Riksdagens protokoll 2007/08:20 Torsdagen den 1 november Kl. 14:00 - 14:49

1 § Justering av protokoll

Justerades protokollet för den 26 oktober.

2 § Statsministerns frågestund

Anf. 1 FÖRSTE VICE TALMANNEN:

Vi går över till statsministerns frågestund. Jag vill börja med att hälsa statsministern välkommen till kammaren.

Statsministerns ledarskap och krisberedskapen

Anf. 2 SVEN-ERIK ÖSTERBERG (s):

Herr talman! Med anledning av de turer som har varit den senaste veckan beträffande statsministerns närmaste medarbetare har jag tre raka frågor att ställa till statsministern. För det första vill jag höra statsministern tydligt utveckla hur han ser på sitt eget omdöme i Schenströmaffären. Anser statsministern att han har hanterat händelserna den senaste veckan på det omdömesgilla sätt som man kan förvänta sig av en statsminister? För det andra undrar jag vad Schenströms avgång säger mer generellt om statsministerns ledarskap, hela dugligheten som ledare det första året som statsminister och inte minst förmågan att hålla ihop regering och regeringskansli såsom ankommer på en statsminister. För det tredje undrar jag om statsministern inser att den nya krisorganisation som statsministern själv presenterade den 4 oktober med fokus på statsministerns statssekreterares roll havererat redan innan den har satts i sjön. Är det inte dags att lämna över till Försvarsberedningen eftersom det inte har fungerat så här långt?

Anf. 3 Statsminister FREDRIK REINFELDT (m):

Herr talman! Det är i tider som denna som man väldigt ofta får höra att nu bör du släppa alla dina principer och överge alla dina vänner. Jag tror att det helt enkelt beror på vilken typ av virke du är av som människa. Jag vill göra klar min syn på ledarskap. Det handlar om att stå vid sidan av och stödja de människor som jag har jobbat med i många år. Det kan vara i mitt parti, det kan vara i regering och det kan vara nära medarbetare. De ska känna att den tillit vi har byggt upp spelar roll. De ska känna att det förtroendet gäller till dess jag vet något annat. Om det är en felaktig ledarskapsprincip är jag tydligen av fel virke. Men jag vill också säga att jag också har på mitt ansvar att agera när fakta bryter förtroende, när jag får uppgifter om att saker och ting inte har skötts på det sätt de ska eller när jag inte har fått den information jag kan förvänta mig. Det ligger också i mitt ledarskap. Hur man bedömer det får andra återkomma till. Jag ska gärna återkomma till frågan om krishanteringen. Det finns anledning att notera att den inte har beskrivits korrekt de senaste dagarna.

Anf. 4 SVEN-ERIK ÖSTERBERG (s):

Herr talman! Det förvånar mig att statsministern inte kan svara på frågan om krishanteringen. Det finns ett starkt tryck i den frågan. Jag vädjar igen om att få ett besked i den frågan. Dessutom skulle jag vilja fråga: Var det så att statsministern hänvisade till rikets säkerhet för att inte lämna ut jourlistorna av det skälet att statsministern ville skydda en medarbetare som hade betett sig på ett sätt som inte var förenligt med vad man gör i tjänsten?

Anf. 5 Statsminister FREDRIK REINFELDT (m):

Herr talman! De senaste dagarna har det funnits uppgifter om hur jour- och krisberedskap sköts i Regeringskansliet. Väldigt ofta har det blivit fel. En del har beskrivit den kris- och jourberedskap som fanns tiden före tsunamin. En del har beskrivit det som att den nya organisation som är på väg fram under ledarskap av Christina Salomonsson redan skulle vara på plats. Inget av detta stämmer. En återkommande uppgift verkar beskriva den uppfattningen att det finns en person allena som utgör hela jour- och beredskapssystemet. Det är felaktigt. Det finns ett opolitiskt jour- och beredskapssystem och det finns en politisk del på flera departement. Det är en grupp människor som tillsammans utgör Sveriges jour- och beredskapssystem. När riksdagen vill få fördjupad och ytterligare information om hur kris- och jourberedskap fungerar och hur den nya organisation som är på väg att sättas upp kommer att fungera är jag beredd att säkerställa att detta ska komma till stånd med relevant personal som beskriver detta.

Förtroendet för krisberedskapen

Anf. 6 ALICE ÅSTRÖM (v):

Herr talman! Min fråga till statsministern handlar om statsministerns agerande under de senaste dagarna. Statsministern sade att det har funnits missuppfattningar när det gäller jourberedskapen, att det handlar om en grupp människor och att den finns på flera olika håll. Men statsministern har också under de senaste dagarna vid förfrågan hänvisat till sekretess och till rikets säkerhet. Det kan inte vara rimligt att svara på en fråga om huruvida denna statssekreterare var en del i den här jouren genom att hänvisa till sekretess. Detta gäller någonting som hände en kväll för ett par dagar sedan. Det skulle dessutom inte avslöja några hemligheter alls. Statsministerns agerande har gjort att det finns en misstro hos människor om att det finns en fungerande krisberedskap. Hur tänker nu statsministern agera? Tänker statsministern lägga korten på bordet när det gäller statssekreteraren? Hur tänker statsministern återuppbygga förtroendet för krisberedskapen?

Anf. 7 Statsminister FREDRIK REINFELDT (m):

Herr talman! Vi tar mycket allvarligt på frågor om jour och beredskap. Jag kan därför inför Sveriges riksdag bekräfta att Ulrica Schenström ingick i den pool av personer i Regeringskansliet som hade jour och beredskap under denna kväll. Det fick jag information om tidigt på onsdag morgon. Regeringen har i dag fattat beslut om att häva sekretessen i denna del.

Anf. 8 ALICE ÅSTRÖM (v):

Herr talman! Statsministerns agerande de senaste dagarna, att inte svara på den frågan, har skapat en otrygghet och en osäkerhet hos den svenska befolkningen. Tyvärr har vi erfarenheter av två stora kriser där många svenskar har varit inblandade. Nu är det av allra största vikt att vi arbetar för att återupprätta förtroendet för krisberedskapen. Vilka åtgärder planerar statsministern att vidta för att säkerställa att förtroendet återigen kan byggas upp?

