggsstat
II till riksstaten för budgetåret 1946/47, i vad propositionen avser socialdep
artementets verks amhetsområde.

Skrivelseförslaget godkändes under förutsättning att utskottets hemställanden
i utlåtande nr 15 bifölles även av andra kammaren.

Justerades protokollsutdrag för denna dag, varefter kammarens sammanträde
avslutades kl. 11.20 förmiddagen.

In fidem

G. H. Berggren.

Lördagen den 8 februari.

Kammaren sammanträdde kl. 2 eftermiddagen.

Herr statsrådet Gjöres avlämnade Kungl. Maj:ts propositioner:

nr 31, med förslag till lag om fortsatt giltighet av lagen den 26 april 1940
(nr 272) med särskilda bestämmelser angående domstolarna och rättegången
vid krig eller krigsfara m. m.;

nr 32, med förslag till lag om antalet statsdepartement och statsråd utan
departement;

nr 33, angående anslag för de två departement, vari socialdepartementet föreslås
uppdelat, m. m.;

nr 42, med förslag till lag om fortsatt giltighet av allmänna förfogandelagen
den 22 juni 1939 (nr 293); samt

nr 44, med förslag till förordning om fortsatt giltighet av förordningen den
30 juni 1943 (nr 449) angående dyrtidstillägg åt vissa ersättningstagare enligt
lagen om försäkring för olycksfall i arbete, m. m.

Anmäldes och godkändes statsutskottets förslag till riksdagens skrivelser
till Konungen:

nr 1, i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar
rörande egentliga statsutgifter för budgetåret 1947/48 under riksstadens
första huvudtitel, avseende anslagen till hov- och slottsstaterna;

nr 20, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående utgifter å tilläggsstat
II till riksstaten för budgetåret 1946/47, i vad propositionen avser försvarsdepartementets
verksamhetsområde;

nr 21, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående utgifter å tilläggsstat
II till riksstaten för budgetåret 1946/47, i vad propositionen avser handelsdepartementets
verksamhetsområde; samt

Lördagen den 8 februari 1947.

Nr 6.

5

nr 22, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående utgifter å tilläggsstat
II till riksstaten för budgetåret 1946/47, i vad propositionen avser ecklesiastikdepartementets
verksamhetsområde.

Föredrogos och hänvisades till behandling av lagutskott Kungl. Maj:ts propositioner
:

nr 34, med förslag till lag angående utsträckt tillämpning av lagen den 4
juni 1943 (nr 274) om förlängd giltighetstid för ränte- och utdelningskuponger,
m. m.;

nr 35, med förslag till lag om fortsatt giltighet av lagen den 1 november
1940 (nr 924) med särskilda bestämmelser angående patent vid krig eller
krigsfara m. m.; samt

nr 36, med förslag till lag angående fortsatt giltighet av lagen den 13 december
1940 (nr 995) om straff för sabotage.

Föredrogs och hänvisades till statsutskottet Kungl. Maj:ts proposition nr 41,
angående rundradion i Sverige.

Föredrogos och bordlädes Kungl. Maj ds denna dag avlämnade propositioner
nr 31—33, 42 och 44.

Herr von Heland erhöll på begäran ordet och anförde: Herr talman! Sedan Interpellation
gammalt hade de i statens tjänst anställda tillerkänts pension efter avslutad °m utökade
tjänstetid. Sedermera ha även kommunerna i stor omfattning genomfört pen- jsrnSner åt
sionering av sina anställda. För de i enskild tjänst anställda ha förhållandena enskilda
legat annorlunda till. Tidigare har ingen pensionering av privatanställda före- företagare.
kommit. De ha för sitt uppehälle på ålderns dagar måst lita till egna besparingar.
Införandet av allmän folkpensionering i början på 1910-talet ändrade
härvidlag föga, eftersom folkpensionen då var ytterst obetydlig. Sedermera
har ju denna undan för undan förbättrats, men även sedan det av förra
årets riksdag fattade beslutet om reform av folkpensioneringen träder i kraft
komm»r den blott att medge en högst nödtorftig försörjning.

