Riksdagens protokoll 2009/10:21 Måndagen den 2 november

ProtokollRiksdagens protokoll 2009/10:21

Kammarens protokoll

I kammarens protokoll finns allt som sägs i kammaren nedskrivet. I protokollet står det också hur partierna har röstat. Ett snabbprotokoll publiceras ungefär sex timmar efter att dagens sista debatt i kammaren är slut. Det slutliga protokollet är färdigt efter några veckor.

PDF
Riksdagens protokoll 2009/10:21 Måndagen den 2 november Kl. 11:00 - 11:21

1 § Justering av protokoll

  Justerades protokollen för den 19, 20, 21, 22 och 23 oktober. 

2 § Anmälan om kompletteringsval till Riksrevisionens styrelse

  Andre vice talmannen meddelade att Moderata samlingspartiets riksdagsgrupp på grund av uppkommen vakans anmält Elisabeth Svantesson som ledamot i Riksrevisionens styrelse.    Andre vice talmannen förklarade vald till    ledamot i Riksrevisionens styrelse  
Elisabeth Svantesson (m) 

3 § Meddelande om information från regeringen

  Andre vice talmannen meddelade att tisdagen den 3 november kl. 13.00 skulle statsrådet Cecilia Malmström (fp) lämna information från Europeiska rådets möte den 29 och 30 oktober.  

4 § Meddelande om frågestund

  Andre vice talmannen meddelade att vid frågestunden torsdagen den 5 november kl. 14.00 skulle följande statsråd närvara:  Utbildningsminister Jan Björklund (fp), miljöminister Andreas Carlgren (c), statsrådet Gunilla Carlsson (m), arbetsmarknadsminister Sven Otto Littorin (m) och integrations- och jämställdhetsminister Nyamko Sabuni (fp). 

5 § Meddelande om aktuell debatt

  Andre vice talmannen meddelade att på begäran av Socialdemokraternas riksdagsgrupp skulle en aktuell debatt om Försäkringskassans långa handläggningstider anordnas tisdagen den 10 november kl. 13.00.    Från regeringen skulle statsrådet Cristina Husmark Pehrsson delta.    Den inkomna skrivelsen hade följande lydelse:    Till talmannen 
Socialdemokraterna begär aktuell debatt med anledning av de långa handläggningstiderna hos Försäkringskassan  
I morse rapporterade Sveriges Radios Ekoredaktion om långa handläggningstider hos Försäkringskassan. Det får svåra konsekvenser för den enskilde individen.  Sedan den borgerliga regeringen tillträdde har Försäkringskassan implementerat en lång rad komplicerade reformer på kort tid som har krävt en omfattande administration samtidigt som stora omorganisationer genomförts och resurserna inte varit tillräckliga.  Mot denna bakgrund begär Socialdemokraterna i riksdagen en aktuell debatt.   Stockholm den 22 oktober 2009 
För Socialdemokraterna i riksdagen 
Sven-Erik Österberg  
Gruppledare 

6 § Svar på interpellation 2009/10:35 om miljösmarta livsmedelsråd

Anf. 1 Jordbruksminister ESKIL ERLANDSSON (c):

