RIKSDAGENS PROTOKOLL

ProtokollRiksdagens protokoll 1946:35

RIKSDAGENS PROTOKOLL.

1946. Första kammaren. Nr 35.

Tisdagen den 5 november.

Kammaren sammanträdde kl. 4 eftermiddagen.

Justerades protokollen för den 29 och den 30 nästlidne oktober samt den 2
innevarande månad.

Anmäldes och godkändes statsutskottets förslag till riksdagens skrivelser till
Konungen:

nr 482, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anvisande av
medel till driftkostnadisersättning för psykiatriska kliniken i Uppsala m. m.;
och

nr 483, i anledning av Kungl. Maj :ts proposition med begäran örn bemyndigande
att träffa avtal med Göteborgs stad angående villkoren för överföring
å Göteborgs stad av det tryckande registret för staden.

Föredrogs och hänvisades till statsutskottet Kungl. Maj:ts proposition nr 356,
angående statsbidrag till tjänstebostäder för folkskolans lärare, m. m.

_ Föredrogs och hänvisades till behandling av lagutskott Kungl. Maj :ts proposition
nr 358, med förslag till lag örn tillägg till kap. 4 kyrkolagen.

Föredrogs och hänvisades till bankoutskottet Kungl. Maj:ts proposition nr
359, angående familjepension efter framlidne statsministern Per Albin Hansson.

Föredrogs och hänvisades till statsutskottet herr Herlitz motion, nr 385,
i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående inrättande av avgångsstat
för befattningshavare vid polis- och åklagarväsendet.

Föredrogs och hänvisades till tredje särskilda utskottet nedannämnda motioner: nr

386, av herrar Bergvall och Petersson, i anledning av Kungl. Majlis proposition
med förslag till lag örn allmän sjukförsäkring, m. m.; och
nr 387, av herrar Englund och Annér, i samma ämne.

Föredrogos och bordlädes ånyo konstitutionsutskottets utlåtande nr 23, statsutskottets
utlåtanden nr 262 och 263 samt bevillningsutskottets betänkanden
nr 52 och 53.

Forsta hammarens protokoll 1946. Nr 35.

1

2

Nr 35.

Tisdagen den 5 november 1946.

Interpellation Herr Anderson, Axel Ivar, erhöll på begäran ordet och anförde: Herr talman!
äng. vissa av 1943 års riksdag har i skrivelse (nr 209) »med hänsyn till de många olösta
utrednffn ekonomiska, tekniska och kulturella problem, som äro förknippade med den
Uframlagda svenska rundradions verksamhet,» hos Kungl. Majit anhållit örn en snabb
förslag. och allsidig utredning samt örn förslag rörande rundradion, dessi aktuella
behov och riktlinjerna för dess framtida verksamhet.

Kungl. Maj :t tillkallade med anledning härav särskilda sakkunniga, 1943
års rundradioutredning, som i januari i år till herr statsrådet och chefen för
kommunikationsdepartementet överlämnat ett enhälligt betänkande angående
rundradion i Sverige, dess aktuella behov och riktlinjer för dess framtida
verksamhet. (SOU 1946: 1.)

Med anledning av de i detta betänkande framlagda förslagen har 1946 års
riksdag beretts tillfälle att taga ståndpunkt dels till frågan örn förbättrade
kortvågssändningar till utlandet, dels till frågan örn uppförande av ett radiohus
i Stockholm. I båda dessa frågor har riksdagen fattat beslut i huvudsaklig
överensstämmelse med de sakkunnigas förslag.

I rundradioutredningens betänkande framläggas emellertid åtskilliga andra
förslag av stor betydelse såväl för rundradions aktuella behov som för planläggningen
av dess framtida verksamhet. Då det såväl för telegrafstyrelsen,
som svarar för rundradions tekniska sida, som för Radiotjänsts styrelse är
av största vikt att ha klart, efter vilka principer och under vilka ekonomiska
förutsättningar man skall arbeta, måste ett uppskjutande av statsmakternas
ståndpunktstagande innebära både ett försvårande av det aktuella arbetets
rationella bedrivande och en hämning av utvecklingen. Jag erinrar örn att
riksdagen i sin skrivelse framhöll, att »avsaknaden av effektiv planläggning
för rundradions framtidslinjer innebär en svaghet, som kan medföra risker
för att Sveriges rundradio i fortsättningen icke skall kunna hållas i nivå med
utvecklingens krav». Tyvärr måste man konstatera, att den svenska rundradion
under de gångna krigsåren på grund av då rådande förhållanden tvingats
till ett visst stillastående. Det är därför av desto större betydelse, att rundradion
nu sättes i tillfälle till en sådan upprustning, som under nu rådande
statsfmariella förutsättningar är möjlig. Jag tillåter mig här särskilt hänvisa
till följande aktuella behov:

