RIKSDAGENS PROTOKOLL

ProtokollRiksdagens protokoll 1887:3

RIKSDAGENS PROTOKOLL.

1887. Andra Kammaren. N:o 3.

Tisdagen den 25 januari

kl. 11 f. m.

§ I -

Justerades de vid kammarens sammanträden den 17 och 18 innevarande
januari förda protokoll.

§ 2.

Upplästes och lades derefter till handlingarne ett så lydande
protokol l:

Protokoll vid sammanträde med de ledamöter af Andra
Kammaren, hvilka blifvit utsedde att jemte herr talmannen
tillsätta kammarens kanslipersonal och vaktbetjening, hållet
den 22 januari 1887.

S. D. Efter det herrar deputerade, på sätt protokollet vid deras
sammanträde den 19 innevarande månad närmare utvisar, beslutit att
låta tills vidare anstå med tillsättande af en kanslistbeställning i kammarens
kansli, och sedan en af de vid nämnda sammanträde utsedda
notarierna, t. f. postexpeditören L. Kraepelin, af anledning, att han
den 20 innevarande månad blifvit antagen till notarie i Första Kammarens
kansli, anhållit att varda från sin berörda anställning hos
denna kammare entledigad, så hade herrar deputerade denna dag sammanträdt
för vidtagande af åtgärder i anledning af de sålunda uppkomna
ledigheterna; dervid och jemte det Kraspelin, med bifall till
hans omförmälda ansökning, från sin notariebefattning hos kammaren
entledigades, herrar deputerade, efter det de inkomna ansökningshandlingarne
ånyo genomgåtts och aflagda prof granskats, nu antogo

till notarie

juridico filosofie kandidaten John Olsson

och till kanslist

vice häradshöfdingen Elain Lundgren, med skyldighet för denne senare

Andra Kammarens Prot. 1887. N:o 3.

N:0 3. 2

Tisdagen den 25 januari.

att vid uppkommande förfall för någon af notarierna inträda i tjenstgöring
vid kammarens protokoll.

År ock dag som ofvan.

In fidem

A. E. J. Johansson.

§ 3.

Jemlikt derom förut fattadt beslut företogs nu val af eu ledamot i
lagutskottet, i stället för herr C. A. Bokström, som afsagt sig uppdraget;
och blef dertill utsedd herr A. A. Lilienberg med 148 röster.

§ 4.

Remiss af Föredrogs Kongl. Maj:ts till innevarande Riksdag angifna propo statsverks-

sjyon angående statsverkets tillstånd och behof; och begärdes dervid
propositionen. ilo i o

ordet åt

Herr Gustafsson, hvilken yttrade: Jag vill gerna erkänna, att
vår regering i mångt och mycket visat sig folkvänlig och villig för
reformer, och jag skulle till och med kunna säga så mycket, att om
man jemför denna regering med dem, som sitta vid styret i de flesta
andra europeiska stater, jemförelse!! skulle utfalla till vår regerings
fördel. Men det finnes dock ett något hos denna regering — kanske
ett arf från fordom? — ett system som jag icke kan gilla. Jag menar
systemet att regeringen ofta mot nationens önskningar söker tvinga
sin vilja fram.

Jag skall be att ur statsverkspropositionen få andraga några exempel
på detta system. Ett finna vi redan under första hufvudtiteln.
Det vill tyckas, som om det svar, Riksdagen gaf förlidet år i fråga om
apanage till eu kongl. prins, var tydligt nog, för att hvem som helst
skulle kunna förstå det, en hvar som icke vill slå döförat till. Dock
har i år samma fråga återkommit, derför att regeringen anser det
principielt rigtigt att det beviljas apanage åt prinsar. Men enligt min
mening var det just på principfrågan Riksdagen förra året svarade.
Ingen kan väl med fog påstå, att det var den jemförelsevis lilla summan,
som då afskräckte Riksdagen från att bevilja den. Nej, visst
icke! Afslaget gafs derför, att Riksdagen var öfvertygad om, att allmänna
meningen i landet icke gillar dylika apanage.

