RIKSDAGENS PROTOKOLL

ProtokollRiksdagens protokoll 1892:1

RIKSDAGENS PROTOKOLL.

1892. Första Kammaren. N:o I.

Sedan, i kraft af § 49 regeringsformen och § 2 riksdagsordningen,
Riksdagen sammankommit till lagtima möte här i hufvudstaden
fredagen den lo januari 1892 samt de af kammarens ledamöter,
hvilka blifvit till denna riksdag nyvalde, kallats att samma
dag till statsrådet och chefen för justitiedepartementet aflemna
sina fullmagter till granskning jemlikt § 2 riksdagsordningen; så,
och efter det granskningen af de nämnda dag aflemnade fullmagter
försiggått, sammanträdde Riksdagens Första Kammare i den uti
Riksdagens hus för kammaren anordnade samlingssal.

Lördagen den 16 januari

kl. 11 f. m.

Herr Reuterswärd framträdde till talmansbordet och yttrade:

“Herrar ledamöter af Riksdagens Första Kammare!

Då den äran är mig förunnad att åter få framträda inför Eder,
mine herrar, för att helsa Eder alla så väl äldre som nyvalde
ledamöter välkomna till det vigtiga värf, hvartill medborgares förtroende
kallat oss, så är min lifligaste önskan den, att helsa och
krafter måtte stå oss alla bi, på det vi ostörda och med förenade
bemödanden må kunna så fullgöra vårt riksdag3arbete, att det må
lända det gemensamma fäderneslandet till sann båtnad.

Af allt att döma, kommer denna riksdag att blifva både arbetsam
och vigtig, ja, kanske den betydelsefullaste under det nym
statsskicket.

Måtte vår riksdagshistoria få inrista på dess blad, att 1892
års Riksdag lyckades, efter mångåriga strider, blifva ense om att på
den traditionella grunden utveckla, förbättra och så förstärka våra försvarskrafter,
att det må blifva betryggande för värnandet af landets
sjelfständighet och ära.

Mine herrar, för Edert upplysta omdöme och Eder fosterländska
åskådning behöfver jag ju ej erinra derom, att för hvarje
år, ja, för hvarje dag, som går, komma vi allt närmare och
närmare den stund, då sannolikt krigsfacklan tändes för att sprida
sina fasansfulla verkningar inom hela vår verldsdel, och hvilket
oerhördt ansvar hafva vi icke då ådragit oss, om vi då skulle stå
lika försvarslösa som nu!

En så bitter anklagelse hoppas jag aldrig måtte kunna rigtas
mot denna högt aktade kammare.

Första Kammarens Prot. 1802. N:o 1.

1

Nso 1. 2

Lördagen den 16 Januari.

Måtte derför hvarje riksdagsman och sann patriot noga beakta
hvad landets väl i detta afseende af oss kräfver och icke
låna sitt öra åt dem, som hvarken vilja eller kunna genomskåda
frågans innebörd och .djupa betydelse för vårt folk, som från urminnes
tider erfarit lyckan af att tillhöra en fri och sjelfständig
nation.

Det är vår pligt, som ärft af våra fäder denna oskattbara
lycka, att till kommande generationer lemna detta arf oförminskadt.

Yäl hafva vi, vid ingången af det nya årsskiftet, förnummit
huru som flere af Europas monarker och statschefer uttalat den
förhoppningen, att något fredsbrott icke är att befara för år 1892,
men längre hafva dessa fredsförhoppningar icke sträckt sig. Bör
icke detta vara ett gif akt för oss att icke längre uppskjuta afgörandet
af denna riksvigtiga fråga, utan gripa oss an, medan det
ännu heter i dag, på det att det ej må komma att heta “för
sent“? Och må vi besinna, att en omfattande härorganisation icke
är färdig i samma stund som den af Riksdagen beslutas, utan dertill
fordras tid och lång tid och fordras penningar och mycket
penningar, som fördelade på flera år göra försvarsbördan mindre

Många andra vigtiga frågor, som röra våra inre förhållanden,
torde nog blifva föremål för Riksdagens pröfning; men försvarsfrågans
och de dermed i närmaste sammanhang stående frågors
lösning först och sist, och lyckas vi åt dessa gifva en nöjaktig
lösning, då har denna Riksdag gjort sig väl förtjent af fäderneslandets
tacksamhet.