Fru talman! Jacob Johnson har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att kombinera en god miljöhänsyn med principen om varors fria rörlighet och hur jag avser att bemöta kommissionens invändningar mot Livsmedelsverkets miljösmarta matval.  Först vill jag betona att mitt svar på interpellationen är begränsat till att enbart omfatta livsmedel. Jag vill vara tydlig med det eftersom frågan i interpellationen är så ställd att alla typer av varor kan omfattas. Samtidigt utgår jag från att interpellanten bara avser livsmedel i sin fråga. Mitt svar fokuserar också på de delar av matråden som mötts av kritik. Samtidigt vill jag betona att det endast är på några få punkter som råden kritiserats.  Min vision är att de gröna näringarna, där livsmedelsproduktionen är en viktig del, ska bruka naturresurserna utan att förbruka dem. Det är viktigt att produktionen av livsmedel är hållbar. Regeringen satsar stora resurser på ett miljövänligare jordbruk. Som exempel vill jag nämna att man inom ramen för landsbygdsprogrammet kommer att satsa närmare 380 miljoner kronor de närmaste fyra åren för att hjälpa de areella näringarna att ställa om till en klimatsmart produktion. Syftet med dessa medel är att stimulera till ökad kunskap om hur näringen kan reducera sina utsläpp av växthusgaser och stimulera näringen att bidra till en hållbar produktion av förnybar energi.   Vi ser i dag också ett stort intresse för miljö- och klimatfrågor hos konsumenterna, och det gäller inte minst livsmedel. Man vill konsumera på ett hållbart sätt, och detta vill jag stödja. Medborgarnas engagemang för de här viktiga frågorna ska vi ta till vara. Livsmedelsverkets arbete med att ta fram miljösmarta matval syftar till att vara ett stöd för de konsumenter som vill göra sina matinköp utifrån både hälso- och miljöhänsyn.  Regeringen har prioriterat klimatfrågan mycket högt, och som en del i det har medel avsatts till Livsmedelsverket för att förstärka myndighetens klimatarbete. Livsmedelsverket fortsätter att arbeta med bland annat ett projekt om hur svinnet i livsmedelskedjan ska kunna minska.  Livsmedelsverkets miljösmarta matval notifierades hos kommissionen. Kommissionen ansåg att delar av råden kunde anses strida mot principen om fri rörlighet av varor inom EU.   När det gäller hur Sverige ska bemöta kommissionens utlåtande bereds detta för närvarande av Livsmedelsverket och andra berörda myndigheter. Det är därför för tidigt för mig att uttala mig om hur Sverige kommer att agera. Sannolikt kommer Sverige att kunna lämna ett svar i slutet av november. Min förhoppning är att det går att formulera matråd till konsument utan att det strider mot principen om fri rörlighet eller andra överenskommelser.   De miljösmarta matvalen är ett exempel på hur man skulle kunna verka för att konsumenterna ska ha de verktyg och möjligheter som behövs för att göra sina val. Att konsumenterna har möjlighet att välja är en viktig del i min vision om att bruka utan att förbruka. 

Anf. 2 JACOB JOHNSON (v):

Fru talman! Tack, jordbruksministern, för svaret!  Den här interpellationen kan ses mot bakgrund av diskussionen om livsmedelsproduktionens och livsmedelskonsumtionens miljö- och klimatpåverkan, som är en stor och viktig fråga. Den utgör ungefär 20 procent av den totala klimatpåverkan. Inte minst hänger det ihop med vår köttkonsumtion och boskapsuppfödningen – den har jag och jordbruksministern haft debatter om tidigare.  Jag har framfört att det vore bra att ha en strategi för hur vi kan minska vår köttkonsumtion i Sverige och till exempel gå tillbaka till den nivå som vi hade vid EU-inträdet. Det skulle kunna vara ett delmål.  Jag tycker nog att de förslag till miljösmarta matval som Livsmedelsverket har tagit fram går lite grann i den riktningen. Det lyfts fram att man kan välja vilket slags kött man ska äta och att man kan minska köttkonsumtionen och så vidare. På det sättet välkomnar jag förslagen om miljösmarta matval.  Detta är någonting som inte bara Livsmedelsverket arbetar med, utan det är många andra organisationer och myndigheter som också tar upp de här frågorna. Det är till exempel Konsumentverket, Naturskyddsföreningen och Naturvårdsverket – för att nämna en blandad skara.  Livsmedelsverket har då tagit fram det här. Det hör lite grann till historien att jag sitter i Livsmedelsverkets insynsråd, så jag följer de här frågorna och kunde läsa det förslag som togs fram i maj. Det anmäldes den 15 maj till EU-kommissionen för notifiering, som det kallas, en granskning. EU-kommissionen och även Rumänien har haft invändningar.  Jordbruksministern har i sitt svar inte riktigt kommenterat vad det är som är problemet och i konflikt med principen om den fria rörligheten. Det finns några nyckelord i de här råden. Det finns nämligen ett råd om att man i vissa sammanhang kan konsumera närproducerade eller lokalt producerade livsmedel. Det slår EU-kommissionen ned på och tycker att det är ett handelshinder och att det strider mot principen om den fria rörligheten.  Samtidigt stadgas det i EU, så att säga, att miljöskäl är en relevant aspekt att väga in. Det är liksom den springande punkten.  Vi får väl se hur jordbruksministern så småningom kommer att svara EU-kommissionen. Svaret, som nu håller på att utarbetas av Livsmedelsverket, kommer nämligen så småningom också upp på Jordbruksdepartementets bord för godkännande.  Men den springande punkten är det här med lokalproducerat och närproducerat. Det har naturligtvis att göra med transporternas miljöpåverkan. Långa transporter av frukt och grönsaker, inte minst, innebär att man konsumerar fossila bränslen. Det ökar ju klimatpåverkan och miljöpåverkan. Det är naturligtvis också därför som det föreslås att man ska kunna äta till exempel säsongsodlade närproducerade grönsaker och frukter. Det är positivt av miljö- och klimatskäl.  Jag vill då fråga jordbruksministern: Vad anser jordbruksministern själv? Är det bra av transportskäl och miljöskäl att äta närproducerade livsmedel? 