utbyggnad av trådradion för de över 600 000 radiolyssnare, som nu icke
kunna tillfredsställande avlyssna de trådlösa sändningarna;

en sådan utsträckning av sändningstiden, som möjliggör såväl nya programinslag
som program för nya kategorier lyssnare;

en utbyggnad av Radiotjänsts provinsorganisation, innebärande rikare inslag
i riksprogrammet från olika landsdelar.

Även för planläggningen på lång sikt är det av största betydelse, att riksdagen
får taga ståndpunkt bl. a. till de sakkunnigas förslag angående flera
samtidiga program på bästa programtid.

Under hänvisning till vad jag förut anfört angående betydelsen av en snabb
behandling av ännu olösta rundradiofrågor, anhåller jag att till herr statsrådet
och chefen för kommunikationsdepartementet få framställa följande fråga
:

Har innevarande års riksdag att vänta proposition från Kungl. Majit rörande
rundradion i anslutning till 1943 års rundradioutrednings betänkande?

På gjord proposition medgav kammaren, att ifrågavarande spörsmål finge
framställas.

Tisdagen den 5 november 1946.

Nr 35.

3

Ordet lämnades på begäran till herr Arrhén, som yttrade: Herr talman!
Enligt i pressen nyligen synliga uppgifter har till en överlärartjänst i Stockholm
utsetts en folkskollärare, örn vars montering vissa tvivel anförts.

Vid tillfället voro fyra överlärartjänster ledigförklarade. Som sökande hade
hl. a. anmält sig två filosofie licentiater, båda med lång tjänstgöring som
folkskollärare och i det ena fallet även med tidigare tjänstgöring som folkskolinspektör.
Vidare märktes en filosofie doktor och ''seminarielärare samt två
filosofie magistrar, båda adjunktskompetenta och erkänt skickliga lärare.

Den folkskollärare, som erhöll tjänsten, kunde endast åberopa studier vid
ett finskt, alltså ett utländskt, seminarium. Den sökande hade erhållit dispens
för behörighet att söka ordinarie folkskollärarbefattning i riket.

När folkskoledirektionen översände ansökningshandlingarna till skolöverstyrelsen,
fann skolöverstyrelsen, att den folkskollärare, som sedermera erhöll
tjänsten, icke kunde upptagas på förslaget. En reservation till förmån för denne
sökande förelåg dock i skolöverstyrelsen, och den sökande överklagade beslutet
hos Kungl. Majit, vilket gav till resultat, att den sökande medtogs på förslaget,
dock endast på tolfte plats.

I trots av i detta fall föreliggande fakta utsågs den på tolfte plats placerade
till Överlärare framför sina medsökande.

Genom de löner, som gälla i Stockholm, söka folkskolans bästa krafter, även
folkskolinspektörer, i Stockholm ledigförklarade befattningar. Erfarenheten
synes emellertid ha visat, att skolmyndigheten i huvudstaden ej i främsta
rummet fäster avseende vid sökandes förtjänst och skicklighet. Av denna anledning
har av lätt förklarliga skäl missnöje uppstått bland landets folkskollärare.
Den tanken har man och man emellan diskuterats, örn det ej vore lämpligare
att få utnämningsfrågorna inom yrket behandlade av ett statligt organ,
där garantierna synas större att bedömanden efter förtjänst och skicklighet
företagas och där i varje fall kommunala eller partipolitiska hänsyn kunna
balanseras.