Anf. 9 Statsminister FREDRIK REINFELDT (m):

Herr talman! Ingenting har skett som har påverkat någon människa i Sverige. Det kanske kan finnas anledning att påminna om det. Det har spekulerats väldigt mycket, men ingenting har hänt. Nu är en ny krisorganisation på väg att sättas upp. Den är byggd på en utpekad chefstjänsteman som är opolitisk och som till sin hjälp kommer att ha en biträdande chef med ett tydligare ansvar för att initiera krisledningsarbete inne i Regeringskansliet. Det är en slutsats vi har dragit efter mångårig erfarenhet, utredningar och diskussioner i Sveriges riksdag om att krishanteringen har varit otillräcklig. Jag har tagit mitt ansvar genom att nu arbeta för att få denna förändrade och förbättrade krishanteringsfunktion på plats. Regeringen har utsett dess kommande chef. Den är under införande. Därmed återupprättar vi också svenska folkets förtroende till den del det nu skulle vara svett i kanten.

Krishanteringsförmågan

Anf. 10 PETER ERIKSSON (mp):

Herr talman! Jag tycker att det här är en ganska tråkig historia. Det som har hänt skadar antagligen förtroendet för regeringen och för statsministern men också för den svenska krishanteringsförmågan eftersom den redan tidigare har varit ifrågasatt vid flera tillfällen, och särskilt under tsunamikrisen. Jag tror att det är många runt om i Sverige som ställer sig den grundläggande frågan som inte bara handlar om vem som hade jour och om det var så att statssekreterare Schenström hade jour den aktuella kvällen, som nu tycks vara fallet, utan också om vad som hade hänt om det hade skett en allvarlig händelse, en krissituation, som den statssekreteraren då hade haft i uppgift att ha hand om. Var låg statsministerns ansvar i detta? Vad skulle ha hänt om det verkligen hade varit en kris?

Anf. 11 Statsminister FREDRIK REINFELDT (m):

Herr talman! Jag har kommit hit för att svara på frågor av en karaktär som ställs rakt och där jag kan svara, men ska ni be mig spekulera kanske vi får välja ett annat forum än statsministerns frågestund. Jag tror att alla kan känna respekt för att jag inte kan stå här och måla scenarier som inte har utspelat sig. Så kan man inte heller hantera krishanteringsfrågor. Jag har ingen anledning att sända signaler av oro till svenska folket. Krishanteringen ska fungera. Krishanteringen är under förändring. Vi är övertygade om att det system som snart kommer på plats innebär ytterligare en kvalitetsförbättring jämfört med det system vi har haft fram till nu.

Anf. 12 PETER ERIKSSON (mp):

Herr talman! Den fråga som återstår handlar om regeringens åsikt om hanteringen av krisfrågorna. Är det inte dags att erkänna att det vore bättre att som övriga partier i riksdagen har velat, önskat och begärt under en ganska lång tid lägga över ansvaret på krishanteringsfrågorna på myndigheter i stället för att det ska ligga på Statsrådsberedningen där statssekreterare och högt uppsatta tjänstemän nära Fredrik Reinfeldt fortfarande ska ansvara för rikets krishantering?

Anf. 13 Statsminister FREDRIK REINFELDT (m):

Herr talman! Detta är inte en korrekt beskrivning. Det kommer aldrig att vara fråga om att Regeringskansliet hanterar Sveriges hela krishantering. Sverige har valt att utifrån mångårig tradition låta självständiga myndigheter och ämbetsverk utföra beredskaps- och krishantering. Den som en vanlig, lugn dag har en uppgift ska ha samma uppgift den dag krisen kommer. Då är man bäst insatt och bäst förberedd för att utföra arbetet. Det är dessa självständiga myndigheter som i grunden är den svenska krishanteringen. Det vi har identifierat är att det också väldigt ofta finns en form av inre samordningsansvar i Regeringskansliet. Det är ett tryck på att statsminister och andra politiska makthavare rätt sätter sig in i situationen och kan förmedla till svenska folket vad som har hänt och också har beredskap att agera för att kunna fatta politiska beslut. Det är inte att leda krishanteringen. Det är att ta vår del av ansvaret. För detta håller vi på att inrätta en krishanteringsfunktion som avpolitiserar delar av krishanteringen jämfört med i dag eftersom det inrättas en tjänst för en opolitisk chefstjänsteman med en biträdande tjänsteman som högsta ansvariga.

Internationellt samarbete i klimatfrågan

Anf. 14 ANNA KINBERG BATRA (m):

Herr talman! Jag har med mig det senaste numret av tidningen Veckans Affärer som kom i dag. Jag tänkte ställa en sakpolitisk fråga med utgångspunkt från detta. Det är det så kallade gröna numret där statsministern syns på omslaget i en likaledes grön tröja. Den hade han också på sig under den moderata partistämman nu i helgen där han talade mycket om vikten av att samarbeta internationellt i klimatfrågan. EU:s stats- och regeringschefer träffades häromveckan och kom då överens om det reformerade fördraget. Det frigör förhoppningsvis politisk kraft att gå vidare i just angelägna frågor som till exempel klimatfrågan. Därför undrar jag hur statsministern har hunnit börja förbereda det kommande toppmöte som är redan till lucia. Hur ska statsministern se till att det toppmötet blir så grönt som möjligt i och även utanför EU?

Anf. 15 Statsminister FREDRIK REINFELDT (m):

Herr talman! Jag kan inte vara med i något internationellt sammanhang där klimatfrågan nu inte är helt central. Jag har under måndag och tisdag varit i Oslo under Nordiska rådets session och också genomfört nordisk-baltiska och nordiska statsministermöten där vi har pratat om just detta – hur vi ska samordna oss för att säkerställa att vi får en förhandlingsstart på Bali och att vi får en bra internationell press för att få till stånd ett avtal helst hösten 2009 då toppmötet ska vara i Köpenhamn och då vi har svenskt ordförandeskap i Europeiska unionen. Det är också min övertygelse att det av det skälet säkert finns anledning att återkomma till detta på decembertoppmötet även om nästa steg i EU:s diskussion handlar om bördefördelningsrapporten från kommissionen som handlar om mycket av det förnybara som ska växlas in men där kommissionspresidenten Barroso meddelade vid senaste toppmötet att det nu förskjuts till januari, mycket för att inte äventyra förutsättningarna för förhandlingsstarten på Bali.