Anf. 3 Jordbruksminister ESKIL ERLANDSSON (c):

Fru talman! För det första skulle jag vilja inleda den här debatten med att säga att det är min fulla och fasta övertygelse att det går att kombinera principen om varors fria rörlighet inom EU med ett aktivt och gott klimat- och miljöarbete.  Enligt min uppfattning är miljöhänsyn i olika sammanhang inte bara en nationell fråga, utan det är ett ansvar. Ansvaret för miljön har vi tillsammans med andra. Vi måste arbeta på den internationella arenan med den här typen av saker.  För det andra, när det gäller att jag ska uttala mig om det svar som komma skall kan jag inte det i dag, eftersom det för närvarande bereds av ansvariga myndigheter och den processen inte är avslutad. Men generellt kan jag säga, i det här sammanhanget och i många andra sammanhang, att det inte alltid är lätt att utforma råd så att de blir enkla för den som ska använda råden, i det här fallet konsumenten. Det handlar om att konsumenten ska förstå de råd som ges samtidigt som de inte får bli så förenklade att man riskerar att de inte ger en korrekt bild av den verklighet som vi befinner oss i.  För det tredje skulle jag i det här sammanhanget vilja säga, såväl som det går att säga i andra sammanhang, att det inte är första gången som vi försöker att förena olika mål som vi har i vår politik. Vi försöker att göra det på en övergripande nivå, det vill säga inom regeringsarbetet, för ibland står olika intressen mot varandra. Så är det i det här fallet också. I det här fallet är det vårt klimatarbete som står mot principen om att varor ska ha fri rörlighet.  Så till Jacob Johnsons direkta fråga. Det råd som jag brukar ge när jag är ute och talar med människor och som jag ofta använder i debattsammanhang är att för att vara klimatsmart ska man inte slänga någon mat. Man ska använda den mat som produceras. Det gäller i alla de led som mat hanteras. Det är det mest klimatsmarta man kan göra, att inte låta mat förfaras i något led.  I dag förfars väldigt mycket mat i de olika leden, från fältet till bordet, från jorden till bordet. Jag tycker att vi ska hjälpas åt att se till att mindre mat förfars genom att svinn uppkommer eller att den förstörs av fukt och mögel och vad det nu kan vara i alla de led som mat hanteras.  Det andra rådet jag brukar ge är att man ska gå eller cykla i stället för att använda bilen när man handlar mat. Är det för långt ska man i första hand använda kollektiva transportmedel, för där ligger också en stor påverkan på det klimat som vi har runt omkring oss.   För det tredje brukar jag komma in på om mat ska vara framställd nära. Det är en mycket svår frågeställning, för det beror ofta på var maten är beredd. Det är inte alltid som den närproducerade maten är beredd i omgivningen. Den kanske har transporterats väldigt långa sträckor. Men nu är det alltså ett arbete på gång på den privata sidan för att försöka ta fram miljöparametrarna för vad som är närproducerat, för den frågan går det inte att svara på i dag. 

Anf. 4 JACOB JOHNSON (v):

