Riksdagens protokoll 2011/12:63 Fredagen den 27 januari

ProtokollRiksdagens protokoll 2011/12:63

Riksdagens protokoll 2011/12:63 Fredagen den 27 januari Kl. 09:00 - 09:36

1 § Meddelande om aktuell debatt

  Tredje vice talmannen meddelade att på begäran av Socialdemokraternas riksdagsgrupp skulle en aktuell debatt om den organiserade brottsligheten anordnas fredagen den 17 februari kl. 9.00.    Från regeringen skulle justitieminister Beatrice Ask (M) delta.    Den inkomna skrivelsen hade följande lydelse:    Till talmannen 
Begäran om aktuell debatt
Under det gångna året har antalet skottlossningar och dödsskjutningar tydliggjort att den organiserade kriminaliteten och det stora antalet illegala skjutvapen blivit ett allt allvarligare problem i Sverige. I våras kom en rapport från Brottsförebyggande rådet (Brå) som visade att det dödliga våldet som kategoriseras till kriminella konflikter ökat med drygt 50 procent sedan 1990-talet.  Det krävs kraftfulla politiska åtgärder för att bryta denna utveckling, annars undergrävs allmänhetens tilltro till rättsväsendets förmåga att bekämpa kriminalitet och skydda medborgarna. Rättsväsendet behöver en effektiv organisation och skarpare lagstiftning för att bekämpa den organiserade brottsligheten, men det krävs även en helhetssyn som ser till hela samhällets förmåga att motverka rekryteringen av unga in i kriminella grupperingar. Segregation, arbetslöshet och ökad ojämlikhet i samhället ökar riskerna för att unga människor dras in i kriminalitet.  Med hänsyn till det rådande läget vill vi socialdemokrater därför ha en aktuell debatt i riksdagen om den organiserade brottsligheten och om vilka åtgärder som behövs för att motverka den.  Stockholm den 10 januari 2012 
Carina Moberg
Gruppledare 

2 § Anmälan om inkommet protokollsutdrag från utskott

  Tredje vice talmannen anmälde att ett utdrag ur prot. 2011/12:16 för tisdagen den 24 januari i ärende om subsidiaritetsprövning av EU-förslag inkommit från trafikutskottet. 

3 § Anmälan om inkomna faktapromemorior om förslag från Europeiska kommissionen

  Tredje vice talmannen anmälde att följande faktapromemorior om förslag från Europeiska kommissionen inkommit och överlämnats till utskott:  2011/12:FPM101 Beslut om civilskyddsmekanism för unionen KOM(2011)934 till försvarsutskottet  
2011/12:FPM102 Beslut om gränsöverskridande hot KOM(2011)866 till socialutskottet  
2011/12:FPM103 Förslag till ett kompletterande forskningsprogram för ITER-projektet (2014–2018) KOM(2011)931 till utbildningsutskottet  

4 § Svar på interpellation 2011/12:179 om utfasning av laxfiske i öppet hav

Anf. 1 Landsbygdsminister ESKIL ERLANDSSON (C):