Behovet av en civilkuragelag

Anf. 16 STEFAN ATTEFALL (kd):

Herr talman! Jag vill ta upp frågan om våldet i vårt samhälle. Vi är många som oroas över våldsutvecklingen, och vi har också haft ett antal uppmärksammade fall under senare tid. Det pågår en diskussion bland brottsforskare huruvida detta har ökat eller inte, men vi har också samstämmiga uppgifter från dem som jobbar inom sjukvården där man ser ett ökat antal fall av våld och misshandel och också att de inkommande fallen handlar om allt grövre våld. En del av problematiken tror vi kristdemokrater handlar om vårt eget personliga ansvar. Det handlar självklart om dem som är inblandade men också om dem som står runt omkring. Ett sätt att försöka förstärka det personliga ansvarstagandet för alla oss medborgare är idén om en civilkuragelag där vi efter förmåga ska vara skyldiga att ingripa. Jag skulle vilja fråga statsministern dels hur han kommenterar våldsutvecklingen i vårt samhälle, dels om behovet av att införa en så kallad civilkuragelag och dess fördelar för att kunna öka det personliga ansvarstagandet för oss som finns runt omkring och har en chans att stävja sådana här situationer.

Anf. 17 Statsminister FREDRIK REINFELDT (m):

Herr talman! Få saker påverkar mänskligt liv så mycket som förekomsten av våld och också hur droger inverkar på detta. Det bryter ned människors tillit. Det inskränker människors frihet. Ett öppet samhälle som vårt kan inte förbli öppet om vi inte tydligt markerar och hittar vägar att komma till rätta med våldsanvändningen. Jag förstår om många väcker frågor av en karaktär som att föräldrar går runt och funderar på om den framtid som våra barn ska möta. Är det oprovocerat våld? Är det upprepade sparkar mot huvudet? Är det flera mot en? Det finns stor anledning till oro. När det gäller den civilkuragelag som Kristdemokraterna har drivit kan jag både påpeka invändningen som har funnits, nämligen att det kanske är lite märkligt att lägga skuld på den som har varit inaktiv, men samtidigt gratulera till Kristdemokraternas förhandlingsförmåga eftersom alliansen har enats om att utreda förutsättningarna för en sådan lagstiftning, vilket jag tror att frågeställaren är medveten om.

Samarbetet mellan arbetsförmedlingen och Försäkringskassan

Anf. 18 SOLVEIG ZANDER (c):

Herr talman! Jag vill ställa en fråga om samarbetet mellan arbetsförmedlingen och Försäkringskassan. Vi jobbar ju väldigt mycket inom alliansen och i riksdagen med att få ned sjukskrivningstalen och få färre som får sjuk- och aktivitetsersättning. Nu ska vi också få en ny sjukskrivningsprocess och rehabiliteringsprocess, och det är oerhört viktigt i det sammanhanget att de två centrala myndigheterna – arbetsförmedlingen och Försäkringskassan – jobbar ihop. I mitt hemlän, Uppsala län, har jag studerat hur samarbetet fungerar. Det är inte unikt att det inte fungerar speciellt bra. Man har till och med problem att kunna vara i samma lokal, för Datainspektionen och sekretesslagstiftningen sätter käppar i hjulet. Jag undrar: Vad avser statsministern att göra åt detta så att samarbetet kan fungera?

Anf. 19 Statsminister FREDRIK REINFELDT (m):

Herr talman! Låt mig först konstatera att för en regering som har sagt sig vilja bryta ned utanförskap och få människor att komma tillbaka till arbetsmarknaden från ofta långvarigt utanförskap är detta en mycket central fråga. Det handlar om att faktiskt gå från en myndighet till en annan. Det låter märkligt, men det bygger väldigt ofta på att dessa myndigheter kommunicerar med varandra. Jag har besökt åtta–tio arbetsförmedlingar i början av hösten och vid flera tillfällen har Försäkringskassan också varit närvarande. Vi har fört precis denna diskussion. Inte minst när det gäller den svåra gruppen som lever med sjuk- och aktivitetsersättning är det väldigt tydligt att Försäkringskassan måste finnas till långvarigt stöd samtidigt som man försöker matcha och hitta arbetsgivare som väldigt ofta måste ta en sorts social hänsyn kopplat till olika former av stödsubventioner som kan finnas i arbetsförmedlingens verktygslåda. Om det möter olika typer av regelhinder bör vi naturligtvis titta på det. Vi har ju anslagit medel för att snarare förstärka den här typen av samverkan, och som sagt tror jag att det är en väldigt delad bild. Det påpekade också frågeställaren. På sina håll har de lärt sig att prata med varandra, och det ger en positiv effekt.

Nyckelpersonen i krisberedskapen

Anf. 20 PETER HULTQVIST (s):

Herr talman! Jag tycker att det var bra att vi fick ett besked om att Ulrica Schenström ingick som en av flera i den pool som hade ansvar för krisberedskapen. Men i mina ögon var hon faktiskt den viktigaste länken. Anser inte statsministern att det är särskilt allvarligt när den viktigaste länken, själva navet, i krisberedskapen brister? Det är min ena fråga. Min andra fråga är denna: I Ulrica Schenströms begäran om entledigande står det: ”Jag beklagar också att jag inte inledningsvis förmått att klarlägga det som förevarit till statsministern och allmänheten.” Är det som Schenström skriver i sitt pressmeddelande detsamma som att hon förde statsministern bakom ljuset? Det går bra att svara ja eller nej på den frågan.

Anf. 21 Statsminister FREDRIK REINFELDT (m):

Herr talman! Jag hoppas att Peter Hultqvist ursäktar om jag använder några fler ord. Min uppfattning är att Ulrica Schenström gjorde klart för mig att hon hade varit på denna krog. Hon hade druckit vin. Jag fick information om att hon hade jourberedskap. Allt detta var onsdag morgon. Det var väldigt tydligt, säger hon, att hon ändå kunde fullgöra sina förpliktelser. Hon kunde alltså utföra de arbetsuppgifter hon hade. En mångårig medarbetare som har vunnit förtroende hos mig tror jag på när hon säger detta. Det tror jag på tills jag får andra fakta på bordet. Då menar jag inte anklagelser från politiska motståndare eller annat. Det kommer först sedan, i går, besked om att det finns fakta som faktiskt bestrider den uppgiften. Då visade jag också att jag har ledarskapsförmåga nog att dra konsekvenserna av det. Det har lett till att Ulrica Schenström har begärt sitt entledigande efter samtal med mig, eftersom hon därmed har förbrukat sitt förtroende som statssekreterare. Men jag vill gärna säga det, om en mångårig medarbetare, att det är en stor personlig tragedi för henne och också för mig.

