Riksdagens protokoll 2011/12:139 Torsdagen den 6 september

ProtokollRiksdagens protokoll 2011/12:139

Riksdagens protokoll 2011/12:139 Torsdagen den 6 september Kl. 13:00 - 13:33

1 § Justering av protokoll

  Justerades protokollet för den 23 augusti. 

2 § Ny riksdagsledamot

  Upplästes och lades till handlingarna följande från Valprövningsnämnden inkomna    
Berättelse om granskning av bevis för riksdagsledamot
Till Valprövningsnämnden har från Valmyndigheten inkommit bevis om att Stellan Bojerud (SD), utsetts till ny ledamot av riksdagen fr.o.m. den 4 september 2012 sedan William Petzäll (-) avlidit.  Valprövningsnämnden har denna dag granskat beviset för den nye ledamoten och därvid funnit att det blivit utfärdat i enlighet med 14 kap. 28 § vallagen (2005:837).   Stockholm den 4 september 2012  
Marianne Eliason
ordförande 
/Kerstin Siverby
sekreterare 

3 § Ledigheter

  Talmannen meddelade att Anders Flanking (C) ansökt om fortsatt ledighet under tiden den 19 september 2012–18 september 2013.    Kammaren biföll denna ansökan.    Talmannen anmälde att Rickard Nordin (C) skulle fortsätta att tjänstgöra som ersättare för Anders Flanking.    Talmannen meddelade att Mikael Sandström (M) ansökt om fortsatt ledighet under tiden den 5 oktober–31 december.    Kammaren biföll denna ansökan.    Talmannen anmälde att Björn Samuelson (M) skulle fortsätta att tjänstgöra som ersättare för Mikael Sandström. 

4 § Avsägelser

  Talmannen meddelade   att Rickard Nordin (C) avsagt sig uppdragen som suppleant i socialutskottet och i miljö- och jordbruksutskottet,  att Ola Johansson (C) avsagt sig uppdraget som suppleant i trafikutskottet och  att Ulrika Carlsson i Skövde (C) avsagt sig uppdraget som suppleant i näringsutskottet.    Kammaren biföll dessa avsägelser. 

5 § Anmälan om kompletteringsval till utskott och EU-nämnden

  Talmannen meddelade att Centerpartiets riksdagsgrupp på grund av uppkomna vakanser anmält Rickard Nordin som ledamot i socialutskottet, Göran Lindell som suppleant i konstitutionsutskottet, Karin Nilsson som suppleant i justitieutskottet, Åsa Torstensson som suppleant i socialutskottet, Anders Ahlgren som suppleant i trafikutskottet och i näringsutskottet, Ulrika Carlsson i Skövde som suppleant i miljö- och jordbruksutskottet samt Johan Hedin som suppleant i socialförsäkringsutskottet och i EU-nämnden under Fredrick Federleys ledighet.    Talmannen förklarade valda till    
ledamot i socialutskottet
Rickard Nordin (C) 

suppleant i konstitutionsutskottet
Göran Lindell (C) 

suppleant i justitieutskottet
Karin Nilsson (C) 

suppleant i socialutskottet
Åsa Torstensson (C) 

suppleant i trafikutskottet
Anders Ahlgren (C) 

suppleant i näringsutskottet
Anders Ahlgren (C) 

suppleant i miljö- och jordbruksutskottet
Ulrika Carlsson i Skövde (C) 

Talmannen förklarade vald under tiden den 6 september 2012–26 april 2013 till   
suppleant i socialförsäkringsutskottet
Johan Hedin (C) 

suppleant i EU-nämnden
Johan Hedin (C) 

6 § Meddelande om ändringar i kammarens sammanträdesplan

  Talmannen meddelade   att torsdagen den 13 september kl. 12.00 skulle interpellationssvar lämnas, inte kl. 13.00 som tidigare aviserats, och  att torsdagen den 25 oktober och torsdagen den 29 november skulle statsministerns frågestund äga rum, inte frågestund som tidigare aviserats. 

7 § Meddelande om debatt med anledning av budgetpropositionens avlämnande

  Talmannen meddelade att debatt med anledning av budgetpropositionens avlämnande skulle äga rum torsdagen den 20 september kl. 13.00.  

8 § Meddelande om frågestunder hösten 2012

  Talmannen meddelade att ett meddelande om frågestunder torsdagar kl. 14.00 hösten 2012 delats ut till riksdagens ledamöter.  

