Riksdagens protokoll 2011/12:58 Torsdagen den 19 januari

ProtokollRiksdagens protokoll 2011/12:58

Riksdagens protokoll 2011/12:58 Torsdagen den 19 januari Kl. 14:00 - 14:58

1 § Anmälan om inkomna protokollsutdrag från utskott

  Talmannen anmälde att utdrag ur följande protokoll i ärenden om subsidiaritetsprövning av EU-förslag inkommit:  prot. 2011/12:21 för tisdagen den 17 januari från finansutskottet  
prot. 2011/12:13 för tisdagen den 17 januari från kulturutskottet  
prot. 2011/12:16 för tisdagen den 17 januari från utbildningsutskottet  

2 § Anmälan om fördröjda svar på interpellationer

  Till riksdagen hade inkommit följande skrivelser:    Interpellation 2011/12:189

Till riksdagen 
Interpellation 2011/12:189 Stärkt ställning för beroendepatienter inom hälso- och sjukvården   av William Petzäll (-)  
Interpellationen kommer att besvaras torsdagen den 2 februari 2012.  Skälet till dröjsmålet är redan inbokade engagemang.  Stockholm den 12 januari 2012 
Socialdepartementet  
Maria Larsson (KD) 
Enligt uppdrag 
Marianne Jenryd
Expeditionschef 
Interpellation 2011/12:190

Till riksdagen 
Interpellation 2011/12:190 Legalisering av cannabis   av William Petzäll (-)  
Interpellationen kommer att besvaras torsdagen den 2 februari 2012.  Skälet till dröjsmålet är redan inbokade engagemang.  Stockholm den 12 januari 2012 
Socialdepartementet  
Maria Larsson (KD 
Enligt uppdrag 
Marianne Jenryd
Expeditionschef  

3 § Frågestund

Anf. 1 TALMANNEN:

Jag hälsar statsråden välkomna till dagens frågestund. Statsrådet Peter Norman besvarar såväl allmänpolitiska frågor som frågor inom sitt ansvarsområde. 

Konkurrensen på bolånemarknaden

Anf. 2 PIA NILSSON (S):

Herr talman! De senaste månadernas statistik visar på en kraftigt vikande bostadsmarknad. Detta är djupt oroväckande. Av erfarenheter från 1990-talet och den nuvarande utvecklingen i länder som Danmark, Spanien och Irland har vi lärt oss att kraftiga boprisfall kan få betydande negativa effekter både på sysselsättning och på tillväxt.  Möjligheten att stabilisera utvecklingen på bostadsmarknaden via penningpolitiken verkar dess värre vara begränsad. Sambandet mellan Riksbankens reporänta och bolåneräntorna har tydligt försvagats under senare tid. Bankernas förklaring är nya kapitaltäckningskrav och ökade upplåningskostnader. Men sanningen är att den bristande konkurrenssituationen är en väl så viktig förklaring till att bankerna har ökat sina marginaler på bolånen.  Min fråga till statsrådet Peter Norman är: Avser regeringen att använda sig av sitt ägarinflytande i SBAB för att skapa en bättre konkurrenssituation på bolånemarknaden? 

Anf. 3 Statsrådet PETER NORMAN (M):

Herr talman! Jag tackar för frågan. Den är relevant och väl värd att diskutera.  Om vi först och främst diskuterar prissättningen på bostadsmarknaden är det precis som frågeställaren säger: Om man får kraftiga boprisfall drabbar det inte bara dem som har ägande i bostäder – det kan också drabba samhällsekonomin med förskräckande resultat som följd, vilket vi såg till exempel i Irland och Island och i andra exempel.  Riksbanken och Finansinspektionen har gjort två stycken oberoende undersökningar där de har kommit fram till att det är svårt att fastställa att det finns en bobubbla på den svenska marknaden vare sig i Stockholm eller någon annanstans. Av det skälet tycker jag att det finns anledning att se hyfsat ljust på den frågan.  Nu rasar tiden i väg, så jag får återkomma till SBAB i min nästa minut. 

Anf. 4 PIA NILSSON (S):

Herr talman! Det var lite synd att det blev ett sådant svar från statsrådet. Jag hade hoppats på att han kunde utveckla funderingarna på hur regeringen tänker använda sig av det främsta verktyg som finns när det gäller att minska räntegapet mellan reporänta och bolåneränta via SBAB.  Hur ser statsrådet Peter Normans funderingar ut? Vad finns det för tankar för framtiden när det gäller SBAB? Finns det möjlighet för regeringen att agera via SBAB för att sätta press på bolånemarknaden att på något vis utmana andra aktörer att följa efter? Den möjligheten borde finnas via ägarinflytandet. Men Peter Norman valde att inte utveckla det. Jag hoppas att statsrådet gör det nu i sitt sista inlägg. 

Anf. 5 Statsrådet PETER NORMAN (M):

Herr talman! Som jag sade den första minuten skulle jag utveckla detta under min andra minut, så det gör jag nu.  Jag tycker att vi har två möjligheter att försöka komma till rätta med problemet med en för hög bomarginal. Det ena är att arbeta för att förstärka kundens, konsumentens, ställning på marknaderna. Det är utan tvekan så att kunden är i ett stort underläge jämfört med säljare och producenter av finansiella tjänster.  Det andra är att finansmarknadsministern eller någon annan sätter räntan i Sverige – en prisreglering. Jag tycker att det är fel väg att gå. SBAB agerade aggressivt under början av 2000-talet genom att ta bort bolånetak och topplån, vilket ledde till en kraftig skulduppbyggnad hos de svenska hushållen. Vi ska inte ha tillbaka denna utveckling.  Jag tror på en bred ansats att få konsumentens ställning starkare på finansmarknaden och även på bolånemarknaden. Jag tror på att man ska få konsumenten att byta bank och att göra det lättare att byta bank och sänka trösklarna. Det är regeringens åtgärder för att komma till rätta med bolånemarginalerna. 

Konsumenträtten på finansmarknaden

Anf. 6 HENRIK VON SYDOW (M):

Herr talman! Också jag har en fråga till statsrådet Peter Norman. Jag vill instämma i det som sades: Det är viktigt att nu värna villkoren för låntagaren, för småspararen och för konsumenten på finansmarknaden.  Jag vet att det här är ett område som finansmarknadsministern har ett stort engagemang i. Därför skulle jag vilja be honom vidare redogöra för och utveckla vilka initiativ vi har att vänta från regeringen som ger ytterligare genomslag för konsumenträtten och för konsumentmakten på finansmarknadens område. 

