RIKSDAGENS PROTOKOLL.
1306. Andra Kammaren. N:o 4.
Tisdagen den 23 januari.
Kl. 2 e. m.
§ 1.
Justerades protokollet för den 16 innevarande januari.
§ 2.
Föredrogs och lades till handlingarna Kungl. Maj:ts skrifvelse
till Riksdagen med tillkännagifvande, att Kungl. Maj:t förordnat statsrådet
m. m. friherre Erik Teodor Marks von Wurtemberg att under
innevarande riksdag utöfva den befattning med riksdagsärenden, som
jämlikt § 46 i riksdagsordningen tillkomme en ledamot af statsrådet;
och skulle underrättelse om denna skrifvelses innehåll meddelas
vederbörande utskott samt de ledamöter, som hafva inseende öfver
Riksdagens kansli.
§ 3.
Föredrogos hvar för sig och hänvisades till statsutskottet Kungl.
Maj:ts å kammarens bord hvilande propositioner till Riksdagen:
angående försäljning af en till förra regementskvartermästarbostället
1 fa mantal Bredsättra n:o 3 i Stockholms län hörande lägenhet;
angående försäljning af två till förra fanjunkarbostället 1 mantal
Appuna n:o 2 Orrgården jämte Appuna n:o 13, en åker, i Östergötlands
län hörande lägenheter;
angående försäljning af två till förra korpralsbostället 1 mantal
Gustad n:o 2 Kall- eller Korpralsgård i Östergötlands län hörande
lägenheter;
angående försäljning af vissa till förra militiebostället Gärstad
n:o 1 Mellangård i Östergötlands län hörande områden;
angående försäljning af en till förra kronofogdebostället | mantal
Alsheda n:o 3 Skomakargården i Jönköpings län hörande lägenhet;
angående försäljning af en till förra mönsterskrifvarbostället J
mantal Alsheda n:o 6 Ånnagård i Jönköpings län hörande lägenhet;
och
angående försäljning af mark från förra majorsbostället j mantal
Kärr n:o 1 i Kronobergs län.
Andra Kammarens Prof. 1906. N:o 4.
1
N:o 4.
2
Tisdagen den 23 januari.
§ 4.
Efter föredragning af de på kammarens bord b vilande motionerna
hänvisades:
herrar P. Pehrssotfrs, \ Åtep och J. P. Jesper sons motion, n:o
5, till statsutskottet;
herr S. Nordströms motioner, n:o 6 till hevillningsutskottet och
n:o 7 till statsutskottet; samt
herr A. Jonssons i Lycksele motion, n:o 8, till statsutskottet.
§ 5.
Herr statsrådet m. m. G. Tamm öfverlämnade Kungl. Maj:ts
propositioner till Riksdagen:
angående upplåtelse af den kronan tillkommande jordägareandel
i grufva;
angående upplåtelse af rätt till bearbetande af marmorfyndigheter
å kronojord; och
angående fortfarande bestånd af en med Magnesitaktiebolaget
Tarrekaise ^''slutad öfverens,
heter å kronojord i Norrbottens län.
De kung}, propositionerna blefvo på begäran bordlagda.
§ 6.
Till bordläggning anmäldes:
justitieombudsmannens ämbetsberättelse samt tryokfrihetskommitterades
berättelse.
§ 7.
Följande nya motioner afgåfvos, nämligen af:
herr Ä Holmgren, n:o 9, om skrifvelse till Kung}. M.aj:t angående
öfverflyttning af civilregistrets förande från prästerskapet till
annan funktionär;
herrar J. J. Byström och K,. G. Karlsson, i Göteborg, n:o 10,
om skrifvelse till Kungl. Maj:t angående lagstadgad stängningstid
för handelsbutiker m. m.;
herr V. L Moll, n:o 11, om ändring i 27 och 32 §§ stämpelförordningen;
herr
I. E. G. Svensson i Skyllberg, n:o, 12, om beskattningsort
för inkomst af'' elektriska kraftledningar, som beröra två eller flera
kommuner;
herr A. Olsson i Tyll er ed, ko 13, om. utsträckning till 1909 års
Utgång af den genom förordningen den 11 september 1885. bestämda
inlösen af skattefrälseiräntor >
herr G. A, E■ Kronlund m. fl., n:o 14, om höjning af anslaget
till fortsättning af statsbanan från Morjärv till Lappträsk samt landsvägen
från Boden till Lappträsk; och
3
N:o 4.
Onsdagen den 24 januari.
herr L. J. Carlsson i Malmberget m. fl., n:o 15, om skrifvelse
till Kungl. Maj:t angående den föreslagna inlandsbanans sträckning.
Dessa motioner bordlädes.
Justerades protokollsutdrag.
§ 9.