Må Gud skydda och bevara vår Konung och vårt konungahus
och förskona vårt land för yttre våld och inre slitningar!
Med dessa förhoppningar förklarar jag nu kammarens sammanträde
öppnadt."

Sedan herr ordföranden derefter intagit talmansplatsen, tillkännagaf
herr ordföranden, att han på grund af bestämmelsen i
1 § 2 mom. af kammarens ordningsstadga anmodat kanslisekreteraren
friherre A. Alströmer att, till dess sekreterare blifvit utsedd,
föra kammarens protokoll, äfvensom att herr ordföranden för tillfället
anstalt kanslibiträden och vaktbetjening till erforderligt
antal. _

Upplästes följande till äldste ledamoten i kammaren öfversända
handlingar: , „

“Protokoll hållet inför statsrådet och chefen
för kong!, justitiedepartementet vid lagtima
riksdagen i Stockholm den 15 januari 1892.

Sedan till följd af stadgandet i 32 § riksdagsordningen herr
statsrådet och chefen för kongl. justitiedepartementet anmodat tre

*

3 N:o 1.

Lördagen den 16 Januari.

bland fullmäktige i riksbanken och tre bland fullmäktige i riksgäldskontor
att närvara vid den granskning af riksdagsmannafullmakter,
som jemlikt riksdagsordningens nämnda paragraf denna
dag borde ega rum, så infunno sig nu å anvisad lokal inom kongl.
kanslihuset af fullmäktige i riksbanken, herrar ordföranden bland
nämnda fullmäktige f. d. statsrådet m. m. P. J. von Ehrenheim,
vice ordföranden, kanslirådet m. m. friherre A. H. E. Fock och
hemmansegaren Olof Jonsson i Hof, samt af fullmäktige i riksgäldskontor,
herrar tjenstförrättande ordföranden bland desse fullmäktige,
generaldirektören m. m. F. A. Anderson, statskommissarien
m. m. P. Samzelius och grosshandlaren m. m. O. M. Höglund.

Vid den granskning af ingifna fullmakter för ledamöter i
Första Kammaren, som härvid företogs, befunnos samtlige fullmakterna
i föreskrifven form utfärdade; och skulle öfver hvad sålunda
förekommit protokoll meddelas Första Kammaren, hvarjemte
förteckning å de kammarens ledamöter, hvilka inför herr
statsrådet och chefen för kongl. justitiedepartementet uppvisat sina
fullmakter, skulle tillika med fullmakterna till kammaren öfverlemnas.

In fidem

Karl Lindbäck.

Förteckning å ledamöter af Riksdagens Första Kammare, hvilka
den 15 januari 1892 inför chefen af kongl. justitiedepartementet
uppvisat sina fullmakter.

Jönköpings län
Kronobergs län

Kalmar län, norra delen
Blekinge län

Kristianstads län
>> »

Malmöhus län

Hallands län
Göteborgs och Bohus län
Elfsborgs län
Skaraborgs län

Vermlands län

Örebro län

Vestmanlands län

)) 1)
Kopparbergs län

1 Landshöfdingen Robert Dickson.

2 Godsegaren friherre August Wilhelm

Rappe.

3 Statsrådet Victor Lennart Groll.

4 Kontreamiralen friherre Fredrik Wil helm

von Otter.

5 Majoren Arvid Sture Bruzelius.

6 Godsegaren grefve Raoul Gustaf Ila milton.

7 Öfverhofstallmästaren grefve Erik

Carl Alfred Piper.

8 Godsegaren Adolf von Möller.

9 Löjtnanten Fredrik Emil Pettersson.

10 Professoren Gustaf Torelius.

11 Godsegaren Ivar Wijk.

12 Bruksegaren Wilhelm Wallin.

13 Häradshöfdingen Gustaf Mauritz Ul rik

Rudebeck.