Fler platser i äldreboenden

Anf. 22 TOBIAS KRANTZ (fp):

Herr talman! Jag tänkte överraska både statsministern och kammaren med att inte ställa en fråga om det som har varit i centrum för nyhetsflödet de senaste dagarna utan ställa en fråga som jag tror har större betydelse i vanliga människors vardag. Jag besökte i måndags äldreboendet Skogsborg i Bodafors utanför Nässjö. Det är ett äldreboende där de äldre trivs väldigt väl och där det finns en engagerad och kompetent personal. Det stora problemet är i dag att det är alltför få äldre som får möjlighet att komma in på äldreboenden. Under åren 2000–2006 har ungefär 20 000 platser i särskilt boende i Sverige försvunnit. Jag skulle vilja fråga statsministern vad regeringen tänker göra för att bryta den utvecklingen så att fler äldre får chansen att komma in på äldreboenden.

Anf. 23 Statsminister FREDRIK REINFELDT (m):

Herr talman! Regeringen har upplåtit ett särskilt stöd som har lett till att ansökningarna om att bygga fler äldreboendeplatser har ökat till drygt 2 000. Vi har också i vårt valmanifest en skrivning om att möjliggöra ett fritt val för äldre, därför att vi tror att detta är helt grundläggande: Vi ska möta äldre med synsättet att man också på äldre dar vill fatta sina egna beslut, och vad är då mer grundläggande än att fatta beslut om var man vill bo? Vi har dessutom ofta kunnandet att erbjuda möjligheten att bo kvar hemma med hemtjänst. Jag kan avslöja att även jag besökte en äldreverksamhet i Östersund i går och träffade ett rehabteam som jobbade med förstärkt rehabilitering, även av äldre som hade drabbats av stroke, för att möjliggöra att återfå kroppsfunktioner för kunna förbli boende hemma. Men jag tror också, precis som frågeställaren, att det för många också behövs mer möjligheter att nyttja alternativet ett serviceboende, ett boende som är än mer anpassat med ännu mer av service och stöd. Det är nu på väg.

Insynen i kungahusets apanage

Anf. 24 HILLEVI LARSSON (s):

Herr talman! Regeringen har ju nyligen föreslagit att apanaget ska höjas, detta trots att vi har väldigt dålig insyn i hur pengarna används i dag. Vi vet inte ens om hovet verkligen behöver mer pengar. Samtidigt har statsministern gjort ett uttalande som går ut på att ingen skattekrona är skyddad från insyn eller står över politisk granskning och att detta är nödvändigt för att vi ska kunna finansiera välfärden. Då är min fråga: När ska vi få insyn i hur kungahuset använder våra skattepengar?

Anf. 25 Statsminister FREDRIK REINFELDT (m):

Herr talman! Det finns särskilda former för hur hovets apanage används för att man ska kunna följa upp det. Jag vill påpeka att vi nu talar om Sveriges statschef som ska ha förutsättningar för att kunna fungera i sin roll här i Sverige och i de olika kapaciteter som vi, ofta med stort berömmande och stor tacksamhet, noterar att statschefen och hans familj fungerar för Sverige runt om i världen. Detta är förmodligen ett av de anslag som vi fattar beslut om här i riksdagen som betyder allra mest för att marknadsföra och skapa en positiv bild av, en positiv förväntan på och ett stort kunnande om Sverige. Jag menar att den typ av funktion som frågeställaren efterfrågar redan finns, och, mina vänner skattebetalare: Det är värt varje krona! (Applåder)

Regeringens deltagande i toppmötet mellan EU och Afrikanska unionen

Anf. 26 URBAN AHLIN (s):

Herr talman! Det var intressant att höra statsministerns förklaring med anledning av frågan om han har blivit förd bakom ljuset av sin statssekreterare Schenström. Om jag uppfattade svaret rätt så var det så att du, Fredrik Reinfeldt, upplevde det som att du hade blivit förd bakom ljuset. Jag måste då säga att jag tycker att statsministern i inledningen av den här hanteringen ändå försökte föra allmänheten bakom ljuset genom det sätt på vilket han svarade på frågor som var rimliga att ställa. Jag har en annan fråga, som jag tror också är rimlig att ställa. Birgitta Ohlsson, Folkpartiets utrikespolitiska talesman, har de senaste dagarna varit ute och kritiserat regeringen för att man avser att delta i toppmötet mellan EU och Afrikanska unionen och att man inte tar avstånd från och bojkottar mötet eftersom Zimbabwes diktator Mugabe kommer att vara där. Hon har väldigt tydligt uttalat i TT-meddelanden att hon uttalar sig för partiets räkning. Folkpartiet säger alltså nej till att regeringen ska åka och träffa Mugabe på det här mötet. Min fråga till statsministern är helt enkelt: Leder du en regering, eller leder du en regering som består av fyra olika politiska partier? Det är väl så att vi fortfarande har ett kollektivt beslutsfattande, och är det inte så att Folkpartiets partiledare ingår i regeringen?

Anf. 27 Statsminister FREDRIK REINFELDT (m):

Herr talman! Jag leder en regering. I den regeringen ingår fyra partier. Min uppfattning är – detta har jag förankrat i EU-nämnden under en frågestund, bland annat med Urban Ahlin – att vi inte ska låta en man få veto när det gäller huruvida två kontinenter ska kunna träffas. Jag tycker att det är mycket angeläget att ett sådant möte kan komma till stånd. Vi har mycket att diskutera, till exempel utveckling, bistånd, handel, migration, rörlighet och mänskliga rättigheter. Vi har därför till EU:s ordförande, José Sócrates, framfört att vi tycker att han i sin tur ska framföra att Robert Mugabe inte bör anses önskvärd på detta möte. Men jag har inte sagt att jag med det villkorar vår närvaro. Jag vill säkerställa att José Sócrates framför detta, och att, om det skulle vara så att Robert Mugabe kommer, det också följs upp med stora diskussioner om mänskliga rättigheter. Det tycker jag är ett riktigt agerande i ett EU som måste gå i takt, där vi inte ska ha 27 länder som fattar 27 beslut utan där vi ställer upp bakom ordförandeskapet för att markera att EU hänger samman. Om det finns en annan uppfattning kan jag respektera det, men det är den linjen jag har företrätt, och den är den linjen som är regeringens.

