Riksdagens protokoll 2011/12:9 Onsdagen den 28 september

ProtokollRiksdagens protokoll 2011/12:9

Riksdagens protokoll 2011/12:9 Onsdagen den 28 september Kl. 09:00 - 16:03

1 § Justering av protokoll

  Justerades protokollet för den 22 september. 

2 § Ny ledamot i Europaparlamentet och nya ersättare för ledamot i Europaparlamentet

  Upplästes och lades till handlingarna följande från valprövningsnämnden inkomna    Berättelse om granskning av bevis för ny ledamot i Europaparlamentet och nya ersättare för ledamot i Europaparlamentet
Till Valprövningsnämnden har från Valmyndigheten inkommit bevis om att   Mikael Gustafsson (V) utsetts till ny ledamot i Europaparlamentet fr.o.m. den 22 september 2011 sedan Eva-Britt Svensson (V) avsagt sig uppdraget,  Erik Berg (V) och Mussie Ephrem (V) utsetts till nya ersättare i Europaparlamentet fr.o.m. den 22 september 2011.  Valprövningsnämnden har denna dag granskat beviset för den nye ledamoten i Europaparlamentet och bevisen för de nya ersättarna i Europaparlamentet och därvid funnit att bevisen blivit utfärdade i enlighet med 14 kap. 28 § vallagen (2005:837).  Stockholm den 26 september 2011 
Marianne Eliason
ordförande /Kerstin Siverby
sekreterare 

3 § Meddelande om partiledardebatt

  Förste vice talmannen meddelade att partiledardebatt skulle äga rum onsdagen den 12 oktober kl. 9.00. 

4 § Anmälan om inkommet protokollsutdrag från utskott

  Förste vice talmannen anmälde att ett utdrag ur prot. 2011/12:1 för tisdagen den 27 september i ärende om subsidiaritetsprövning av EU-förslag inkommit från skatteutskottet. 

5 § Anmälan om fördröjda svar på interpellationer

  Till riksdagen hade inkommit följande skrivelser:    Interpellation 2011/12:1

Till riksdagen 
Interpellation 2011/12:1 Ett fritt Palestina  av Torbjörn Björlund (V) 
Interpellationen kommer att besvaras tisdagen den 25 oktober 2011.  Skälet till dröjsmålet är resa och tidigare inbokade engagemang.  Stockholm den 26 september 2011 
Utrikesdepartementet  
Carl Bildt
Interpellation 2011/12:4

Till riksdagen 
Interpellation 2011/12:4 Ett fritt Palestina  av Monica Green (S) 
Interpellationen kommer att besvaras tisdagen den 25 oktober 2011.  Skälet till dröjsmålet är resa och tidigare inbokade engagemang.  Stockholm den 26 september 2011 
Utrikesdepartementet  
Carl Bildt
Interpellation 2011/12:5

Till riksdagen 
Interpellation 2011/12:5 Erkännande av Palestina  av Peter Hultqvist (S) 
Interpellationen kommer att besvaras tisdagen den 25 oktober 2011.  Skälet till dröjsmålet är resa och tidigare inbokade engagemang.  Stockholm den 26 september 2011 
Utrikesdepartementet  
Carl Bildt
Interpellation 2011/12:10

Till riksdagen 
Interpellation 2011/12:10 Palestina   av Peter Rådberg (MP)  
Interpellationen kommer att besvaras tisdagen den 25 oktober 2011.  Skälet till dröjsmålet är resa och tidigare inbokade engagemang.  Stockholm den 26 september 2011 
Utrikesdepartementet  
Carl Bildt
Interpellation 2011/12:18

Till riksdagen 
Interpellation 2011/12:18 Kammarkollegiets möjligheter att agera vid vattenreglering   av Peter Persson (S)  
Interpellationen kommer att besvaras tisdagen den 25 oktober 2011. Miljöministern har inte möjlighet att besvara interpellationen inom anvisad tid på grund av redan inbokade engagemang.  Stockholm den 26 september 2011 
Miljödepartementet  
Andreas Carlgren (C) 
Enligt uppdrag 
Lena Ingvarsson
Expeditions- och rättschef 