Numera förekommer pensionering av privatanställda i ganska stor omfattning.
Många företag ha ordnat pensioner, i synnerhet för sina tjänstemän,
vanligen på så sätt att pensionsförsäkring tecknats i någon pensionsanstalt
och avgifterna för denna betalas dels av företaget och dels av den anställde
själv. Även för de grupper av privatanställda, som utgöras av arbetare
i egentlig mening, har pensionering blivit allt vanligare. Pensionsfrågorna
tilldraga sig överhuvud taget allt större uppmärksamhet vid avtalsförhandlingarna.
Frågan om pensionering av i enskild tjänst anställda har också
tilldragit sig statsmakternas uppmärksamhet. Redan år 1927 utarbetades ett
förslag till lag om frivillig tjänstepensionering. År 1935 begärde riksdagen
en utredning i frågan och 1936 gjordes från riksdagens sida. ytterligare en
framstöt i ärendet. Det statliga utredningsarbetet har sedan fortskridit i skiftande
former. År 1937 antogs en lag om aktiebolags pensions- och andra stiftelser
och året därpå förelåg ett av sakkunniga utarbetat förslag till lag om
frivillig pensionering av i enskild tjänst anställda. År 1944 beslöt riksdagen
att begära utredning om obligatorisk pensionering av i enskild tjänst anställda.

Sedan den nya lagen om folkpensionering i fjol antagits har statsrådet och
chefen för handelsdepartementet ansett tiden vara inne att uppta frågan på
vilket sätt och i vilken omfattning åtgärder kunna vidtagas för att främja

6

Nr 6.

Lördagen den 8 februari 1947.

Interpellation om utökade pensionsförmåner åt enskilda företagare (Forts.)
en mera allmän pensionering av tjänstemän och kroppsarbetare i enskild tjänst.
Han har fördenskull nyligen tillkallat särskilda sakkunniga för att utreda
denna fråga. Enligt direktiven för utredningen bör i första hand klargöras,
huruvida pensioneringen skall gestaltas som en obligatorisk eller en frivillig
försäkring. Skulle döt visa sig, att en obligatorisk försäkring icke lämpligen
bör genomföras under nu rådande förhållanden, bör utredningen inrikta sitt
arbete på att utforma ett system, som kan möjliggöra en mera allmän utbredning
av en rationellt utformad frivillig försäkring.

Frågan om pensionering av olika slags anställda i såväl allmän som enskild
tjänst har således ansetts vara ett mycket betydelsefullt socialt problem.
Så har däremot icke varit fallet i fråga om att bereda företagarna
inom näringslivet en tryggad ålderdom. Utöver genomförandet av den allmänna
folkpensioneringen ha inga särskilda åtgärder vidtagits i detta hänseende.
Den allmänna uppfattningen har varit den, att företagarna själva borde
sörja för sin ålderdom genom att spara av sin inkomst under den tid de äro
verksamma inom förvärvslivet. .

För storföretagarna, särskilt inom industrien, torde mte heller iragan om
försörjningen på ålderdomen utgöra något problem, eftersom de i regel atnjuta
stora inkomster. Annorlunda ligga förhållandena till för de hundratusentals
självständiga småföretagarna inom jordbruk, trädgårdsodling, fiske,
småindustri, hantverk och handel. Deras inkomster under den arbetsföra delen
av deras levnad äro i regel icke höga och därför är det förenat med
svårigheter och i många fall omöjligt för dem att avsätta sparmedel för sin
ålderdomsförsörjning. Deras sparande missgynnas också genom gällande skattelagstiftning.
De anställda, för vilka pensionering ordnats, ha möjlighet att
vid inkomstbeskattningen göra avdrag för de pensionsavgifter de själva erlägga.
Samma förmån tillkommer den, som har möjlighet att teckna en pensionsförsäkring
med årliga premier. Den frie företagaren, som har behov av
att investera eventuella besparingar i sin rörelse, kan däremot. inte tillgodogöra
sig denna förmån. Och i den mån hans samlade sparkapital överstiger
20 000 kronor, drabbas han utöver inkomstbeskattningen även av en förmögenhetsskatt,
som icke uppbäres av en däremot svarande årsinkomst. Skulle det
nu föreliggande skatteförslaget komma att antagas, kommer _ förmögenhetsbeskattningen
att ytterligare skärpas, när förmögenheten^ överstiger ett visst belopp.
Än svårare följder på lång sikt kommer kvarlåtenskapsskattens eventuella
införande att medföra för sparandet.