Pensionärernas del av välståndsökningen

Anf. 28 INGE GARSTEDT (m):

Herr talman! Jag tänker också uppehålla mig vid de äldre. Jag har denna fråga till statsministern: När kan våra pensionärer få del av den tillväxt vi har i Sverige när det går så bra? Det blir fler jobb, och de som arbetar – låg- och medelinkomsttagare – får jobbavdrag. Men när får våra pensionärer del av det här? De tycker nämligen att de har varit med och bidragit till den välståndsökning vi har i Sverige.

Anf. 29 Statsminister FREDRIK REINFELDT (m):

Herr talman! Detta hör vi från många äldre som frågar: När är det vår tur? Vi fick i går bekräftelse på en uppgift som vi har haft i våra prognoser, nämligen att nästa år kommer pensionerna att räknas upp med ungefär 4 000 kronor. Det följer av den kraftiga sysselsättningsökning som Sverige nu kan dra nytta av. Det är ju så det hänger ihop. Vi som nu jobbar får förhoppningsvis tillräckligt med resurser för att kunna stå på egna ben, men vi säkerställer därmed också att pensionssystemet, som har en koppling till tillväxt, kan växa och ge ökade pensioner till dem som inte längre arbetar. Fler i arbete är den bästa politiken för att säkerställa att pensionerna växer. Fortsätter den utvecklingen visar våra prognoser att år 2009 är ökningen ännu starkare. Upp till 6 000 kronors höjning av pensionen kommer i så fall att ske, även om detta nu naturligtvis handlar om prognoser. Nu är förbättringarna alltså på väg.

Den planerade gasledningen mellan Ryssland och Tyskland

Anf. 30 ULF HOLM (mp):

Herr talman! Min fråga gäller den planerade gasledningen. 120 mil gasledning mellan Ryssland och Tyskland ska läggas på Östersjöns botten. Vi vet alla att det finns miljörisker med den, allvarliga sådana, och därför ska den miljökonsekvensbeskrivas. Regeringen meddelade i går att man kräver av Nordstream och Gazprom att de ska ha en alternativ dragning av dessa ledningar, vilket jag naturligtvis tycker är bra. Men jag tycker att det initiativ som regeringarna i Estland, Lettland och Litauen tagit tillsammans med Polen är ännu bättre. De kräver nämligen att det även ska tas fram en beredning för att dra gasledningen över land. Min fråga till statsministern är: Är regeringen beredd att ansluta sig till de baltiska ländernas krav på att en gasledning på land också ska utredas?

Anf. 31 Statsminister FREDRIK REINFELDT (m):

Herr talman! Detta projekt har jag fått frågor om i riksdagens kammare många gånger. Det är ett i grunden kommersiellt projekt som, när det väl läggs fram, måste vägas mot internationell havsrättskommission samtidigt som det även måste finnas möjligheter att med nationell lagstiftning pröva det, inte minst ur miljöhänsyn. Hur det kommer att kunna användas är ännu för tidigt att säga. Vi har noterat att flera länder framställt önskemål till projektet om att pröva alternativa dragningar. Det kan handla om hur stora delar av gasröret är tänkt att läggas ut, men också om mindre delar i känsliga områden, som av olika skäl kan misstänkas bli särskilt påverkade. Det är speciellt tydligt att just vi har ett intresse av det eftersom det är i vår ekonomiska intressezon som delar av denna dragning planeras. Jag tycker att andra får svara för sig och därmed på olika sätt framställa sina respektive nationella hänsyn. Sedan får ordningen prövas när förslaget väl ligger på vårt bord, vilket det alltså ännu inte gör.

Elleveranserna i Haparanda och Övertorneå kommuner

Anf. 32 HANNAH BERGSTEDT (s):

Herr talman! Det är vid det här laget väl känt att Övertorneå och Haparanda kommuner har stora problem med sina elleveranser på grund av oenighet med elleverantören, som efter ingånget avtal kraftigt höjt sin taxa. Det innebär stora problem. Tänk er själva hur det är att sakna gatubelysning i en del av landet som under vinterhalvåret har en timmes dagsljus, där temperaturen ofta passerar 20 minusgrader och det dessutom föreligger hot om att klippa strömmen till skola och äldreomsorg. Man har försökt lösa frågan bland annat genom tvångsförvaltning, och näringsministern har vid två tillfällen besökt Norrbotten. Men ingenting händer. Energimarknadsmyndigheten har utarbetat ett förslag till lag om skärpta krav på säker elleverans. Förslaget kom redan under våren och ska vara remissbehandlat men är ännu inte inlämnat till riksdagen. Min fråga till statsministern är: När tänker regeringen lägga fram ett lagförslag som garanterar elleverans till viktiga samhällsfunktioner?

Anf. 33 Statsminister FREDRIK REINFELDT (m):

Herr talman! Jag har i dag inget exakt besked att ge om det. Jag kan fuller väl sätta mig in i och förstå den situation som frågeställaren beskriver. På något sätt känns det som om man skulle vilja börja med att vädja om rimlighet. Det skulle nog gälla varhelst i Sverige det var mörkt, men det är givetvis allra mest påkallat där det är särskilt mörkt. Det pågår, vilket frågeställaren påpekade, en rättsprövning av ärendet. Dessutom har Maud Olofsson försökt, så långt det varit möjligt, att påverka. Men vi inser att rättsprövningen först måste komma till sitt slut. Jag måste därför be att få återkomma om de exakta möjligheterna att lägga fram den lagstiftning som efterfrågas. Det har jag i dag inte uppgifter om.

Fastighetsskatten

Anf. 34 LARS JOHANSSON (s):

Herr talman! För ett år sedan lovade moderatledaren Fredrik Reinfeldt att avskaffa fastighetsskatten om det blev en borgerlig valseger. Vidare lovade Fredrik Reinfeldt några veckor före valet att inte urholka uppskovsreglerna. Det skulle inte bli någon flyttskatt sade moderatledaren till Svenska Dagbladet. Nu när vi har facit över vad regeringen gjort med fastighetsskatten känner sig många människor lurade. Landets högsta jurist säger att det är fråga om en fastighetsskatt. Regeringens tal om att det är en kommunal avgift säger juristerna är nys. Regeringen lägger också en särskild skatt på den uppskjutna vinsten så att det blir en flyttskatt på tiotusentals kronor. Dessutom gäller den retroaktivt, vilket inte minst drabbar många pensionärer. Hur ser statsministern på sitt svek mot de pensionärer, låginkomsttagare och glesbygdens folk som får höjd fastighetsskatt?

