RIKSDAGENS PROTOKOLL

ProtokollRiksdagens protokoll 1891:1

RIKSDAGENS PROTOKOLL.

1891. Första Kammaren. N:o 1.

Sedan, i kraft af § 49 regeringsformen och § 2 riksdagsordningen,
Riksdagen sammankommit till lagtima möte här i hufvudstaden
torsdagen den 15 januari 1891, samt de af kammarens
ledamöter, hvilka blifvit till denna Riksdag nyvalde, kallats att
samma dag till statsrådet och chefen för justitiedepartementet aflemna
sina fullmagter till granskning jemlikt § 2 riksdagsordningen;
så och efter det granskningen af de nämnda dag aflemnade
fullmagter försiggått, sammanträdde Riksdagens Första Kammare
i den uti Riksdagens hus för kammaren anordnade samlingssal.

Lördagen den 17 januari.

Kl. 11 f. m.

Herr Eeuterswärd framträdde till talmansbordet och yttrade:

Herrar ledamöter af Riksdagens Första Kammare!

I)å jag till åtlydnad af grundlagens bud kommer att föra ordet
inom denna kammare, till dess Konungen behagat utse talman och
vice talman, tager jag nu detsamma för att helsa eder alla, mine
herrar, välkomna till innevarande års lagtima Riksdag.

Det är mig kärt att återse så många af eder, med hvilka jag
under flera eller färre riksdagar samarbetat, och det skall äfven
blifva mig kärt att få knyta bekantskap med dem bland eder, som
nu göra sitt första inträde i denna kammare.

Om våra åsigter understundom skiljas åt, så är jag dock viss
på, att vi hysa en gemensam önskan, den nemligen att samvetsgrant
arbeta för det gemensamma fäderneslandets val.

Under de senaste riksdagarne hafva vi tack vare ökade statsinkomster
kunnat icke allenast fylla en befintlig statsbrist, utan
äfven med betydliga statsmedel fortskynda arbetena på norra stambanan
och dels kunnat lemna afsevärda medel för kulturändamål
m. m. samt äfven i ökad mån förstärkt vår försvarskraft; men tyvärr
återstår mycket i sistnämnda afseende, innan vi kunna lugna
oss med den tanken, att om ett krig utbryter emellan några af de
större, europeiska magterna, vi då kunna hoppas få vår neutrala
ställning godkänd och respekterad.

Lyckligtvis kan med god vilja mycket göras redan nu för att
förbättra det försvar, vi redan ega, i afvaktan på en mera omfattande
organisation, ty i vår statskassa finnas betydliga öfverskottsmedel,

Första Kammarens Prof. 1891. N:o 1. \

N:o 1.

2

Lördagen den 17 Januari.

som val använda kunna fylla de mest påtagliga bristerna och dessutom,
i händelse Riksdagen så för godt finner, lemna tillgång att
kunna lindra de skattebördor, som ojemnast trycka och derför
kännas tyngst.

Huru lyckligt kunde icke vårt land vara, väl styr dt af en
upplyst, högsinnad och fosterlandsälskande konung, som ingen
högre önskan har än att se vårt och brödrafolkets väl betryggadt,
om vi en gång kunde komma derhän att ega ett försvar, som
kunde betrygga vårt oberoende, vår frihet och vår sjelfständighet,
så att vi under fredens välsignelser kunde i lugn egna våra omsorger
åt landets inre utveckling och förkofran och sedan lära oss
att rätt förstå och taga vara på de hjelpkällor till välstånd, som
vårt land har att erbjuda.

Tyvärr lefva vi i en tid full af oro, och missbelåtenhet spörjes
med rop från skilda håll om reformer i olika rigtningar, ja, man
aktar icke för rof att vilja omstörta allt bestående och nedbryta
allt hvad stort, ädelt och heligt är.

• Det må vara sant att Riksdagens pligt är att befrämja för
landet nyttiga och nödiga reformer, men det är äfven Riksdagens
pligt och ej minst denna kammares att med kraft och beslutsamhet
tillbakavisa omogna och oberättigade omskapelseförsök.

Måtte vårt riksdagsarbete krönas med framgång i det godas
tjenst och må Gud skydda och bevara vår ädle, älskade konung
och vårt konungahus, vårt folk och vårt land, och är Gud med
oss, ho kan då stå emot oss!