Det är alltså uppenbart, att småföretagarna äro ogynnsamt ställda, när
det gäller frågan om deras försörjning på äldre dagar. Det är visserligen riktigt
att 1946 års folkpensionsreform innebär ett stort framsteg, men de
framtida pensionsbeloppen komma dock endast, som jag förut framhöll, att
bereda de gamla en högst nödtorftig försörjning. Den räcker knappast till
ens för att tillfredsställa de primära levnadsbehoven. Solidariteten inom vårt
demokratiska samhälle borde därför enligt min .mening kräva, att alla de
medborgare, som bidraga till den gemensamma produktionen, erhålla ett
effektivt skydd, när de av ålderdom inte längre själva orka utföra produktivt
arbete för att därav erhålla sin försörjning. Frågan om att bereda företagarna
utökade pensionsförmåner utöver vad den allmänna folkpensionen ger
borde därför enligt min mening ägnas uppmärksamhet. Då särskilda sakkunniga
nu tillkallats för att utreda frågan om pensionering av i enskild tjänst
anställda, vore det lämpligt att dessa sakkunniga även erhöllo i uppdrag att
utreda frågan om att åstadkomma förbättrade pensionsförmåner för de självständiga
företagarna inom näringslivet.

Med anledning av vad som sålunda anförts hemställer jag om kammarens

Lördagen den 8 februari 1947.

Nr 6.

7

Interpellation om utökade pensionsförmåner åt enskilda företagare. (Forts.)
tillstånd att till statsrådet och chefen för handelsdepartementet få framställa
följande fråga:

Är herr statsrådet villig att vidtaga sådana åtgärder, att de sakkunniga
för utredning av frågan om pensionering av i privat tjänst anställda även
erhålla i uppdrag att utreda frågan om att bereda företagarna inom det enskilda
näringslivet utökade pensionsförmåner utöver vad den allmänna folkpensioneringen
ger?

På gjord proposition medgav kammaren, att ifrågavarande spörsmål finge
framställas.

Anmäldes och bordlädes
statsutskottets utlåtanden

nr 13, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående utgifter å tilläggsstat
II till riksstaten för budgetåret 1946/47, i vad propositionen avser justitiedepartementets
verksamhetsområde;

nr 16, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående utgifter å tilläggsstat
II till riksstaten för budgetåret 1946/47, i vad propositionen avser kommunikationsdepartementets
verksamhetsområde;

nr 17, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående utgifter å tilläggsstat
II till riksstaten för budgetåret 1946/47, i vad propositionen avser finansdepartementets
verksamhetsområde;

nr 20, i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen under tionde
huvudtiteln gjorda framställning om anslag för budgetåret 1947/48 till säkerhetsanstalter
för sjöfarten;

nr 21, i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen under statens
allmänna fastighetsfond gjorda framställning angående anslag för budgetåret
1947/48 till säkerhetsanstalter för sjöfarten;

nr 22, i anledning av väckta motioner om anslag å tilläggsstat II till riksstaten
för budgetåret 1946/47 till bestridande av kostnaderna för riksdagens
interparlamentariska grupps deltagande i konferens i Kairo;

nr 23, i anledning av Kungl. Maj :ts i statsverkspropositionen gjorda framställning
angående stat för statens allmänna fastighetsfond för budgetåret
1947/48; och

nr 24, i anledning av Kungl. Maj :ts i statsverkspropositionen å kapitalbudgeten
under statens allmänna fastighetsfond gjorda framställningar angående
anslag för budgetåret 1947/48, i vad propositionen avser kommunikationsdepartementets
verksamhetsområde ;

bevillningsutskottets betänkanden:

nr 1, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning
med ytterligare bestämmelser angående taxering för inkomst under vissa
år av ersättning på grund av försäkring för förlust av fartyg, m. m.;

nr 2, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning
om fortsatt giltighet av förordningen den 8 juni 1923 (nr 155) angående
omsättnings- och. utskänkningsskatt å spritdrycker; och

nr 3, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning
om fortsatt giltighet av förordningen den 18 juni 1937 (nr 481) angående
rätt. för Konungen att i vissa fall meddela särskilda bestämmelser om stämpelavgift
vid köp och byte av fondpapper;

bankoutskottets utlåtande nr 3, i anledning av väckt motion om dyrtidstillägg
till den hos riksdagens kamrar, utskott och kansli tillfälligt anställda
personalen;

8

Nr 6.

Lördagen den 8 februari 1947.

första lagutskottets utlåtanden:

nr 1, i anledning av verkställd granskning av justitieombudsmannens ämbetsförvaltning;
och _

nr 2, i anledning av verkställd granskning av militieombudsmannens ämbetsförvaltning;
samt

jordbruksutkottets utlåtande nr 7, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition
angående ytterligare statsbidrag för undersökning rörande visst torrläggningsföretag,
m. m.

Justerades protokollsutdrag för denna dag, varefter kammarens sammanträde
avslutades kl. 2.13 eftermiddagen.

In fidern

G. H. Berggren.

Stockholm 1947. Kungl. Boktryckeriet P. A. Norstedt & Söner.

470657