Anf. 7 Statsrådet PETER NORMAN (M):

Herr talman! Jag tackar för frågan. Som frågeställaren säger är det en fråga som ligger mig varmt om hjärtat.  Grundproblemet är att vi har en obalans i sektorn i den mening att säljaren ofta har bättre kunskaper och bättre information än vad köparen har. En köpare kan dessutom vara i ett trängt läge när man ska fatta ett finansiellt beslut.  Här har regeringen bestämt att till exempel privatekonomi ska vara en obligatorisk del av samhällskunskapen på högstadiet. Vi har gett Finansinspektionen dramatiskt ökade resurser både för folkbildning och för allmän tillsyn.  Vi arbetar nu till exempel också med att förmå fondföretagen att bli mycket tydligare med vad avgiften egentligen betyder i kronor och ören. När man köper en aktiefond eller räntefond i dag får man ett besked om vad det kostar i procent. Men det är svårt för kunden att överblicka det i kronor och ören. Detta kommer vi att återkomma till. 

Anf. 8 HENRIK VON SYDOW (M):

Herr talman! Jag tackar för svaret. Jag tycker att detta är viktigt. Det är viktigt att konsumenträtten och konsumentmakten inte bara finns i praktiken utan också får ett tydligt genomslag. Det är också viktigt med bäring på den diskussion som har att göra med konkurrensen på bomarknaden och på bolånen och med konsumentens möjlighet att sätta press på bankerna för att få lägre räntekostnader.  Frågan berördes delvis tidigare, men jag skulle vilja be statsrådet att ytterligare utveckla vilka möjligheter han ser för bankernas kunder att få ett genomslag på sin ränta när Riksbanken sänker reporäntan. 

Anf. 9 Statsrådet PETER NORMAN (M):

Herr talman! Jag tackar för frågan. Det som frågeställaren och även tidigare frågeställare säger är korrekt: Räntemarginalen mellan Riksbankens reporänta och bolåneräntan har ökat över tiden. Det är dock ganska komplicerat att på punkten när räkna ut hur stor marginalen är. Nu för tiden finansierar sig inte bankerna i Riksbanken på samma sätt som tidigare. Bankernas upplåningskostnad är alltså svårare att räkna ut nu än tidigare. Dock verkar det rimligt att tro att marginalerna har ökat över tiden. Detta är ett problem i och med att vi ska hålla allmänintresset, det vill säga kunderna, om ryggen.  Vi försöker, förutom det jag sade tidigare, att sänka trösklarna för att byta bank. Ett förslag som jag åtminstone har dryftat är att man ska försöka behålla sina kontonummer om man byter bank. Det är ett exempel. Man skulle alltså kunna ta med sig kontonumren så att exempelvis autogiro inte blir så komplicerat. Det handlar återigen om att sänka trösklarna att byta bank. Konsumenttrycket är till syvende och sist det bästa sättet att få bankerna att uppträda mer konkurrenskraftigt. 

Tvångssterilisering

Anf. 10 HELENA LEANDER (MP):

Herr talman! Man skulle kunna hoppas att Sverige hade lagt sin mörka historia av tvångssteriliseringar bakom sig vid det här laget, men faktum är att enligt en lag från 70-talet tvingas transpersoner i dag fortfarande att sterilisera sig för att kunna korrigera sitt kroppsliga och juridiska kön så att det stämmer med den egna könsidentiteten. Vi är många, inklusive Europarådets kommissionär för mänskliga rättigheter, som protesterat mot den absurda lagen. Det kan inte vara statens sak att tvinga människor till omfattande kirurgiska ingrepp som ett villkor för att få vård. Transsexuella ska inte behöva ge upp möjligheten att bli biologiska föräldrar för att kunna få den vård de behöver.  Trots den här massiva kritiken och trots två utredningar med omfattande remissomgångar förhalar socialministern frågan. I förra veckan kom det ett något förvirrande besked om att man eventuellt, kanske var överens om någonting, oklart vad. Vad är det egentligen man är överens om? Vad är det som är kvar att utreda innan vi kan sluta att kränka transpersoners mänskliga rättigheter? 

Anf. 11 Socialminister GÖRAN HÄGGLUND (KD):

Herr talman! Det är en gammal lagstiftning som har gällt under lång tid. Precis som Helena Leander säger har det gjorts två olika utredningar. Den första utredningen landade dock på en helt annan slutsats än den senare. Det visar komplexiteten i sammanhanget. Den första utredningen dög helt enkelt inte som grund för lagstiftningen. Den sköts ned av alla intressenter i sammanhanget.  Nu har vi tillgång till en utredning från Socialstyrelsen. Den innehåller ett stort antal olika förslag som berör bemötandet inom vården och hur vi kan koncentrera resurser för att få bästa möjliga behandling för de personer som ska ha behandling. Det handlar om fyra olika lagstiftningsdelar. Regeringen har i dag inte en samlad position i de här frågorna, utan ärendet bereds för närvarande inom Regeringskansliet. 

Anf. 12 HELENA LEANDER (MP):

Herr talman! Jag har hört att socialministerns linje är att det här behöver utredas vidare. Frågan kvarstår: Vad är det som finns kvar att utreda? Den första utredningen fick mycket riktigt massiv kritik, men den nya utredningen fick å andra sidan ett massivt stöd. Den föreslog att man skulle ta bort det här steriliseringskravet efter noggranna överväganden. Det är väldigt mycket som redan är tydligt och klart.  Jag förstår inte varför vi fortfarande i dag ska tvinga människor till sterilisering som villkor för vård. Det skulle bli helt absurt om jag tvingades att gå med på sterilisering för att operera bort blindtarmen och om man sade att det var frivilligt. Vad är det som är kvar att utreda innan vi kan ta bort den här resten från 70-talet? 

Anf. 13 Socialminister GÖRAN HÄGGLUND (KD):

Herr talman! Det finns fyra olika delar i det förslag som Socialstyrelsen har lämnat. En handlar om det nuvarande kravet på att man måste vara ogift för att byta kön. Den andra delen handlar om att man måste vara svensk medborgare. Där föreslår man också en förändring. Den tredje handlar om 18-årsgränsen, som kan diskuteras. Den fjärde delen handlar just om steriliseringsfrågan. När det gäller de två första delarna ser jag inte några stora bekymmer. Enligt planerna kommer regeringen att lämna en proposition om detta under våren till riksdagen att ta ställning till.  Om man går på lagstiftningsförslaget om sterilisering i utredningen kommer det att leda till en lång rad följdändringar av lagstiftning som bland annat rör föräldrarätten. Det måste rimligen regleras i lagstiftningen om vi ska ha en heltäckande lagstiftning. Flera remissinstanser har påtalat att det här inte riktigt duger som ett underlag för lagstiftning. Regeringen håller just nu på att analysera situationen, och vi kommer så småningom med ett besked om var vi landar. 