Fru talman! Jordbruksministern är väldigt försiktig och tassar verkligen runt juridiken med lätta steg. Han vågar knappt ta ordet lokalproducerat eller närproducerat i sin mun.  Han lyfter upp andra saker som att man inte ska slänga mat i onödan. Naturligtvis är det en viktig del att vara varsam med den mat som man köper och verkligen använda den. Jag kan också instämma i rådet att man när man åker och handlar i möjligaste mån ska åka kollektivt eller cykla eller gå. Naturligtvis håller jag med om det.  Men andra länder, jordbruksministern, är inte så försiktiga, såvitt jag känner till, när det gäller att använda ord som närproducerat och lokalproducerat. Jag tror till exempel att man i både Danmark och England ger råd att man ska använda säsongens frukt och grönt producerat i närområdet eller liknande formuleringar. De har kanske inte anmält det till EU-kommissionen. De kanske inte har varit så försiktiga. De kanske inte har varit så hovsamma utan har tyckt att med lite sunt förnuft kan man bestämma det själv.  Sverige som ska vara bäst i klassen har skickat in det här och har nu fått de här invändningarna. Dessutom har det kommit till min kännedom att EU-kommissionen själv har bedrivit en informationskampanj som heter Ta kontroll! Där kan man bland annat läsa: Ät lokalt producerade säsongslivsmedel!  Jag vet inte om EU-kommissionen har många olika avdelningar. De har en juridisk avdelning som granskar inkommande handlingar från medlemsländer och kanske en informationsavdelning som går ut med det de tycker är sunt förnuft. Jag tycker att vi i Sverige också borde kunna tillämpa sunt förnuft.   Jag hoppas verkligen att Sverige i sin beredning och sitt svar kan hävda att vi kan använda sunt förnuft. För det är klart att närproducerade, lokalt producerade livsmedel har lägre miljöbelastning. Kanske kan man lösa den här problematiken, jordbruksministern, med att byta orden lokalproducerad och närproducerad till korttransporterad. Kan det vara en lösning, jordbruksministern? 

Anf. 5 Jordbruksminister ESKIL ERLANDSSON (c):

Fru talman! För att svara konkret på den sista frågan säger jag: Det är ett inspel i debatten. Jag tar det till mig.  Låt mig i övrigt kommentera replikomgången med att säga att Sverige har valt att notifiera Livsmedelsverkets miljösmarta matråd för att vi vill verka för en öppenhet i processen. Vi vill att alla ska veta om det här och kanske också ta till sig något som vi har kommit fram till är bra.   Att notifiera innebär att man sprider kunskap om att man har tagit fram något och vill göra något åt en problematik som finns i sammanhanget. Vi har också valt att notifiera det här från svensk sida för att vi är bland de första i Europa att ta fram den här typen av råd, vilket för mig bevisar att vi ligger i framkant på det här området.  Ett annat skäl är, som jag har sagt flera gånger, att vi är en stor vän av internationell handel i vårt land. Det är viktigt att vi säkerställer att de råd, anvisningar, avtal och liknande som vi har nationellt överensstämmer med de internationella avtal som vi har anslutit oss till och som vi därmed ska följa.  Låt mig därtill igen uttala att det här inte är det enda exemplet på att olika politikområden är svåra att förena. Det är av det skälet som jag är angelägen om den här debatten och att vi notifierar så att vi vet att vi inte går i strid med två eller flera politikområden. Det är det sista och avgörande skälet till att vi har valt att notifiera. 

Anf. 6 JACOB JOHNSON (v):

Fru talman! Vi får avvakta hur den här processen löper vidare. Jag ska följa ärendet och Jordbruksdepartementets svar. Livsmedelsverkets förslag till miljösmarta matval är till exempel formulerat ”Välj säsongsanpassade och närodlade grönsaker!” eller ”Välj närodlade frukter och bär när de finns!”.   Jag tycker att det är en självklarhet att det är bra för klimatet och bra för miljön att man inte transporterar frukter och bär långa sträckor om de nu finns att tillgå i Sverige. Samma sak gäller säsongsanpassade och närodlade grönsaker. Det är en självklarhet. Det är märkligt att EU-kommissionen har synpunkter på detta.   Jag kommer att följa den här frågan. Jag vet att det kommer att vara något slags EU-möte i Lund som ska handla om de här frågorna i november i samband med att svaret ska lämnas. Jag hoppas verkligen att ministern då kan redovisa ett tydligt svar från svensk sida som försvarar de råd som Livsmedelsverket har gett. 