Nu har emellertid frågan inträdt i ett annat skede. Här kommer
man nemligen och säger, att Konungen vill å sin civillista afstå den
summa, som skulle anslås till apanage åt prinsarne. Detta är ett
tillägg som icke förbättrar, utan snarare försämrar saken. Hvad som
begärdes förra året begärdes öppet och ärligt, och ett öppet svar gaf
äfven Riksdagen. Nu ser det ut, som skulle man genom en krokväg
vilja nå målet. Man vill för de tryckta tidernas skull, om apanagen
beviljas, göra en motsvarande afprutning å Konungens civillista. Naturligtvis
för att — när »principen» blifvit faststäld — återtaga det afprutade
beloppet, när bättre tider stunda.

Tisdagen den 26 januari.

3 N:o 3.

Det ser ut som om det myckna kompromissandet förgiftat den Remiss af
politiska moralen äfven i mycket höga kretsar. Jag vill dock hoppas, statsl''emksatt
här skall finnas en så stark känsla för det rätta, att svaret nu blirpro^*tg°”e"''
detsamma som förra året.

Blir anslaget beviljadt, äro de mest att beklaga, som erhålla det.

Ty det finnes intet som så mycket impopulariserar dynastier som dessa
ständiga fordringar på apanage. Jag vill påminna eder, mina herrar,
att folket har sitt enkla, rättframma sätt att se frågan. Ur principiel
synpunkt säger det, att en statstjenare med hög lön icke har rätt att
fordra underhåll för de särskilda medlemmarne af sin familj. Och
från ekonomisk synpunkt finner man det hårdt och obilligt, att af en
fattig stat begäres understöd åt millionärer. Jag säger millionärer, och
jag har auktoritet för att så är förhållandet.

Vid 1877 års riksdag yttrade excellensen De Geer i Andra Kammaren:
»Hvad den här vidrörda frågan om enskild förmögenhet beträffar,
torde det vara åtskilliga af kammarens ledamöter bekant, att
enkedrottning Josefina, som efterlemnade en icke obetydlig förmögenhet,
disponerat betydliga belopp till de yngre prinsarne, af omtanke
för dem, emedan det var ovisst om särskilda anslag för dem komme
att framdeles af representationen beviljas.» Senare upplystes af andra
personer, som stodo på samma sida, att den summa, enkedrottning
Josefina donerat till hvar och en af de yngre prinsarne, utgjorde 600,000
kronor. Som man vet hafva'' sedan dess 10 år förflutit, och då man
känner den affärsskicklighet, hvarmed furstliga förmögenheter skötas här
i landet, kan man nog med säkerhet påstå, att summan stigit till det
af mig nämnda belopp.

Vidare vill jag erinra om, att många gånger, då det varit fråga
om civillistan, det sagts, att man icke borde göra några förändringar
i den under den regerande konungens lifstid. Vid 1873 års riksdag,
då det var fråga om en af statsutskottet enhälligt föreslagen indragning
å första hufvudtiteln af 100,000 kronor, stred man i båda kamrarne,
och då fans det till och med radikaler som förklarade, att »civillistan
måtte sättas så hög sig göra låter samt att man derefter må låta
den vara bestående under kung Oskars regeringstid utan afseende på
huru vida familjen minskas genom dödsfall eller familjefaderns pligter
i någon mån upphörde, derigenom att de minderåriga medlemmarne
uppnå myndighetsåldern eller andra dylika omständigheter». Äfven
dåvarande finansministern yttrade, att man borde taga i betraktande
de ökade utgifter, som hofhållningen för eu konung med gemål och
flera barn, hvilka skola hafva sin uppfostran, medför. Helt visst var
det ett liknande betraktelsesätt, som blef bestämmande vid den gemensamma
voteringen och gjorde att med 19 rösters öfvervigt beslöts att
de 800,000 skulle stå qvar och intet afprutas. Följaktligen kan man
väl på grundade skäl antaga, att statsutskottet skall afstyrka äfven
denna gång den kongl. propositionen.