Illegal hantering av pass

Anf. 14 DAVID LÅNG (SD):

Herr talman! Det har nyligen uppmärksammats att vi har ett stort problem med att vissa svenska medborgare säljer sina pass. Ett exempel är att gränspolisen i Malmö har sett hur irakier som har blivit svenska medborgare säljer sina pass till före detta landsmän som sedan kan resa till Sverige med sina illegalt inköpta pass.  Det här är ingenting nytt. Redan år 2000 fick den dåvarande justitieministern Thomas Bodström en fråga i det här ärendet. Hans svar var då att det hade införts nya rutiner som skulle komma till rätta med de här problemen. Men det löstes inte. År 2008 uttalande sig den nuvarande migrationsministern Tobias Billström och sade att problemen kvarstod och att regeringen skulle ta upp frågan. Tobias Billström har också skrivit en debattartikel i Dagens Nyheter i februari 2009 där han konstaterade att det fanns ett problem med att över 200 000 svenska pass var på vift runt om i världen.  Mina frågor till Tobias Billström är därför: Hur tycker statsrådet och regeringen att det går? Vilka nya regler har man infört? Varför ska vi tro att det kommer att fungera den här gången? 

Anf. 15 Statsrådet TOBIAS BILLSTRÖM (M):

Herr talman! Först och främst vill jag gärna påpeka att den här frågan inte är en fråga för migrationsministern i regeringen, utan det är en fråga för justitieministern. Precis som David Lång själv sade var det så även under den tidigare regeringen. Det beror på att det är Rikspolisstyrelsen i Sverige som har hand om frågor rörande såväl passuppföljning som passutfärdande. Det är inte en fråga för migrationsministern. Jag kan konstatera att den här frågan inte kan besvaras av mig, utan den får besvaras av justitieministern. 

Anf. 16 DAVID LÅNG (SD):

Herr talman! Med tanke på hur stort engagemang migrationsministern har lagt ned på den här frågan och med tanke på att den också rör invandring och migration tycker jag att det låter lite konstigt att det absolut inte hör till hans ansvarsområde över huvud taget.  Men låt mig utveckla frågan lite vidare och fundera på orsakerna till varför dessa problem uppkommer. Vi i Sverige har länge fört en massinvandringspolitik, medan man i Finland alltid har haft en mycket mer restriktiv invandringspolitik. I Finland är problemen med försvunna pass avsevärt mindre. Antalet pass som försvinner är mycket färre än i Sverige. Problemets omfattning tycks vara relaterat till invandringens omfattning. Jag undrar om ministern ser något sådant samband och om han menar att det kan finnas anledning att se över den förda invandringspolitiken med anledning av detta. 

Anf. 17 Statsrådet TOBIAS BILLSTRÖM (M):

Herr talman! Det verkar som om frågeställaren har lite problem med att förstå ansvarsfördelningen i regeringen, så jag tar det en gång till. Frågor rörande utfärdade av pass, uppföljning av om pass förkommer och så vidare handläggs i Sverige av Rikspolisstyrelsen. Rikspolisstyrelsen är en myndighet under justitieministern, inte under migrationsministern, och så har det alltid varit. Det är ingenting som har kommit med den här regeringen. Därför bör frågeställaren vända sig till justitieministern om han har funderingar kring de här frågorna och inte till mig som migrationsminister. 

Offentlig upphandling av livsmedel

Anf. 18 ROGER TIEFENSEE (C):

Herr talman! Jag har en fråga till landsbygdsministern. Den gäller offentlig upphandling av livsmedel. Varje dag tillagas tre miljoner mål mat i de offentliga verksamheterna. Det är mat som är betydelsefull för eleverna i skolan, för de äldre på äldreboenden och för de sjuka som behöver tillfriskna på våra sjukhus.  Därför är det viktigt att kvaliteten på maten i det offentliga köket är bra och att kommuner och landsting kan ställa krav på matens kvalitet. Men ofta får man höra att det bara är priset som styr vid upphandlingar och att upphandlare är osäkra på vilka krav de kan ställa.  Därför är min fråga till landsbygdsministern: Vad gör regeringen för att underlätta för kommuner och landsting att ställa krav på att maten ska vara bra och på att det ska vara ett bra djurskydd när maten produceras? 

Anf. 19 Landsbygdsminister ESKIL ERLANDSSON (C):

Herr talman! Tack för frågan, Roger Tiefensee! Jag tycker att det är en oerhört viktig fråga av det skäl som Roger Tiefensee nämnde, nämligen att det serveras i storleksordningen tre miljoner måltider som är tillagade i kök i närheten av skolor, dagis, äldreboenden och liknande. Jag tycker självfallet att man ska ställa krav på den mat som inhandlas till de här köken precis på samma sätt som offentlig sektor ställer krav på allt annat som upphandlas till den offentliga sektorn och dess verksamheter.  Av det skälet har regeringen givit Miljöstyrningsrådet pengar för att de ska kunna ge råd om vilka krav man kan ställa vid de upphandlingar som ska ske till de kök som tillreder maten till brukarna på boenden och andra ställen där den här maten sedermera äts. Detta är ett exempel. 

Anf. 20 ROGER TIEFENSEE (C):

Herr talman! Tack, ministern, för svaret! Det är bra att Miljöstyrningsrådet får möjlighet att ge råd, men det gäller också att kommunerna vill ta emot råd. I regeringens satsning på Sverige som Europas ledande matland är den offentliga maten ett av fem prioriterade områden. Samtidigt har vi en situation där mindre än hälften av våra kommuner har en livsmedelspolicy.  Min fråga är: Hur kan vi lyfta fram betydelsen av den offentliga maten både för kvaliteten i verksamheterna i sig och för att lyfta helheten kring Sverige som ett nytt matland? 

Anf. 21 Landsbygdsminister ESKIL ERLANDSSON (C):

Herr talman! Jag tycker att en del av det svar jag vill ge ligger i frågan. Jag tycker att man i varje offentligt sammanhang ska sätta fokus på mat precis som vi har satt fokus på mat från och till den offentliga sektorn i Matlandet Sverige. Jag tycker gott och väl att man kan göra det i landsting med anledning av att hälsa befrämjas av bra mat. Jag tycker att man kan göra det i kommunerna, för jag är övertygad om att inlärningen i en skola befrämjas av att maten äts upp i de skolbespisningar, skolmatsalar och skolrestauranger som finns runt omkring i landet.  Därtill har vi från regeringens sida gett ett stöd som förmedlas av Livsmedelsverket och som innebär att det offentliga köket kan få tips och råd kring hur man ska tillaga maten för att den ska bli attraktiv och tilltalande. Denna inrättning finns numera vid Livsmedelsverket i Uppsala och är till för att hjälpa aktörerna som finns i den offentliga sektorn och dess matverksamhet. 

