Fredagen 20 november klockan 21 till och med söndagen 22 november kommer sidan Lediga jobb och annonserna inte kunna visas på grund av tekniskt arbete. Inga sista datum för ansökningar kommer inträffa under denna period.
RIKSDAGENS PROTOKOLL
ProtokollRiksdagens protokoll 1926:1
- kammare
- Första kammaren
- riksdag
- tvåkammaren
- session
- lagtima
- Antal sidor
- 12
RIKSDAGENS PROTOKOLL.
1926. Första kammaren. Nr I.
Sådan i kraft av § 49 regeringsformen och § 2 riksdagsordningen riksdagen
sammankommit till lagtima möte här i huvudstaden måndagen den 11 januari
1926, sammanträdde riksdagens första kammare i den uti riksdagens hus för
kammaren anordnade samlingssal samma dag,
Mun flanell de» 11 januari.
kl. 11 f. m.
Herr Trygger framträdde till talmansbordet och yttrade: Ärade försam
ling!
Åter mötas vi för att börja ett nytt arbetsår. Vår uppgift att söka
värna och befordra rikets och dess inbyggares väl är i dessa tider sannerligen
icke lätt. Rikta vi blicken utöver eller inom rikets gränser, överallt skönja vi
åtskilligt, som är ägnat att väcka oro och bekymmer.
Med avseende på världssituationen behöver man visserligen icke låta sig
vilseföra^, av alla vackra talesätt, som i rikligt mått användas till verklighetens
beslöjande,'' för att finna en av den bistra nödvändigheten framkallad förbättring
av vissa europeiska staters inbördes förhållanden. Men huru varmt man
än ma önska, att utvecklingen ma ga allt starkare i denna nya riktning, kan
man dock icke komma ifrån, att en farlig osäkerhet alltjämt behärskar
den utrikespolitiska situationen. I viss mån är på det nuvarande läget tilllämpligt
vad viscount (frey, Englands utrikesminister vid världskrigets början,
nyligen sagt om ställningen år 1913. Hans ord lyda: Uppgörelsen efter det
andra Balkankriget har bestämts icke av rättvisan utan av makten. Därigenom
lades grunden till förvecklingar i framtiden. För att vinna en säker
fred för framtiden både stormakterna bort ingripa. De fruktade emellertid
att röra på sig för att icke stöta mot varandra, och likväl blev just den omsorg
att ej råka i missämja inbördes, som de visade, en orsak till att upprätthållandet
av freden blev vanskligare under det följande året. — Så långt Grey.
Eu ligger den stora faran för framtiden däri, att den reglering av staternas
gränser och inbördes förhallanden, som skedde efter världskriget, på många
håll uppfattas^ såsom stridande mot rätt och billighet. Situationen är i följd
härav så ömtålig, att även lösningen av nya problem av internationell art
understundom bestämmes mera efter vad som passar för ögonblicket än efter
rättvisans stränga fordringar.
;i^er angar vara inre förhållanden, äro de visserligen i flera avseenden
lyckligare än i manga andra länder. Solidariteten mellan folkens intressen är
emellertid företrädesvis pa det ekonomiska området så stor, att de svårigheter
inom Europa, med vilka världskrigets segrare och besegrade alltjämt kämpa,
öva sin inverkan även på vårt näringsliv. Vore detta icke fallet, skulle flera
problem, som för närvarande upptagits på dagordningen, antingen alls icke
Första hammarens protoholl 1926. Nr 1. i
Hr 1. 2
Måndagen den 11 januari.
ha uppställts eller oek lättare kunna finna en tillfredsställande lösning. Det
relativt gynnsamma läge, vari hos oss särskilt statens finanser trots allt onekligen
befinna sig, kan dock innebära en fara för att vi överskatta våra möjligheter
att tillfredsställa alla de nya eller ökade behov, som av det allmänna och
enskilda framställas såsom oeftergivliga.