14 Ryttmästaren Friherre Johan Theodor

Gripenstedt.

15 Kaptenen Jakob Ludvig von Post.

16 Godsegaren Gustaf Benedicks.

17 Bruksegaren Martin Samuel Misser.

N:o 1.

i Lördagen den 16 Januari.

Vesternorrlands län 18 Landshöfdingen Bror Tolf Gustaf

Ryding.

Jemtlands län 19 Borgmästaren Kristoffer Isulor von

Stapelmohr.

Enligt § 2 i ordningsstadgan för kammaren anstäldes upprop
af kammarens ledamöter, hvarvid såsom frånvarande antecknades:
Herr Björnstjerna,

Friherre af Ugglas,

Hans excellens Friherre Bildt,

Herr Stråle,

„ Ekdahl,

„ Alin,

Grefve Lagerbjelke,

Friherre Leijonhufvud, S. E. G.

Herr Ekman,

,, Flack,

„ von Post, J. G. V.

„ Abelin,

Grefve Douglas,

Herr Söderberg,

„ Spånberg,

„ von Strokirch,

„ Sjögreen,

,, Berg, G. J, G. A.

„ Wennerberg,

„ Stephens,

Grefve Spens,

Herr Larsson, L. O.

„ Kajerdt,

„ Groll,

„ Adelsköld,

„ af Burén,

„ Lindahl,

Friherre Barnekow,

Herr Pehrsson,

„ Nilsson,

„ Ehrenborg,

„ Eneroth,

„ Bengtsson,

„ Hallenborg,

„ Borg,

„ Bergius,

„ Tornérhjelm,

Friherre Wrangel,

Grefve Piper,

Herr Lothigius,

„ Wallberg, C. W.

„ Sundberg,

5 N:o 1.

Lördagen den 16 Januari.

Herr Sanne,

„ Nyström,

Friherre Akerhielm, A. L. E.
Herr Pettersson,

„ Wieselgren,

Friherre von Krcemer,

„ von Essen, F.

Herr Lithander,

„ Stridsberg,

A. Evers,

„ Jönsson,

„ Sjöcrona,

„ A. Larsson,

Friherre Klingspor,

Herr Weinberg,

„ Liljeskölcl,

„ Nordenfelt,

„ Olsén,

„ Belim,

„ Falk, W.

„ Claeson,

„ Treffenberg,

„ Lundeberg,

„ Gilljam,

„ Widmark,

,, Sjölund,

„ Öländer,

Grefve Sparre,

Herr Fröberg,

„ Boman och
,, Bergman.

Af ofvan upptagne, såsom frånvarande antecknade ledamöter
hade herrar Stråle, Ekdahl, Flach, Lundberg, Wieselgren och Nordenfelt
anmält förhinder att i dag tillstädeskomma, hvarjemte upplästes
följande ingifna läkarebetyg:

Att Professor Oskar Alin, som denna dag insjuknat i influensa,
ej under de närmaste veckorna kan lemna sina rum och följaktligen
ej heller under sagda tid infinna sig vid nu sammanträdande
riksdag, intygas på heder och samvete.

Upsala den 14 januari 1892.

E. L. Dintler,
legitimerad läkare.

Att herr brukspatron V. von Post på grund af sjukdom (influensa)
tills vidare är hindrad att infinna sig vid riksdagen, betygar.
Stockholm den 16 januari 1892.

A. Nettelblad,
legitimerad läkare.

N:o I. 6

Lördagen den 16 Januari.

Att ledamöter! af Riksdagens Första Kammare Per Magnus
Söderberg på grund af sjukdom, lunginflammation, tills vidare är
förhindrad att infinna sig vid riksdagen, intygar härmed på heder
och samvete.

Jönköping den 13 januari 1892.

Olof Sörensen,
legitimerad läkare.

Att majoren Claes Adelsköld, som är konvalescent efter influensa,
tills vidare ej kan besöka Riksdagens sammanträden, intygar

Stockholm den 15 januari 1892.

Jonas Wcern,
med. dokt o. prof.