6 § Hänvisning av ärende till utskott

  Föredrogs och hänvisades  Skrivelse 
2011/12:8 till skatteutskottet  

7 § Upphandling på försvars- och säkerhetsområdet

  Föredrogs   finansutskottets betänkande 2011/12:FiU8 
Upphandling på försvars- och säkerhetsområdet (prop. 2010/11:150). 
  Kammaren biföll utskottets förslag att ärendet fick avgöras efter endast en bordläggning. 

Anf. 1 MIKAEL JANSSON (SD):

Fru talman! Jag yrkar bifall till Sverigedemokraternas reservation under punkt 1 och bifall till utskottets förslag under punkt 2.  Av hävd har Sverige en stark försvarsindustri. Företag som Bofors, Hägglunds, Kockums, Saab och många fler rustade till stor del Sveriges krigsmakt. Vår neutrala ställning i kalla kriget gjorde att vi kunde exportera på andra marknader. Försvarsindustrierna i Sverige var svenskägda.  Som nationalist är det lätt att bli sentimental när man tänker över den styrka vi hade när vi var nära självförsörjning. Det är tillåtet att minnas fornstora dagar, men det är en plikt att sträva efter att vi ska bli det vi var.  Vi ska värna om självständighet och sträva efter att ha en tryggad försörjning av bland annat försvarsmateriel. Nya förutsättningar på världsmarknaden och ökad konkurrens gör att vi måste finna andra vägar att värna dessa svenska intressen.  Många svenska försvarsindustrier är i dag utlandsägda eller till del utlandsägda. Försvarsföretagen blir alltmer multinationella. Vi kan inte kämpa emot utvecklingen att företagen blir multinationella. Företagen bygger volym för att klara konkurrensen. Att utlandsägda försvarsindustrier forskar, utvecklar och producerar i Sverige är också av stort värde för oss.  Verkligheten är inte lika enkel som den varit. Dock finns det mycket vi kan göra. Vi kan upprusta det svenska försvaret så det förmår skydda vårt territorium och avskräcka från angrepp på lång sikt. Det ger ökade beställningar i svensk försvarsindustri.  Vi kan upprusta vårt utbildningsväsen så att fler unga klarar de jobb som erbjuds inom högteknologisk industri.  Vi kan även skydda Sveriges intressen via påverkan på de handelsvillkor vi står inför.  Med tanke på det senare är det viktigt att vi inte utlämnar svensk försvarsindustri till ojämnlika villkor. Dagens beslut innebär en risk för detta.  Den lag som ska införlivas i vår lagstiftning avseende upphandling på försvars- och säkerhetsmateriel har samma rot som LOU, det vill säga det är ett EU-direktiv bakom. Artikel 346 i EUF-fördraget är den undantagsregel som hittills möjliggjort för medlemsländerna att rikta beställningar av försvarsmateriel till egen viktig försvarsindustri. EU har markerat att man ogillar att medlemsländerna använder undantagen i artikel 346. Pooling and sharing är orden för dagen på EU-agendan.  EU:s egen byråkrati verkar som vanligt för överstatlighet – så även i denna fråga. För EU finns inga nationella intressen, endast EU:s egna. Mot detta står att alla medlemsländer har och hävdar egna intressen på försvars- och säkerhetsområdet. Vissa länder hävdar sina intressen mer, andra länder mindre och Sverige kanske allra minst.  USA:s export av försvarsmateriel till EU-länder ser EU centralt som ett problem. Globalt sett är det några få länder och få företag som dominerar utbudet av försvarsmateriel. USA är giganten, men europeiska stater som Storbritannien, Frankrike, Tyskland, Italien och Spanien är även stora. Sverige har fallit tillbaka men är fortfarande på världens tio i topp över försvarsmaterielexportörer.  