Anf. 7 Jordbruksminister ESKIL ERLANDSSON (c):

Fru talman! Jag tackar Jacob Johnson för interpellationen. Jag tycker att den är viktig av det skälet att vi ska bruka utan att förbruka våra naturresurser. Det gäller inte minst på livsmedelsområdet. Vi måste ha en uthållighet i produktionen samtidigt som produktionen måste bli både mer miljösmart och mer klimatsmart.  Jag är övertygad om att det går att förena mina mål som jag vet också är Jacob Johnsons med det arbete som vi bedriver för att öka den internationella handeln. Handel föder välstånd. Det i sin tur leder till, hoppas och tror jag, att fler munnar kan mättas i världen. I dag har vi över en miljard människor som inte kan äta sig mätta alla årets dagar, och det tycker jag att vi tillsammans ska hjälpas åt att ändra på.  Ett sätt att göra det är att öka välståndet så att människor har bättre råd att skaffa den mat de behöver för att vara mätta alla årets dagar, samtidigt som detta självklart måste göras på ett miljösmart sätt. Det är vår uppgift att hitta vägar som kan förena dessa båda saker.    Överläggningen var härmed avslutad. 

7 § Anmälan om inkomna uppteckningar från EU-nämndssammanträde

  Andre vice talmannen anmälde att uppteckningar från EU-nämndens sammanträde fredagen den 16 oktober inkommit. 

8 § Anmälan om inkomna faktapromemorior om förslag från Europeiska kommissionen

  Andre vice talmannen anmälde att följande faktapromemorior om förslag från Europeiska kommissionen inkommit och överlämnats till utskott:  2009/10:FPM16 Viseringsfrihet på Västra Balkan – Ändring av viseringsförordningen KOM(2009)366 till socialförsäkringsutskottet 
2009/10:FPM18 Gemenskapens tillträde till fördraget om internationell järnvägstrafik (COTIF) KOM(2009)441 till trafikutskottet 
2009/10:FPM20 EG:s tillträde till 2007 års Haagkonvention om underhållsbidrag KOM(2009)373 till civilutskottet  
2009/10:FPM21 Framtida finansiell tillsyn i EU KOM(2009)499, KOM(2009)500, KOM(2009)501, KOM(2009)502, KOM(2009)503, SEC(2009)1234, SEC(2009)1235 till finansutskottet 
2009/10:FPM22 Busspassagerarförordningen KOM(2008)817 till civilutskottet 

9 § Hänvisning av ärenden till utskott och beslut om förlängd motionstid

  Föredrogs och hänvisades  Propositioner 
2009/10:37 och 38 till utrikesutskottet 
2009/10:40 och 41 till skatteutskottet  
2009/10:45 till socialförsäkringsutskottet 
  Kammaren biföll talmannens förslag att motionstiden för prop. 2009/10:41 skulle förlängas till onsdagen den 11 november.  

10 § Bordläggning

  Anmäldes och bordlades  Propositioner 
2009/10:46 Oberoendet i den kommunala revisionen 
2009/10:47 Ändringar i reglerna om beskattning av underskottsföretag 
2009/10:54 Förändrad ägarstruktur i Aktiebolaget Svensk Bilprovning, m.m. 
 
Skrivelse 
2009/10:53 En strategi för ungdomspolitiken 
  Motioner 
med anledning av prop. 2009/10:27 Obligatorisk befattningsutbildning för nyanställda rektorer 
2009/10:Ub1 av Marie Granlund m.fl. (s, v, mp) 
 
med anledning av prop. 2009/10:30 Stabilitetsavgift 
2009/10:Fi3 av Ulla Andersson m.fl. (v) 
 
med anledning av prop. 2009/10:31 Genomförande av skyddsgrundsdirektivet och asylprocedurdirektivet 
2009/10:Sf3 av Veronica Palm m.fl. (s)  
2009/10:Sf4 av Kalle Larsson m.fl. (v) 
2009/10:Sf5 av Bodil Ceballos (mp) 
 
med anledning av prop. 2009/10:32 Fordonsbesiktning 
2009/10:T3 av Karin Svensson Smith m.fl. (mp, s, v) 
 
med anledning av prop. 2009/10:33 Vissa fastighetsrättsliga skattefrågor 
2009/10:Sk3 av Lars Johansson m.fl. (s, v, mp) 
 
med anledning av skr. 2009/10:43 Utnämningspolitiken 
2009/10:K2 av Berit Andnor m.fl. (s) 
  Näringsutskottets betänkanden 
2009/10:NU6 Genomförande av tjänstedirektivet  
2009/10:NU5 Regelförenklingsarbetet  
 
Finansutskottets betänkande 
2009/10:FiU8 Villkoren för Sveriges kredit till Island  
 
Trafikutskottets betänkande 
2009/10:TU3 Anslutning till och genomförande av barlastvattenkonventionen  
  Socialutskottets betänkande 
2009/10:SoU4 Redovisning av fördelning av medel från Allmänna arvsfonden under budgetåret 2008  
 
Skatteutskottets betänkande 
2009/10:SkU2 Beskattning av utomlands bosatta artister, m.fl. 
 