Vid denna utnämning har den statliga instansen varit engagerad endast
på ett indirekt sätt, nämligen genom att medgiva att en utan gensägelse mindre
meriterad uppsattes på förslag till tjänsten. Detta medgivande hade likväl
synbarligen för ärendets fortsatta behandling en mindre önsklig följd. Det
synes ha möjliggjort för den utnämnande instansen att stödja den minst meriterade
av de sökande av anledningar, som det torde saknas anledning att här värdesätta.

Så mycket torde genom det inträffade ha gjorts uppenbart, att händelser
av denna art måste uppröra opinionen i de berörda yrkeskretsarna och att
de icke uppamma känslor av lojalitet eller förtroende för ett utnämningssystem,
som bär dylika frukter.

Med anledning av det anförda anhåller jag att med första kammarens tillstånd
få till herr statsrådet och chefen iför ecklesiastikdepartementet framställa
följande frågor:

1. Vad var anledningen till att Kungl. Majit i trots av skolöverstyrelsens
motsatta inställning fann sig böra uppföra den mindre meriterade sökanden
på förslag till en överlärartjänst i huvudstaden?

2. Vad är herr statsrådets uppfattning om det nu rådande systemet för
tillsättandet av överlärartjänster inom folkskolans arbetsområde?

Denna anbållan blev på begäran bordlagd.

Justerades protokollsutdrag för denna dag,
avslutades kl. 4.10 eftermiddagen.

varefter kammarens sammanträde
Tn fidem

G. II. Berggren.

Anhållan att
få framställa
interpellation
ang. tillsättandet
av
tjänster inom
folkskolans
arbetsområde
m. m.

4

Nr 35.

Onsdagen den 6 november 1946.

Ang. återtagande
av
anhållan att
få framställa
interpellation
i viss fråga.

Onsdagen den 6 november.

Kammaren sammanträdde kl. 11 förmiddagen.

Herr statsrådet Danielson avlämnade Kungl. Majlis propositioner:
nr 360, angående subventionering av införseln av vissa varor, m. m., och
nr 361, angående anslag till åtgärder för utökning av vinterproduktionen
av tegel.

Föredrogs herr Arrhéns anhållan att få till herr statsrådet och chefen för
ecklesiastikdepartementet framställa interpellation angående det rådande systemet
för tillsättandet av tjänster inom folkskolans arbetsområde m. m.

Herr Arrhén: Herr talman! På förekommen anledning anhåller jag att få
återtaga min under gårdagens plenum till herr statsrådet och chefen för ecklesiastikdepartementet
ställda interpellation.

Efter härmed slutad överläggning medgav på gjord proposition kammaren,
att herr Arrhéns ifrågavarande anhållan finge återtagas.

Vid förnyad föredragning av konstitutionsutskottets utlåtande nr 23, i anledning
av Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till lag angående
ändrad lydelse av 9 § lagen den 6 juni 1930 (nr 251) örn kommunalstyrelse
på landet, m. m., bifölls vad utskottet i detta utlåtande hemställt.

Föredrogos ånyo statsutskottets utlåtanden:

nr 262, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående befrielse från
ersättningsskyldighet för K. B. F. Norrbrand och A. L. Eriksson; samt
nr 263, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående täckande av
vissa medelsbrister, redovisade såsom propriebalanser i försvarets civilförvaltnings
räkenskaper.

Vad utskottet i dessa utlåtanden hemställt bifölls.

Föredrogos ånyo bevillningsutskottets betänkanden:

nr 52, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning
örn uppskov med allmän fastighetstaxering; och

nr 53, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning
örn ändrad lydelse av 16 § förordningen den 19 november 1914 (nr 383) angående
stämpelavgiften.

Vad utskottet i dessa betänkanden hemställt bifölls.

Föredrogos och bordlädes Kungl. Maj:ts denna dag avlämnade propositioner
nr 360 och 361.

Onsdagen den 6 november 1946.

Nr 85.

5

Herr Arrhén erhöll på begäran ordet och anförde: Herr talman! För närvarande
tillämpas vid tillsättande av överlärartjänster i rikets städer det systemet,
att tjänsterna sökas hos folkskolastyrelsen, varefter ett förslag till tjänstens
besättande uppgöres av skolöverstyrelsen. Överklagande av skolöverstyrelsens
beslut kan ske hos Kungl. Maj:t. Utnä.mningsrätten tillkommer folkskolestyrelsen
eller i Stockholm folkskoledirektionen.