9 § Anmälan om interpellation

  Talmannen anmälde att interpellation 2011/12:446 som skulle besvaras denna dag inkommit den 29 augusti. 

10 § Anmälan om inkommet protokollsutdrag från utskott

  Talmannen anmälde att ett utdrag ur prot. 2011/12:39 för onsdagen den 20 juni i ärende om subsidiaritetsprövning av EU-förslag inkommit från trafikutskottet. 

11 § Anmälan om inkomna faktapromemorior om förslag från Europeiska kommissionen

  Talmannen anmälde att följande faktapromemorior om förslag från Europeiska kommissionen inkommit och överlämnats till utskott:  2011/12:FPM170 Ett stärkt partnerskap för Europeiska forskningsområdet KOM(2012)392 till utbildningsutskottet  
2011/12:FPM171 För bättre tillgång till vetenskaplig information KOM(2012)401 till utbildningsutskottet  
2011/12:FPM172 Ändringar i förordning om koldioxidkrav för personbilar och lätta lastbilar KOM(2012)393 och KOM(2012)394 till miljö- och jordbruksutskottet  
2011/12:FPM173 Förordning om kontrollbesiktningsfrågor och ändring av direktiv om registreringsdokument (Besiktningspaketet) KOM(2012)380 och KOM(2012)381 till trafikutskottet  
2011/12:FPM174 Förordning om flygande inspektion (Besiktningspaketet) KOM(2012)382 till trafikutskottet  
2011/12:FPM175 Direktiv om kollektiv rättighetsförvaltning KOM(2012)372 till näringsutskottet  
2011/12:FPM176 Direktiv om försäkringsförmedling SWD(2012)191 och KOM(2012)360 till finansutskottet  
2011/12:FPM177 Direktiv om fondföretag SWD(2012)185 och KOM(2012)350 till finansutskottet  
2011/12:FPM178 Förordning om faktablad för investeringsprodukter SWD(2012)187 och KOM(2012)352 till finansutskottet  
2011/12:FPM179 Handlingsplan för en innovativ och konkurrenskraftig säkerhetsindustri KOM(2012)417 till försvarsutskottet  
2011/12:FPM180 Europeisk kulturhuvudstad för åren 2020 till 2033 KOM(2012)407 till kulturutskottet  

12 § Hänvisning av ärende till utskott

  Föredrogs och hänvisades  EU-dokument 
KOM(2012)456 till kulturutskottet  
Åttaveckorsfristen för att avge ett motiverat yttrande skulle gå ut den 29 oktober. 

13 § Svar på interpellation 2011/12:446 om stulen identitet

Anf. 1 Justitieminister BEATRICE ASK (M):

Herr talman! Monica Green har frågat mig vad jag avser att göra för att hindra stulna identiteter och vad jag avser att göra för att konsumenter ska känna trygghet i samband med internethandel.  Att utnyttja andras identiteter är straffbart och inryms under brottsrubriceringar som vi har i dag, exempelvis bedrägeri, förfalskningsbrott, olaga förföljelse, ofredande och förtal. För dem som drabbas innebär det ofta stora problem. Det är också en allvarlig och oacceptabel kränkning av den personliga integriteten.  Utnyttjandet av andras identiteter syftar ofta till att begå olika typer av bedrägerier. Rikspolisstyrelsen arbetar, i samverkan med Åklagarmyndigheten, med att ta fram en nationell handlingsplan för att bekämpa bedrägerier. Ett förslag till handlingsplan är nu ute på remiss hos polismyndigheterna och kommer att fastställas under hösten. Handlingsplanen kommer att innehålla både brottsförebyggande åtgärder och metoder för att effektivisera brottsutredningarna. Polisen arbetar kontinuerligt med att utveckla sina metoder för att möta samhällets ökande användning av internet.  När det gäller konsumentskydd vid näthandel finns det flera initiativ på EU-nivå. Dessutom har regeringen under förra året tillsatt två olika utredningar. Den första rör konsumenternas rättsliga ställning när varor och tjänster köps och betalas via telefonen, vilket är ett allt vanligare sätt att handla. Den andra handlar om hur konsumentstödet kan bli mer ändamålsenligt och effektivt för alla konsumenter. Utredningen remissbehandlas för närvarande. Dessutom har Konsumentverket relativt nyligen avslutat en granskning av över 700 e-handelsplatser och kommer att vidta tillsynsåtgärder mot näringsidkare som inte följer e-handelslagens bestämmelser.  Myndigheterna arbetar med att förbättra förutsättningarna för att förebygga och utreda bedrägerier. Utvecklingen tyder emellertid på att det finns anledning att överväga om rättsväsendet i alla delar är rätt rustat och försett med rätt verktyg för att kunna hantera det ökande problemet. Därför beslutade regeringen den 28 juni i år att ge en särskild utredare i uppdrag att undersöka om det finns ett behov av att stärka det straffrättsliga skyddet för egendom och föreslå de författningsändringar som det finns anledning till.  Jag kommer givetvis att följa utvecklingen på området noga. 