Kulturutskottets betänkande 
2009/10:KrU2 Överenskommelsen mellan regeringen, idéburna organisationer inom det sociala området och Sveriges Kommuner och Landsting  
 
Miljö- och jordbruksutskottets betänkanden 
2009/10:MJU3 Eftersök av trafikskadat vilt  
2009/10:MJU5 Övergripande miljöfrågor  
2009/10:MJU6 Miljöbalkens försäkringar och avhjälpande av förorenade områden samt avfall, kretslopp och återvinning  
2009/10:MJU7 En ny organisation för veterinär service och vid utbrott av smittsamma djursjukdomar  
2009/10:MJU9 Hållbart skydd av naturområden  
 
Utrikesutskottets betänkanden 
2009/10:UU6 Verksamheten inom Europarådet under 2008  
2009/10:UU7 Verksamheten inom Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE) under år 2008  

11 § Anmälan om interpellationer

  Anmäldes att följande interpellationer framställts    den 26 oktober  
 
2009/10:60 A-kassan 
av Berit Högman (s) 
till arbetsmarknadsminister Sven Otto Littorin (m) 
2009/10:61 Tjänstledighet för uppdrag inom kyrkan 
av Berit Högman (s) 
till arbetsmarknadsminister Sven Otto Littorin (m) 
2009/10:62 Ungdomsarbetslösheten i Stockholmsregionen 
av Veronica Palm (s) 
till arbetsmarknadsminister Sven Otto Littorin (m) 
2009/10:63 Pensionärsskatten och jämställdheten 
av Laila Bjurling (s) 
till finansminister Anders Borg (m) 
2009/10:64 Pensionärsskatten 
av Thomas Strand (s) 
till finansminister Anders Borg (m) 
2009/10:65 Pensionärsuppgörelsen, pensionärsskatten och Göteborg 
av Siw Wittgren-Ahl (s) 
till finansminister Anders Borg (m) 
2009/10:66 Skillnad i beskattning mellan pensionärer och förvärvsarbetande 
av Lars Johansson (s) 
till finansminister Anders Borg (m) 
2009/10:67 Rehabilitering för soldater i utlandstjänstgöring 
av Monica Green (s) 
till försvarsminister Sten Tolgfors (m) 
 
den 27 oktober  
 
2009/10:68 Statens ansvar för utvecklingen i Västernorrland 
av Hans Stenberg (s) 
till näringsminister Maud Olofsson (c) 
2009/10:69 Pensionärsskatten 
av Lars U Granberg (s) 
till finansminister Anders Borg (m) 
2009/10:70 Pensionärerna och skatten 
av Lennart Axelsson (s) 
till finansminister Anders Borg (m) 
 
den 28 oktober  
 
2009/10:71 Växande skuldsättning och pensionärsskatten 
av Phia Andersson (s) 
till finansminister Anders Borg (m) 
2009/10:72 Den svenska djurskyddslagstiftningen 
av Ann-Kristine Johansson (s) 
till jordbruksminister Eskil Erlandsson (c) 
2009/10:73 Pensionärsskatten i Stockholmsregionen 
av Christina Axelsson (s) 
till finansminister Anders Borg (m) 
2009/10:74 Pensionärsskatten i Skåne 
av Christin Hagberg (s) 
till finansminister Anders Borg (m) 
2009/10:75 Pensionärernas högre skatt och Gävleborgs utveckling 
av Åsa Lindestam (s) 
till finansminister Anders Borg (m) 
2009/10:76 Fakturamodellen, fusk och bedrägeri 
av Lars Johansson (s) 
till finansminister Anders Borg (m) 
2009/10:77 Sparbankers framtid 
av Ulla Andersson (v) 
till statsrådet Mats Odell (kd) 
2009/10:78 En samlad regionalpolitisk utvecklingsstrategi för hela Sverige 
av Peter Hultqvist (s) 
till näringsminister Maud Olofsson (c) 
2009/10:79 Förhållandet mellan förskola och skola 
av Peter Hultqvist (s) 
till utbildningsminister Jan Björklund (fp) 
2009/10:80 Gränsproblematiken 
av Lars Mejern Larsson (s) 
till arbetsmarknadsminister Sven Otto Littorin (m) 
2009/10:81 Beskattningen av förtidspensionärer 
av Ronny Olander (s) 
till finansminister Anders Borg (m) 
2009/10:82 Skatteverkets resurser för skattekontroll 
av Hans Olsson (s) 
till finansminister Anders Borg (m) 
 