Vi få dock aldrig glömma, att den lidandets skola, som andra folk nu genomgå,
säkerligen kommer att visa sig som en deras hälsosamma förberedelse till
större kraftutveckling, ökad omsikt och enklare levnadsvanor. När verkan av
vad de sålunda lärt en dag gör sig fullt gällande, kommer detta att mynna ut
i ökad insikt om de ekonomiska lagarnas ovillkorlighet samt i en större konkurrenskraft
än tillförne. Det gäller därför för oss att beakta, att vårt nuvarande,
i det hela jämförelsevis fördelaktiga läge, vilket dock redan är fördunklat
av vissa viktigare näringsgrenars svårigheter, endast är övergående och
att i följd härav det är vår plikt att, långt ifrån att förfalla i ytlig optimism,
begagna vårt lilla försprång till att stärka våra möjligheter för att jämbördiga
kunna upptaga den stora ekonomiska tävlan, vars inträdande endast är en
tidsfråga.
Sverige är ingalunda ett rikt land. Vårt välstånd är en följd icke av himmelens
ymniga gåvor utan av en lång fredsperiod, en intelligent och skicklig
befolknings arbete samt en ständigt fortgående om än svag kapitaluppläggning.
Om vårt land gäller mer än om de flesta andra, att Rom icke byggdes på en
dag. Men vad som icke kan byggas upp på eu kort tid kan däremot på en dag
förstöras, och vid ett återuppbyggande kunna vissa av de förutsättningar saknas,
som ursprungligen förelegat.
I fråga om dessa förutsättningar har jag i det föregående fäst uppmärksamheten
på, hurusom freden för framtiden ingalunda kan anses betryggad. Beträffande
arbete och sparsamhet kan den, som är uppmärksam, icke vara i
tvivel om, vilken landsskadlig agitation inom Sverige bedrives för att utbreda
den föreställningen, att människans största välgärning, arbetet, i själva verket
är hennes förbannelse, samt för att motarbeta den instinktiva lusten hos de
flesta att låta dagens sorglöshet göra åtminstone något offer för morgondagens
säkerhet.
Inför dessa företeelser gäller det för os.s. folkets förtroendemän, att besinna
vårt stora ansvar, att med ärlighet och manlighet handla efter dess bud. Tecken
saknas icke, att svenska folket, liksom fallet är i flera andra länder,
är trött och utledset på allt det myckna ordandet, där man under sken av att
sitta inne med den riktiga lösningen av en framlagd fråga förvanskar verkligheten
och blott söker resonans i meningsfränders önskningar.
Må alla inom representationen åtminstone i fråga om bekämpandet av denna
tidens svaghet söka nå det samförstånd, som i den för fosterlandet mest vitala
frågan varit omöjligt att vinna! Sanningskärlek, kunskap, förutseende må
leda oss vid fullgörande av vårt viktiga förtroendeuppdrag!
Med dessa ord förklarar jag detta sammanträde öppnat.
Sedan herr ordföranden därefter intagit talmansplatsen, tillkännagav herrordföranden,
att han på grund av bestämmelsen i § 1 mom. 2 av kammarens
ordningsstadga anmodat filosofie magistern Lode Wistrand att, till dess sekreterare
blivit utsedd, föra kammarens protokoll ävensom att herr ordföranden
för tillfället anställt kanslibiträden och vaktbetjäning till erforderligt antal.
Upplästes och lades till handlingarna följande från justitiedepartementet ankomna -
Måndagen den 11 januari.
3 Nr L
Protokoll, hållet inför statsrådet och chefen för justitiedepartementet
den 7 januari 1926.
I anledning av stadgandet i § 32 riksdagsordningen hade statsrådet och chefen
för justitiedepartementet anmodat tre bland de av riksdagen valda fullmäktige
i riksbanken och tre bland fullmäktige i riksgäldskontoret att närvara
vid den granskning av riksdagsmannafullmakter, som skulle inför departementschefen
verkställas innan instundande riksdag sammanträdde; och infunno
sig nu av fullmäktige i riksbanken herrar It. Norberg, E. Kristensson
och A. Amnér samt av fullmäktige i riksgäldskontoret herrar H. M. Bäckström,
E. A. Hallin och A. Anderson.
Till justitiedepartementet hade insänts fullmakter dels för nitton personer,
som vid val i september 1925 av vissa landsting utsetts till ledamöter av riksdagens
första kammare under en tid av åtta år, räknade från och med den 1
januari 192G, dels ock för tre personer, som, efter det tidigare valda ledamöter
av kammaren avgått, vid nya röstsammanräkningar blivit utsedda att
inträda i de avgångnas ställe.
Vid granskning av fullmakterna framställdes icke någon anmärkning mot
desamma.