Anf. 2 MONICA GREEN (S):

Herr talman! Tack, ministern, för svaret!  Jag har skrivit den här interpellationen för att jag på många olika sätt har blivit uppmärksammad på att människor är oroliga, frustrerade och arga över att deras identitet blir kapad på nätet. Jag har också hört poliser vittna om att lagen inte hänger med och att de inte får fram de uppgifter som de behöver i rätt tid för att hinna åtala personer.  Vi lever våra liv genom internet numera. En del säger att vi kommer att göra det, men jag hävdar att vi redan gör det. Det har hänt otroligt mycket de senaste tio åren. Vi kan bara se på oss själva, hur vi inte kan vara utan vår Iphone, Ipad, läsplatta eller vilken terminal det nu kan vara. Vi lever i stort sett med detta – vi handlar, köper och umgås, och vi använder olika identitetshandlingar. Företag kan utvecklas mycket bra på nätet. Vi vet att utvecklingen inte kommer att stanna av på något sätt under de kommande tio åren, utan det kommer bara att gå fortare och fortare.  Jag som it-politiker välkomnar detta, och jag har tidigare hävdat att det ska vara en rättighet att ha tillgång till nätet. Men med det följer också skyldigheter. Bara för att man har möjlighet att ta någon annans identitet får man inte göra det. Om man hittar en nyckel ute på en gata får man inte använda den i någon annans hus. Så är det på nätet också. Man måste följa både vett och etikett och de lagar vi har.  När polisen nu säger att inte ens lagarna hänger med måste vi som politiker fundera på vad vi kan göra för att möta denna snabba utveckling. Vad ska vi göra för att implementera det som sägs i Integritetsskyddskommitténs betänkande? Där konstaterar man att det finns en avsaknad av regler som vakar över den enskildes rätt och skyddar den personliga sfären. Den aktuella fråga som jag har tagit upp här, identitetsstölder på nätet, belyser detta.  I andra länder är själva identitetsstölden förbjuden. Här säger vi i stället att handlingar som begås när man väl har tagit någons identitet är förbjudna. Det är alltså inte förbjudet att uppge sig vara någon annan, men det är förbjudet om man lurar av någon pengar, köper i någon annans namn eller till exempel börjar hota eller ägna sig åt trakasserier.   Detta måste vara straffbart, och det måste också vara möjligt för polisen att använda de lagar som finns. Jag vill fråga ministern: Kan skyddet för den enskilde stärkas ytterligare? Ska skyddet för den enskilde stärkas ytterligare, och hur ska det i så fall stärkas?  När det gäller konsumenternas rättigheter och skyldigheter på nätet tänker jag återkomma i mitt nästa inlägg. 

Anf. 3 GUNNAR ANDRÉN (FP):

Herr talman! Brottsligheten tar sig ständigt nya former. Den form som vi nu diskuterar fanns väl inte för 10, 15 eller 20 år sedan. Den tar sig dock många olika gestalter, och det ställer till stora problem för dem som drabbas. Det är dessutom oerhört kränkande för dem som drabbas.  Jag skulle vilja vidga frågeställningen utöver de två utredningar som statsrådet så förtjänstfullt har tillsatt och tala om konsumentskyddet när enskilda människor blir tillskickade varor som de inte har beställt. Jag tror att vi riksdagsledamöter alla någon gång har drabbats av att ha fått oss någon vara tillskickad som vi inte har beställt. Det ställer till väldiga problem, inte bara för oss i riksdagen utan för alla de människor som drabbas av detta.  Det finns en omständighet som dessa bedrägliga personer utnyttjar, nämligen vårt personnummer. Det gör att vi har anledning att fundera över hur man kan skydda personnumret och då just de fyra sista siffrorna – födelsenumret är ju lite svårare att skydda.   Jag skulle gärna vilja fråga statsrådet om denna speciella omständighet inbegrips i någon av utredningarna. Det omfattar ju också vilket ansvar det företag har som har skickat varor till personer som inte har beställt dem. Det finns också halvstatliga företag som ägnar sig åt detta, kan jag berätta.  I anslutning till Monica Greens interpellation skulle jag också vilja fråga om de brottsrekvisit som finns i brottsbalken möjligen skulle kunna utökas med identitetsbrott och stulen identitet. Förfalskning och liknande är ju redan straffbart, men detta skulle kunna vara ett särskilt brott. Kan detta inkluderas i någon av utredningarna? Själva den kränkning som detta innebär gör att det inte bara handlar om förfalskning, häleri eller liknande. Det är just kränkningsmomentet som är det verkligt allvarliga ur etisk synvinkel. 