Trots att det är så få producenter är den allmänna meningen inom industrin att det behövs mer koncentration och specialisering inom europeisk försvarsmaterielindustri för att den ska kunna överleva. Såväl beställare som leverantörer är för fragmentiserade på den europeiska marknaden.  Det är en verklighet vi måste ta till oss. Här kan vi inte vara sentimentala. Produktion i Sverige måste ha avkastning inom ramen för en internationell konkurrens. När vi väl erkänt det ska vi inte ge upp utan fortsatt kämpa för de svenska intressena.  Hur ska vi då förhålla oss till EU:s regler för upphandling på försvars- och säkerhetsområdet? Den europeiska försvarsmarknaden är svårtillgänglig för svensk export men skulle om den blev tillgänglig kunna stärka den svenska exporten mycket. Det är det starkaste argumentet för att handla som regeringen, att bejaka utvecklingen utan en andra tanke. Men att göra som regeringen i denna fråga är förrädiskt.  Hos alla medlemsländer är marknaden för försvarsmateriel hårt politiskt reglerad. Utveckling och seriebeställningar har ofta skett efter långa och planerade statliga investeringar. Fortfarande är försvars- och säkerhetspolitiken mellanstatlig, även om arbetet i EU:s försvarsorgan har tydligt överstatliga målsättningar.  Hur gör de övriga medlemsländerna? Står de med öppna armar och väntar på en puss när de hör öppen upphandling på försvarsområdet? I många fall är det tvärtom. Det brittisk-franska samarbetsavtalet på försvarsindustriområdet gör att de kan utesluta alla andra länder från att delta vid egna upphandlingar. Det finns inga jämlika villkor för Sverige att lägga offerter där – eller på industrins språk: Det finns ingen level playing field.  Genom det senaste upphandlingsdirektivet kommer det inte längre att räcka att enkelt hänvisa till artikel 346 för att kunna rikta en upphandling. Juridiska underlag kommer att krävas för prövning inför EU-kommissionen och domstol.  Finansutskottet har poängterat detta i betänkandet genom att hoppas och förutsätta att regeringen informerar den svenska försvarsmaterielmarknaden om rättsläget i EU. Tyvärr kräver inte utskottet att regeringen skapar det verktyg som är nödvändigt för detta.  Vi måste tydligt definiera våra säkerhetspolitiska intressen och hur de är kopplade till särskilda kompetenser i fråga om tillverkning av eller handel med försvarsmateriel.  Detta gör vi genom att upprätta en försvarsindustristrategi, en DIS, vilket de flesta länder har. Med en försvarsindustristrategi kan vi inför EU-kommissionen och domstolar hävda våra särskilda säkerhetsintressen avseende försvarsmaterielupphandling.  Vi har inte råd att springa flera år före andra länder mot en öppen EU-marknad för försvarsmateriel när denna öppna marknad inte skymtar någonstans. Förutsättningarna för en öppen marknad kan förbättras stegvis. Då först kan Sverige tillsammans med andra länder ta steget.  Fru talman! Jag hoppas att partierna tänker ett varv till i denna fråga före eftermiddagens omröstning. Genom att rösta på Sverigedemokraternas reservation under punkt 1 kan vi fortfarande kräva av regeringen att man upprättar en försvarsindustristrategi. 