Fru talman! Peter Jeppsson har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta med anledning av Havs- och vattenmyndighetens beslut i frågan för att säkerställa ett fortsatt svenskt fiske med drivlinor i Östersjön.  Som ni säkert kommer ihåg, fru talman, ställde Peter Jeppsson en mer eller mindre identisk fråga i kammaren för bara någon månad sedan. Då var förslaget från Havs- och vattenmyndigheten angående laxfisket i Östersjön ute på remiss. Efter denna remisskonsultation har alltså Havs- och vattenmyndigheten valt att anta förslaget.  Som jag redan vid förra tillfället klargjorde är Havs- och vattenmyndigheten den centrala myndighet som har regeringens bemyndigande att genomföra fiskeriförvaltningen i vårt land. I detta ligger att fatta enskilda förvaltningsbeslut för att nå ett hållbart fiske såväl biologiskt som ekonomiskt och socialt. Jag har som minister inte för avsikt att gå in och debattera enskilda myndighetsbeslut av detta slag. Jag utgår från att ingen tycker att det skulle vara lämpligt.  För att uppnå ett hållbart fiske är vårt arbete och vår påverkan inom ramen för EU:s fiskeripolitik avgörande då det är gemensamma resurser vi nyttjar. Samtidigt är det viktigt att konkurrensförutsättningarna är så lika som möjligt. Jag måste också upprepa det jag sade förra gången, att det är viktigt att vi gör det vi kan för att laxens beståndssituation ska förbättras. Det är ju i slutändan så att vi gör det för att vi ska kunna ha ett livskraftigt fiske för framtida generationer. Jag är och förblir övertygad om att vi måste ta vårt ansvar för att de bestånd som finns i våra hav förvaltas på ett hållbart sätt. Med det sagt vill jag ändå säga att jag värnar det småskaliga fisket och yrkesfisket som helhet, och från regeringens sida har vi vidtagit flera åtgärder för att stärka och skydda småskaligt fiske. 

Anf. 2 PETER JEPPSSON (S):

Fru talman! Landsbygdsminister Eskil Erlandsson har läst upp sitt svar på min interpellation, och jag tackar för det. Jag vill börja med att läsa upp frågan så att åhörarna kan bedöma ministerns svar utifrån frågeställningen i sin helhet:  ”Havs- och vattenmyndigheten fattade den 20 december beslutet att yrkesfisket efter lax i öppet hav i Östersjön ska fasas ut till 2013.  Detta beslut kommer att få stora konsekvenser för det svenska yrkesfisket i allmänhet och för det svenska laxfisket i synnerhet.  Myndigheten skriver i sitt beslut att förslaget har varit ute på remiss och gett upphov till en viss oro för yrkesfiskets framtid i den södra regionen och att myndigheten kommer att undersöka möjligheten att öka fiske efter andra fiskarter för fisket i södra Östersjön.  Denna form av fiske är tillåten enligt EU:s gemensamma fiskeripolitik, medan den svenska myndigheten inte ens har förhållit sig till detta faktum.  Vilka åtgärder avser landsbygdsministern att vidta med anledning av Havs- och vattenmyndighetens beslut i frågan, för att säkerställa ett fortsatt svenskt laxfiske med drivlinor i Östersjön?”  Fru talman! Så löd min grundfråga. I sitt svar påpekar landsbygdsministern att jag tidigare ställt en mer eller mindre identisk fråga här i kammaren. Detta påstående är helt riktigt, men den avgörande skillnaden, fru talman, är att då hade myndigheten inte fattat beslut i frågan, vilket ministern mycket riktigt påpekade vid det tillfället.  Under debatten påpekade ministern att han inte kunde gå in och kommentera myndighetens förslag i och med att något beslut inte var fattat. Nu har beslut fattats, och då säger ministern att han inte har för avsikt att gå in och debattera enskilda myndighetsbeslut av detta slag.  Fru talman! Jag undrar: Vad kan och vad kan inte ministern svara på? Vilken är egentligen landsbygdsministerns roll? Det verkar tyvärr som om ministern gör sig själv överflödig genom sitt svar här i dag.  Måndagen den 23 januari var generaldirektören för Havs- och vattenmyndigheten i Sölvesborg. Han var inbjuden med anledning av beslutet. Han sade då på plats inför 30–35 åhörare att det var upp till politikerna att ta hand om frågan nu.  Ministern säger att det är myndigheten som ansvarar, och myndigheten hänvisar till ministern. Vad är det som gäller egentligen?  Den tidigare socialdemokratiska regeringen gjorde misstaget att införa ett ensidigt torskfiskestopp, vilket kritiserades och ändrades av EU-kommissionen. Detta misstag har bland annat Jan-Olof Larsson från Socialdemokraterna på ett ärligt och självkritiskt sätt tagit upp och erkänt här i kammaren. Nu är den sittande regeringen på väg att göra samma misstag, ja faktiskt ett ännu större misstag. Vad säger detta om att lära sig av historien?  Gång på gång räddar EU-kommissionen de svenska medborgarna och går emot de svenska myndigheterna och regeringen. Jag är övertygad om att så kommer att bli fallet även denna gång. Jag är nämligen helt säker på att kommissionen inte kommer att acceptera en diskriminering av svenska medborgare framför allt för att kvoterna tilldelas och för att den svenska regeringen kör över kommissionen så tydligt och utmanande.  Fru talman! Min fråga blir: Vad tycker ministern själv? Är det rimligt att slå ihjäl 20 fiskare för att i slutändan inte vinna någonting? 