den 29 oktober  
 
2009/10:83 Beskattning av pension 
av Alf Eriksson (s) 
till finansminister Anders Borg (m) 
 
den 30 oktober  
 
2009/10:84 Jämställdhetsintegrering hos Sveriges myndigheter 
av Esabelle Dingizian (mp) 
till integrations- och jämställdhetsminister Nyamko Sabuni (fp) 
 
den 2 november  
 
2009/10:85 Dagsaktuell landinformation och avvisning till failed states 
av Bodil Ceballos (mp) 
till statsrådet Tobias Billström (m) 
 
Interpellationerna 2009/10:60–83 redovisas i bilaga som fogats till riksdagens snabbprotokoll tisdagen den 3 november.   Interpellationerna 2009/10:84–85 redovisas i bilaga som fogats till riksdagens snabbprotokoll tisdagen den 10 november. 

12 § Anmälan om frågor för skriftliga svar

  Anmäldes att följande frågor för skriftliga svar framställts   
den 23 oktober  
 
2009/10:127 Nordiska rådet och hbt-frågorna 
av Börje Vestlund (s)  
till statsrådet Cristina Husmark Pehrsson (m) 
2009/10:128 Den nya havsmiljömyndigheten 
av Otto von Arnold (kd) 
till miljöminister Andreas Carlgren (c) 
2009/10:129 Upphandling av vaccin 
av Jan Emanuel Johansson (s) 
till statsrådet Maria Larsson (kd) 
2009/10:130 LSS och FN:s konvention om mänskliga rättigheter för personer med funktionsnedsättning 
av Elina Linna (v) 
till statsrådet Maria Larsson (kd) 
 
den 26 oktober  
 
2009/10:131 Pensionärsskatten i Skåne 
av Christin Hagberg (s) 
till finansminister Anders Borg (m) 
 
den 27 oktober  
 
2009/10:132 Situationen för hbt-personer i Uganda 
av Hans Linde (v) 
till statsrådet Gunilla Carlsson (m) 
2009/10:133 Utveckling i småorter 
av Britta Rådström (s) 
till näringsminister Maud Olofsson (c) 
2009/10:134 Införandet av Teckalkriterierna i LOU 
av Karin Pilsäter (fp) 
till statsrådet Mats Odell (kd) 
2009/10:135 EU:s stöd till en fredsprocess i Somalia 
av Lars Johansson (s) 
till utrikesminister Carl Bildt (m) 
 
den 28 oktober  
 
2009/10:136 ID-kort 
av Hans Olsson (s) 
till finansminister Anders Borg (m) 
2009/10:137 Åtgärdspaketet från den 18 december 2007 
av Hans Olsson (s) 
till finansminister Anders Borg (m) 
 
den 29 oktober  
 
2009/10:138 Medicinska aborter 
av Elina Linna (v) 
till socialminister Göran Hägglund (kd) 
 
den 30 oktober  
 
2009/10:139 Fristadssystemet 
av Cecilia Wigström i Göteborg (fp) 
till statsrådet Tobias Billström (m) 
2009/10:140 Djurskyddet för herptiler 
av Helena Leander (mp) 
till jordbruksminister Eskil Erlandsson (c) 
 
Frågorna redovisas i bilaga som fogats till riksdagens snabbprotokoll tisdagen den 3 november. 