Anf. 2 ANN-CHARLOTTE HAMMAR JOHNSSON (M):

Fru talman! Finansutskottet har under det gångna året haft offentlig upphandling på dagordningen vid ett antal tillfällen. Här och nu ligger på bordet ett förslag för beslut om en ny lag om offentlig upphandling på försvars- och säkerhetsområdet.  Ärendet handlar om förändringar i regler för anskaffande av varor och tjänster för militärt försvar och samhällssäkerhet i Europeiska unionen som medlemsländernas nationella lagstiftning nu införlivar.  När vi ser tillbaka kan vi minnas en inhemsk svensk försvarsindustri uppbyggd under efterkrigstiden och under det kalla kriget för att svara mot den tidens försvars- och säkerhetsdoktrin. Sverige skulle, med sin militära alliansfrihet i krig och med nationell neutral politik och klämt mellan väst- och östblock, verka vara självförsörjande i händelse av krig och få se en svensk försvarsmakt som dimensionerades för att vara så stor och avskräckande att till och med en stormakt skulle tveka att invadera landet.   Denna inriktning möjliggjorde för svensk försvarsindustri att planera långsiktigt och för att kunna ta stora tekniksprång. Det var dyrt, men innebär i dag en konkurrensfördel eftersom det byggt upp en högteknologisk nivå som inom många områden slår andra försvarsmaterielproducerande länder. Men det var då.  För 37 år sedan, 1973, gjorde Janne ”Loffe” Karlsson entré i våra tv-soffor i tv-serien Någonstans i Sverige. För 22 år sedan föll muren, och 20 år har gått sedan Sovjetunionens fall. Det har gått 17 år sedan Sveriges inträde i Europeiska unionen. Hela Europas karta har ritats om och försvars- och säkerhetsläget i omvärlden har förändrats. Högteknologiskt håller vi måttet, men problembilden är en annan. Krig är i dag något högteknologiskt och snabbt.  Fru talman! Svensk försvarsindustri ställer sig positiv till EU:s direktiv om förändringar i upphandlingsförfarandet inom försvarsmaterielområdet. Undantagsparagraferna i gällande lagstiftning – § 346 som vi har hört Mikael Jansson hänvisa till – har alltför länge överutnyttjats av ett antal medlemsstater för att förhindra konkurrens. Att kommissionen har tröttnat på detta och sätter tummen i ögat på olydiga medlemsstater för att få i gång konkurrensen är bra. Detta säger till exempel SOF, säkerhets- och försvarsföretagen.  Det är dock viktigt att Sverige utvecklar upphandlingsförfarandet i samma takt som de andra länderna. Detta är något som försvarsutskottet har påtalat och som regeringen bejakar.  Den ekonomiska situationen kommer i många av medlemsländerna att innebära ett närmare samarbete i utvecklingen och upphandlingen av försvarsmateriel, vilket kommer att gynna den svenska försvarsindustrin. Enskilda länder har inte och kommer inte att ha råd att tillverka allt på egen hand. Sverige har ett stort försprång och möjlighet att vara en aktiv spelare på den marknad som nu öppnar sig. Vi har hög kvalitet, leveranssäkerhet, pålitlighet och lägre livscykelkostnader, det vill säga projektering, tillverkning, reservdelar och underhåll.  Avslutningsvis vill jag fråga Mikael Jansson för vem han talar i denna sak. Han talar inte för försvarsindustrin som ju bejakar förändringarna i direktivet eftersom det öppnar marknaden för en mycket exportberoende industrisektor. Mikael Jansson talar inte heller för Försvarsmakten eftersom dåtidens långa produktionsserier inte motsvarar dagens behov av snabbare materielomsättning.  Sverigedemokraternas förslag skulle tvärtom innebära slutet för svensk försvarsindustri eftersom man inte klarar sig med att ha enbart svenska försvaret som kund. Att pytsa in en miljard är väldigt lite – ungefär som en brödsmula i en stor tunna – för att täcka kostnaderna för ett industristöd. Om man kapar försvarsindustrins möjligheter att verka på andra marknader skulle det innebära att exporten som i dag till 80 procent går i huvudsak till europeiska länder och USA försvann. Jag anser att man inte kan köra med gammalt tänk och gamla lösningar när det finns en ny problembild i världen.  Jag yrkar bifall till förslagen i betänkandet och avslag på motionen.    Överläggningen var härmed avslutad.  (Beslut fattades under 14 §.) 