Tvångssterilisering

Anf. 22 MARIANNE BERG (V):

Herr talman! Min fråga går till socialminister Göran Hägglund, och det är åter tvångssteriliseringen som det handlar om.  Tvångssterilisering är ett brott mot mänskliga rättigheter och inget annat, anser jag. I går i partiledardebatten svarade socialministern att frågan bereds omsorgsfullt på departementet.  Vad ligger i ordet omsorgsfullt? Är frågan omsorgsfullt hanterad när det gäller socialministerns egna person och partiet och tillika Sverigedemokraterna som inte är för att kravet på tvångssterilisering ska tas bort, eller handlar det om omsorg om de personer som blir drabbade? Om det är det sistnämnda tycker jag att det inte finns någon anledning att både förhala och till slut kanske även stoppa förslaget på att tvångssterilisering tas bort.  Jag vet att det kommer en proposition i april, och min fråga är: Lyfts denna fråga kring kravet på tvångssterilisering bort ur propositionen? 

Anf. 23 Socialminister GÖRAN HÄGGLUND (KD):

Herr talman! Jag tar den sista frågan först. Lyfts kravet bort? frågade Marianne Berg. Det finns i dag ingen proposition, och därför finns det ingenting som kan lyftas bort därifrån, utan det här är frågor som kommer att beredas med största noggrannhet.  Den omsorg som jag talar om handlar förstås om omsorgen om enskilda personer. Lagstiftning kommer ju inte till för sin egen skull, utan den kommer till för att kunna skapa ett tryggt och bra Sverige så långt det möjligen låter sig göras via lagstiftning. Men en lagstiftning måste också vara genomtänkt och fungera på ett sådant sätt att den täcker upp varje situation som vi rimligen kan föreställa oss och att den ger en trygg och bra grund som ger svar för alla dem som ska tillämpa lagstiftningen i alla dess olika delar.  I den proposition som vi tänker oss att lägga fram i april är huvudinriktningen att ta bort de delar som, vad jag kan se, är förhållandevis enkla att ta bort. Det är vad vi i dag har sagt att vi ska göra från Socialdepartementets sida. Regeringen bereder den här frågan och återkommer naturligtvis med besked om hur vi kommer att hantera alla de olika delar som vi har att bereda i det här sammanhanget. 

Anf. 24 MARIANNE BERG (V):

Herr talman! Jag har haft tre interpellationsdebatter och lämnat in tre skriftliga frågor till ministern i just det här ärendet tidigare. Det sista svaret jag fick 2010 var att man väntade på Socialstyrelsens utredning som kom i juni 2011, alltså förra året. Det har gått sex månader, och vi har inte kommit ett enda steg framåt. Nu ska vi vänta ytterligare.  När det gäller det lagtekniska anser inte de jurister som jag har varit i kontakt med att det ska vara så tekniskt svårt att förändra i lagtexten och inte heller i föräldrabalken, så jag vet inte riktigt vad ministern menar med att det ska vara sådana stora svårigheter att sjösätta detta nu. 

Anf. 25 Socialminister GÖRAN HÄGGLUND (KD):

Herr talman! Det är alltid mycket enklare att formulera en politisk vilja än att åstadkomma den trygga lagstiftning som ska finnas och kunna tillämpas, för den betyder mycket för enskilda människor oavsett vilken lagstiftning vi talar om. Därför måste vi vara noggranna i utformningen.  Här finns ett antal frågor som vi har att hantera. Jag tror mig kunna ge tydligt besked när det gäller de två förstnämnda delarna. Propositionen finns förtecknad på kammarens lista för våren, och jag säger med ett visst mått av ödmjukhet att det här inte är alldeles enkla frågor. Vi måste titta på detta juridiskt. I dag finns ingen regeringsproposition att presentera men det kommer, för beredning pågår i ärendet. 

Israels kommersiella användning av ockuperad mark

Anf. 26 MONICA GREEN (S):

Herr talman! Palestina är ockuperat. Varje dag förtrycks palestinier på sin egen mark. De kan inte ta sig till sitt arbete, till skolan eller till sjukhuset för att det finns en mur som är byggd på olagligt sätt. Trots att det är ockuperat och trots att världssamfundet har konstaterat att ockupationen pågår säljs och tillverkas det varor på denna ockuperade mark, och det sker helt illegalt. Vad tänker handelsministern göra åt det? 

Anf. 27 Statsrådet EWA BJÖRLING (M):

Herr talman! Tack för en väldigt viktig fråga gällande de palestinska områdena, Monica Green!  Naturligtvis är illegal handel eller annat som handlar om ockuperade områden ingenting som regeringen ställer sig bakom. Däremot är det inte aktuellt att diskutera sanktioner gällande detta.  Det sätt som regeringen arbetar på handlar mycket om att involvera CSR, corporate social responsibility, för de svenska företagen, och det handlar om fyra ben: mänskliga rättigheter, icke-korruption, miljöhänsyn och sociala rättigheter på arbetsplatsen.  Jag får återkomma till resten i mitt nästa inlägg. 

Anf. 28 MONICA GREEN (S):

Herr talman! Sociala rättigheter, talar handelsministern om, men vi vet att palestinier får lägre lön än israeler för att de är palestinier. Det är ett apartheidsystem som tillämpas på ockuperad mark i Palestina för närvarande. Bestämmelser om sociala rättigheter följs inte, och lagarna följs absolut inte.  Det finns företag där med anknytning till Sverige som odlar frukt och grönsaker och tillverkar andra handelsvaror som kommer till Sverige och säljs inom EU.  Vad gör handelsministern? Tänker hon på något sätt stoppa detta? Tänker hon på något sätt hindra att de här varorna kommer till EU över huvud taget? 

Anf. 29 Statsrådet EWA BJÖRLING (M):

Herr talman! Det här är en fråga som skulle ligga på EU-nivå och där det i så fall handlar om att EU och FN inför sanktioner, vilket oftast är vanligast när det gäller en specifik typ av varor.  Det sätt som vi kan arbeta på är, som jag sade, att uppmuntra våra svenska företag att arbeta enligt OECD:s riktlinjer – det gör vi också med multinationella företag – och att visa ett sådant beteende att man helt enkelt inte väljer att producera varor på ockuperad mark, att man väljer att se till att de som är anställda i ens företag har de rättigheter som behövs och att man är goda förebilder ute i världen. Det är våra svenska företag väldigt duktiga på, och det är jag övertygad om är det mest effektiva sättet för att göra skillnad för människor som lever och bor i Palestina eller i andra områden där mänskliga rättigheter kränks i dag. 