Denna form för tillsättning av Överlärare kan befaras medföra, att ovidkommande
synpunkter i vissa fall få utöva inflytande vid tillsättandet av
dylika tjänster.

En olägenhet av det nu tillämpade systemet synes vidare vara, att sökande
till överlärartjänster i regel tillhöra det egna distriktet. Vid en konkurrens
nyligen i Stockholm voro endast två av 28 sökande hemmahörande utanför
huvudstaden.

Systemets funktion har även varit föremål för delade meningar. Många
finnas, som anse, att utnämningen borde läggas hos ett statligt organ. Häremot
brukar framhållas, att överlärarna i varje fall i de större städerna, erhålla
arvode som tillägg till folkskollärarlönen av kommunen och att därför
kommunens representanter böra äga rätt att själva säga ifrån, vilken de vilja
se som innehavare av posten. Detta å ena sidan. Å andra sidan har man framhållit,
att folkskollärarna i övrigt avlönas av statsmedel och att konsekvensen
kräver, att det därför vore rimligt, att överläraren i sin egenskap av skolchef
tillsattes av ett statligt organ. När staten numera bär så stor del av utgifterna
för folkskoleväsendet, synes staten även böra äga ett avgörande inflytande
vid tillsättande av de ledande befattningarna på området.

Det förefaller därför, som örn en lösning av detta problem läge däri, att
överlärartjänster tillsattes av skolöverstyrelsen, sedan av denna uppsatt tjänsteförslag
remitterats för yttrande till vederbörande folkskolestyrelse (folkskoledirektion).
Ett dylikt arrangemang skulle säkerligen bättre än det nu tilllämpade
systemet säkra den allmänna principen örn förtjänst och skicklighet,
som i dylika sammanhang bör vara riktningsgivande.

En annan möjlighet, men då inom det nuvarande systemets ram, vore att
upprätta en statlig besvärsinstans för kommunala tjänsteinnehavare överhuvud
taget. Behovet av ett dylikt forum har i vissa sammanhang anmält sig,
även örn det kanske ej bleve relevant vid tillsättandet av just överlärartjänster
vid våra folkskolor.

Med anledning av det anförda anhåller jag att med första kammarens tillstånd
få till herr statsrådet och chefen för ecklesiastikdepartementet framställa
följande fråga:

Vad är herr statsrådets uppfattning örn det nu rådande systemet för tillsättande
av överlärartjänster inom folkskolans arbetsområde?

Det sålunda begärda tillståndet lämnades av kammaren.

Justerades protokollsutdrag för denna dag, varefter kammarens sammanträde
avslutades kl. 11.08 förmiddagen.

Interpellation
ang. tillsättandet
av
tjänster inom
folkskolans
arbetsområde.

In fidem
G. H. Berggren.

6

Nr 35.

Lördagen den 9 november 1946.

Lördagen den 9 november.

Kammaren sammanträdde kl. 2 eftermiddagen; och dess förhandlingar leddes
av herr andre vice talmannen.

Herr statsrådet Danielson avlämnade Kungl. Maj:ts proposition nr 363,
angående anordnande av en särskild utbildningskurs för sinnesslölärare våren
1947.

Ledighet från riksdagsgöromålen för enskilda angelägenheter beviljades^herr
Linder för tiden från och med den 14 till och med den 23 innevarande manad.

Anmäldes och godkändes bevillningsutskottets förslag till riksdagens skrivelser
till Konungen:

nr 484, i anledning av Kungl. Majda proposition med förslag till förordning
örn uppskov med allmän fastighetstaxering; och

nr 485, i anledning av Kungl. Majda proposition med förslag till förordning
örn ändrad lydelse av 16 § förordningen den 19 november 1914 (nr 383) angående
stämpelavgiften.

Anmäldes och godkändes statsutskottets förslag till riksdagens skrivelser till
Konungen:

nr 486, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående befrielse från ersättningsskyldighet
för K. B. F. Norrbrand och A. L. Eriksson; samt

nr 487, i anledning av Kungl. Maj :ts proposition angående täckande av vissa
medelsbrister, redovisade såsom propriebalanser i försvarets civilförvaltnings
räkenskaper.