Äfven på de andra hufvudtitlarne finnes anledning till anmärkningar
mot det system, jag vid början af mitt anförande nämnde. Sa
under fjerde hufvudtiteln. Två gånger har Riksdagen nekat anslag
till upprättande af en fästnings-artilleribataljon vid Vaxholm-OskarFredriksborg.
Och för tredje gången kommer man åter, ehuru svaret

N:o 3. i

Tisdagen den 25 januari.

Remiss af var tydligt. Jag hoppas, att Riksdagen skall visa sig lika ihärdig och
statsverks- äfven denna gång gifva samma svar.

'' 7;:::r'' Under femte hufvudtiteln begäres på nytt igen medel till anskaf01
s'' fande af ett nytt pansarfartyg. En glädje bereddes mig, då jag läste
protokollet rörande denna proposition. Då jag vid sistlidet års riksdag
gjorde några anmärkningar, grundade på den franska marin ministerns
uttalande, att pansarfartygens tid var ute, anfördes häremot — icke
af vår sjöminister, utan af den som för tillfället representerade honom
— att hvad jag i detta afseende uppgifvit var gripet ur luften. Nu
ser jag dock af statsrådsprotokollet att sjöministern sjelf erkänner, att
det anförda uttalandet verkligen egde sin läglighet, eller att den franska
sjöministern i fjor var stämd mot pansarfartygen, ehuru han nu
förändrat åsigt i detta fall på grund af de franska flottans manövrer,
som förliden sommar anstäldes i Medelhafvet, hvilka utvisade att pansarfartygen
fortfarande äro både nödiga och nyttiga. Då jag läste
detta, fann jag mig likväl föranlåten att taga närmare reda på redogörelsen
för dessa manövrer och kollationera de i statsrådsprotokollet
meddelade uppgifterna. Jag fann då, att chefen för sjöförsvarsdepartementet
visserligen omnämner det öde, som drabbade de 21 minbåtar,
hvilka deltogo i dessa manövrer, nemligen att eu stor del af dem vid
öfningarne blefvo försatta ur stridsdugligt skick, hvaremot han icke
med ett ord omnämnt de i öfningarne jemväl deltagande pansarfartygens
öde. Jag har derför skaffat mig tillfälle att taga del af utdrag
ur stridsdomarenas protokoll; och der fick jag bland annat läsa, att vid
första anfallet togo 6 torpedobåtar ett af pansarfartygen; vid det andra
anfallet, äfven af 6 torpedobåtar, togos två af franska flottans starkaste
pansarfartyg — »Devastation» och »Colbert» — och vid tredje eller
hufvudanfallet af alla torpedobåtarne försattes ytterligare tre pansarfartyg
ur stridbart skick. Tjuguen minbåtar hafva således — i figurlig
mening förstås — förstört sex pansarfartyg. Vid sådant förhållande
tror jag man med fog bör kunna påstå, att pansarfartygens tid är
förbi.

Jag har äfven att åberopa andra auktoriteter, hvilka äro af samma
åsigt om pansarfartygen; men jag vill spara dermed, tills jag får höra
om någon uppträder för att motsäga mina uppgifter.

Äfven under åttonde hufvudtiteln förefinnes en exponent på regeringens
envishetssystem. Der begäres ett anslag af 350,000 till förändring
af den s. k. Carolina-rediviva byggnaden i Upsala. Då anslag
begärdes till nytt uuiversitetshus derstädes, uttalade sig Riksdagen
temligen tydligt mot vidare framställningar om dylika stora anslag till
universitetsbyggnader. Men det är med de vetenskapliga pretentionerna
. som med de militära: de vilja gerna växa oss öfver hufvudet,
om vi icke hålla dem inom vederbörliga skrankor — något som jag
hoppas att statsutskottet icke skall underlåta att göra i nu förevarande
fall.

Jag har för öfrigt icke något vidare att tillägga; och anhåller
jag, herr talman, att detta mitt uttalande måtte få åtfölja den kongl.
propositionen vid remissen till statsutskottet.