8 § Enklare fusion av aktiebolag

  Föredrogs   civilutskottets betänkande 2011/12:CU2 
Enklare fusion av aktiebolag (prop. 2010/11:147). 
  Förste vice talmannen konstaterade att ingen talare var anmäld.  (Beslut fattades under 14 §.) 

9 § Grönbok om modernisering av direktivet om erkännande av yrkeskvalifikationer

  Föredrogs   utbildningsutskottets utlåtande 2011/12:UbU3 
Grönbok om modernisering av direktivet om erkännande av yrkeskvalifikationer (KOM(2011)367). 
  Kammaren biföll utskottets förslag att ärendet fick avgöras efter endast en bordläggning.    Förste vice talmannen konstaterade att ingen talare var anmäld.  (Beslut fattades under 14 §.) 

10 § Handel med sälprodukter

  Föredrogs   miljö- och jordbruksutskottets betänkande 2010/11:MJU27 
Handel med sälprodukter (prop. 2010/11:144). 
  Förste vice talmannen konstaterade att ingen talare var anmäld.  (Beslut fattades under 14 §.) 

11 § Införande av hållbarhetsbesked i lagen (2010:598) om hållbarhetskriterier för biodrivmedel och flytande biobränslen

  Föredrogs   miljö- och jordbruksutskottets betänkande 2010/11:MJU28 
Införande av hållbarhetsbesked i lagen (2010:598) om hållbarhetskriterier för biodrivmedel och flytande biobränslen (prop. 2010/11:152). 
  Förste vice talmannen konstaterade att ingen talare var anmäld.  (Beslut fattades under 14 §.) 

12 § Säljfrämjande åtgärder m.m. för jordbruksprodukter

  Föredrogs   miljö- och jordbruksutskottets utlåtande 2011/12:MJU6 
Säljfrämjande åtgärder m.m. för jordbruksprodukter (KOM(2011)436). 
  Kammaren biföll utskottets förslag att ärendet fick avgöras efter endast en bordläggning.    Förste vice talmannen konstaterade att ingen talare var anmäld.  (Beslut fattades under 14 §.) 

13 § Subsidiaritetsprövning av EU-kommissionens förslag till direktiv om energieffektivitet

  Föredrogs   näringsutskottets utlåtande 2011/12:NU8 
Subsidiaritetsprövning av EU-kommissionens förslag till direktiv om energieffektivitet (KOM(2011)370). 
  Kammaren biföll utskottets förslag att ärendet fick avgöras efter endast en bordläggning.    Förste vice talmannen konstaterade att ingen talare var anmäld.  (Beslut fattades under 14 §.) 

Ajournering

  Kammaren beslutade kl. 9.18 på förslag av förste vice talmannen att ajournera förhandlingarna till kl. 16.00 då votering skulle äga rum. 

Återupptagna förhandlingar

  Förhandlingarna återupptogs kl. 16.00. 

14 § Beslut om ärenden som slutdebatterats vid dagens sammanträde

FiU8 Upphandling på försvars- och säkerhetsområdet 
Punkt 1 (Lag om upphandling på försvars- och säkerhetsområdet)  
1. utskottet 
2. res. (SD) 
Votering: 
295 för utskottet 
18 för res. 
36 frånvarande 
Kammaren biföll utskottets förslag. 
Partivis fördelning av rösterna: 
För utskottet: 101 S, 99 M, 23 MP, 21 FP, 20 C, 16 V, 15 KD  
För res.: 18 SD  
Frånvarande: 11 S, 8 M, 2 MP, 3 FP, 3 C, 2 SD, 3 V, 4 KD  

Punkt 2
Kammaren biföll utskottets förslag. 
  CU2 Enklare fusion av aktiebolag 
Kammaren biföll utskottets förslag. 

UbU3 Grönbok om modernisering av direktivet om erkännande av yrkeskvalifikationer 
Kammaren biföll utskottets förslag. 
Utskottets utlåtande lades till handlingarna. 