Anf. 4 Justitieminister BEATRICE ASK (M):

Herr talman! Låt mig börja med att kort svara på de konkreta frågorna. Kan skyddet stärkas? Ja, det tror jag. Det är dessutom absolut nödvändigt. Hur kan det stärkas? Jag tror inte att det är en enstaka åtgärd som behövs. Jag ska återkomma till detta.  Borde man kriminalisera identitetsstöld i sig? Det finns många fördelar med det. USA har en sådan regel. Vi har inte prövat det i Sverige. Jag har funderat på det inför den här diskussionen, och det finns en del avgränsningsproblem. Det är inte en helt enkel frågeställning. Den får vi lämna därhän, men vi bör ändå grunna över den, för det är definitivt en kränkning att någon använder ens identitet.  Sedan kommer vi till det som faktiskt är straffbelagt. Det är rader av kriminella handlingar där man har skaffat sig tillgång till en annans identitet. Det finns säkert ett och annat problem i lagstiftningen, men jag vill påstå att det framför allt handlar om metodik och utredningskompetens. Hur ska man hantera det hela? En svårighet på nätet är ofta att komma åt vem det är som utger sig för att vara en viss person. Det är ju tillåtet för oss alla att kalla oss för vad som helst och öppna Facebookkonton och annat. Det där är lite knepigt.  Det finns dock åtgärder som jag tycker är viktiga. Ett stort problem togs upp här, nämligen att man får varor som man inte har beställt. Grundregeln är att man inte behöver betala, men det blir väldigt mycket besvär. Där måste rutinerna hos företagen kunna förbättras, så att man faktiskt försäkrar sig om att varan verkligen är beställd. Där finns det en del som kan göras i det civila.  Ett annat fenomen som vi ser ganska mycket av är att man använder andras kontokortsnummer och identiteter. Där finns det möjligheter hos kontokortsföretag och andra att skärpa reglerna, så att man inte enkelt kan komma åt dessa uppgifter. Det är väl självklart att de ska skickas i rekommenderat brev och att man bör ha kontrollåtgärder för att säkerställa att kontokort kommer till rätt person.  Det finns alltså en rad möjligheter att göra säkerheten bättre. Det är ett ansvar som måste ligga på många olika aktörer.  Sedan ställer det till oerhört mycket besvär för den enskilde när sådant här sker. Därför är det viktigt, inte minst för oss konsumenter, att vi både i konsumentlagstiftningen och i annat konsumentstöd har en användarvänlighet. Det går att ta ett större ansvar själv när man ska handla på nätet, till exempel med e-legitimation. Problemet är att det är olika lätt att skaffa e-legitimation beroende på vilken bank man är kund hos och hur anvisningarna ser ut. Riksdagens ledamöter har säkert inga svårigheter med att skaffa sig dessa identitetskort på nätet, men för väldigt många är det både komplicerat och besvärligt. Här finns det anledning att arbeta för bättre användarvänlighet för att öka säkerheten.  Jag ser framför mig att vi behöver skärpa regelverk och metodik på en rad områden. Jag tycker att det är utmärkt att Rikspolisstyrelsen nu i särskild ordning tillsammans med Åklagarmyndigheten tar fram en handlingsplan för hur man ska arbeta mer effektivt mot bedrägerier i vid mening.   Jag ser precis som interpellanten att det finns ännu mer att göra här. Vi har också, som jag nämnde i mitt inledande svar, en del utredningar som arbetar med relevanta frågor. 