Tisdagen den 25 januari.

5 N:0 3.

Vidare anförde Remiss af

statsverks Herr

Waldenström: I fråga om 8:e hufvudtiteln ber jag att propositionen.
få påpeka något, som synes mig vara ett missförhållande, och hvarå (Forts.)
min uppmärksamhet blifvit fäst genom åtskilliga tidningsartiklar, som
i slutet af förra och början af innevarande år varit synliga i en af
Stockholms dagliga tidningar.

Då staten utbetalar stora summor till folkskoleundervisningens
befrämjande, är det helt naturligt, att han genom inspektörer öfvervakar
denna folkskoleundervisning, huru den bedrifves, huruvida de
för bidrags erhållande stadgade vilkoren uppfyllas, samt huru de medel
användas, som staten så frikostigt anslår. Vid sådant förhållande kan
det icke annat än väcka en synnerlig uppmärksamhet, då man erfar,
att Stockholm icke har någon af staten för ändamålet förordnad folkskoleinspektör,
utan att kommunen, som för sitt folkskoleväsende åtnjuter
anslag af statsmedel till belopp af bortåt 200,000 kronor årligen,
sköter denna angelägenhet alldeles på egen hand, utan att någon
statens inspektör har rättighet att inblanda sig deri. Jag fäster så
mycket mer uppmärksamhet härvid, som gällande stadgar om folkskoleundervisningen
i riket föreskrifva, att, när från statsverket göres reqvisition
af medel till folkundervisningens befrämjande, reqvisitionen
skall vara åtföljd af intyg utaf folkskoleinspektör, som visar, att alla
vilkor blifvit uppfylda, som för statsanslags erhållande äro i lag bestämda.
Nu frågas: när Stockholms stads kommun begär årsbidrag
till folkskolelärares och lärarinnors aflöning, hvem intygar då, att de
i lag bestämda vilkoren för statsbidrags erhållande äro uppfylda?

Denna fråga är så mycket mera berättigad, som det är bekant, att
här i Stockholm under de senare åren vid folkskolorna på ordinarie
stat blifvit anstälda flera lärarinnor, som icke varit vederbörligen examinerade
och sålunda icke egt nödig kompetens för sådana befattningar,
och för hvilka staten derför icke heller bort utbetala den andel, 2/3 af
lönen, som enligt lag skall utgå till på ordinarie stat anstälda folkskolelärare
och lärarinnor, hvilka äro i vederbörlig ordning examinerade
och sålunda i laga ordning anstälda. Det är vidare en bekant
sak, att här i Stockholm tjenstgöra åtskilliga personer såsom extra
lärare och lärarinnor, hvilka icke äro examinerade, under det att åt-skilliga,
som äro examinerade, och som sålunda enligt lag till sådana
extra lärareplatser bort antagas framför de oexaminerade, blifvit förbigångna.

Jag har velat fästa uppmärksamheten på detta förhållande i den
förhoppning, att statsutskottet, till hvilket jag anhåller att detta mitt
yttrande måtte få åtfölja den kongl. propositionen, måtte taga närmare
reda på saken. Jag hoppas ock att, i händelse statsutskottet vid
närmare skärskådande skulle föranledas att i detta hänseende göra
någon framställning till Riksdagen, hvad som kan finnas vara ett
missförhållande sålunda skall blifva rättadt.

Sedan öfverläggningen härmed förklarats slutad, blef den ifrågavarande
kongl. propositionen, tillika med de i anledning af densamma
afgifna yttranden, hänvisad till statsutskottet.

N:o 3. 6

Tisdagen den 25 januari.

§ 5.

Föredrogs och lades till handlingarne Kongl. Maj:ts på rikssalen
upplästa berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista riksdags sammanträde
sig tilldragit.

§ 6.