Bluffakturor

Anf. 30 ROLAND UTBULT (KD):

Herr talman! Jag har en fråga till statsrådet Peter Norman. Den senaste tiden har vi i medierna uppmärksammats på problemet med bluffakturor. Jag har faktiskt själv också drabbats av att få en bluffaktura. Enligt uppgift kostar det här småföretagen 1,2 miljarder kronor per år. Det är pengar som man skulle kunna använda till andra saker.  Min fråga är vilka åtgärder statsrådet anser bör genomföras för att sanera den marknaden. 

Anf. 31 Statsrådet PETER NORMAN (M):

Herr talman! Det här fenomenet är förstås ett otyg, och det slår hårt av flera skäl. Det slår, vad jag förstår, mest mot små och medelstora företag som har mindre resurser att kontrollera den typen av fakturor. Det är också de företagen som är mest känsliga för betalningsstörningar, om de råkar ut för detta. Detta är en del av det problem som vi talade om tidigare, det vill säga att konsumenten ofta är i ett underläge i finansiella transaktioner, inkluderande fakturahanteringen.  Det här är en fråga som antagligen måste hanteras på ett bättre sätt av polis och åklagare än vad som sker i dag. Det är viktigt att frågan uppmärksammas både i kammaren och i medierna. Vi har alla ett ansvar för att upplysa inte minst småföretagarna om att de bör vara mer försiktiga i hanteringen framöver. 

Anf. 32 ROLAND UTBULT (KD):

Herr talman! Precis som statsrådet säger är dessa företag känsliga för betalningsstörningar. I dag får företag betalningsanmärkning redan vid ansökan om betalningsföreläggande, oavsett om grunden i ansökan är riktig eller inte. Det påverkar naturligtvis främst de mindre företagen.  Anmärkningarna har stor påverkan när företaget bedöms. Det utnyttjas av bluffaktureringsföretag som vid utebliven betalning ansöker om betalningsföreläggande. Man betalar för att man helt enkelt är rädd för att få en betalningsanmärkning. Jag undrar om ett sätt vore att ändra i kreditupplysningslagen så att företagen inte hängs ut på ett orättfärdigt sätt. Vad tror statsrådet om möjligheten att gå den vägen? 

Anf. 33 Statsrådet PETER NORMAN (M):

Herr talman! Jag har tagit del av detta problem via medieuppgifter och även via ett antal radioprogram på senare tid. Jag inser väl problemet och håller med om frågeställarens verklighetsbeskrivning. Det är ett reellt problem för företagen.  Jag måste dock erkänna att jag inte vet vad rättsapparaten har för strategi i den här frågan, men jag kan säga så mycket som att jag gärna ser en skärpning av de rutiner som finns. Det är uppenbart att problemet är stort och i stigande. Gör man ingenting åt det utan fortsätter som hittills tror jag att det kan drabba företagen än värre. Jag skulle därför välkomna en skärpning av regelverket. 

Statligt ägande

Anf. 34 EVA-LENA JANSSON (S):

Herr talman! Min fråga går till Peter Norman.  I går under partiledardebatten valde statsministern att framhålla att han fortfarande inte lyckats sälja LKAB och Vattenfall. På regeringens hemsida kan man läsa att i princip anser regeringen att staten inte ska äga företag som verkar på några marknader där konkurrensen fungerar och det inte heller finns något samhällsuppdrag som motiverar statligt ägande.  Riksdagen fattade i mars 2011 beslut och biföll ett motionsyrkande om att klargöra att Vattenfall AB ska förbli ett helägt statligt bolag. Detta avvisades i en reservation från Moderaterna. Min fråga till statsrådet Peter Norman är: Har Moderaterna, Peter Norman och regeringen ändrat uppfattning när det gäller statligt ägande? 

Anf. 35 Statsrådet PETER NORMAN (M):

Herr talman! I Alliansens valmanifest inför valet 2010 var man väldigt tydlig. Där lyfte man fram tre företag, nämligen Nordea, SBAB och Telia. Dessutom sade man att man skulle undersöka möjligheterna för ett breddat ägande i Vattenfall. Det är dessa företag som är aktuella för tillfället.  Regeringen har en majoritet i kammaren emot sig vad gäller försäljningen av SBAB. Vad beträffar Telia finns det fortfarande ett antal utestående frågor, såsom kopparnätet och kopplingarna till den militära verksamheten. När det gäller Nordea har regeringen gjort en försäljning, och för tillfället tycker vi att marknadsläget inte är lämpligt för ytterligare försäljningar.  Sådant är läget. Det finns inga planer på en försäljning av LKAB, och det pågår inget arbete beträffande en försäljning av Vattenfall. 

Anf. 36 EVA-LENA JANSSON (S):

Herr talman! Det var intressant att höra att man gått till val på att man vill bredda ägandet i Vattenfall, för det har man ju egentligen för avsikt att göra. Det förklarar, herr talman, varför statsrådet Peter Norman tidigare inte svarade på Pia Nilssons fråga om att använda ägandet i SBAB, för att man alltså har för avsikt att avyttra företaget, liksom Nordea i den mån det är möjligt att göra, och därmed påverka marknaden på det sättet som man inte vill göra.  Det är tydligt, herr talman, att man inte heller fortsättningsvis vill äga statliga bolag. Man har för avsikt att bredda Vattenfall och till och med sälja delar av det. Just nu har man dock inte mandat för det i riksdagen, och det är jag tacksam för. 

Anf. 37 Statsrådet PETER NORMAN (M):

Herr talman! Låt mig förklara det ytterligare. Vad gäller innehaven i SBAB och Nordea tror vi att de marknaderna kommer att fungera bättre om staten inte är ägare. Det kommer att vara bättre för kunderna att staten står utanför, sätter upp spelplanen och inte agerar spelare och domare i samma match. Det gör man inte i fotboll, och det ska man inte heller göra här.  Vi har ett extremt regleringsansvar på finansiella marknader. Vi tycker ofta illa om till exempel bonusar och bolånemarginaler. Om vi samtidigt ska vara spelare på den marknaden blir det lite kladdigt. Vi kan vara en starkare och bättre röst om vi inte är där. Därför är ambitionen att sälja ut resterande aktier i Nordea och även avyttra innehavet i SBAB. Det är korrekt. Det tycker vi.  Vad gäller Vattenfall var formuleringen i valmanifestet, om jag inte minns fel, att undersöka möjligheten för breddning av ägandet. Jag kan säga att något sådant arbete inte pågår. Inte heller pågår arbetet för att sälja statens innehav i LKAB. 

Det svenska systemet för arbetskraftsinvandring

Anf. 38 EVA LOHMAN (M):

Herr talman! Jag har en fråga till statsrådet Billström.  Vi har flera gånger hört statsrådet hänvisa till en utvärdering av det svenska arbetskraftsinvandringssystemet gjord av OECD. Nu har rapporten även publicerats. Min fråga till statsrådet är: Vilka slutsatser drar statsrådet av rapporten? 