Protokoll över granskningen jämte förteckning å fullmakterna skulle tillika
med dessa överlämnas till kammaren.
I ämbetet:
Erik M. Kritberg.
Den åberopade förteckningen lj dde sålunda:
Förteckning å ledamöter av riksdagens första kammare enligt fullmakter
granskade inför chefen för justitiedepartementet den 7 januari 1926.
Stockholms stad.
1. Redaktören Leonard Kristian Vinfrid Ljunglund i Stockholm.
Jönköpings län.
2. Godsägaren Karl Johan Alfred Gustafsson i Stensholm.
3. Lantbrukaren Karl Oscar Ericson i Oberga.
4. Hovrättsrådet Karl Johan Ekman i Jönköping.
5. Lektorn Ivan Hjalmar Emanuel Pauli i Karlstad.
6. Godsägaren Erik Rudolf Abrahamsson i Österängen.
7. Landssekreteraren greve Jacob Wilhelm Spens i Jönköping.
Blekinge län och Kristianstads lön.
8. Före detta fängelsedirektören Ulrik Leander i Karlskrona.
Göteborgs och Bohus län.
9. Kabinettskammarherren Eric Adolf Hallin å Tofta gård.
10. Redaktören Sigfrid Hansson i Stockholm.
11. Överdirektören Jakob Ludvig Widell i Stockholm.
12. Borgmästaren Axel Ludvig Sundberg i Lysekil.
13. Lantbrukaren Isak Svensson i Spekeröd.
14. Professorn Israel Fritiof sson Holmgren i Stockholm.
Värmlands län.
15. Underinspektören Gustaf Alfred Strömberg i Karlstad.
16. Lektorn Johan Bergman i Stockholm.
17. Rådmannen Georg Dahl i Filipstad.
Är 1. 4
Måndagen den 11 januari.
18. Statsrådet Karl Johan Daniel Schlyter.
19. Redaktören John Sandén i Karlstad.
20. Lantbruksskolföreståndaren Anders Åke Samuel Ingeström i Varpnäs.
21. Lantbrukaren Valfrid Eriksson i överbyn.
Örebro län.
22. Nämndemannen Gottfrid Karlsson i Gillberga.
Enligt § 2 i ordningsstadgan för kammaren anställdes upprop av kammarens
ledamöter, varvid såsom frånvarande antecknades:
herr Hammarskjöld, Hjalmar,
» Lindblad,
» Hemman,
» Pers,
» Lindhagen,
» Asplund.
Följande till kammaren inkomna ansökningar upplästes:
Till riksdagens första kammare.
Undertecknad, som har att, med början den 12 innevarande januari, såsom
ordförande deltaga i sammanträde i Geneve av Nationernas förbunds kommission
för progressiv kodifikation av den internationella rätten, får härmed anhålla
om ledighet från riksdagsgöromålen under januari månad.
Upsala slott dep 4 januari 1926.
Iij. Hammarskjöld.
Till riksdagens första kammare.
Härmed anhålles vördsamt om två dagars permission för egna angelägenheters
vårdande.
Göteborg den 9 januari 1926.
A. C. Lindblad.
Till riksdagens första kammare.
Undertecknad, som av tjänstegöromål är förhindrad inställa mig vid riksdagens
början, får härmed vördsamligen anhålla om ledighet från riksdagsgöromålen
under tiden 11—15 januari.
Luleå den 9 januari 1926.
C. I. Asplund,
Representant fär Västerbottens och Norrbottens län.
De sålunda begärda ledigheterna beviljades.
Därjämte anmäldes förfall för herrar Heyman, Pers och Lindhagen.
Anställdes val av talman, och utsågs därtill:
greve Hamilton................................med 138 röster
Mänducen den 11 januari.
Nr 1.
Företogs val av förste vice talman, och utsågs därtill:
ll''“rr lullull .................................. med 126 röster.
Anställdes val av andre vice talman, och utsågs därtill:
herr Nilsson, N. A., i Kabbarp .................. med 115 röster
Herr Trygger, som nu lämnade talmansplatsen, yttrade därvid till herr talmannen:
Herr greve! Det är med glädje som jag till Eder överlämnar denna
klubba, symbolen av eder rätt och eder makt i denna kammare.