Föredrogos de på Kammarens bord hvilande motioner; och hänvisades
:

Herr J. Anderssons i Lysvik motioner, n:is 1 och 2 till statsutskottet
samt n:is 3 och 4 till tillfälligt utskott;

Herr A. Gumcelius’ motioner, n:o 5 till statsutskottet, och n:o 6
till bankoutskottet;

Herr Allvar Olssons motion n:o 7 till lagutskottet;

Herr O. Ericlcsons i Bjersby motion n:o 8 till lagutskottet;

Herrar O. Ericlcsons i Bjersby och G. J. Peterssons i Eksebo
motion n:o 9 till bevillningsutskottet;

Herr A. P. Danielsons m. flis motion n:o 10 till bankoutskottet;

Herr P. Waldenströms motioner, n:o 11 till lagutskottet och n:o 12
till konstitutionsutskottet; samt

Herr C. E. Thermcenius'' motion n:o 13 till bevillningsutskottet.

Hänvisades till statsutskottet Riksdagens år 1886 församlade revisorers
berättelse angående verkstäld granskning af statsverkets samt
andra af allmänna medel bestående fonders tillstånd, styrelse och förvaltning
under år 1884.

Till bankoutskottet hänvisades samma revisorers berättelse angående
riksbanken.

§ 8.

Efter föredragning vidare af justitieombudsmannens vid innevarande
riksdag afgifna embetsberättelse samt tryckfrihetskomiténs
berättelse blefvo desamma hänvisade till lagutskottet.

§ 9.

Föredrogs och godkändes Riksdagens kanslideputerades memorial
n:o 1, angående antagande af tjensteman i Riksdagens kansli.

§ io.

Följande nya motioner anmäldes, nemligen af:

Tisdagen den 25 januari.

7 Ji:0 3.

Herr P. Ersson i Vestlandaholm, n:o 14, om skrifvelse till Kongl.
Maj:t med begäran om|ändrad tid för indelta arméns målskjutningsöfningar; Herr

L. Börjesson, n:o 15, om ändring i 7 § af kongl. förordningen
angående inlösen af skattefrälseräntor in. m. den 11 september
1885;

Herr P. Zimdahl, n:o 16, om skrifvelse till Kongl. Maj:t rörande
ändradt sätt för offentliggörande af allmänna kungörelser och tillkännagifvanden; Herr

J. Anderson i Tenhult, n:o 17, om ändring i kongl. förordningen
den 30 november 1855 angående arfvode för auktion å utmätt
fastighet på landet m. nr.;

n:o 18, om ändring i lagen angående skyldighet att deltaga i
kostnaden för byggnad och underhåll af tingshus och häradsfängelse
den 26 september 1884; och

n:o 19, om bankovinstens användande;

Herr J. Petersson i Boestad, n:o 20, om åsättande af tull å majs
och mjöl af majs jemte andra jordbruksprodukter och industrialster;

Herr A. Lilienberg, n:o 21, om ändrad lydelse af § 12 i kongl.
förordningen om kommunalstyrelse på landet den 21 mars 1862;

Herr G. Mellin, n:o 22, om rättighet för kyrkostämma att granska
debiterings- och uppbördslängderna för uppbörd af presterskapets löneinkomster;
och

n:o 23, om ändring i kongl. förordningen angående stämpelafgiften
den 9 augusti 1884;

Herr Lasse Jönsson i Sandby, n:o 24, om upphörande af skyldigheten
att förnya inteckningar, som blifvit i fastighetsbok införda;

Herr J. A. Sjö, n:o 25, om åsättande af tull å fläsk och ister,
kött, smör, ost och stärkelse samt å majs och mjöl af majs;

Herr A. G. Jönsson i Mårarp, n:o 26, om ändrad lydelse af 26
kap. 2 § byggningabalken; och

n:o 27, om ändrad lydelse af § 28 i kongl. förordningen om urarfvagörelse
m. m. den 18 september 1862.