Att ryttmästaren och kommendören m. m. välborne herr
M. Hallenborg till Rydsgård lider af influensa-bronchit och kan
fördenskull ej utan men för sin helsa lemna sitt hem, varder härmed
på heder och samvete intygadt.

Skurup den 10 januari 1892.

L. Nilsson,

distr. läkare.

Att ledamoten af Riksdagens Första Kammare herr redaktören
F. T. Borg för närvarande är af sjukdom hindrad att infinna
sig vid riksdagen, intygar på heder och samvete.
Helsingborg den 15 januari 1892.

G. Naumann,
lasarettsläkare.

Att ledamoten af Första Kammaren herr brukspatron Wilhelm
Falk, för närvarande lider af ett skrubbsår å venstra underbenet
(vulnus contus. anticru. sin), som hindrar honom att infinna
sig uti riksdagen, intygas härmed på heder och samvete.

Stockholm den 15 januari 1892.

E. S. Perman,
med. doktor.

Att kammarherren och kommendören m. m. herr grefve
Gustaf Sparre, som legat sjuk i influensa nu är på bättringsvägen,
men ännu ej så återstäld, att han kan infinna sig i Stockholm vid
riksdagens början, det varder härmed intygadt.

Mariedal den 13 januari 1892.

A. H. Christenson,
bataljons- o. stadsläkare.

Att deltaga i den deputation, som enligt § 33 riksdagsordningen
borde afgå till Hans Maj:t Konungen för att begära utnämnandet
af talman och vice talman, hade af herr ordföranden utsetts
följande tolf personer:

Lördagen den 16 Jannari.

7 Nio 1.

Herr Ryding, såsom ordförande,
,, Benedicks,

„ Bruzelius,

Friherre Gripenstedt,

Grefve Hamilton,

Herr von Möller,

,, Nisser,

Friherre Rappe,

Herr Rudebeck,

,, Torelius,

,, Wallin och
„ Wijk.

Sedan den utsedda deputationen härefter afgått till kongl.
slottet och efter en stunds förlopp återkommit, tillkännagaf deputationens
ordförande, herr Ryding, att Hans Maj:t Konungan behagat
till talman i Första Kammaren vid innevarande riksdag
utnämna f. d. statsrådet, universitetskanslern, riddaren och kommendören
af Kongl. Maj:ts orden m. m. herr Pehr Jakob von
Ehrenheim och till vice talman kommendören med stora korset af
kongl. vasaorden, kommendören af kongl. nordstjerneorden, första
klassen, m. m. grefve Nils Gustaf Alexander Sparre, af hvilka
den förstnämnde nu åtföljde deputationen till kammaren.

Herr talmannen, som nu intog talmansplatsen, yttrade följande
helsningsord till kammaren:

Kallad af Konungens förtroende att äfven vid denna riksdag
vara talman i denna kammare, anhåller jag att få vara innesluten
i kammarens välvilja och förtroende. Många och vigtiga blifva de
frågor, som vid denna riksdag komma att taga kammarens uppmärksamhet
i anspråk. Meningarna kunna blifva delade, men enhälligt
önska vi alla, att de beslut, som må komma att fattas,
skola lända till ett älskadt fäderneslands lycka och båtnad.

Härefter anmälde herr talmannen, att till erhållande af sekreterarebefattningen
hos kammaren endast en sökande anmält sig,
varande den ingifna ansökningen, som upplästes, af följande lydelse:

Till Riksdagens Första Kammare.

Härmed får jag vördsamt anmäla mig såsom sökande till sekreterarebefattningen
hos kammaren under innevarande riksdag.

Stockholm den 15 januari 1892.

Adolf Wilhelm von Krusenetjcrna,
Kansli sek reterare.

N:o I. 8

Lördagen den 16 Januari.

På framställning af herr talmannen beslöt kammaren att genast
anställa val af sekreterare, och befans efter valförrättningens
slut dertill hafva blifvit utsedd: Kanslisekreteraren A. von Krusenstjerna
med samtliga afgifna, eller 43 röster.

Upplästes en inkommen skrifvelse, så lydande:

Till Riksdagens Första Kammare.