Ledighet från riksdagsgöroinålen beviljades friherre J. Hermelin
under 3 dagar från och med den 24 januari och herr I. E. G Svensson
i Skyllberg under 3 dagar från och med den 25 januari.
Härefter åtskildes kammarens ledamöter kl. 2,17 e. m,
In lidem
Herman Palmgren.
Onsdagen den 24 januari.
Kl i/, 3 e. m.
§ 1.
Justerades protokollet för den 11 innevarande januari.
§ 2.
Föredrogos hvar för sig och hänvisades till statsutskottet Kungl.
Maj:ts å kammarens bord hvilande propositioner till Riksdagen:
angående upplåtelse af den kronan tillkommande jordägareandöl
i grufva;
angående upplåtelse af rätt till bearbetande af marmorfyndigheter
å kronojord; och
angående fortfarande bestånd af en med Magnesitaktiebolaget
Tarrekaise afslutad öfverenskommelse rörande vissa mineralfyndigheter
å kronojord i Norrbottens län.
N:o 4.
4
Onsdagen den 24 januari.
§ 3.
Vidare föredrogos hvar för sig de på kammarens bord hvilande
motionerna, och hänvisades därvid:
herr B. Holmgrens motion, n:o 9, till lagutskottet;
herrar J. J. Byströms och K G. Karlssons i Göteborg motion,
n:o 10, till lagutskottet;
herr V. L. Molls motion, n:o 11, till bevillningsutskottet;
herr I. E. G. Svenssons i Skyllberg motion, n:o 12, till bevillningsutskottet;
herr
A. Olssons i Tyllered motion, n:o 13, till statsutskottet.
Vid föredragning härefter af herr G. A. E. Kronlunds m. fl.
motion, n:o 14, om höjning af anslaget till fortsättning af statsbanan
från Morjärv till Lapptiäsk samt landsvägen Irån Boden till Lappträsk,
begärdes ordet af
Herr Redelius, som yttrade: Om den nu föreliggande motionen
anhåller jag att få yttra några ord — hvilka torde få medfölja motionen
till statsutskottet — dels emedan densamma enligt min uppfatta
ning innebär fara för ökad skuldsättning på den grund, att tillgängliga
statsmedel redan blifvit tagna i anspråk för nästa års statsutgifter,
på sätt som den nyligen remitterade kungl. statsverkspropositionen
utvisar, dels ock emedan jag anser en fortsatt ökad skuldsättning
vara betänklig, enär enligt mitt förmenande de skattdragandes skatteförmåga
ingalunda håller jämna steg med budgetens ökning. Jag
ber att få belysa detta med några ord, hvilka närmare angifva min
ståndpunkt.
För 20 år sedan, år 1886 således, äskades i den då aflämnade
statsverkspropositionen i rundt tal en summa af omkring 87 millioner
kronor för nästföljande års statsreglering. I den statsverksproposition,
som i förrgår remitterades till statsutskottet, uppgick slutsumman för
nästa års statsreglering till icke mindre än 198 millioner kronor,
nämligen 193| millioner kronor inom hufvudtitlarna och 4£ millioner
utom hufvudtitlarna. Denna synnerligen starka stegring af statsutgifterna
håller, som jag nyss sade, icke jämna steg med skatteförmågan,
hvilket torde vara lätt att uppvisa. Jag menar, att det
för alla, åtminstone för de flesta, är tydligt, att om än mångas inkomster
ha ökats, så finnes det många skattdragande, hvilka icke sett
sina inkomster ökade under dessa 20 år. Det finnes många — och
det är lätt att uppvisa exempel härpå — som i stället för att få sina
inkomster ökade sett dem minskade, icke allenast 5 eller 10% utan
15 å 20 % inedan de samtidigt fått sina direkta skattebidrag till staten
ökade med omkring 300 %. Detta är omständigheter, synes det mig,
som äro värda uppmärksamhet. Man kan icke enligt min tanke utan
fara fortsätta med att endast öka på skatterna, ty de skattdragandes
skatteförmåga är icke outtömlig. De skattdragandes kassor äro icke
några sådana källor, som man obehindradt och obegränsadt kan ösa
ur efter godtfinnande. Man bör därför se sig för härvidlag.
Onsdagen den 24 januari. 6 N:o 4.
Nu tror jag mig lätt förstå och veta, utan att motionärerna behöfva
säga mig det, att de anse sin motion vara välgrundad och det
mål, de sträfva för, vara önskvärdt, emedan, som det tydligen kan
utsägas, det beslut, hvarpå motionen grundar sig, är ett riksdagsbeslut,
som delvis redan gått i verkställighet. Icke desto mindre
ber jag att få framhålla, att önska och behöfva icke är samma sak.