Herr S. Wieselgren, n:o 28, om ändring af § 33 i kongl. förordningen
rörande vilkoren för försäljning af bränvin in. m. den 29
maj 1885;

Herr E. W- Wretlinä, n:o 29, om anvisande af statsanslag såsom
bidrag till i landsförsamlingars tjenst anstälda barnmorskor; och

n:o 30, om ändring i bestämmelserna om befordran med posten
af tidningar och tidskrifter;

Herr P. Gustafsson, n:o 31, om skrifvelse till Kongl. Maj:t rörande
utarbetande af förslag till lag om skiljedomstolar mellan arbetare
och arbetsgivare; samt

N:o 3. 8

Tisdagen den 25 januari.

Herr E. Forsselius, 11:0 32, om ändring i kongl. förordningen
angående fattigvården den 9 juni 1831.

Samtliga dessa motioner begärdes på bordet och bordlädes.

§ Il Ledighet

från riksdagsgöromålen beviljades:

Herr G. Mellin under 8 dagar fr. o. in. den 27 dennes; och
» I. Lyttlcens » 10 » » » J16 »

§ 12.

Justerades protokollsutdrag; hvarefter Kammarens ledamöter åtskildes
kl. 12 på dagen.

In fidem

A. E. J. Johansson.

Onsdagen den 26 januari.

9 N:o 3.

Onsdagen den 26 januari

kl. 1 e. m.

Justerades protokollet för den 19 dennes.

§ 2.

Efter föredragning, hvar efter annan, af de i gårdagens sammanträde
väckta motioner hänvisades:

Herr Per Erssons i Vestlandaholm motion, n:o 14, till tillfälligt
utskott;

Herr L. Börjessons motion, n:o 15, till statsutskottet;

Herr P. ZimdaMs motion, n:o 16, till lagutskottet;

Herr J. Andersons i Tenhult motioner, n:o 17 till tillfälligt utskott,
n:o 18 till lagutskottet och n:o 19 till bankoutskottet;

Herr J. Peterssons i Boestad motion, n:o 20, till bevillningsutskottet
;

Herr A. Lilienbergs motion, n:o 21, till lagutskottet;

_ Herr G. Mellins motioner, n:o 22 till lagutskottet och n:o 23 till
bevillningsutskottet;

Herr Lasse Jönssons motion, n:o 24, till lagutskottet;

Herr J. A. Sjös motion, n:o 25, till bevillningsutskottet;

Herr A. G. Jönssons motioner, n:is 26 och 27, till lagutskottet;

Herr S. Wieselgrens motion, n:o 28, till bevillningsutskottet;

Herr E. V. _ Wretlinds motioner, n:o 29 till statsutskottet och
n:o 30 till bevillningsutskottet;

Herr P. Gustafssons motion, n:o 31, till tillfälligt utskott; samt

Herr E. Forsselius'' motion, n:o 32, till lagutskottet.

§ 3.

Följande nya motioner afgåfvos, nemligen af:

Herr P. Näsman, n:o 33, om tillägg till 15 § i kong! förordningen
angående försäljning af vin, maltdrycker in. in. den 24 oktober
1885;

Herr L. F. Odell, n:o 34, om nedsättning i tullen på kaffe och
socker;

Andra Kammarens Prot. 1887. N:o 3.

2

N:0 3. 10

Onsdagen den 26 januari.

Herr O. Persson i Örkelljunga, n:o 35, om afskrifning af 30 procent
af grundskatter och anslag för motsvarande lindring i rustningsoch
roteringsbesvären; och

n:o 36, om förhöjning af bevillningsafgifter för enskilda banker
med sedelutgifningsrätt;

Herr J. Pettersson i Alfvestad, n:o 37, om skrifvelse till Kongl.
Maj:t med anhållan att oktroj icke måtte vidare lemnas enskild sedelutgifvande
bank;

n:o 38, om bankovinstens användande; och

n:o 39, om åsättande af tull å majs, majsmjöl, fläsk, talg, kött
och konstgjord! smör;

Herrar O. W. Bedelius cell J. Petersson i Boestad, n:o 40, om
skrifvelse till Kongl. Maj:t med begäran om framläggande af förslag
till förändrad lagstiftning i fråga om borgen;