Anf. 39 Statsrådet TOBIAS BILLSTRÖM (M):

Herr talman! Jag är mycket glad att få ta emot OECD:s utvärdering av det svenska systemet för arbetskraftsinvandring. Det är en omfattande och imponerande rapport som kommer att vara till stor nytta för regeringen i det fortsatta arbetet med arbetskraftsinvandringsfrågor. Sverige bröt ju helt ny mark med den reform som trädde i kraft för tre år sedan, och det är mycket glädjande att få bekräftat att ett system som helt bygger på efterfrågan verkligen fungerar även om vissa justeringar givetvis måste göras, vilket vi redan från början räknade med.  Jag skulle vilja säga att det är nödvändigt att fortsätta att följa reformen. Det finns fyra iakttagelser. Det är ett öppet och effektivt system. Vi har inte haft någon enorm ökning av arbetskraftsinvandring till Sverige. Systemet har inte lett till lönedumpning. Och vi måste fundera över fokuset på bristyrken. De är de rekommendationer som OECD har lämnat i rapporten. 

Anf. 40 EVA LOHMAN (M):

Herr talman! Vad jag förstår har OECD antytt att det finns behov av ökade kontroller. Stämmer det? 

Anf. 41 Statsrådet TOBIAS BILLSTRÖM (M):

Herr talman! OECD betonar att fackföreningarna har en mycket viktig uppgift i det svenska systemet för arbetskraftsinvandring genom att kontrollera löner och anställningsvillkor. Därför rekommenderar OECD att Sverige förstärker mekanismer som säkerställer att arbetsgivare följer regelverket och lever upp till de anställningsvillkor som har utlovats.  I det svenska systemet är det främst Migrationsverket som står för de åtgärderna i sin tillämpning av regelverket. Det är utmärkt att Migrationsverket, samtidigt som de utökar kontrollerna genom sitt certifieringssystem, också arbetar med att förenkla handläggningen av arbetstillståndsärendena för arbetsgivare som följer regelverket samt även i övrigt arbetar med att öka effektiviteten i handläggningen. Målet är ju att mängden arbetskraftsinvandrare till Sverige ska öka de kommande åren för att hjälpa oss i den situation som kommer att uppstå på grund av att demografin ser ut som den gör, nämligen ett minskat antal människor och allt färre som måste försörja allt fler. 

Tvångssterilisering

Anf. 42 HANNAH BERGSTEDT (S):

Herr talman! Göran Hägglund är ju minister i en regering som gillar att tala om att ta ansvar. Nu har Göran Hägglund och regeringen möjlighet att ta ansvar eftersom regeringen, som ministern tidigare sade, aviserat en proposition om ändrad könstillhörighetslag. Där har regeringen möjlighet att ta Sverige ur en moralisk medeltid genom att ta bort den del som tvingar människor som vill byta juridiskt kön att sterilisera sig.  Det finns ett brett stöd bland partierna i riksdagen för den ändringen. Det kanske inte är så konstigt att Göran Hägglund som kristdemokratisk partiledare motsätter sig den, men som minister i en regering anser jag att han har ett större ansvar och faktiskt måste lyfta blicken och återkomma med en proposition med det innehållet till april.  Jag undrar helt enkelt om inte Göran Hägglund anser att ansvaret för att detta ska uppfyllas vilar på honom som minister. 

Anf. 43 Socialminister GÖRAN HÄGGLUND (KD):

Herr talman! När det gäller alla frågor som regeringen har att hantera har vi ansvar för att det ska vara väl berett och genomtänkt och att det ska fungera när det rullas ut i praktiken. Det gäller förstås också den här lagstiftningen.  Här finns det några delar som jag preliminärt har sagt bör kunna genomföras tämligen enkelt. Det finns andra delar som är mer komplicerade och kräver ytterligare analys innan jag kan ge besked om hur regeringen ställer sig.  Detta gör vi inte för att ställa till det för människor eller göra det besvärligt, utan det handlar helt enkelt om att regeringen som seriös lagstiftare har ansvar för att se till att lagstiftningen fungerar. Det är en sak att tycka, tänka och vilja, en annan sak att se till att lagstiftningen fungerar i praktiken. 

Anf. 44 HANNAH BERGSTEDT (S):

Herr talman! Göran Hägglund pratar gärna om omsorg och ansvar. Att föräldrarna vet bäst är någonting som Kristdemokraterna gärna lyfter fram. Frågan är vem Göran Hägglund nu tycker att han tar ansvar för. Vet regeringen helt plötsligt bäst i frågan om vem som lämpar sig som förälder och vad människor får göra med sina kroppar?  Jag tycker att förändringarna i föräldrabalken är en ganska vag ursäkt för att inte komma till skott i denna fråga. Som minister i en regering som lägger fram förslag till en riksdag har man ett större ansvar. Den här frågan har förhalats så länge att Socialstyrelsen själv har lagt fram ett förslag.  Är det resurserna på departementet som brister, Göran Hägglund, eller är det så att man inte tycker att mänskliga rättigheter är en prioriterad fråga? 

Anf. 45 Socialminister GÖRAN HÄGGLUND (KD):

Herr talman! Vi pratade tidigare om hur länge denna lagstiftning har gällt. Den har funnits sedan 1972. Socialdemokraterna administrerade denna lagstiftning i 34 års tid. Man formulerade direktiv som ledde fram till en utredning som landade i någonting som var det omvända mot vad man i dag talar för.  Nu finns det en utredning som ger en stabilare grund. Det finns delar som jag preliminärt kan förutskicka att vi kommer att föreslå lagstiftningar omkring, men det finns också delar som vi behöver analysera närmare innan vi kan lämna förslag till parlamentet.  Det här tror jag att varje ansvarsfull lagstiftare vinner på – och det här är det lagstiftande huset – men framför allt handlar det om hur det fungerar i praktiken för de enskilda människor som ska leva under den lagstiftning som vi har. 

Arbetslösheten

Anf. 46 PETER PERSSON (S):

Herr talman! Min fråga ställs till statsrådet Norman.  När den moderatledda regeringen tillträdde för fem och ett halvt år sedan sade man att det viktiga uppdraget var att bekämpa massarbetslösheten och därmed minska utanförskapet. Jag har studerat vad som sedan har hänt vad gäller arbetslösheten i vårt land. Antalet öppet arbetslösa har ökat med 54 400 under angiven tid och uppgår i dag till 280 000. Den relativa arbetslösheten har ökat från 5,9 procent till 6,7 procent, och långtidsarbetslösheten har ökat med 27 200 och uppgår i dag till över 100 000.  Anser du, Peter Norman, att ni har lyckats med det ni föresatte er vid valet 2006? 