Föredrogos och hänvisades till statsutskottet Kungl. Maj:ts propositioner:
nr 360, angående subventionering av införseln av vissa varor, m. m.; och
nr 361, angående anslag till åtgärder för utökning av vinterproduktionen av
tegel.

Föredrogs och bordlädes Kungl. Maj:ts denna dag avlämnade proposition
nr 363.

Anmäldes och bordlädes

utrikesutskottets utlåtande nr 12, i anledning av Kungl. Maj :ts propositioner
nr 350 angående godkännande av mellan Sverige och De Socialistiska Rådsrepublikernas
Union träffad handelsöverenskommelse m. m. samt nr 351 angå -

Lördagen den 9 november 1946.

Nr 35.

7

ende godkännande av mellan Sverige och De Socialistiska Rådsrepublikernas
Union, träffat kreditavtal;

statsutskottets utlåtanden:

nr 264, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående statsverkets
övertagande av vissa städers förpliktelser beträffande innehavare av befattningar,
vilka vid upphörande av rådhusrätterna i samma städer komma att indragas,
m. m.;

nr ''265, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till kungörelse
angående ändring i vissa delar av allmänna resereglemente! den 27 juni 1929
(nr 210);

nr 266, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anordnande av
lokaler för Överståthållarämbetet;

nr 267, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående utgifter å tilllägggsstat
I till riksstaten för budgetåret 1946/47, i vad propositionen avser
justitiedepartementets verksamhetsområde;

nr 270, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående utgifter å tilläggsstat
I till riksstaten för budgetåret 1946/47, i vad propositionen avser socialdepartementets
verksamhetsområde;

nr 271, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående utgifter å tilläggsstat
I till riksstaten för budgetåret 1946/47, i vad propositionen avser kommunikationsdepartementets
verksamhetsområde;

nr 272, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående utgifter å tilläggsstat
I till riksstaten för budgetåret 1946/47, i vad propositionen avser finansdepartementets
verksamhetsområde ;

nr 274, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående utgifter å tilläggsstat
I till riksstaten för budgetåret 1946/47, i vad propositionen avser ecklesiastikdepartementets
kapitalbudget; och

nr 277, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående träffande av
avtal med de enskilda försäkringsanstalterna örn framtida övertagande från
statens sida av vissa krigsförsäkringar m. m. jämte en i ämnet väckt motion;
samt

första lagutskottets utlåtanden;

nr 53, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag angående
ändrad lydelse av 17—19 §§ lagen den 19 maj 1944 (nr 219) om djurskydd;
och

nr 54, i anledning av Kungl. Majlis proposition med förslag till lag med
vissa bestämmelser örn rättegången i tryckfrihetsmål.

Upplästes och Indes till handlingarna följande till kammaren inkomna

Protokoll, hållet vid sammanträde med herr talmannen
i riksdagens första kammare och de kammarens ledamöter,
som blivit utsedda att jämte herr talmannen
tillsätta kammarens ka.nslipersonal och vakthetjäning,
den 6 november 1916.

På därom gjorda ansökningar beviljade herrar deputerade följande vaktmästare
hos kammaren tjänstledighet tills vidare för tjänstgöring såsom vaktmästare
hos 1946 års kyrkomöte, nämligen K. Swenson, räknat från och med
den 4, T. Hollner från och med den 7 och H. Eriksson från och med den 11
innevarande månad. Till vikarier tills vidare under tiden för ifrågavarande

8

Nr 35.

Lördagen den 9 november 1946.

ledigheter antogos följande anmälda sökande, nämligen för Swenson Karl-Olof
Bergman, för Hollner Nils Strömquist oell för Eriksson Kjell Bäck.

År och dag som ovan.

In fidem
O. H. Berggren.

Justerades protokollsutdrag för denna dag, varefter kammarens sammanträde
avslutades kl. 2.08 eftermiddagen.

In fidem
Lode Wistrand.

Stockholm 1946. Kungl. Boktryckeriet P. A. Norstedt & Söner.

464331