Anf. 3 ROLAND UTBULT (KD):

Fru talman! Landsbygdsministern! Jag vet att landsbygdsministern känner starkt för de här frågorna, och jag har stort förtroende för ministerns engagemang. Här handlar det om en yrkeskår som i flera hundra år har kämpat runt våra kuster, Europas längsta kust. Det är en härdad yrkeskår. De är inte bara härdade av havet utan under senare decennier också av en ganska omild behandling från myndigheternas sida. Jag känner det här folket. I min släkt har vi varit yrkesfiskare i flera hundra år. De har varit stolta, glada och initiativrika, men det har hänt någonting under de senaste decennierna.  Senast jag stod här i samband med en interpellation gällde det 90 ålfiskare på västkusten vars fiske stoppades under förra året, men de fick ingen ersättning från myndigheten, tidigare Fiskeriverket numera Havs- och vattenmyndigheten HaV, trots löften från den tidigare generaldirektören.  Peter Jeppssons interpellation handlar om ett ensidigt svenskt förbud mot laxfiske. Det gäller krokfiske med drivlinor i öppet hav i Östersjön. Först begränsas det under det här året, och sedan förbjuds det helt under 2013. I så fall kommer det från 2013 att enbart bedrivas laxfiske i nära anslutning till de laxförande vattendragen, och då med fasta redskap, med andra ord ett fiske som bedrivs längs Norrlandskusten.  Det är en liknande situation som 2002 då Socialdemokraterna med stöd av Miljöpartiet drev igenom ett ensidigt torskfiskestopp i Östersjön. Det notifierades i EU, och vad hände? Den europeiska gemenskapen beslutade till skillnad från den svenska regeringen att fisket kunde fortsätta.  Jag är mycket bekymrad – inte över landsbygdsministerns engagemang, utan över Havs- och vattenmyndigheten som försöker framställa det här som att deras förslag till åtgärder överensstämmer med gällande EU-rätt på området. Men de befintliga EU-förordningarna är tillräckliga, och ensidiga svenska förbud skadar fiskarna i vårt land och försätter dem i en ogynnsam konkurrenssituation jämfört med yrkesfiskare i andra medlemsstater.  Vi har hört det förut. Det kan inte vara rätt att våra yrkesfiskare ska fortsätta jagas längs kusterna och se på när andra länder fiskar vidare. Vi kan se dem från våra båtar där de fiskar. Jag menar att detta är djupt stötande.  Jag vill fråga landsbygdsministern: Är det rättfärdigt att våra fiskare i södra Östersjön, ett femtontal båtar som fiskar lax med linor och krok, ska behandlas sämre än övriga fiskare inom EU? Är det rättfärdigt att våra egna medborgare ska diskrimineras jämfört med kolleger i andra länder? 

Anf. 4 SUZANNE SVENSSON (S):