13 § Anmälan om skriftliga svar på frågor

  Anmäldes att skriftliga svar på följande frågor inkommit   
den 23 oktober  
 
2009/10:83 Utländska företag och registrering 
av Birgitta Eriksson (s) 
till näringsminister Maud Olofsson (c) 
2009/10:99 Höjd fastighetsskatt efter mönster från Lettland 
av Raimo Pärssinen (s) 
till finansminister Anders Borg (m) 
 
den 28 oktober  
 
2009/10:82 Tigrar och Kina 
av Birgitta Eriksson (s) 
till miljöminister Andreas Carlgren (c) 
2009/10:87 Utvidgande av statens klimatkompensation av transporter 
av Per Bolund (mp) 
till miljöminister Andreas Carlgren (c) 
2009/10:103 Befattningen som kulturråd i Tokyo 
av Kerstin Engle (s) 
till utrikesminister Carl Bildt (m) 
2009/10:104 Bristande rättssäkerhet på Kuba 
av Lennart Sacrédeus (kd) 
till utrikesminister Carl Bildt (m) 
2009/10:105 Konsekvenser för sjuka och föräldralediga av ändringar i semesterlönelagen 
av Inger Jarl Beck (s) 
till näringsminister Maud Olofsson (c) 
2009/10:106 Kvinnojoursverksamhet 
av Elisebeht Markström (s) 
till statsrådet Maria Larsson (kd) 
2009/10:108 Småföretagarklimatet 
av Luciano Astudillo (s) 
till näringsminister Maud Olofsson (c) 
2009/10:109 Arbetslösa ungdomars psykiska hälsa 
av Ronny Olander (s) 
till arbetsmarknadsminister Sven Otto Littorin (m) 
2009/10:110 Vaccin mot svininfluensan 
av Ronny Olander (s) 
till statsrådet Maria Larsson (kd) 
2009/10:111 Mobilanvändning vid bilkörning 
av Ronny Olander (s) 
till statsrådet Åsa Torstensson (c) 
2009/10:113 Jämställdhetsmötet i Marocko 
av Carina Hägg (s) 
till integrations- och jämställdhetsminister Nyamko Sabuni (fp) 
2009/10:114 EU och megabomber 
av Ameer Sachet (s) 
till försvarsminister Sten Tolgfors (m) 
2009/10:115 Språkutbildning i skolan 
av Ameer Sachet (s) 
till utbildningsminister Jan Björklund (fp) 
2009/10:116 E85 
av Ameer Sachet (s) 
till miljöminister Andreas Carlgren (c) 
2009/10:117 Reglering och tillsyn av hedgefonder och riskkapitalföretag 
av Raimo Pärssinen (s) 
till statsrådet Mats Odell (kd) 
2009/10:121 Svensk kultur i Japan 
av Anneli Särnblad (s) 
till kulturminister Lena Adelsohn Liljeroth (m) 
2009/10:123 Byggande av bostäder och lokaler i glesbygden 
av Gunnar Sandberg (s) 
till statsrådet Mats Odell (kd) 
2009/10:127 Nordiska rådet och hbt-frågorna 
av Börje Vestlund (s) 
till statsrådet Cristina Husmark Pehrsson (m) 
 
den 29 oktober  
 
2009/10:107 Situationen för hbt-personer i Libyen och Tunisien 
av Börje Vestlund (s) 
till statsrådet Ewa Björling (m) 
2009/10:125 Sidas forskningsanslag 
av Marie Nordén (s) 
till statsrådet Gunilla Carlsson (m) 
 
den 2 november  
 
2009/10:118 Riskkapitalavdrag 
av Raimo Pärssinen (s) 
till näringsminister Maud Olofsson (c) 
2009/10:119 Skatt på fluorerade växthusgaser 
av Christin Hagberg (s) 
till finansminister Anders Borg (m) 
2009/10:120 Straffskärpning för alkoholsmuggling 
av Christin Hagberg (s) 
till justitieminister Beatrice Ask (m) 
2009/10:122 Skattebeläggning av prästlönetillgångarna 
av Göran Persson i Simrishamn (s) 
till kulturminister Lena Adelsohn Liljeroth (m) 
 
Svar anmälda den 23, 28 och 29 oktober redovisas i bilaga som fogats till riksdagens snabbprotokoll tisdagen den 3 november.  Svar anmälda den 2 november redovisas i bilaga som fogats till riksdagens snabbprotokoll tisdagen den 10 november. 

14 § Kammaren åtskildes kl. 11.21.

    Förhandlingarna leddes av andre vice talmannen.     
Vid protokollet 
 
 
PER PERSSON 
 
/Eva-Lena Ekman  
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 

Kammarens protokoll

I kammarens protokoll finns allt som sägs i kammaren nedskrivet. I protokollet står det också hur partierna har röstat. Ett snabbprotokoll publiceras ungefär sex timmar efter att dagens sista debatt i kammaren är slut. Det slutliga protokollet är färdigt efter några veckor.