Genomträngd af dessa känslor och förhoppningar, förklarar
jag nu detta sammanträde öppnadt.

Sedan herr ordföranden derefter intagit talmansplatsen, tillkärmagaf
herr ordföranden, att han, på grund af bestämmelsen i
1 § 2 mom. af kammarens ordningsstadga, anmodat sekreteraren i
justitieombudsmansexpeditionen C. D. R. von Schulzenheim att,
till dess sekreterare blifvit utsedd, föra kammarens protokoll, äfvensom
att herr ordföranden för tillfället anstalt kanslibiträden och
vaktmästare till erforderligt antal.

Upplästes följande till äldste ledamoten i kammaren öfversända
handlingar:

Protokoll hållet inför statsrådet och chefen för kongl.
justitiedepartementet vid lagtima riksdagen i Stockholm den 16
januari 1891.

Sedan till följd af stadgandet i 32 § riksdagsordningen herr
statsrådet och chefen för kongl. justitiedepartementet anmodat
tre bland fullmägtige i riksbanken och tre bland fullmägtige i

Lördagen den 17 Januari.

3

5f:o 1.

riksgäldskontoret att närvara vid den granskning af riksdagsmannafullmagter,
som jemlikt riksdagsordningens nämnda paragraf borde
ega rum, så infunno sig nu å anvisad lokal inom kongl. kanslihuset
af fullmäktige i riksbanken herrar ordföranden bland nämnda
fullmägtige m. m. f. d. statsrådet P. J. von Ehrenheim, kanslirådet
m, m. friherre A. JET. E. Fock och hemmansegaren m. m. Liss
Olof Larsson, samt fullmägtige i riksgäldskontoret herrar ordföranden
bland nämnda fullmägtige m. m. godsegaren E. G. Boström,
generaldirektören m. m. E. A. Anderson och statskommissarien
m. m. P. Samzelius.

Yid den granskning af ingifna fullmagter för ledamöter af
Första Kammaren, som härvid företogs, befunnos samtlige fullmagterna
i föreskrifven form utfärdade; och skulle öfver hvad sålunda
förekommit protokoll meddelas Första Kammaren, hvarjemte förteckning
å de kammarens ledamöter, hvilka inför herr statsrådet
och chefen för kongl. justitiedepartementet uppvisat sina fullmagter,
skulle, tillika med fullmagterna, till kammaren öfverlemnas.

In fidem
Karl Lindbäclc.

Förteckning å ledamöter af Riksdagens Första Kammare, hvilka
den 15 januari 1891 inför chefen för kongl. justitiedepartementet
uppvisat sina fullmagter.

Upsala län
Östergötlands län

Norrköpings stad
Jönköpings län
Kronobergs län
D:o

Kalmar län, södra
delen

Blekinge Län
Kristianstads län
Hallands län
Göteborgs o. Bohus län

D:o

Elfsborgs län
Skaraborgs län
Örebro län
Vesterbottens län

f. d. kaptenen Carl Edvard Casparsson.
Godsegaren, kammarherren grefve Ludvig
Wilhelm August Douglas,
vice konsuln John Philipson.
Häradshöfdingen Gustaf Berg.
Landshöfdingen grefve Gustaf Harald Spens.
Hemmansegaren Liss Olof Larsson.

Grosshandlaren Johan Jeansson.

Kronofogden Johan Eneroth.
Fabriksidkaren Carl Wilhelm Wallberg.
Filosofie doktorn, medicine licentiaten Carl
Ludvig Hippolit Nyström.

Statsrådet friherre Albert Lars Evert Akerhielm.

Disponenten Albert Ewers.

Godsegaren August Weinberg.
Landshöfdingen Per Axel Bergström.
Expeditionschefen Karl Sigfrid Husberg.

N:o 1.

4

Lördagen den 17 Januari.