Herr talmannen intog talmansplatsen och yttrade: Ä vice talmännens
och mina egna vägnar ber jag först och främst att få till kammaren framföra
våra hjärtliga tacksägelser för det förnyade bevis på förtroende, som kommit oss
till del genom de nyss förrättade valen. Vi hoppas .säkert på, att vårt samarbete
med kammaren skall komma att gå lika bra och lyckligt som under
föregående år.
För egen del skall jag be att få begagna detta tillfälle till att yttra några
ord i anslutning till ett uttalande, som jag tog mig friheten att göra i våras,
då vi skildes åt. Jag bragte då på tal den med nästan varje år som går
svårare anhopningen av ärenden och viktiga ärenden i riksdagens sista timma.
Utan att gorå anspråk på att hava helt och hållet genomträngt ämnet och utan
att söka giva någon anvisning på hur olägenheterna skulle kunna helt och hållet
avlägsnas, framhöll jag då vissa punkter, beträffande vilka jag trodde, att
förbättrade förhållanden skulle kunna åstadkommas.
Den första punkt jag berörde gällde det under senare år gängse sättet för
kungi. propositioners avlämnande. Jag meddelade redan då, att jag hade anledning
tro, att regeringen hade sin uppmärksamhet fästad på denna sak. Såsom
herrarna^ nu sett av tidningarna, ämnar också regeringen vidtaga åtgärder
lör att söka åstadkomma bättre förhållanden härutinnan. Då frågan om möjlighet
att minska arbetstrycket mot slutet av riksdagen sålunda genom regeringens
välbetänkta åtgärder kommit från ord till handling, synes det mig
vara synnerligen önskvärt, att även riksdagen ville begagna tillfället att, såsom
man säger, draga sitt strå till stacken.
I detta avseende skall jag särskilt be att vid detta tillfälle få fästa uppmärksamheten
på en annan av de punkter, som jag i mitt yttrande i våras berörde.
Jag hyste då och jag hyser fortfarande den uppfattningen, att mycket
skulle kunna vinnas, om utskotten redan från början riktade in sin uppmärksamhet
på något, som'' jag tror, att man hittills ganska litet tänkt på, nämligen
att söka fördela arbetet någorlunda jämnt under riksdagen och särskilt förebygga,
att alltför många viktiga ärenden skjutas undan till slutet av maj eller
början av juni. Jag hoppas, att det icke anses förmätet, då jag ber, att utskotten
och enkannerligen deras herrar ordförande ville ägna denna fråga en
alldeles särskild uppmärksamhet vid denna riksdag.
I övrigt ber jag blott — och jag vet, att mina ärade kolleger härutinnan instämma
med mig — att få tillönska kammaren ett gott nytt år, ett gott arbete
och ett gott arbetsresultat.
Herr talmannen tillkännagav, att till erhållande av sekreterarbefattningen
hos kammaren endast en sökande anmält sig; varande den ingivna ansökningen,
som upplästes, av följande lydelse:
Sr 1. 6
Måndagen den 11 januari.
Till riksdagens första kammare.
Härmed får jag vördsamt anmäla mig såsom sökande till sekreterarbefattningen
hos kammaren under innevarande riksdag.
Stockholm den 11 januari 1926.
G. H. Berggren,
Förste kanslisekreterare.
På framställning av herr talmannen beslöt kammaren att genast företaga val
av sekreterare.
Valet företogs, och befanns efter valförrättningens slut hava blivit till sekreterare
utsedd:
förste kanslisekreteraren G. H. Berggren ,... .».....med 118 röster.
Förste kanslisekreteraren Berggren fick nu företräda, underrättades, att han
blivit av kammaren vald till sekreterare, och övertog protokollsföringen.
In fidem
Lodc Wistrmd.
Tillkännagavs, att Kung! Maj :t låtit genom offentligt anslag bjuda och kalla
riksdagens samtliga ledamöter att tisdagen den 12 innevarande månad kl. 11
f. m. infinna sig i slottskapellet samt, efter förrättad gudstjänst, enligt § 34
riksdagsordningen begiva sig till rikssalen för att där inhämta vad Kungl. Maj :t
hade att meddela riksdagen.
Herr talmannen meddelade, att till kammarens förfogande överlämnats 75
inträdesbiljetter till rikssalen vid riksdagens öppnande, och hemställde, att fördelning
av dessa biljetter proportionellt i förhållande till ledamotsantalet i varje
valkrets finge ske genom sekreteraren.