MJU27 Handel med sälprodukter 
Kammaren biföll utskottets förslag. 

MJU28 Införande av hållbarhetsbesked i lagen (2010:598) om hållbarhetskriterier för biodrivmedel och flytande biobränslen 
Kammaren biföll utskottets förslag. 

MJU6 Säljfrämjande åtgärder m.m. för jordbruksprodukter 
Kammaren biföll utskottets förslag. 
Utskottets utlåtande lades till handlingarna. 

NU8 Subsidiaritetsprövning av EU-kommissionens förslag till direktiv om energieffektivitet 
Kammaren biföll utskottets förslag. 
Utskottets utlåtande lades till handlingarna. 

15 § Bordläggning

  Anmäldes och bordlades  Proposition 
2011/12:13 Kvothöjning och stadgeändring i Internationella valutafonden 
EU-dokument 
KOM(2011)345 Rapport från kommissionen Årsrapport 2010 om förbindelserna mellan europeiska kommissionen och de nationella parlamenten 
KOM(2011)455 Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och regionkommittén Europeisk agenda för integration av tredjelandsmedborgare 

16 § Anmälan om interpellation

  Anmäldes att följande interpellation framställts    den 28 september

2011/12:20 Subventioner inom bostadssektorn 
av Amineh Kakabaveh (V) 
till statsrådet Stefan Attefall (KD) 

Interpellationen redovisas i bilaga som fogats till riksdagens snabbprotokoll tisdagen den 11 oktober. 

17 § Anmälan om frågor för skriftliga svar

  Anmäldes att följande frågor för skriftliga svar framställts    den 28 september

2011/12:17 Socialstyrelsens insynsråd 
av Lena Hallengren (S) 
till socialminister Göran Hägglund (KD) 
2011/12:18 Landshövding i Kalmar 
av Lena Hallengren (S) 
till statsrådet Stefan Attefall (KD) 
2011/12:19 Åtgärder för att minska alkoholkonsumtionen 
av Lena Hallengren (S) 
till statsrådet Maria Larsson (KD) 

Frågorna redovisas i bilaga som fogats till riksdagens snabbprotokoll tisdagen den 11 oktober. 

18 § Anmälan om skriftliga svar på frågor

  Anmäldes att skriftliga svar på följande frågor inkommit    den 28 september

2011/12:3 Polisens effektivitet 
av Lena Olsson (V) 
till justitieminister Beatrice Ask (M) 
2011/12:4 Gotlandstrafiken 
av Siv Holma (V) 
till statsrådet Catharina Elmsäter-Svärd (M) 
2011/12:5 Brist på tillgänglighet som diskriminering 
av Lennart Axelsson (S) 
till statsrådet Erik Ullenhag (FP) 
2011/12:6 Våg av arresteringar mot kulturarbetare i Iran 
av Maryam Yazdanfar (S) 
till utrikesminister Carl Bildt (M) 
2011/12:7 Vättern som vattentäkt 
av Peter Persson (S) 
till miljöminister Andreas Carlgren (C) 
2011/12:8 Torven som en fossil energikälla 
av Matilda Ernkrans (S) 
till närings- och energiminister Maud Olofsson (C) 
2011/12:9 Rättvisa i tilldelning av högskoleanslag 
av Thomas Strand (S) 
till utbildningsminister Jan Björklund (FP) 
2011/12:10 Miljöförstöring i gränsområdet Sverige–Finland 
av Peter Eriksson (MP) 
till miljöminister Andreas Carlgren (C) 

Svaren redovisas i bilaga som fogats till riksdagens snabbprotokoll tisdagen den 11 oktober. 

19 § Kammaren åtskildes kl. 16.03.

    Förhandlingarna leddes  av förste vice talmannen från sammanträdets början till ajourneringen kl. 9.18 och  
av andre vice talmannen därefter till sammanträdets slut. 
    Vid protokollet 


KARI HASSELBERG  


/Eva-Lena Ekman