Anf. 47 Statsrådet PETER NORMAN (M):

Herr talman! Jag tackar för frågan om ett behjärtansvärt område. Ett arbete innebär för de flesta inte bara en egen försörjning utan också en tillhörighet. Jag tror också att det ger en god hälsa över tiden. Frågan är alltså väldigt viktig.  Uppenbarligen är siffrorna sådana som Peter Persson säger. Uppenbarligen har vi haft ett stort antal kriser i vår omvärld, med Lehman Brothers krasch 2008 och nu en skuldkris. I land efter land ser vi instabiliteter med krav på nedskärningar, höjd pensionsålder, sänkta pensioner och så vidare. Så har vi det inte här.  Jag är den förste att beklaga att vi inte lyckats ännu bättre med vår politik, men jämför vi med den omvärld som vi med en öppen ekonomi är en del av har vi klarat oss riktigt hyggligt. 

Anf. 48 PETER PERSSON (S):

Herr talman! Jag konstaterar att den moderatdominerade regeringen totalt har misslyckats med vad den föresatt sig. Om man talar om en lyckad jobbpolitik är det på gränsen till lögnaktigt. Arbetslösheten har ökat, särskilt långtidsarbetslösheten. De instrument man använt för att åstadkomma jobbpolitik är stora skattesänkningar och direkta slag mot arbetslösa och sjuka, som har fått pålagor och plågor genom försämringar i ersättningssystemen. Dessutom gör de stora skattesänkningarna att den kommunala ekonomin står på en bräckligare grund därför att staten inte kan ge tillskott. Nu får barnen i förskolan och de gamla i äldreboendena ta smällen av en politik som har misslyckats.  Moderatpolitiken har misslyckats. Arbetslösheten ökar i vårt land. 

Anf. 49 Statsrådet PETER NORMAN (M):

Herr talman! Regeringens uppfattning är att om man gör det billigare att anställa och ökar drivkraften för arbete kommer över tiden arbetslösheten att gå ned i vårt land. Vi har exempelvis jobbskatteavdragen, ROT- och RUT-reformerna, en reformering av försäkringssystemen och krogmomsen. Detta gör det billigare att anställa. Det ger större drivkraft för den enskilde att ta ett arbete eller gå från deltid till heltid eller lite större deltid.  Mot detta står oppositionens förslag att göra det dyrare att anställa. Var och en får bedöma vilket man tror är bäst för arbetslösheten: att göra det billigare att anställa och öka drivkrafterna, vilket är regeringens förslag, eller att göra det dyrare att anställa, vilket är oppositionens förslag. 

Förbud mot oinredda hönsburar

Anf. 50 JOHAN HULTBERG (M):

Herr talman! Jag har en fråga till landsbygdsminister Eskil Erlandsson.  EU antog redan 1999 ett direktiv om värphöns. Värphönsdirektivet syftade till att förbättra hönsens möjlighet till naturliga beteenden och på sikt förbjuda användandet av oinredda burar. Förbudet trädde i kraft vid årsskiftet och gäller i Sverige sedan många år tillbaka.  Enligt EU-kommissionen hade dock så sent som vid slutet av förra året så många som elva medlemsländer inte klarat av omställningen. Därför krävde flera medlemsstater att ikraftträdandet av förbudet skulle skjutas upp. Denna begäran lyckades man stoppa, bland annat mycket tack vare Sveriges och landsbygdsministerns engagemang.  Samtidigt vet landsbygdsministern lika väl som jag att miljontals höns fortfarande lever i oinredda burar. Vet landsbygdsministern om kommissionen redan har vidtagit några åtgärder gentemot de medlemsländer som inte levt upp till förbudet för att på så sätt stoppa den illojala konkurrens som nu har uppstått mellan de länder och producenter som sköter sig och de andra? 

Anf. 51 Landsbygdsminister ESKIL ERLANDSSON (C):

Herr talman! Jag tackar för en frågeställning som är synnerligen viktig, dels ur djurskyddssynpunkt, vilket förstås är viktigast, dels ur konkurrensneutralitetssynvinkel.  Svaret på frågan är ja. Kommissionen har enligt vad som delgetts mig inlett ett inspektionsförfarande i de länder där man befarar att inte alla höns har det på det sätt som höns numera ska ha det i Europeiska unionen. Detta har man gjort i akt och mening att gå in i ett överträdelseförfarande, det vill säga gå till domstol, gentemot dem som inte har implementerat det direktiv som vi är överens om och som skulle ha varit implementerat i alla medlemsstater den 1 januari innevarande år. 

Anf. 52 JOHAN HULTBERG (M):

Herr talman! Jag tackar landsbygdsministern för svaret. Det är glädjande att kommissionen har agerat snabbt, men jag vill också understryka vikten av att Sverige och landsbygdsministern fortsatt engagerar sig i denna viktiga fråga för att råda bot på den osunda konkurrensen, men framför allt för att stärka välfärden för djuren, som landsbygdsministern också säger.  Planerar Sverige att vidta åtgärder för att säkra att inga illegala ägg når den svenska marknaden? 

Anf. 53 Landsbygdsminister ESKIL ERLANDSSON (C):

Herr talman! Jag kommer att fortsatt engagera mig i den här frågan av de två skäl som jag nämnde i mitt första svar, nämligen ur djurskyddssynvinkel men också för att vi ska ha konkurrensneutralitet i Europeiska unionen. Jag kommer självfallet att följa upp detta.  Svaret på den andra frågan är något mer komplicerad. Vi är inte alltid säkra på vad som finns i beredda produkter. Att inte ägg kommer som ägg till den svenska marknaden är vi ganska säkra på. Men i de produkter där ägg kan ingå är det inte lika säkert att ge ett svar som är det korrekta svaret att så inte får vara fallet.  De kan ingå i en produkt. Där måste jag vila lite på hanen och inte vara så konsekvent i mitt uttalande som jag kan vara vad gäller hela ägg. Det kommer inga sådana till Sverige. 

Rysslands inträde i WTO

Anf. 54 ELISABETH BJÖRNSDOTTER RAHM (M):

Herr talman! Min fråga går till statsrådet Ewa Björling. Hur kan Rysslands eventuella inträde i Världshandelsorganisationen, WTO, komma att påverka svensk handel med Ryssland och svenska företag? 

Anf. 55 Statsrådet EWA BJÖRLING (M):

Herr talman! Vi går från ägg till Ryssland. Det är en oerhört viktig fråga som har förhandlats i över 18 år. Ryssland har vacklat fram och tillbaka. Industriministern hela tiden drivit på för ett medlemskap för Ryssland medan president och premiärminister har vacklat fram och tillbaka vad gäller för- och nackdelar för Ryssland.  Nu äntligen i december blev det avslut, och Ryssland skrev på. Det kommer att innebära otroligt mycket för EU och inte minst för Sverige. Ryssland är ett stort grannland och en viktig handelspartner för oss.  Detta betyder att Ryssland också åtar sig att minimera den byråkratiska bördan. Det innebär, även om det inte sker över en natt, att korruptionen kommer att minska, och det innebär framför allt mer transparens och ökad rättssäkerhet vid handel med Ryssland. 