Under åberopande af bilagda läkareintyg, får jag ödmjukligen
anhålla om ledighet från riksdagsgöromålen intill den 26 innevarande
månad.

Falun den 15 januari 1892.

Curry Treffenberg.

Det bilagda läkareintyget, som jemväl upplästes, var af följande
innehåll:

Enär landshöfdingen och kommendören Curry Treffenberg ännu
ej är fullt återstäld från den strup- och lungkatarr, hvaraf han
sedan flera månader lidit, anser jag det kunna blifva för hans
helsa vådligt, om han under denna eller nästkommande vecka inställer
sig i hufvudstaden, der influensa af elakartad karakter för
närvarande är gängse såsom epidemi.

Falun den 14 januari 1892.

Sven Fr. Psilander,
stadsläkare.

På gjord proposition beviljade kammaren herr Treffenberg den
begärda ledigheten.

Herr talmannen yttrade, att han, efter samråd med Andra
Kammarens talman, finge föreslå, att kammaren måndagen den 18
i denna månad ville företaga val af dels fyra ledamöter för att,
jemte talmannen, tillsätta kammarens kansli och vaktbetjening,
dels tre ledamöter för att deltaga i talmansöfverläggningarna, dels
ock två ledamöter att hafva inseende öfver Riksdagens kansli, äfvensom
att val af ledamöter och suppleanter i de ständiga utskotten
måtte anställas nästkommande fredag den 22 i denna månad.

Detta förslag antogs.

Kanslisekreteraren von Krusenstjerna fick härefter företräda,
underrättades, att han af kammaren blifvit vald till sekreterare,
och öfvertog protokollsföringen.

In fidem.

Aug. Alströmer.

Lördagen den 16 Januari.

9 N:o 1.

/

Herr Reuterswärd erhöll på begäran ordet och yttrade:

Jag tillåter mig hemställa, att vid innevarande riksdag antalet
suppleanter från denna kammare i de ständiga utskotten
måtte bestämmas sålunda:

i konstitutionsutskottet.................................. 6

i statsutskottet................................................... 9

i bevillningsutskottet....................................... 8

i bankoutskottet................................................ 5

och i lagutskottet ................................................... 8

Denna hemställan bifölls.

Herr talmannen anförde följande: Jag får tillkännagifva, att
till kammarens förfogande öfverlemnats 100 inträdesbiljetter till
rikssalen vid riksdagens öppnande jemte 20 biljetter till svärdsordens-salen;
och hemställer jag, att fördelning af förstnämnda 100
biljetter må få ske i enlighet med hvad som bestämdes den 17
ianuari 1887, dock med den ändring, att de fyra biljetter, som
nu tillkommit utöfver det antal, hvilket fans att tillgå i januari
1887, må tilldelas kammarens ledamöter från följande fyra län med
afseende å deras representantantal, nemligen Östergötlands, Kalmar,
Kristianstads och Elfsborgs län, så att för hvart af dessa
län afsättes en biljett utöfver det antal, som i januari 1887 bestämdes
för representanterna från länet, samt att, beträffande
Kalmar län, hvars representanter sålunda skulle erhålla 5 biljetter,
tillika må iakttagas, att 3 af dessa biljetter tilldelas ledamöterna
från länets södra del och 2 åt ledamöterna från den norra länsdelen.

Till denna hemställan lemnade kammaren sitt bifall; hvarefter
kammaren på framställning af herr talmannen beslöt, att fördelningen
af ifrågavarande biljetter skulle ske efter slutet af kammarens
sammanträde denna dag.

Herr Reuterswärd yttrade: Jag ber att få föreslå, att biljetterna
för hvarje län eller länsdel må öfverlemnas till dess främste
närvarande representant, som sedermera får ombesörja biljetternas
fördelning mellan vederbörande.

Detta förslag antogs.

Kammaren åtskildes kl. l,n e. m.

A. von Krusenstjerna.

Första Kammarens Prof. 1S92. N:o 1.

2

N:o 1. 10

Måndagen den 18 Januari.