Fru talman! För precis en vecka sedan hade jag tillfälle att möta Björn Risinger, generaldirektören för den nya Havs- och vattenmyndigheten, i Sölvesborg. Eftersom det är ett ytterst allvarligt läge för kustbygden där många har sin sysselsättning direkt eller indirekt i fisket hade Björn Risinger ett möte med kommunledningen. Bakgrunden var det beslut som myndigheten har tagit angående utfasning av laxfisket i södra Östersjön. Beslutet slår hårt mot det småskaliga fisket, eftersom mycket av det kustnära fisket redan är hårt reglerat sedan tidigare. Man verkade inte förstå vad detta innebär utan upprepade att det går bra att fiska annan fisk. Det man kunde tänka sig från myndighetens sida var att de drabbade yrkesfiskarna skulle få tillstånd att fiska torsk. Det var ett otroligt generöst förslag, eller hur?  Saken är den att alla yrkesfiskarna har ett sådant tillstånd, men eftersom de bedriver ett kustnära fiske har de på grund av för små båtar ingen möjlighet, utan att riskera liv och lem, att gå så långt ut så att de kan bedriva torskfiske.  Torsken har av någon anledning försvunnit från kusterna. Vi har mötts i tidigare interpellationsdebatter, ministern och jag, och då har vi diskuterat det kinesiska lastfartyg som sjönk och vad det troligtvis har inneburit för miljön att det läcker gödningsmedel. Teorin är att gödningsmedlet lägger sig på botten och kväver resten av näringskedjan och att torsken därför drar sig längre ut. Vi har diskuterat det här tidigare, och jag undrar om någonting har gjorts i frågan.  Nu tänker väl alla att om yrkesfiskarna har för små båtar är det väl bara för dem att skaffa sig större båtar så att de kan gå längre ut till havs och bedriva sitt torskfiske.  I Sölvesborg är medelåldern bland yrkesfiskarna 55–64 år. Vid mötet i förra veckan diskuterades den kortsiktiga fiskepolitik som förs med halvering av kvoter och den ryckighet som besluten kommer med, och en lokal bankman deklarerade att bara för att regeringen bestämmer sig för att halvera kvoten kan inte han halvera räntan på lånen, för så går det inte till. Det har jag en viss förståelse för.  Fru talman! Förra gången vi hade en interpellationsdebatt och en fråga i samma ärende till minister Erlandsson, i december förra året, svarade han att han inte kunde uttala sig om förslaget till beslut eftersom det var på remiss. Nu är beslutet fattat.  Vid en direkt fråga till generaldirektören varför man inte samrått med fiskarnas organisationer innan beslut fattades eftersom man från näringens sida ser andra lösningar svarade Björn Risinger att det hade man gjort. Vid en kontroll efteråt visade det sig att så inte var fallet. En av generaldirektörens medarbetare informerade om att bland annat Jordbruksverkets tjänstemän hade svarat på remissen och att man hade ställt sig positiv till utfasningen av lax i södra Östersjön.  På min direkta fråga om vilken avdelning på Jordbruksverket som hade svarat fick jag till svar att det var den avdelning som tidigare jobbade på Fiskeriverket.  När jag och minister Erlandsson diskuterade detta förra gången frågade jag om de olika verken korresponderar med varandra och om man förstår vad regeringen vill med sin politik, till exempel att skapa arbetstillfällen på landsbygden, bilda fiskeområden och se till att yrkesfiskarna utvecklar sin produkt med stöd av landsbygdspengar från Landsbygdsdepartementet och helt enkelt blir en del av Matlandet Sverige.  Jag stannar där, för jag ser att min talartid tar slut. 

Anf. 5 Landsbygdsminister ESKIL ERLANDSSON (C):