Anf. 35 Statsminister FREDRIK REINFELDT (m):

Herr talman! Alliansen genomförde redan vid årsskiftet en betydande lättnad i uttag av fastighetsskatt. Det markerades att den kvarvarande delen skulle göras om till ett system baserat på en kommunal fastighetsavgift, men vi är också i behov av tillkommande annan finansiering för att få det hela att gå ihop. Skälet till det är att vi valt att säga att annat måste gå före för att säkerställa att jobben blir fler och för att kunna möta tendenser till kapacitetsbrist i ekonomin med ytterligare arbetsutbudsstimulerande åtgärder. Då är det inte motiverat att använda ett snålt tilltaget reformutrymme till att gå ännu längre när det gäller lättnaden av fastighetsskatten. Avgiften är nu presenterad i en modell som försöker göra just detta, finansiera och samtidigt säkerställa, med hjälp av den stora lättnad som skedde vid årsskiftet och som för de allra flesta ska innebära ett plus. Det har vi också åstadkommit med förslaget.

Underhåll av vägar och järnvägar

Anf. 36 SVEN BERGSTRÖM (c):

Herr talman! Miljö- och klimatfrågorna blir allt viktigare i takt med att tunga vetenskapliga rapporter bekräftar att vi måste begränsa de klimatpåverkande utsläppen om vi vill ha ett drägligt liv på jorden också i framtiden. Transportsektorn påverkar detta i hög grad, och här finns många utmaningar när det gäller klok logistik, bränslesnåla fordon och nya bränslen. Dock tyder allt på att vi också i framtiden måste ha bra vägar och järnvägar. Vi måste vårda det väg- och järnvägskapital som finns, och vi måste bygga bort ett antal flaskhalsar och våga satsa på strategiskt kloka och framtidsinriktade investeringar, inte minst på järnvägssidan. Jag vill fråga statsministern om han delar min uppfattning att det kan vara klokt att nu, när statens finanser på olika sätt stärks, under kommande år fortsätta att, som sker i budgeten för 2008, betala av på Vägverkets och Banverkets skuldbörda och därmed skapa ekonomiskt utrymme för att vårda och utveckla det statliga kapital som våra vägar och järnvägar utgör. Vi har bara på vägområdet ett underhållsberg på 20 miljarder som ska klaras av. Är inte också detta en statsskuld som det är klokt och angeläget att betala av på?

Anf. 37 Statsminister FREDRIK REINFELDT (m):

Herr talman! Vi kunde enas om en mycket betydande infrastrukturinvestering i denna budget – över 1,2 miljarder till enskilda vägar, järnvägar, väginvesteringar och underhåll. Det är angeläget, och många välkomnar det. Hur vi i fortsättningen kommer att se på möjligheterna till infrastrukturinvesteringar, och vilken teknik man eventuellt kan diskutera, måste vi få återkomma till. Vi har fortsatt ett ansträngt kapacitetsläge i den svenska ekonomin. Vi har historiska överskott i de offentliga finanserna. Vår uppfattning är att de inte kan användas med mindre än att vi kommer att riskera att föra Sverige in i överhettning och ökad inflation. Det är därför mycket angeläget att huvudsakligen stimulera fler till arbete och att ansvarsfullt finansiera de åtgärder som vi tar fram. All form av ansvarsfull finansiering sätter ofta i perspektiv att det då blir svårare att få det hela att gå ihop. Hur detta ska utformas får vi därför återkomma till i förhandlingar inför kommande år.

Deltidsarbetslösheten

Anf. 38 LAILA BJURLING (s):

Herr talman! På Mynttorget har Kommunal i dag börjat sin manifestation mot regeringens orättvisa politik som drabbar Kommunals kvinnor på ett alldeles särskilt sätt. Statsministern har ju åkt runt i landet och besökt kommunala arbetsplatser, samtalat med och lyssnat på Kommunals kvinnor men tydligen inte hört deras bekymmer med deltidsarbetslösheten, det ofrivilliga deltidsarbetet. Eller tror statsministern att landets arbetsgivare kommer att anställa människor på heltid bara för att deltidsstämplingen begränsas?

Anf. 39 Statsminister FREDRIK REINFELDT (m):

Herr talman! Det kommer säkert att bli mycket viktigt att följa den förändrade reformen, som innebär att man går ifrån ett system som var tänkt att vara en omställningsförsäkring men som i många fall i realiteten fungerat som en mångårig, för arbetsgivare många gånger bekväm, finansiering av att medarbetare, ofta kvinnor, inte kunnat jobba heltid. Frågan är vilken situation detta kommer att leda till. De signaler vi just nu har – i ett gott konjunkturläge och med många nya jobb som kommer – är att man snarare går upp än ned i arbetstid till följd av den förändring som är på väg. Det besked jag givit är att det också är vårt syfte. Det finns nästan ingenting som är så viktigt för jämställdheten som möjligheten att kunna gå upp till heltid och därmed få högre lön. Det i sin tur ger kvinnorna större möjligheter att kunna stå på egna ben. Det är bland annat det jag under mina resor talat om med många kvinnor i offentlig sektor.

Försäljningen av Svenska Spel AB

Anf. 40 CHRISTER ENGELHARDT (s):

Herr talman! Med anledning av moderatstämmans beslut att sälja Svenska Spel kunde man i tisdagens Gotlands Tidningar läsa att spelbolaget Betway nu erbjuder att man kan få spela på när Svenska Spel ska säljas ut. Favoritåret är 2009, vilket ger 1,7 gånger pengarna. Som gotlänning känner jag stor oro över det beslut om moderatstämman fattat om att bland annat sälja Svenska Spel som har sitt huvudkontor på Gotland. Partistyrelsen hade visserligen ett motförslag som man glömde att lämna skriftligt. Finansminister Anders Borg gjorde vad han kunde för att vädja till moderatstämman att ta ansvar då detta inte var några småfrågor. På Gotland handlar det om flera hundra arbetstillfällen som skulle kunna äventyras om man fullföljer försäljningen av Svenska Spel. Skulle statsministern kunna säga någonting till gotlänningarna i frågan om vad som gäller om försäljning av Svenska Spel skulle bli verklighet?