Enligt § 2 i ordningsstadgan för kammaren anstäldes upprop
af kammarens ledamöter, hvarvid såsom frånvarande antecknades:
Herr Björnstjerna,

Friherre af Ugglas,

Hans excellens friherre Bildt,

Grefve Lagerbjelke,

Friherre Leijonhufvud, S. E. G.,

Herr Abelin,

» De Maré,

» Smith,

» Pehrsson,

» Andersson, Nils,

Grefve Piper,

Herr Tonérhjelm,
i Lothigius,

» Kerfstedt,

» Sundberg,

» Sanne,

» Waern,

Friherre von Krsemer,

Herr Lithander,

» Wallberg, I.,

» Andersson, P. J.,

» Stridsberg,

» Sjöcrona,

» Larsson, A.,

» Ros,

» Liljesköld,

» Falk, C. H.,

» Olsén,

» Behm,

» Claeson,

» Lundeberg,

» Wi dmark,

» Sjölund,

Grefve Sparre,

Herr Fröberg,

» Lindqvist,

» Bergman.

Af ofvan upptagne, såsom frånvarande antecknade ledamöter
hade herrar friherre Leijonhufvud, Kerfstedt, Lundeberg och Bergman
anmält förhinder att i dag tillstädeskomma; hvarjemte upplästes
följande ingifna läkarebetyg:

Att Presidenten C. F. Wcern på grund af sjukdom tills vidare
är förhindrad att deltaga uti Riksdagens förhandlingar, intygar
Stockholm den 15 januari 1891.

Jonas Wcern,

Med. d:r, professor.

Lördagen den 17 Januari.

5

N:o i.

Att deltaga i den deputation, som enligt § 33 riksdagsordningen
borde afgå till Hans Maj:t Konungen för att begära utnämnandet
af talman och vice talman, hade af herr ordföranden utsetts
följande tolf personer:

Grefve Spens, såsom ordförande,

» Douglas,

Herr Philipson,

» Berg, G. J. G. A.,

.» Larsson, L. O.,

» Jeansson,

» Eneroth,

» Wallberg, C. AV.,

» Nyström,

» Ewers, A.,

» AVeinberg och

» Husberg.

Sedan den utsedda deputationen härefter afgått till kongl.
slottet och efter en stunds förlopp återkommit, tillkännagaf deputationens
ordförande, grefve Spens, att Hans Maj:t Konungen behagat
till talman i Första Kammaren vid innevarande riksdag
utnämna f. d. landshöfdingen, riddaren och kommendören af Kongl.
Maj:ts orden m. m. herr grefve Gustaf Lagerbjelke och till vice
talman f. d. statsrådet, universitetskanslern, riddaren och kommendören
af Kongl. Maj:ts orden m. m. herr Per Jakob von
Ehrenheim, hvilka båda med deputationen anlände till kammaren.

Herr grefven och talmannen, som nu intog talmansplatsen,
yttrande följande helsningsord till kammaren:

Då Hans Maj:t Konungen täckts förordna mig att äfven vid
denna riksdag föra ordet i Första Kammaren, anhåller jag vördnadsfullt
att vid utöfningen af våra gemensamma arbeten få stödja
mig vid herrarnes vänskap och förtroende, likasom den från hjertat
utgående önskan är för oss alla gemensam: Gud bevare konung
och fädernesland!

Härefter anmälde herr grefven och talmannen, att till erhållande
af sekreterarebefattningen hos kammaren endast en sökande
anmält sig, varande den ingifna ansökningen, som upplästes, af
följande lydelse:

Till Biksdagens Första Kammare.

Härmed får jag vördsamt anmäla mig såsom sökande till sekreterarebefattningen
hos kammaren under innevarande riksdag.

Stockholm den 16 januari 1891.

Adolf Wilhelm von Krusenstjerna.

Kanslisekreterare.

N:o 1.

6

Lördagen den 17 Januari.

På framställning af herr grefven och talmannen beslöt kammaren
att anställa val af sekreterare vid början af nästa sammanträde.

Herr grefven och talmannen yttrade, att han, efter samråd
med Andra Kammarens talman, finge föreslå, att kammaren tisdagen
den 20 i denna månad ville företaga val af dels fyra ledamöter
för att jemte talmannen tillsätta kammarens kansli och
vaktbetjening, dels tre ledamöter för att deltaga i talmansöfverläggningarna,
dels och två ledamöter att hafva inseende öfver
Riksdagens kansli, äfvensom att val af ledamöter och suppleanter
i de ständiga utskotten måtte anställas nästkommande fredag den
23 i denna månad.