Fru talman! Som jag vid flera tillfällen nämnt har vi myndigheter i vårt land som har regeringens bemyndigande att fatta de förvaltningsbeslut som ligger inom deras respektive kompetensområden. I det här fallet är det Havs- och vattenmyndigheten och som har regeringens bemyndigande att genomföra fiskeriförvaltningen i vårt land. Jag tycker att denna punkt är central i sammanhanget. Vi har en lagstiftning som säger att det är på detta sätt som myndighet utövas i vårt land.  Havs- och vattenmyndigheten har i det här fallet, har det upplysts mig, tolkat det EU-regelverk som finns på området på så sätt att detta ligger inom ramarna för det regelverket. Jag har förstått att man trots detta nu har skickat den av myndigheten fattade regleringen för så kallad notifiering till EU-kommissionen, och EU-kommissionen kommer att titta på om detta ligger inom ramen för den gemensamma fiskeripolitiken.  Gör då andra någonting på det här området? Ja, man kan konstatera, fru talman, att Finland till exempel har vidtagit åtgärder. Det är viktigt i sammanhanget eftersom Finland och Sverige tillsammans har mer än halva laxkvoten i Östersjön. I Finland planerar man för 2012 att inte ens tillåta 10 procent av den finska kvoten torsk i havsfisket, och det är alltså långt mindre än hur den svenska uppdelningen ser ut för 2012.  Vad är då skillnaden mot det beslut som den dåvarande socialdemokratiska regeringen fattade för ungefär tio år sedan när det gällde att inte över huvud taget nyttja den möjlighet som vi hade att ta upp torsk i Östersjön? Vad beträffar lax tar vi upp vår kvot. Vi kommer att nyttja vår kvot. Vi förbjuder inte fisket av det vi har tillåtelse att ta upp enligt den överenskommelse som finns.  Hur mycket vi ska ta upp är också intressant att diskutera i den här debatten, tycker jag. Jag kan läsa innantill ur den avvikande mening som den socialdemokratiska gruppen har lämnat in i det här ärendet. Där står det: ”Vi är överens med kommissionen om att den totala minskningen av TAC för lax i hela Östersjön skall vara −79 %.”  Det vi kom överens om i ministerrådet, fru talman, var att vi ska minska uttaget med 51 procent. Hade vi gått på den socialdemokratiska linjen skulle uttaget av den lax som vi nu får ta upp från Östersjön blivit betydligt mindre. Det skiljer 28 procent, och det är mycket i sammanhanget, fru talman. 

Anf. 6 PETER JEPPSSON (S):

Fru talman! Jag ska kort gå in på de påståenden som ministern kom med.  Ministern säger att det är myndighetens beslut, men myndigheten hänvisar faktiskt till ministern. Jag hörde det med egna öron i måndags. Ministern nämner Finland. Jag kan säga att de inte vidtagit några åtgärder och inte fattat några beslut. De diskuterar förslag. Det är en mycket väsentlig skillnad. Ministern säger att det inte blir något förbud, men det blir det. Man förbjuder laxfiske med drivlina i södra Östersjön. Visst är väl det ett förbud? När det gäller utfasning kan jag inte se det på något annat sätt, och det kan inte heller de som blir drabbade.  Fru talman! Regeringen har en vision om matlandet Sverige, och det är bra, men som den ansvarige ministern låter här blir det bara en läpparnas bekännelse. Är den visionen inte värd mer? Det säger jag med tanke på att fisket alltid står utanför denna vision. Roland Utbult sade en bra sak, nämligen att det finns en stolthet i yrkeskåren, och det gör det, men glädjen försvinner från yrkeskåren, ministern.  Jag har ett antal punkter som jag tänkte lyfta fram som problemområden och utmaningar, problem som är långt mycket större än de drygt 20 svenska yrkesfiskare som riskerar att helt utplånas i och med det beslut som fattats.  Jag anser fångst av lekande lax i våra älvar vara helt oacceptabelt och biologiskt förödande. Det strider mot all annan fiskeriförvaltning med skyddade områden för fiskens lek, fredningstider för lekperioden. Det innebär en inriktning på fisket, på det blandade beståndet, som myndigheten i detta fall vägrar att frångå. Den växande sälstammen tas inte på allvar. Vad vill ministern och regeringen här? Vi har också skarvens framfart; den tar smolten. Det ligger faktiskt inom Centerns ansvarsområde att få miljö, jakt och fiske att fungera ihop.  Denna Sveriges ensidiga diskriminering av de egna medborgarna kommer sannolikt, precis som i fråga om torskfiskestoppet, att kritiseras av EU-kommissionen. Det är en fråga för vår regering och denna riksdag att värna de egna medborgarnas rättigheter. Jag tycker att det är helt onödigt att det ska falla på EU-institutionerna att värna de svenska medborgarna, fru talman.  Ministern talar om att stötta det småskaliga fisket samtidigt som den egna myndigheten, Havs- och vattenmyndigheten, går emot och gör tvärtom. Det finns en brist på helhetssyn. Fiskeriverket styckades och områdena fördelades på Havs- och vattenmyndigheten, Statens jordbruksverk och Sveriges lantbruksuniversitet. Det innebär att ministern bidragit till en situation där främjandet av näringen över huvud taget inte kan komma i fråga för Havs- och vattenmyndigheten. Olika remissinstanser har också kritiserat myndighetens förslag och i stället lämnat egna förslag. Det gäller exempelvis Länsstyrelsen i Blekinge.  Fru talman! Tyvärr måste jag konstatera att landsbygdsminister Eskil Erlandsson genom sitt svar inte har tagit ansvar för fiskeripolitiken. Min fråga blir därför återigen: Vad tycker ministern, är det rimligt att slå ihjäl 20 fiskare för att i slutändan vinna ingenting? 