Herr Gr. W. Svensson i Rydaholm, n:o 41, om skrifvelse till Kongl.
Maj:t med begäran om förändradt sätt för utbetalning af pensioner
från folkskolelärarnes pensionsinrättning in. in.;

Herr N. Nilsson i Yrängebol, n:o 42, om inrättande af ett riksbankens
afdelningskontor i Karlstad;

Herr A. Johansson i Löfåsen, n:o 43, om rätt för arrendatorer
af statens iordbruksfastigheter att uppsäga arrendena till afträde den
14 mars 1888;

Herr I. Wallberg, n:o 44, om förhöjning i tullen på krita, malen
eller slammad;

Herr C. A. Oléhn, n:o 45, om förhöjning i tullen på arbetade
trävaror;

Herr J. E. Ericsson i Ahlberga, n:o 46, om skrifvelse till Kongl.
Maj:t med begäran om upphäfvande af kongl. kungörelsen om tiden
för afslutandet af auktioner på landet den 13 mars 1863;

Herr C. Persson i Stallerhult, n:o 47, om ändring i § 26 af kongl.
förordningen angående hushållningen med de allmänna skogarne i riket
det den 29 juni 1866 ; och

n:o 48, om förhöjdt anslag för anskaffande och underhåll af beklädnads-
och remtygspersedlar vid det berustade infanteriet;

Herr J. Bengtsson i Gullåkra, n:o 49, om antagande af ny lag
angående skyldighet att deltaga i byggandet af tingshus och häradsfängelse;
och

n:o 50, om skrifvelse till Kongl. Maj:t med begäran om ändring
i § 7 af kungl. kungörelsen angående inlösen af skattefrälseräntor
m. m. den 11 september 1885;

Herr A. Bengtsson i Kärrmossen, n:o 51, om nedsättning under
viss förutsättning i tullen å kaffe, socker, tobak och lysoljor; och

n:o 52, om skrifvelse till Kongl. Maj:t med begäran om fram -

Onsdagen den 26 januari. 11

läggande af förslag till lag om byggande och underhåll af utfarts- och
byvägar;

Herr J. A. Wendt, n:o 53, om låneunderstöd åt Ulricehamn—Vartofta
jernvägsaktiebolag m. in.;

Herr F. Pettersson i Tjärsta, n:o 54, om ändrad lydelse af 9 kap.
6 § handelsbalken och kongl. förordningen den 13 september 1864;

Herr C. J. Jakobson in. fl., n:o 55, om ändringar i gällande medicinaltaxa
;

Herr A. E. Petersson i Hamra m. fl., n:o 56, om skrifvelse till
Kongl. Maj:t rörande förändrade grunder för aflöning af statens embetsoch
tjenstemän;

Herr A. Törngren, n:o 57, om tillägg till § 16 i riksdagsordningen
;

n:o 58, om ändrad lydelse af § 26 i kongl. förordningen om
kommunalstyrelse i stad den 21 mars 1862; och

n:o 59, om upphäfvande af straffpåföljden: förlust af medborgerligt
förtroende;

Herr E. J. Ekman, n:o 60, om införande af obligatoriskt civiläktenskap;
och

n:o 61, om upphäfvande af 10 kap. af 1686 års kyrkolag.

Dessa motioner bordlädes.

§ 4.

Ledighet från riksdagsgöromålen beviljades:

Herr E. V. Wretlind under 10 dagar fr. o. m. den 29 dennes,
» N. P. B. Lindgren » 14 » » »31 »

■och » C. J. Jakobson » 4 » » » 31 »

§ 5.

Till bordläggning anmäldes följande inkomna ärenden:

Riksdagens år 1886 församlade revisorers berättelse om granskning
af riksgäldskontorets tillstånd och förvaltning; och

Statsutskottets memorial n:o 1, med den till innevarande riksdag
af fullmägtige i riksgäldskontoret afgifna berättelse.

§ 6.

Justerades protokollsutdrag; hvarefter Kammarens ledamöter åtskildes
kl. ''/2 2 e. m.

N:o 3.

In fidem

A. E. J. Johansson.