Denna hemställan bifölls.
Justerades ett protokollsutdrag för denna dag.
Kammarens sammanträde avslutades kl. 12,02 på dagen.
In fidem
G. IT. Berggren.
Tisdagen den 12 januari.
7 Nr 1,
Tisdagen den 12 januari.
Kammaren sammanträdde kl. 10,30 f. m.
Herr talmannen yttrade, att lian efter samråd med andra kammarens talman
finge föreslå, det första kammaren ville besluta att vid sammanträde torsdagen
den 14 innevarande månad företaga följande val, nämligen
dels av fyra ledamöter för att jämte talmannen tillsätta kammarens kansli
och vaktbetjäning,
dels av tre ledamöter för att deltaga i talmansöverläggningarna,
dels ock av två ledamöter för att hava inseende över riksdagens kansli:
Detta förslag antogs.
Herr talmannen yttrade vidare att han, likaledes efter samråd med andra
kammarens talman, finge föreslå, det första kammaren ville besluta att företaga
vid sammanträde, som komme att hållas fredagen den 15 i denna månad,
val av ledamöter och vid sammanträde påföljande dag val av suppleanter i ''de
ständiga utskotten och utrikesnämnden.
Vad herr talmannen sålunda föreslagit bifölls.
o Ordet lämnades härefter till herr förste vice talmannen, som anförde: Jag
får hemställa, att första kammaren måtte besluta, att antalet suppleanter
från denna kammare i de ordinarie utskotten skall utgöra: i konstitutionsutskottet
13, i statsutskottet 15, i bevillningsutskottet 13, i bankoutskottet 8,
i första lagutskottet 8, i andra lagutskottet 11 och i jordbruksutskottet 8.
Denna hemställan bifölls.
På hemställan av herr talmannen beslöt kammaren nu, kl. 10,33 f. m., att
ajournera sina förhandlingar till kl. 10,45 f. m.
Till åtlydnad av Kungl. Maj:ts kallelse avgingo herr talmannen och kammarens
ledamöter kl. 10,45 f. m. till slottskapellet, där riksdagspredikan hölls
av kyrkoherden i Örebro Nikolai församling, kontraktsprosten C. U. L. Lönroth.
Efter gudstjänstens slut begav kammaren sig till rikssalen, i vilken även andra
kammaren infann sig.
Hans Maj :t Konungen kom tillstädes och öppnade riksdagen med det i protokollsbihanget
införda tal, varefter hans excellens herr statsministern Sandler
uppläste Kungl. Maj :ts berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima
riksdags sammanträde sig tilldragit.
Hen talmannen framträdde därpå och yttrade: Allernådigste Konung,
Eders Maj:t!
Nr 1. 8
Tisdagen den 12 januari.
Riksdagens första kammare anhåller att till Eders Maj:t få framföra sin
undersåtliga vördnad.
Måtte det nya kvartsekel, som nu ingått, bli lyckosamt för Eders Maj:t och
fosterlandet.
Visserligen måste vår framtid alltid i viss mån påverkas av omständigheter,
som falla utom vår domvärjo. I dessa fall ha vi i allmänhet ej annat att göra
än att vaksamt hoppas det bästa. Men ve oss, om vi samtidigt förgäta, att vårt
öde dock ytterst ligger i våra egna händer.
Ett folk med den rätta medborgarandan går ej under. Lika visst som detta
är, lika visst är också, att endast den, som lånar sitt öra till det falska smickrets
röst, kan vilja göra gällande, att i den punkten allt är väl beställt, att vi
intet ha att lära, intet att eftersträva.
Måtte det förunnas Eders Maj :t att under de kommande åren se denna anda —
självverksamhetens, självbevarelsens och pliktuppfyllelsens renande och enande
anda — mer och mer genomtränga Sveriges folk, förestava dess beslut och leda
dess handlingar. Endast så kunna vi med trygghet blicka mot framtiden.
Under levande förhoppning, att det nu öppnade riksmötets arbete måtte lända
Eders Maj:t till tillfredsställelse och fosterlandet till båtnad, anhåller riksdagens
första kammare att inför Eders Maj :t få ge uttryck åt sin orubbliga
trohet och oföränderliga tillgivenhet.