Anf. 7 ROLAND UTBULT (KD):

Fru talman! Landsbygdsministern! Jag vet att landsbygdsministern har ett starkt engagemang och också har träffat och känner starkt för yrkesfiskarna i Sverige. Det har visat sig i olika sammanhang där ministern träffat yrkesfiskarna. Det menar jag är mycket positivt, och jag vill därför fråga vad landsbygdsministern kan göra för att rädda fisket i södra Östersjön.  Vi har inte ministerstyre här i landet, men regeringen ger direktiv till myndigheten. Man får förutsätta att det finns en fortgående dialog mellan den statliga myndigheten och respektive departement. Det som upprör är det ensidiga fiskestoppet vad gäller lax – det som interpellationen gäller. Det handlar om ett femtontal båtar. Det är riktigt att Finland förbereder ett liknande beslut. Där handlar det om ett mindre antal båtar.  Sedan har vi alla andra länder inom Europagemenskapen, länder som inte har vattendrag. Vi ser deras båtar från våra båtar när de fortsätter att fiska medan vi tvingas stoppa vårt fiske i södra Östersjön. Hur kan myndigheten få göra samma misstag en gång till, att stoppa ett fiske när övriga EU är överens om att fortsätta? Ska svenska medborgare och deras rättigheter försvaras i Bryssel eller ska vi folkvalda ta till vara deras intressen i Sveriges riksdag?  Jag vill liksom Peter Jeppsson fråga landsbygdsministern vilken uppfattning han har i frågan. Jag vill gärna höra landsbygdsministerns egen uppfattning. 

Anf. 8 SUZANNE SVENSSON (S):

Fru talman! I den förra debatten påstod ministern att det fanns laxfällor också i södra Sverige. Jag har försökt ta reda på var de finns, men ingen har hört talas om dem. Det enda jag hört går tillbaka till 80-talet när man tjuvfiskade i Mörrumsån, men jag tror inte att ministern tänkte på det när han sade så.  Blekinge fiskeråd vill se en socioekonomisk analys av hur beslutet slår mot yrkesfisket. Vad gäller förvaltningsplaner för säl och skarv har myndigheterna bland annat konstaterat att det inte skjuts av så många sälar som är tillåtet. Man behöver kanske se över reglerna för hur det ska gå till. Det finns också 70 000 felregistrerade laxar. Ja, det finns en rad olika frågor som jag tycker att man skulle ha tittat på innan man gick till beslut i den här frågan.  Fru talman! Jag har i min lokala tidning sett ett trevligt inslag med anledning av att ministern fyllt år i veckan. Där fanns en trevlig beskrivning av vad ministerns arbete innebär. Det var mycket om landsbygden och om matlandet Sverige, men det stod inte ett ord om fisket, som trots allt tar upp mycket av ministerns tid, bortsett från fritidsfisket.  I artikeln stod också att ministern tycker om att möta människor. Därför ger jag på stående fot landsbygdsminister Eskil Erlandsson en inbjudan till Blekinge fiskeråd för att möta några av de människor som drabbas av de beslut som verksamheter under ministern har i uppdrag att fatta. Jag hoppas verkligen att ministern tar den handsken. 