Anf. 56 ELISABETH BJÖRNSDOTTER RAHM (M):

Herr talman! Vi vet, som statsrådet sade, att svenska företag har ett väldigt gott rykte vad gäller ansvarstagande och transparens i internationella affärer. Jag är lite fundersam på hur Rysslands eventuella inträde i WTO kommer att påverka korruptionen i Ryssland. Vad kommer vi att ställa för krav för att vi ska få en större insyn i just den frågan? 

Anf. 57 Statsrådet EWA BJÖRLING (M):

Herr talman! WTO-anslutningen gör att alla medlemsländer – de är 153 före Rysslands inträde – nu har rätten att anmäla Ryssland om man inte följer WTO:s ramverk och regler. I dessa ingår en ökad transparens och att man inte ägnar sig åt korruption.  Jag vill vara tydlig med att säga att det absolut inte kommer att göra den stora skillnaden över en enda natt. Det kommer fortfarande att vara tufft för små och medelstora företag att exportera, importera, handla med Ryssland och investera.  Det är ett oerhört viktigt steg som tas. Inte minst kommer det till att börja med att vara tullbesparingar på ungefär 395 miljoner kronor per år bara för motorfordonsindustrin, som är en av de viktigaste sektorerna.  En annan viktig sektor är virke. Ryska virkestullar har varit skyhöga. Man har där också hotat med ytterligare höjningar år efter år. Det har gjort att den svenska och finska skogindustrin har lidit svårt. Det är det också slut med nu.  Jag ser med stor tillförsikt fram emot att Ryssland ratificerar detta i sommar och blir fullödiga medlemmar. 

Regelverket för fiskenäringen

Anf. 58 GUSTAV NILSSON (M):

Herr talman! Min fråga går till landsbygdsminister Eskil Erlandsson och handlar om regelverket för fiskerinäringen.  Regelverket är för närvarande utformat så att fiskare kan drabbas av straffavgifter i situationer som de inte själva kan råda över. Till och från kommer uppgifter från yrkesfiskare som har drabbats av Havs- och vattenmyndighetens sanktioner i samband med sin yrkesutövning.  Fiskare som på grund av mycket svåra väderleksförhållanden kommer i hamn med några minuters felmarginal drabbas exempelvis av höga straffavgifter. Det kan också gälla mycket små skillnader beträffande fångstens vikt. Även en mindre fångst än den beräknade kan medföra en straffavgift.  Min fråga till landsbygdsministern är om han är beredd att medverka till en översyn av nuvarande regler och bestämmelser så att fiskare inte drabbas av sanktionsavgifter på grund av förhållanden som de inte själva kan påverka, exempelvis väderleken. 

Anf. 59 Landsbygdsminister ESKIL ERLANDSSON (C):

Herr talman! Det är två delar i min kommentar till frågeställningen, som jag tackar för. Den är viktig, speciellt som vi talar om småföretagare i sammanhanget.  Jag och regeringen i övrigt jobbar aktivt med att förenkla de regler som vi har i ett utvecklat samhälle. Det pågår ett brett regelförenklingsarbete i Regeringskansliet inte minst på det departement som jag leder och är chef över.  Den andra delen i mitt svar är att det just nu pågår ett beredningsarbete för en proposition som handlar om just det frågeställaren tar upp, nämligen att införa och reformera sanktionssystem för de regler vi har och måste ha i vårt samhälle.  Vi följer de internationella överenskommelser som vi ikläder oss och de regler som vi vill ha nationellt så att vi brukar naturen på det sätt som vi ska bruka den på utan att förbruka den. Kommande generationer ska också ha möjlighet att till exempel fiska den fisk vi vill äta på våra middagsbord. 

Anf. 60 GUSTAV NILSSON (M):

Herr talman! Tack för svaret, landsbygdsministern! Det är positivt att vi fortsätter arbetet med att förenkla regler. Självklart måste det finnas ett regelverk. Men det måste också anpassas så att yrkesfiskare inte drabbas i situationen där till exempel väder och vind gör att de kommer någon minut för tidigt eller för sent i hamn. Då kan de i dag råka ut för straffavgifter. Så kan det rimligtvis inte vara.  Det är rimligt och riktigt att man ser över nuvarande regler och gör förändringar så att vi får ett regelverk som är anpassat till verkligheten. Jag tror att det finns en samsyn om detta. Jag tolkar ministerns svar så, och jag tackar för svaret. 

Anf. 61 Landsbygdsminister ESKIL ERLANDSSON (C):

Herr talman! Jag kan bara kvittera att det pågår ett arbete på Regeringskansliet och på mitt departement i frågan om sanktioner vad beträffar överträdelser i samband med fiske. 

Anf. 62 TALMANNEN:

Därmed var dagens frågestund med regeringen avslutad. Jag tackar deltagande statsråd och ledamöter. 

4 § Bordläggning

  Anmäldes och bordlades  EU-dokument 
KOM(2011)809 Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning av den XXX om inrättande av Horisont 2020 – ramprogrammet för forskning och innovation (2014–2020) 

5 § Anmälan om interpellation

  Anmäldes att följande interpellation framställts   
den 19 januari

2011/12:198 Åtgärder i byggbranschen mot ökade klimatutsläpp 
av Veronica Palm (S) 
till miljöminister Lena Ek (C) 

Interpellationen redovisas i bilaga som fogats till riksdagens snabbprotokoll tisdagen den 24 januari. 

6 § Anmälan om frågor för skriftliga svar

  Anmäldes att följande frågor för skriftliga svar framställts   
den 19 januari

2011/12:300 Apoteksservice på landsbygden 
av Maria Stenberg (S) 
till socialminister Göran Hägglund (KD) 
2011/12:301 Framtiden för Saabmuseet i Trollhättan 
av Peter Johnsson (S) 
till kultur- och idrottsminister Lena Adelsohn Liljeroth (M) 
2011/12:302 Nationellt kompetenscentrum Anhöriga 
av Lena Hallengren (S) 
till statsrådet Maria Larsson (KD) 
2011/12:303 Akutgrupper mot rovdjursangrepp 
av Peter Hultqvist (S) 
till landsbygdsminister Eskil Erlandsson (C) 

Frågorna redovisas i bilaga som fogats till riksdagens snabbprotokoll tisdagen den 24 januari. 

7 § Kammaren åtskildes kl. 14.58.

    Förhandlingarna leddes av talmannen.       Vid protokollet 


CHARLOTTE RYDELL  


/Eva-Lena Ekman