Anf. 5 MONICA GREEN (S):

Herr talman! Det går att problematisera detta. Det kan ses som en fördel att man kan komma åt kriminella personer enklare genom att vi har nätet. Om polisen hade möjligheter att få del av andra myndigheters uppgifter genom att få samköra register när man begär det kunde man också hitta brottslingar lättare. I så fall är nätet en tillgång där.  Tyvärr finns det dock för många hinder i detta. Polisen – åtminstone de poliser som jag har talat med – upplever många gånger att lagstiftningen släpar efter. De kan se en brottsling och begär ut en handling men får den inte tillräckligt snabbt. Särskilt gäller det gränsöverskridande brott där polisen begär handlingar från ett annat land om en viss person och inte får ut dem.  Tack vare nätet är vi nu internationella i mycket högre grad, men också brottsligheten är gränsöverskridande. Man kan sitta någon helt annanstans och lura av folk pengar i Sverige. Här måste vi snabba på och ge polisen de verktyg som behövs.   När det gäller konsumentskyddet är det precis som Gunnar Andrén sade i sitt inlägg tidigare. Man får varor utan att man har köpt dem. Man kan ha blivit uppringd trots att man är med i Nixregistret och har det här låset. Man ska inte behöva bli uppringd av dessa försäljare, men man blir uppringd ändå. Sedan har man plötsligt fått en vara hemskickad trots att man inte vill köpa den. Man har den plötsligt för påseende, och så blir det en massa problem med det.  Det behöver vi också se över. Man ska helt enkelt säga att det måste vara skriftligt. Man ska skriva under själv att man begär att köpa något. Det muntliga ska inte gälla.  Vittjande av kreditkort och bedrägerinummer är numera, enligt polisen, den fjärde vanligaste typen av brott. Dessutom hävdar de att mörkertalet är stort. Det kanske egentligen är ett ännu större brott än vad vi ser. Därför måste vi se till att polisen får de muskler som de behöver.  När jag har läst på inför den här debatten har jag sett att polisen hävdar att de får in 30 000 anmälningar om olika former av bedrägerier. Det är identitetsstölder och bedrägerier. I Stockholm är det närmare 1 000 ärenden per månad. Det är klart att man kan förstå att polisen undrar hur de ska agera och hur de ska ta itu med det här när de inte hinner med.  Polisen måste ha större muskler, men vi måste också jobba förebyggande med att i alla sammanhang berätta hur man ska vara så smart som möjligt som konsument och hur man ska bete sig på nätet för att inte bli lurad. Sedan kan man bli det ändå. Men det bästa är om vi har så mycket upplysning som möjligt om hur man ska agera som konsument för att inte hamna i det här läget och inte lämna ut sina egna uppgifter. 

Anf. 6 GUNNAR ANDRÉN (FP):

Herr talman! Jag tycker att det är viktigt att vi har den här debatten i riksdagen. Jag tackar Monica Green för att hon har ställt interpellationen. Jag tror att den berör många fler än dem vi ser dagligdags, åtminstone i tidningarna.  Jag ska uppehålla mig vid situationen när man blir tillskickad varor, för jag tror att det är ett stort problem för många. Jag skulle vilja fråga statsrådet något just när det gäller personnummersidan. Skulle man inte kunna tänka sig, när det gäller konsumentskyddet, att lägga lite större ansvar på de företag som skickar ut varorna så att de gör någon form av kontroll först? Det kanske till och med skulle vara någon form av straffansvar när man skickar varor till människor som absolut inte har beställt dem.  Monica Green! Man behöver inte ens ha tagit emot telefonsamtal, kan jag berätta, utan man får varan utan att ha haft någon kontakt över huvud taget. Det ställer egentligen bara till besvär för mottagaren och inte för företagen, som kanske är vana vid reklamationer och allt möjligt sådant.  Jag tycker för min del att det skulle finnas ett större ansvar när det gäller kontroll av personnummer och så vidare innan man skickar ut varan. Men i övrigt är jag nöjd med statsrådets svar. Jag är glad över att man har de här utredningarna.  Allra sist: Allt är inte lagstiftning. Man måste säga att företagen har ett stort ansvar utanför lagstiftningen när det gäller att inte bereda andra människor dessa problem som uppstår. Där tycker jag att Svensk Handel och så vidare inte har tagit sitt fulla ansvar. 