Sedan andra kammarens talman därefter i denna kammares namn till Hans
Maj:t Konungen framfört andra kammarens undersåtliga vördnad, fingo talmännen
vardera mottaga ett exemplar av Kungl. Maj:ts proposition nr 1, angående
statsverkets tillstånd och behov under budgetåret 1926—-1927, varefter
ceremonien å rikssalen avslutades och första kammaren enligt beslut, fattat
före avtågandet från samlingsrummet, åtskildes vid utgången från rikssalen
il. 12,35 på dagen.
In fidem
G. H. Berg gren.
Torsdagen (lön 14 januari.
9 Nr L
Torsdagen den 14 januari.
Kammaren sammanträdde kl. 11 f. m.
Herr statsrådet Nothin avlämnade
dels Kungl. Haj:ts skrivelse om förordnande av en statsrådsledamot att utöva
den befattning med riksdagsärender som enligt § 46 riksdagsordningen
tillkommer en ledamot av statsrådet;
dels ock Kungl. Maj:ts propositioner:
nr 2, med förslag till lag om ändrad lydelse av 1, 13, 14 och 23 §§ i lagen
den 30 maj 1919 om rätt till verk av bildande konst;
nr 4, med förslag till lag om ändrad lydelse av 6 kap. 4 § strafflagen;
nr 5, med förslag till lag om ändring i vissa delar av 5 och 6 kap. strafflagen
:
nr 8, med förslag till lag om ändrad lydelse av 5 § i lagen den 26 maj 1909
om Kungl. Maj:ts regeringsrätt;
nr 9, med förslag till lag om ändring i förordningen den 3 april 1810, huruledes
rättelse och förklaring uti gjorde fideikommissförfattningar må’sökas,
samt vad i avseende på fardag av fideikommissegendom kommer att iakttagas ;
nr 12, med förslag till lag om statsdepartementen;
nr 17, med förslag till förordning om fortsatt tillämpning av förordningen
den 27 april 1923 angående rätt för Konungen att i visst fall åsätta särskild
tullavgift;
nr 18, angående upplåtelse av rätt till bearbetande av icke inmutningsbara
nuneralfyndigheter å kronojord; samt
nr 19, angående , årliga understöd å allmänna indragningsstaten åt vissa
änkor efter befattningshavare vid fångvården.
Herr statsrådet Möller avlämnade Kungl. Maj :ts propositioner:
nr 3 med förslag till lag angående förbud i vissa fall mot arbetares användande
till malningsarbete, vid vilket nyttjas blyfärg;
, fil". angående befrielse för G. Karlsson från erläggande av viss del av köpeskillingen
för s/4 mantal Fylleryd i Kronobergs län;
nr 7 angående befrielse för A. Forsgren från viss skadeståndsskyldighet;
nr It) angående lindring i arrendevillkoren för vissa arrendatorer av kronans
jordbruksdomäner;
lånefond-anSåen<ie ändrinR aV villkoren för lån från Norrbottens nybygges
nr
20, med förslag till lag om ändrad lydelse av 4, 7 och 11 §8 i lagen den
-8 mars 1919 om anställande av distriktsbarnmorskor m. m.; samt
nr 21, angående rätt till pension för extra provinsialläkaren K. Lindhé.
Första kammarens protokoll 1926. Nr 1
Mr 1.
10
Torsdagen den 14 januari.
Föredrogs och lades till handlingarna Kungl. Maj:ts på rikssalen upplästa
berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde
sig tilldragit.
Vid föredragning av Kungl. Maj:ts den 12 innevarande månad på rikssalen
överlämnade proposition nr 1, angående statsverkets tillstånd och behov under
budgetåret 1926—1927, blev densamma på begäran bordlagd.
Föredrogs och hänvisades till bankoutskottet riksdagens år 1925 församlade
revisorers berättelse angående riksbanken.
Föredrogs och hänvisades till bankoutskottet riksdagens år 1925 församlade
revisorers berättelse om granskningen av riksgäldskontorets tillstånd och förvaltning
för tiden 1 juli 1924—30 juni 1925 m. m.
Föredrogs och hänvisades till behandling av lagutskott justitieombudsmannens
till innevarande riksdag avgivna ämbetsberättelse.
Föredrogs och hänvisades till behandling av lagutskott militieombudsmannens
till innevarande riksdag avgivna ämbetsberättelse.