Anf. 41 Statsminister FREDRIK REINFELDT (m):

Herr talman! Få frågor förtjänar en sådan allvarsamhet och ett sådant behov att tänka igenom som spelmarknadsregler. Det är starka kommersiella drivkrafter och stor individuell påverkan. Det finns i dag i realiteten spelformer som inte har funnits förut där människor kan förbruka tiotusentals kronor inom loppet av bara några sekunder. Vi ser framför oss ett behov av en omreglering av denna spelmarknad. Den är ett påstått monopol som alla som vet något konstaterar inte stämmer med verkligheten. Det finns en miljö på Internet och med internationella aktörer som i realiteten kommer undan detta monopol. Man måste se till att regelverket går i takt med den tid vi lever i. Men man måste också ta hänsyn till idrottens finansiering och också annat och ge besked om Svenska Spel. Jag är mycket glad över detta enorma intresse och tilltro till moderatstämmans beslut att det snabbt ska bli det som följer i Sverige. Det är ett bra tips till alla som inte tror att det är viktigt att åka på partistämmor. Men det är en alliansregering, och vi ska alla komma överens gemensamt. Någon överenskommelse om att sälja Svenska Spel finns inte.

Statsråds köp av svarta tjänster

Anf. 42 EVA-LENA JANSSON (s):

Herr talman! Under sitt första år som statsminister har Fredrik Reinfeldt utsett fem statsråd som alla erkänt att de har begått olika typer av lagbrott. Tre av dessa statsråd har trots höga inkomster valt att köpa så kallade svarta tjänster och därmed undanhållit vårt samhälle pengar till vår gemensamma välvärd. Ett av dessa statsråd har avgått och två är kvar i regeringen. Att politiker följer gällande lagar har stor betydelse för allmänhetens syn på skattebrott, därav min fråga till statsministern. Anser statsministern att det är viktigt att människor i allmänhet och de statsråd han utser följer gällande lagar avseende skatter och därmed bidrar till vår gemensamma välfärd?

Anf. 43 Statsminister FREDRIK REINFELDT (m):

Herr talman! Ja, det tycker jag är viktigt. Det tycker jag gäller för alla i hela Sverige. Det kan sägas gälla ännu mer för dem av oss som uppbär vårt gemensamma förtroende. Det är ett självklart ja på den frågan. I varje enskilt fall kommer det till en bedömning. När i tiden har det gjorts? Hur ska det vägas mot andra delar av hur man ska bedöma en människa? Min utgångspunkt är att människan är mycket kapabel men inte ofelbar, inte ens riksdagsledamöter. Det gör att man ibland landar i slutsatsen att man får väga de goda sidorna mot de tillkortakommanden som vi alla som människor ibland utgör exempel på.

Stödet till En bok för alla

Anf. 44 GÖRAN PERSSON i Simrishamn (s):

Herr talman! Tiden börjar rinna ut för frågestunden. Det gör den också för det eminenta bokförlaget En bok för alla. Det är ett förlag som under snart 30 år har kunnat ge ut ett 40-tal böcker varje år. En del är böcker inom smala nischer. Bland annat håller man nu på att ta fram en bok för döva barn på teckenspråk. Förlaget har också sysslat med läsfrämjande åtgärder. Exempelvis har det tillsammans med LO tagit fram projektet Läs för mig pappa. Det riktar sig främst till LO-medlemmar och män som inte vanligtvis tar fram en bok, besöker Pocketshopen eller biblioteket. De har sökts upp och getts möjlighet att börja läsa själv men främst läsa för sina barn. Nu föreslår regeringen att En bok för alla ska läggas ned, och man drar in 10 miljoner i stöd till förlaget. Min fråga är: Hur säkerställer statsministern, om nu detta förlag läggs ned, att de grupper som vanligtvis inte läser kan ta del av den underbara litteraturens värld?

Anf. 45 Statsminister FREDRIK REINFELDT (m):

Herr talman! Läsandet är viktigt. Kulturen har fått större och växande anslag. Man har försökt utforma det på ett sätt som når fram till bredast möjliga grupper. Om det i en enskild del finns kritik grundat i att man inte har ansett att ett anslag är särskilt motiverat ligger det säkert bakom det resonemang som frågeställaren för. Jag har inte så noggrant gått igenom detta enskilda projekt. Jag uppmuntrar till att frågan riktas till kulturministern som jag vet har fått svara på många frågor just i detta ärende.

Samarbete mellan svensk och finsk polis

Anf. 46 KRISTER HAMMARBERGH (m):

Herr talman och herr statsminister! För närvarande pågår förhandlingar inom Europeiska unionen angående det så kallade Prümfördraget och att införliva det i europeisk rätt. Förhandlingarna är snart slutförda. De innebär i praktiken att vi ska få bättre möjligheter till ett bättre samarbete mellan polisen i de olika medlemsländerna. Trots Socialdemokraternas interna motstånd i Sverige är förhandlingarna snart klara. Ett av de förslag som fallit bort under tiden är en regel om ingripande vid överhängande fara så att en utländsk polismakt ska kunna hjälpa till. Jag själv beklagar detta. I Tornedalen vid vår norra landsgräns är det glest befolkat och långa avstånd. Den svenska polisen kan ibland vara väldigt långt borta medan den finska polisen finns i närheten. Jag undrar hur statsministern ser på möjligheten att vi sluter ett bilateralt avtal med Finland för att vi ska kunna använda våra gemensamma resurser för att värna våra medborgare i de två olika länderna.

Anf. 47 Statsminister FREDRIK REINFELDT (m):

Herr talman! Fördraget i sig är ett exempel på när en krets av EU-länder försöker att sluta en överenskommelse därför att man ofta har sett gränsöverskridande problem som man vill möta. Schengenavgränsningen är ett annat exempel på detta. Det ska inte uteslutas att det alltid finns anledningar att föra diskussioner ifall det är sakligt motiverat. Men något initiativ av det slag som Krister Hammarbergh frågar om finns inte, och det har inte förts diskussioner kring detta. Jag vill påpeka att en av grunderna för det nya fördraget är att förstärka möjligheterna att agera mot internationell brottslighet. Det görs utifrån insikten om att vi lever i en tid där väldigt mycket av hot och internationell tung kriminell verksamhet är just gränsöverskridande. I en tid där vi rör på oss alltmer kan det vara motiverat med ett ökat utbyte och till och med diskutera befogenheter som är gränsöverskridande. Det är bland annat inom den ramen som det europeiska samarbetet nu utvecklas. När det gäller det enskilda initiativet kan jag inte säga annat än att det möjligen kan vara motiverat. Men svaret är att något initiativ inte finns för dagen.