Anf. 7 Justitieminister BEATRICE ASK (M):

Herr talman! Jag håller med Monica Green om att internet har både en framsida och en baksida. Vi måste jobba med nackdelarna. Jag tycker att debatten också visar att det är många olika frågor som det handlar om.  Telefonförsäljare som skickar på människor varor för påseende är någonting som ibland ställer till det, eftersom äldre människor och andra har svårt att värja sig, och så blir det fel. Men just identitetsstöld, att någon påstår att man beställer något och att sedan fel person får varorna, är en annan typ av aktivitet där det blir ytterligare bekymmer.  Men har man inte beställt varorna är man inte heller skyldig att betala, utan man ska naturligtvis skicka tillbaka dem och påtala detta. Det går också att polisanmäla. Det finns information om det på Konsumentverkets hemsida som man kan använda.  Normalt, om man får mängder av varor hemskickade, kan man när man har gjort en polisanmälan också underrätta Posten. Då skickar de tillbaka per automatik. Det går alltså att hitta praktiska lösningar i fråga om just den delen.  Vi hade ett problem för något år sedan. Då gällde det kapning av lagfarter. Folk upptäckte helt plötsligt att andra hävdade att de hade köpt fastigheten, och på Lantmäteriet var man vänlig och ändrade lagfarten. Det här var ett allvarligt problem. Långt senare fick man nämligen reda på att man inte hade lagfart på den kåk som man trodde att man ägde. Det var bekymmersamt.  Där blev lösningen att vi ändrade rutinerna. Lantmäteriet fick en skyldighet att underrätta överlåtaren om beslut som man hade tagit när det gällde överlåtelse. Det gjorde att det direkt gick att reagera. På det sättet har vi fått stopp på den problematiken.  Motsvarande förändringar av rutiner ser jag i en del andra typer av ärenden som handlar om att utnyttja någon annans identitet. Genom att gå igenom rutiner försvårar man faktiskt det hela.  Det kom upp ett exempel på den kraftiga ärendeökningen. Ja, vi ser en stor ökning. E-handeln ökar men också alla möjliga bedrägliga beteenden på internet. Bluffakturor, till exempel, har tyvärr satts i system i organiserad kriminalitet.  Dess bättre har polis och åklagare arbetat upp åtminstone några ärenden i det fallet och sett systematiken i det hela. På det viset ökar man kunskapen när det gäller att angripa problemet. Man kan då hantera det hela genom att agera väldigt snabbt.  Det som också är viktigt i det sammanhanget är det arbete som vi har bedrivit och bedriver för att man inte ska titta på det enstaka brottet. Man kan ha lurat Greta Larsson på 2 000 kronor. Det verkar inte vara ett så stort ärende. Men när man har förmågan att se på det metodiskt ser man att detta har gjorts i 1 000 fall. Då börjar vi prata om pengar. Det är så man måste sätta ihop ärendena i sina utredningar för att se omfattningen. Det här är en mjölkkossa som används i organiserad kriminalitet, som vi nu är på spåren.  Jag ser med stort allvar på de här frågorna, och vi har med oss dem när vi tittar på både regelverk och rutiner. Men jag konstaterar att den enkla och snabba lösningen inte riktigt finns till hands direkt. Det handlar om att också reagera på de praktiska fallen och se till att rutinerna fungerar. Sedan måste vi naturligtvis bli mycket mer kunniga när det gäller att arbeta polisiärt.  Jag delar uppfattningen att mycket av det här är ett gränsöverskridande arbete där samarbete är nödvändigt.  Sedan har vi det här med hur polisen enkelt får information. Ja, där har vi den fråga som vi ofta diskuterar. Hur mycket information handlar det om, och hur lätt ska man kunna komma åt det som gäller olika typer av datauppgifter och annat? Det brottas vi med återkommande. Det lär vi fortsätta att göra, för de upplysningarna behövs ibland. 

Anf. 8 MONICA GREEN (S):

Herr talman! Jo, jag är medveten om att det blir många frågor vi diskuterar samtidigt. Det är också ett bevis på att vi nu lever genom nätet. Därför agerar vi på nätet med hela våra liv. Vi handlar och vi umgås och vi gör allting genom nätet. Då kommer alla de här frågorna plötsligt upp. Jag håller med Beatrice Ask om att det blir väldigt många frågor att diskutera samtidigt.  Det handlar om stöld av egendom, som justitieministern tar upp. Det handlar om bluffakturor. Det handlar om att man plötsligt har blivit målvakt. Det handlar om den personliga integriteten och om sexuella övergrepp och sådana saker.  Det finns otroligt mycket som gör att vi måste agera. Jag har full förståelse för att man måste beta av och att man måste se till att det för varje område blir skarpare lagstiftning. Vi måste hänga med i den här takten, eftersom vi vet att utvecklingen inte kommer att stanna. Det kommer hela tiden att gå snabbare och snabbare. Vi har själva bejakat det. Då vet vi att det kommer att bli så även fortsättningsvis. Det kommer att gå fortare och fortare. Vi måste därför stoppa dessa bedrägerier och kreditkortsvittjningar.  Jag måste även nämna en annan sak eftersom det är så aktuellt, och det handlar om sms-lånen som ju också visar på bredden i det här. Nu sker en otroligt aggressiv marknadsföring där man lurar av ungdomar stora summor pengar mitt i natten, och man tar inget som helst ansvar för att man själv har lånat ut pengarna till denna ockerränta. Jag håller därför med Gunnar Andrén om att här borde faktiskt företagen stå sitt eget kast. Lånar de ut till en 19-åring 10 000 mitt i natten borde de få skylla sig själva. Det borde inte vara 19-åringens fel. 