Upplästes följande till kammaren inkomna ansökning:
Till riksdagens första kammare.
Med åberopande av bifogade läkareintyg får jag härmed vördsamt anhålla
om ledighet från riksdagsgöromålen tillsvidare.
Malmö och Stockholm den 12 januari 1926.
Nils Persson.
Det åberopade läkarintyget var så lydande:
Att ledamoten av riksdagens första kammare Nils Persson i Malmö lider
av lungkatarr och vissa därmed sammanhängande rubbningar i cirkulationsapparaten
och därför tillsvidare är förhindrad att deltaga i riksdagsarbetet,
intygas.
Malmö den 9 januari 1926.
Malte Ljungdahl,
överläkare.
På gjord proposition bifölls ansökningen för den tid, det i läkarintyget omförmälda
hindret varade.
Företogs val av fyra ledamöter för att jämte talmannen tillsätta kammarens
kansli och vaktbetjäning; och befunnos efter valförrättningens slut därtill
hava blivit utsedda:
herr Lamm ........
» Hansson, Sigfrid
» von Koch .....
» Widell .......
med | no | röster. |
» | no | » |
» | no | » , |
» | no | » |
Torsdagen den 14 januari.
11 Nr 1.
Anställdes val av tre ledamöter för att deltaga i talmansöverläggningarna;
och befunnos efter valförrättningens slut därtill hava blivit utsedda:
herr Bärg, A. J., ................................. med 87 röster,
» Ekman, C. G., ...........................,. » 87 » ,
» Trygger ................................. » 87 » .
Företogs val av två ledamöter för att hava inseende över riksdagens kansli;
och befunnos efter valförrättningens slut därtill hava blivit utsedda:
herr von Geijer ............................... med 75 röster,
». Rune ...............................» 75 » .
Föredrogs och lades till handlingarna Kungl. Maj:ts skrivelse med tillkännagivande,
att Kungl. Maj :t förordnat statsrådet Karl Johan Daniel Schlyter
att under innevarande lagtima riksdag utöva den befattning med riksdagsärender
som jämlikt § 46 riksdagsordningen tillkommer en ledamot av statsrådet
;
och skulle underrättelse om denna skrivelses innehåll genom utdrag av protokollet
meddelas vederbörande utskott samt de ledamöter, som hava inseende
över riksdagens kansli.
Vid föredragning av de vid sammanträdets början avlämnade propositionerna
hänvisades dessa, nr 2—5, 8, 9 och 20 till behandling av lagutskott, nr 6, 7, 10,
11 och 18 till jordbruksutskottet, nr 12 till konstitutionsutskottet, nr 17 till
bevillningsutskottet samt nr 19 och 21 till bankoutskottet.
Herr Ekman, Karl Johan, väckte nedannämnda motioner:
nr 1, med förslag till lag, innefattande förklaring av stadgandet i 121 §
tredje stycket utsökningslagen; och
nr 2, om dyrtidstillägg åt den hos riksdagen tillfälligt anställda personal.
Dessa motioner hänvisades, nr 1 till behandling av lagutskott och nr 2 till
bankoutskottet.
Herr Reuterskiöld väckte en motion, nr 3, om fortsatt utgivande av verket
Främmande grundlagar.
Denna motion blev på begäran bordlagd.
Herr Jeansson väckte en motion, nr 4, om överlåtelse till Kalmar stad av
vissa delar av den för högre allmänna läroverket därstädes använda fastigheten.
Denna motion hänvisades till jordbruksutskottet.
Herr Petrén väckte nedannämnda motioner:
nr 5, om stipendier till fängelseläkare för bevistande av de rättspsykiatriska
kurserna; och
nr 6, om resestipendium för fängelseläkare.
Dessa motioner hänvisades till statsutskottet.
Kr 1. 12
Torsdagen den 14 januari.
Herr förste vice talmannen erhöll på begäran ordet och yttrade: Jag
att få hemställa, att kammaren måtte besluta, att Kungl. Maj:ts proposition
nr 1 skall uppföras sist bland ärendena på morgondagens föredragningslista.
Denna hemställan bifölls.
Justerade protokollsutdrag för denna dag, varefter kammarens sammanträde
avslutades kl. 11,37 f. m.
In fidem
G. H. Berggren.
Stockholm 1926. Kungl. Boktryckeriet, P. A. Noretedt & Söner.
260273