Anf. 9 Landsbygdsminister ESKIL ERLANDSSON (C):

Fru talman! Låt mig återigen konstatera att vad jag förstår har myndigheten likväl som jag som företrädare för regeringen för avsikt att i det här sammanhanget fånga och ta upp den till Sverige tilldelade kvoten. Det handlar alltså inte om att avstå från möjligheten att från havet plocka upp den oss tilldelade kvoten – i motsats till hur det var i det förslag som lades fram av den dåvarande svenska regeringen, som leddes av Socialdemokraterna, där vi ensidigt skulle avstå från att utnyttja vår fångstmöjlighet. Nu kommer vi att utnyttja vår fångstmöjlighet, men vi kommer att göra det enligt vad den centrala myndigheten har bedömt vara ett för beståndet bättre sätt, så att det bestånd som är i fara kan utvecklas i stället för avvecklas.  Hur är det då med den socialdemokratiska inställningen i den här frågan? Jo, i den avvikande mening som man skriftligt har skickat med mig – som man skriftligt har skickat med mig – säger man att vi ska minska vårt uttag av lax i Östersjön.  Hur påverkar det yrkesfiskets och det småskaliga fiskets möjlighet att utveckla sin verksamhet, fru talman? Jag kan inte se att det skulle vara på något annat sätt än att ett minskat uttag ger minskade fiskemöjligheter och därmed minskade inkomster och utkomstmöjligheter för människor som har sin yrkesutövning inom fiske.  Gör jag och regeringen då någonting för det småskaliga fisket? Ja, jag har sagt vid flera tillfällen att jag är angelägen om att vi utvecklar fisket och vattenbruket i vårt land, speciellt det småskaliga fisket. Det är skälet till att jag och regeringen i övrigt har arbetat aktivt för att vi ska få långsiktiga förvaltningsplaner för så många bestånd som möjligt.  Ett sådant exempel som jag gärna vill nämna i sammanhanget, fru talman, är att vi nu har en långsiktig förvaltningsplan för den torsk som finns i Östersjön. Vad har denna plan resulterat i? Jo, den har inneburit att vi nu kan utöka våra fångstmöjligheter för torsk i detta hav, till gagn för såväl det småskaliga fisket som det mer storskaliga. Inom ramen för detta har vi också sett till att göra undantag från vissa begränsningar på området för det småskaliga fisket vad gäller till exempel antalet fiskedagar.  Inom det pelagiska fisket har vi ett system med överförbara kvoter och rättigheter. Här har vi undantagit det småskaliga fisket för att vi vill behålla ett fiske längs våra svenska kustområden. 

Anf. 10 PETER JEPPSSON (S):

Fru talman! Jag tackar ministern, men jag och min kollega Roland Utbult fick tyvärr inget svar om vad ministern tycker själv.  Det finns ett antal kritiska delar i det här. Det gäller remisstiden och förfarandet fram till beslutet. Remisstiden gick ut den 17 november, och svaret skulle vara inne till den 9 december. Sedan fattades ett beslut. Jag tycker att det är väldigt kort tid, fru talman.  Man har från myndighetens sida nämnt att man ska kunna fiska andra arter. Men vilka andra arter är det? Suzanne Svensson har beskrivit situationen. Är det silltrålning? Då behövs stora investeringar. Det finns inga sådana stora trålare kvar i dag. Vilka ska betala det? Det är inte banken. Suzanne Svensson har beskrivit hur läget är när man pratar med banken.  Ministern tar upp och kritiserar det socialdemokratiska förslaget. Jag kan bara säga så här: Varför har ni inte pratat med yrkeskåren? De är själva beredda att minska uttaget. Men med myndighetens förslag blir det ett fullständigt stopp för yrkesfiskarna i vår del av landet.  Där är den fundamentala skillnaden mellan det socialdemokratiska sättet att agera och myndighetens, tyvärr nu även regeringens. Jag tycker att det är oerhört tråkigt att vi ska ha en stridsfråga om det här – och inte bara jag, utan fiskarna också.  Jag ger ett löfte: Jag kommer inte att släppa den här frågan. Jag återkommer! 