Anf. 9 Justitieminister BEATRICE ASK (M):

Herr talman! Om vi börjar i änden med identitetsstölder och den typen av brott måste vi fortsätta att arbeta med de olika frågorna. Jag tycker också att den tillsynsverksamhet som Konsumentverket har gjort när det gäller e-handeln visar att man tar det på allvar, och där finns det en del saker att följa upp.  Jag delar också uppfattningen att identitetsstölder principiellt och i våra normer och värderingar faktiskt är olagligt. Det finns dock en svårighet att generellt kriminalisera just detta, eller jag kan i vart fall se att det kräver väldigt många överväganden. Av det skälet måste vi säkerställa att polis och åklagare har rätt angreppssätt när det gäller att utreda och lagföra de brott som sker när identiteter har stulits.  Det finns också anledning att arbeta väldigt metodiskt för att säkerställa att kontokortsföretag, banker och andra har rutiner och ser till säkerhetsarbetet och att de också skaffar sig en användarvänlighet.  Sedan måste man också bedriva ett långsiktigt arbete för att göra oss konsumenter till kritiska konsumenter. Det är ju väldigt lätt att halka dit när man ser en rolig grej som man vill beställa. Man tar inte reda på vad som finns, och då är det lätt att bli lurad, vilket många blir. Konsumentverket har en checklista på sin hemsida som man kan använda sig av, och det är naturligtvis någonting som vi måste fortsätta att sprida.  Sedan har vi, vilket är ett helt annat ämne, de sms-lån som Monica Green nämner, och det är också ett stort problem att ta på stort allvar. Där har vi i riksdagen beslutat om skärpta regler när det gäller kreditprövning, men den granskning som nyligen har gjorts visar att man ju inte har genomfört eller inte följer de reglerna. Där finns det alltså anledning att göra ett omtag. Det är klart att regler som vi har bestämt måste följas, annars har vi inte kommit någonstans.    Överläggningen var härmed avslutad. 

14 § Bordläggning och beslut om förlängd motionstid

  Anmäldes och bordlades  Proposition 
2011/12:171 Samverkan för att förebygga ungdomsbrottslighet 
  EU-dokument 
KOM(2012)473 Grönbok Kunskap i havsfrågor 2020 från kartläggning av havsbotten till havsprognoser 
  Kammaren biföll talmannens förslag att motionstiden för ovanstående proposition skulle förlängas till onsdagen den 3 oktober. 

15 § Anmälan om interpellationer

  Anmäldes att följande interpellationer framställts   
den 27 augusti

2011/12:444 Trängselskatt för utländska fordon 
av Lars Johansson (S) 
till finansminister Anders Borg (M) 
2011/12:445 Tonnageskatt eller utflaggning 
av Lars Johansson (S) 
till finansminister Anders Borg (M) 

den 31 augusti

2011/12:447 Patientens ställning utifrån behov i vården 
av Gunilla Svantorp (S) 
till socialminister Göran Hägglund (KD) 
2011/12:448 Tobaksdirektivet 
av Kenneth G Forslund (S) 
till statsrådet Maria Larsson (KD) 

den 3 september

2011/12:449 Järnvägsinvesteringar 
av Peter Hultqvist (S) 
till statsrådet Catharina Elmsäter-Svärd (M) 

Interpellationerna redovisas i bilaga som fogats till riksdagens snabbprotokoll tisdagen den 18 september. 