Det säges, att det finnes ingen gräns för önskningarna; låt vara därmed
hur som helst, ett är visst, att önskningarnas område är betydligt
större än behofvens område, och till och med behofvens område
är större än förmågan att tillfredsställa alla behof. Om detta erkännes,
så innebär det tydligen en allvarlig maning att tänka sig för
och se sig för, så att man icke genast beviljar anslag, som vid närmare
granskning visat sig antingen obehöfiiga eller åtminstone mindre
nödiga. Det är en fordran, som fått ett uttryck på något ställe i
våra grundlagar, att de personer, som fått det höga förtroendet
att vara Konungens rådgifvare, hora äga förmåga att inse, hvad som.
länder till rikets sannskyldiga nytta och handla därefter. Jag vill
nu härmed säga, att folket i landet med skäl kan ha den fordran
på sina representanter, att de skola ha förmåga att inse, hvad rikets
sannskyldiga nytta kräfver, så att icke statens tillgångar tillgripas
för sådana företag, som kunna undvaras, och att därför inga andra
anslag må medgifvas än sådana, som äro högst nödiga och nyttiga.
Det är ett ytterligare skäl att tänka på denna sak nu, ty om,
sona jag redan i början af mitt anförande tillåtit mig antyda, alla
tillgängliga statsmedel ha blifvit tagna i anspråk för de redan i statsverkspropositionen
framlagda önskemålen och krafvel! på statskassan,
och om sedan skulle komma icke allenast den nu afgifna motionen, utan
äfven andra motioner, hvilka öka på fordringarna på statskassan och
som skola underställas Riksdagens granskning, så kan det hända, att
man beviljar mera än man efteråt strängt taget skulle ha velat.
Jag vill gifva ett ytterligare stöd för denna min farhåga genom
att erinra om att det går ganska lätt för Riksdagen att ådraga staten
ökade skulder utan att ha klart medvetande om att så sker. Jag
ber att tå fråga dem af herrarne, som voro med vid 1903 års riksdag,
om alla då hade klart för sig, hvad hvarje beslut, som då fattades,
skulle innebära i fråga om ökning af statsskulden. Först med aflämnandet
af statsrevisorernas berättelse om riksgäldskontorets ställning
blef det klart, i hvad mån statsskulden då ökades. För år 1905
är ännu icke bekant, utom möjligtvis för riksgäldsfullmäktige, huru
mycket statsskulden kommer att ökas under detta år, år 1906; det
vet för närvarande ingen, och jag vågar nästan tvifla på att själfva
riksgäldsfullmäktige veta det ännu. Därför menar jag, att man må
tänka sig för och se sig för, innan man fattar beslut om beviljande
af ett anslag, som kommer att öka statsskulden äfven för år 1907.
En fortgående ökad skuldsättning synes mig betänklig, ty den pekar
hän på en sådan hushållning, som kallas att lefva öfver sina till;:ängar.
Därmed vill jag ingalunda ha förnekat, att icke lån mången gång
kunna vara behöflig» och nyttiga, men det är mot ett sådant förfarande
som att man oupphörligt äfven under gynnsamma konjunkturer,
under goda år, fortsätter på lånevägen, som jag vänder mig,
N:o 4. fl Onsdagen den 24 januari.
ty skulderna skola betalas, och kan man icke betala dem under de
goda åren, icke lär man väl kunna göra det under de dåliga åren,
och om man icke gifver akt på att inkomsterna Växa i samma grad,
som utgifterna ökas, så att skuldsumman kan minskas och afbetalas
årligen, utan fortfar med att endast öka skulderna, går det icke
lyckligt till sist.
Jag har med dessa ord endast velat framhålla nödvändigheten
af att man noga pröfvar alla anslagsfordringar och endast beviljar
sådana, som äro nödvändiga eller »för riket högst nödiga och nyttiga»,
för att använda grundlagens ord, och, så långt sig göra låter, väl
aktar sig för fortsatt ökning af rikets skuld.
Vidare anfördes ej. Ifrågavarande motion jämte det i anledning
af densamma nu afgifna yttrandet öfvcrlämnades till statsutskottet.
Slutligen hänvisades till statsutskottet herr L. J. Carlssons i
Malmberget m. fl. motion, n:o 15.
§ 4.
Häruppå föredrogs justitieombudsmannens vid innevarande riksdag
afgifna ämbetsberättelse; och hänvisades de däri gjorda framställningarna
angående förslagsanslaget till ersättning åt domare, vittnen
och parter, om anslaget till justitieombudsmannens och tryckfrihetskommitténs
expenser samt om dyrtidstillägg åt tjänstemännen
i justitieombudsmansexpeditionen till statsutskottet och berättelsen i
öfrigt till lagutskottet.