Herr Reuterswärd begärde härefter ordet och yttrade:

Jag får vördsamt hemställa, det kammaren ville besluta att
vid innevarande riksdag utse lika många suppleanter i de ständiga
utskotten som vid sistlidne riksdag, och anhåller, att herr
grefven och talmannen ville derpå göra proposition.

Denna hemställan bifölls.

Slutligen tillkännagaf herr grefven och talmannen, att Kongl.
Maj:t genom offentligt anslag i nåder bjudit och kallat denna lagtima,
riksdags samtliga ledamöter att nästkommande måndag den
19 innevarande månad kl. 11 f. m. infinna sig i Sfi Nicolai eller
stadens storkyrka samt att efter förrättad gudstjenst enligt § 34
riksdagsordningen begifva sig till rikssalen för att der inhemta
hvad Kongl. Majfi hade att Riksdagen meddela.

Kammaren åtskildes kl. 1 e. m.

In fidem

C. von Schuhenheim.

Måndagen den 19 Januari.

N:o 1.

Måndagen den 19 januari.

Kammaren sammanträdde kl. 10,30 £. m.

Företogs val af sekreterare kos kammaren och befans vid
valförrättningens slut dertill hafva blifvit utsedd:

Kanslisekreteraren A. von Krusenstjerna med samtliga
afgifna eller ................................................ 37 röster.

Kanslisekreteraren von Krusenstjerna fick härefter företräde,
underrättades om kammarens val och öfvertog protokollsföringen.

In fidem

G. von Schulzenheim.

Herrar Fröberg, Pehrsson, Widmarh och Behm anmälde att de
infunnit sig vid riksdagen.

Herr grefven och talmannen samt kammarens ledamöter afgingo
kl. 10,45 f. m. till storkyrkan, der riksdagspredikan hölls af
komministern i Katarina församling C. Isberg. Etter gudstjenstens
slut begaf kammaren sig till rikssalen, der äfven Andra Kammaren
infann sig.

* Hans Maj:t Konungen öppnade riksdagen med det i protokollsbihanget
införda tal, hvarefter hans excellens herr statsministern
friherre Äkerhielm uppläste Kongl. Maj:ts berättelse om
hvad i rikets styrelse sedan sista riksdags sammanträde sig tilldragit.
Herr grefven och talmannen framträdde derpå och yttrade:

N:o ].

Måndagen den 19 Januari.

Allernådigste Konung, Eders Maj:t!

Då Riksdagen nu åter är församlad, förefinnas, likasom vid
hvarje sådant tillfälle, flera och vigtiga frågor. Bland de betydelsefullaste
af dessa framstår försvarsverkets ordnande. Denna
angelägenhet har äfven i hela landet framkallat lifligt och allmänt
deltagande, och skall inom en nära framtid utan tvifvel blifva ett
hufvudämne för statsmagternas afgörande verksamhet. Bevarandet
af fäderneslandets oberoende och trygghet är för oss alla den allvarligaste
önskan; låtom oss då äfven hoppas, att striden emellan
de olika meningarna för uppnående af detta stora mål skall mer
och mer utjemnas, och det slutliga afgörandet lända till landets
sanna väl!

Djupt och innerligt är hvarje svenskt hjerta fästadt vid vårt
konungahus, och af upprigtigaste deltagande ''hoppas och önska vi,
att Hennes Kongl. Höghet Kronprinsessans vistelse i Södern måtte
åvägabringa en fullständig helsoförbättring. Med en varm välönskan
för konung och konungahus anhåller Första Kammaren
att i Eders Kongl. Maj:ts nåd och ynnest få vara innesluten.

Sedan Andra Kammarens talman derpå i denna kammares
namn framfört dess undersåtliga vördnad till Hans Maj:t Konungen,
fingo talmännen hvardera mottaga ett exemplar af Kongl.
Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen angående statsverkets tillstånd
och behof; hvarefter ceremonien å rikssalen afslutades och
Första Kammaren enligt beslut, fattadt före aftågandet från samlingsrummet,
åtskildes vid utgången från rikssalen kl. I,i5 e. m.

In fidem

A. von Krusenstjerna.

Stockholm, K. L. Beckman, 1891.