Måndagen den 18 januari

Kammaren sammanträdde kl. 12 på dagen.

Herrar Fröberg, Lundeberg, Claeson. Pelirsson, Bergman och Nilsson,
friherre Barnekow, grefve Piper och herr Bengtsson anmälde,
att de instält sig vid riksdagen.

Upplästes tre inlemnade läkarebetyg, så lydande:

Att grefve G. Lagerbjelke är af sjukdom hindrad att tills vidare
fullgöra sina skyldigheter såsom ledamot af Riksdagens Första
Kammare varder härmed på heder och samvete intygadt.

Stockhofn den 17 januari 1892.

John Berg,
med. d:r och professor.

Att landshöfdingen grefve G. H. Spens i följd af sjukdom (influensa)
tills vidare är förhindrad att infinna sig vid Riksdagen,
intygas.

Wexiö den 17 januari 1892.

W. K ar ström,
lasarettsläkare.

Att generaldirektör S. Wieselgren, som är konvalescent efter
influensa, tills vidare ej kan närvara vid Riksdagens sammanträden,
intygas.

Stockholm den 16 januari 1892.

Jonas Wcern,
med. d:r och professor.

Till kammaren hade inkommit följande skrift, hvilken upplästes:

Till Riksdagens Första Kammare!

Härmed har jag den sorgliga pligten vördsamt meddela, det
min fader, ledamoten af Riksdagens Första Kammare, P. Jönsson
å Störa Bjurum, stilla afled derstädes lördagen den 16 januari 1892.
Stora Bjurum den 17 januari 1892.

Vördsammast
A. Jönsson.

Måndagen den 18 Januari. 11 jy;0 j

.På framställning af herr talmannen beslöt kammaren att i
skrifvelse till Konungen anmäla den genom berörda dödsfall uppkomna
ledighet inom kammaren; hvarefter ett uppsatt förslag till
ifrågavarande skrifvelse upplästes och godkändes.

Företogs val af fyra ledamöter för att jemte talmannen tillsätta
kammarens kansli och vaktbetjening; och befunnos, efter valförrättningens
slut, dertill hafva blifvit utsedde:

Herr Anderson, F. A. med 52 röster,

„ Samzelius „ 52 „

Grefve Sparre ,, 52 „

Herr Almén „ 31 ,,

Företogs val af tre ledamöter för att deltaga i talmansöfverläggningarna;
och befunnos, efter valförrättningens slut, dertill
hafva blifvit utsedde:

Hans excellens friherre Bildt med 56 röster,

Herr Sundberg „ 56

Grefve Lagerbjelke „ 37 „

Företogs val af två ledamöter att hafva inseende öfver Riksdagens
kansli: och befunnos, efter valförrättningens slut, dertill
hafva blifvit utsedde:

Herr Anderson, F. A. med 63 röster,
n Berg, Gustaf „ 33 „

Herr af Buren afgaf följande motioner:

n:r 1, om höjande af förslagsanslaget till volontärskolor;

n:r 2, om vidtagande af åtgärder för att förslagsanslagen må
i riksstaten upptagas med belopp, motsvarande de verkliga utgifterna;
och

n:r 3, om inrättande af ett riksbankens afdelningskontor i
Karlskrona.

Dessa motioner blefvo hvar för sig på derom framstälda yrkanden
bordlagda.

N:o 1. 12

Måndagen den 18 Januari.

Föredrogs och hänvisades till bankoutskottet Riksdagens år
1891 församlade revisorers berättelse angående Riksbanken.

Upplästes ett inlemnadt läkarebetyg af följande lydelse:

Att friherre Carl Klingspor, som lider af influensa epidemica,
icke kan infinna sig i Riksdagens Första kammare, intygas.
Stockholm den 18 jan. 1892.

Adolf Grundal,

legitimerad och praktiserande läkare i Stockholm.

Justerades protokollsutdrag för detta sammanträde.

Kammaren åtskildes kl. 12,63 e. m.

In fidem

A. von Krusenstjerna.

Stockholm, ‘tryckt hos A. L. Normans Boktryckeri-Aktiebolag, 1892.