Tryckfrihetskommitterades berättelse, som härefter föredrogs,
lades till handlingurna.
§ 5.
Afgåfvos följande nya motioner, nämligen af:
herrar C Persson i Stallerhult och L. J. Jansson i Djursätra,
n:o 16, om ersättning till arfvingarna efter Wilhelmina Wahlström
från Hjo för utbetalad för hög stämpelafgift;
herr 8. Söderberg i Hobborn:
n:o 17, i fråga om användningen af medel, som må komma att
inflyta genom införande af exporttull å järnmalm; och
n:o 18, om exportull å järnmalm;
herr S. O. Nyländer, n:o 19, om ett extra anslag af 7,500,000
kronor till låneunderstöd för * nskilda järnvägar;
herr J. E. Centerwall, n:o 20, om upprättande af en professur i
statistik vid hvartdera af universiteten i Uppsala och Lund;
herrar J. Andersson i öhrstorp och N. Nilsson i Skärhus, n:0
21, om skrifvelse till Kungl. Maj:t, angående förslag till bestämmelser
om rätt att fullfölja talan mot kyrkoråds och skolråds beslut;
herrar E. A. Nilson i Örebro och L. Eriksson i Bäck, n:o 22,
om upphäfvande af tullen å majs;
7
N:o 4.
Onsdagen den 24 januari.
herr E. A. Nilson i Örebro, n:o 23, om bestämmande af tullen
å maskiner och verktyg efter vikt m. m.;
herr H. Lindqvist m. fl., n:o 24, i anledning af Kungl. Majrts i
statsverkspropositionen gjorda framställning om tillfälligt lönetillägg
åt vissa inom järnvägsstyrelsen anställda kontorsbitxäden och betjänta
vid statens järnvägars distrikt och ångfärja;
herrar D. Er ostrom och E. E. W. Martin, n:o 25, om skrifvelse
tid Kungl. Maj:t angående ändringar i sjölagen i fråga om upptagande
af sjöförklaring m. in.;
herr D. Broström:
n;o 26, om införande i tulltaxan af viss bestämmelse angående
tullbehandlingen af sådana för byggande af fartyg m. m. afsedda
materialier och skeppsförnödenheter, för hvilka restitution af eller
befrielse från tull är medgifven; och
n:o 27, om anslag till byggande af en undervattensbåt;
herr R. A. WawrinsJcy i Saltsjöbaden, n:o 28, om skrifvelse till
Kungl. Maj:t angående uppsättande af en från ingenjörstrupperna
skild militärbyggnadskår;
herr C. P. Jansson i Edsbäcken m. fl., n:o 29, om skrifvelse till
Kungl. Maj:t angående upprättande af redogörelse öfver statens
skogsparker m. m.;
herr D. Holmgren, n:o 30, om skrifvelse till Kung. Maj:t angående
förbättrad pensionering af det indelta manskapet vid armén
och flottan m. m.;
herr P. N. Bosson, n:o 31, om upphäfvande af tullen å majs
m. m.;
herr G. S. Neiglick m. fl,., n:o 32, om skrifvelse till Kungl.
Maj;t angående förslag till de lagändringar, som påkallas af upplösningen
af föreningen mellan Sverige och Norge, m. m.;
herr J. Ericsson i Vallsta, n:o 33, om tillägg till 73 § konkurslagon;
herr
G. Jansson i Krakerud m. fl., n:o 34, om skrifvelse till
Kungl. Maj:t angående skyldigheten att erlägga kommunalutskylder
i stad;
. herrar S. J. Enander och T). Persson i Tallberg, n:o 35, om
skrifvelse till Kungl. Maj:t angående revision af skiftesstadgan och
därmed sammanhörande författningar;
herr C. J. F. Ljunggren, n:o 36, om skrifvelse till Kungl. Maj:t
angående befogenhet för riksförsäkringsanstalten att för arbetare,
som i anstalten försäkras för olycksfall i arbetet, upptaga jämväl
försäkring för olycksfall, som inträffa utom arbetet; samt
friherre C. C. Bonde fl. m., n:o 37, i anledning af Kungl. Majrts
i statsverkspropositionen gjorda framställning om tillfällig löneförbättring
till vissa befattningshafvare vid universiteten och karolinska
institutet.
Dessa motioner bordlädes på begäran.
§ 6.
Justerades protokollsutdrag.
N:o 4
8
Onsdagen den 24 januari.
§ 7.
Ledighet från riksdagsgoromålen beviljades herr G. A. E. Kronlund
under 9 dagar från och med den 25 januari.
Kammarens ledamöter åtskildes häruppå kl. 3,4 e. m.
In fidem
Herman Palmgren.
STOCKHOLM, P. A. NYMANS EFTERTID. TRYCKERI, 1906.