16 § Anmälan om frågor för skriftliga svar

  Anmäldes att följande frågor för skriftliga svar framställts   
den 24 augusti

2011/12:733 Kommande miljöbilsdefinition i relation till nollvisionen 
av Leif Pettersson (S) 
till statsrådet Catharina Elmsäter-Svärd (M) 

den 27 augusti

2011/12:734 Faktureringstider och faktureringsavgifter 
av Peter Persson (S) 
till justitieminister Beatrice Ask (M) 
2011/12:735 Strandsatta svenskar i Syrien 
av Robert Halef (KD) 
till utrikesminister Carl Bildt (M) 

den 28 augusti

2011/12:736 Kris på Migrationsverket och asylmissbruk 
av Björn Söder (SD) 
till statsrådet Tobias Billström (M) 

den 29 augusti

2011/12:737 Ett nytt toxikologiskt institut i Astra Zenecas gamla lokaler i Södertälje 
av Mats Pertoft (MP) 
till utbildningsminister Jan Björklund (FP) 

den 30 augusti

2011/12:738 Hinder för sjukvårdspersonal att arbeta ideellt 
av Solveig Zander (C) 
till socialminister Göran Hägglund (KD) 

den 3 september

2011/12:739 Kalkbrytningen i Ojnareskogen 
av Jens Holm (V) 
till miljöminister Lena Ek (C) 
2011/12:740 The Reproductive Health Bill i Filippinerna 
av Carina Hägg (S) 
till statsrådet Gunilla Carlsson (M) 

den 4 september

2011/12:741 Bristande beredning av skatteförändringar 
av Anders Karlsson (S) 
till finansminister Anders Borg (M) 
2011/12:742 Höjd hastighetsgräns för vissa bussar 
av Lars Mejern Larsson (S) 
till statsrådet Catharina Elmsäter-Svärd (M) 
2011/12:743 Mjölkböndernas situation 
av Ann-Kristine Johansson (S) 
till landsbygdsminister Eskil Erlandsson (C) 
2011/12:744 Hemliga inspektioner på apotek 
av Catharina Bråkenhielm (S) 
till socialminister Göran Hägglund (KD) 

den 5 september

2011/12:745 Helikopterflottiljens verksamhet på Såtenäs 
av Allan Widman (FP) 
till försvarsminister Karin Enström (M) 
2011/12:746 Brist på lärare inom matematik och naturvetenskap 
av Phia Andersson (S) 
till utbildningsminister Jan Björklund (FP) 
den 6 september

2011/12:747 Skydd i folkbokföringen 
av Hans Hoff (S) 
till finansminister Anders Borg (M) 
2011/12:748 Flytt av helikopterflottiljen i Såtenäs 
av Kent Härstedt (S) 
till försvarsminister Karin Enström (M) 
2011/12:749 De politiska ungdomsförbundens tillträde till skolan 
av Pyry Niemi (S) 
till statsrådet Birgitta Ohlsson (FP) 
2011/12:750 Kooperationens år 
av Krister Örnfjäder (S) 
till näringsminister Annie Lööf (C) 
2011/12:751 Ny fastighetsavgift 
av Marie Nordén (S) 
till finansminister Anders Borg (M) 
2011/12:752 Statsstöd till läxhjälpsindustrin 
av Anders Karlsson (S) 
till finansminister Anders Borg (M) 

Frågorna redovisas i bilaga som fogats till riksdagens snabbprotokoll tisdagen den 18 september. 

17 § Anmälan om skriftliga svar på frågor

  Anmäldes att skriftliga svar på följande frågor inkommit   
den 28 augusti

2011/12:726 Vision för mjölken 
av Carina Hägg (S) 
till landsbygdsminister Eskil Erlandsson (C) 

den 29 augusti

2011/12:714 Sanktioner kring telekomföretag i Syrien 
av Åsa Romson (MP) 
till utrikesminister Carl Bildt (M) 

den 30 augusti

2011/12:727 Sexualiserat våld i konflikter 
av Carina Hägg (S) 
till utrikesminister Carl Bildt (M) 
2011/12:729 Kongo, DRK 
av Carina Hägg (S) 
till utrikesminister Carl Bildt (M) 

den 31 augusti

2011/12:728 Missiler i Turkiet 
av Carina Hägg (S) 
till utrikesminister Carl Bildt (M) 

den 5 september

2011/12:731 Tonnageskatt 
av Kent Härstedt (S) 
till finansminister Anders Borg (M) 

den 6 september

2011/12:732 Nya dokument i tyska Stasiarkiven 
av Thoralf Alfsson (SD) 
till justitieminister Beatrice Ask (M) 

Svaren redovisas i bilaga som fogats till riksdagens snabbprotokoll tisdagen den 18 september. 

18 § Kammaren åtskildes kl. 13.33.

    Förhandlingarna leddes av talmannen.      Vid protokollet 


CLAES MÅRTENSSON 


/Eva-Lena Ekman