Anf. 11 Landsbygdsminister ESKIL ERLANDSSON (C):

Fru talman! Jag tackar för debatten. Det är en angelägen fråga att diskutera. Jag är övertygad om att vi alla i kammaren värnar det fiske som bedrivs utefter våra kuster, speciellt det småskaliga fisket, eftersom det också leder till många andra typer av verksamheter som är viktiga för snart sagt varje kustsamhälle. Jag tänker kanske i första hand på den turistverksamhet som ofta brukar följa med det småskaliga fisket och den förädling som sker i ett efterföljande led.  Jag har i debatten redovisat ett par åtgärder för att utveckla och värna det småskaliga fisket vilka jag har varit initiativtagare till. Jag har också, fru talman, konstaterat att vi har vidtagit åtgärder i form av att inrätta en förvaltningsplan och få bort det tjuvfiske som tidigare fanns i mycket stora delar. Genom kraftfulla åtgärder från mig och den svenska regeringen har vi nu växande bestånd av till exempel torsk, apropå vilka andra arter som är möjliga att utveckla fiskeverksamhet för.  Fru talman! Om vi hade följt det socialdemokratiska förslag som inlämnades till mig i form av en avvikande mening hade någonstans mellan 10 000 och 15 000 färre laxar kunnat fångas i Östersjön. Jag kan inte förstå annat än att det hade givit en minskad möjlighet för den yrkeskår som består av fiskare i stort och smått längs våra kuster.    Överläggningen var härmed avslutad. 

5 § Bordläggning

  Anmäldes och bordlades  EU-dokument 
KOM(2011)934 Förslag till Europaparlamentets och rådets beslut om en civilskyddsmekanism för unionen 
KOM(2012)15 Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om ändring av direktiv 2004/40/EG om minimikrav för arbetstagares hälsa och säkerhet vid exponering för risker som har samband med fysikaliska agens (elektromagnetiska fält) i arbetet (18:e särdirektivet enligt artikel 16.1 i direktiv 89/391/EEG) 
  Civilutskottets betänkanden  
2011/12:CU7 Rätt till namn som förvärvats i en annan stat inom EES  
2011/12:CU8 Enklare avbetalningsköp m.m.  

Justitieutskottets betänkande  
2011/12:JuU7 Myndigheternas hantering av ekonomisk kompensation på grund av brott  

Socialutskottets betänkande  
2011/12:SoU7 Rätt information vid rätt tillfälle inom vård och omsorg  

Försvarsutskottets betänkande  
2011/12:FöU2 Försvarsmaktens stöd till samhället vid kriser  

Kulturutskottets betänkande  
2011/12:KrU2 Folkbildningsfrågor  

6 § Anmälan om interpellationer

  Anmäldes att följande interpellationer framställts   
den 26 januari

2011/12:206 Sluten kontanthantering i detaljhandeln 
av Raimo Pärssinen (S) 
till arbetsmarknadsminister Hillevi Engström (M) 
2011/12:207 Avskaffande av tvångssterilisering 
av Agneta Luttropp (MP) 
till socialminister Göran Hägglund (KD) 

Interpellationerna redovisas i bilaga som fogats till riksdagens snabbprotokoll tisdagen den 31 januari. 

7 § Anmälan om fråga för skriftligt svar

  Anmäldes att följande fråga för skriftligt svar framställts 
den 26 januari

2011/12:332 Kärnkraftssubventioner 
av Lise Nordin (MP) 
till miljöminister Lena Ek (C) 

Frågan redovisas i bilaga som fogats till riksdagens snabbprotokoll tisdagen den 31 januari. 

8 § Kammaren åtskildes kl. 9.36.

    Förhandlingarna leddes av tredje vice talmannen.       Vid protokollet 


LARS FRANZÉN  


/Eva-Lena Ekman