Anf. 48 FÖRSTE VICE TALMANNEN:

Vi säger tack till statsministern och övriga deltagare. Med detta är statsministerns frågestund slut för i dag.

3 § Meddelande om statistiska uppgifter för riksdagsarbetet

Förste vice talmannen meddelade att statistiska uppgifter för riksdagsarbetet under riksmötet 2006/07 delats ut till kammarens ledamöter. De statistiska uppgifterna redovisas i bilaga som fogats till detta protokoll.

4 § Anmälan om fördröjda svar på interpellationer

Till riksdagen hade inkommit följande skrivelser: Interpellation 2007/08:72

Till riksdagen
Interpellation 2007/08:72 Samhällets krishanteringsförmåga av Monica Green (s)
Interpellationen kommer att besvaras tisdagen den 13 november 2007. Skälet till dröjsmålet är förhinder att deltaga vid de svarstillfällen som finns före den 13 november 2007 på grund av annat engagemang. Stockholm den 29 oktober 2007
Försvarsdepartementet
Sten Tolgfors (m)
Enligt uppdrag
Helena Lindberg
Expeditions- och rättschef
Interpellation 2007/08:76

Till riksdagen
Interpellation 2007/08:76 Arbetslivsforskningen av Patrik Björck (s)
Interpellationen kommer att besvaras fredagen den 16 november 2007. Skälet till dröjsmålet är arbetsanhopning. Stockholm den 31 oktober 2007
Utbildningsdepartementet
Lars Leijonborg

5 § Anmälan om inkommen faktapromemoria om förslag från Europeiska kommissionen

Förste vice talmannen anmälde att följande faktapromemoria om förslag från Europeiska kommissionen inkommit och överlämnats till utskott: 2007/08:FPM16 Tredje inre marknadspaketet för el och gas KOM(2007)528, KOM(2007)529, KOM(2007)530, KOM(2007)531, KOM(2007)532 till näringsutskottet

6 § Beslut om motionsrätt på skrivelse

Skrivelse
2007/08:33 Redovisning av kartläggning av systemet med vinstandelsstiftelser
Kammaren biföll talmannens förslag att motioner fick väckas på denna skrivelse.

7 § Hänvisning av ärende till utskott

Föredrogs och hänvisades Framställning
2007/08:RS1 till konstitutionsutskottet

8 § Bordläggning

Anmäldes och bordlades Redogörelse
2007/08:JO1 Justitieombudsmännens ämbetsberättelse
Motioner
med anledning av prop. 2007/08:11 Vissa punktskattefrågor m.m. med anledning av budgetpropositionen för 2008
2007/08:Sk1 av Marie Engström m.fl. (v)
2007/08:Sk2 av Marie Nordén och Claes-Göran Brandin (s)
2007/08:Sk3 av Claes-Göran Brandin och Kenneth G Forslund (s)
2007/08:Sk4 av Lars Johansson m.fl. (s)
2007/08:Sk5 av Helena Leander m.fl. (mp)
med anledning av skr. 2007/08:5 Redogörelse för svenskt deltagande i den nordiska stridsgruppen
2007/08:Fö6 av Gunilla Wahlén m.fl. (v)
2007/08:Fö7 av Anders Karlsson m.fl. (s)
med anledning av framst. 2007/08:RRS14 Riksrevisionens styrelses framställning angående insatser för att hantera omfattande elavbrott
2007/08:Fö8 av Kristina Zakrisson m.fl. (s)
2007/08:Fö9 av Anders Karlsson m.fl. (s)
med anledning av redog. 2007/08:RRS8 Riksrevisionens styrelses redogörelse angående hur regeringen förbereder arbetsmarknadspolitiken
2007/08:A1 av Josefin Brink och Torbjörn Björlund (v)
2007/08:A2 av Sven-Erik Österberg m.fl. (s)

9 § Anmälan om interpellationer

Anmäldes att följande interpellationer framställts
den 1 november

2007/08:96 Ökande intresse för fasta jobb hos unga
av Luciano Astudillo (s)
till arbetsmarknadsminister Sven Otto Littorin (m)
2007/08:97 Deltidsarbetslösa kvinnors situation på arbetsmarknaden
av Ann-Christin Ahlberg (s)
till arbetsmarknadsminister Sven Otto Littorin (m)
2007/08:98 Nedläggning av Försvarsmaktens marina förmåga
av Peter Jonsson (s)
till försvarsminister Sten Tolgfors (m)
2007/08:99 Arbetsmiljöinsatser för fler i jobb
av Sylvia Lindgren (s)
till arbetsmarknadsminister Sven Otto Littorin (m)
2007/08:100 Hundavelsverksamhet i Sollefteå
av Eva Sonidsson (s)
till försvarsminister Sten Tolgfors (m)
2007/08:101 Statens hundavelsverksamhet
av Hans Stenberg (s)
till försvarsminister Sten Tolgfors (m)

Interpellationerna redovisas i bilaga som fogats till riksdagens snabbprotokoll tisdagen den 13 november.

10 § Anmälan om frågor för skriftliga svar

Anmäldes att följande frågor för skriftliga svar framställts
den 1 november

2007/08:195 Effekterna av ett kreosotförbud för infrastrukturen i Kalmar län och resten av landet
av Jan R Andersson (m)
till statsrådet Åsa Torstensson (c)
2007/08:196 Public services framtid
av Johan Löfstrand (s)
till kulturminister Lena Adelsohn Liljeroth (m)
2007/08:197 Martin Lees möjlighet att resa till Beijing under OS 2008
av Anita Brodén (fp)
till utrikesminister Carl Bildt (m)
2007/08:198 Spermadonation
av Helena Leander (mp)
till socialminister Göran Hägglund (kd)
2007/08:199 Skattefel och moms
av Birgitta Eriksson (s)
till finansminister Anders Borg (m)
2007/08:200 Skattefel och mikroföretag
av Birgitta Eriksson (s)
till finansminister Anders Borg (m)
2007/08:201 Besked om det statliga presstödets utformning och nivå
av Lennart Sacrédeus (kd)
till kulturminister Lena Adelsohn Liljeroth (m)
2007/08:202 MBL och vårdföretaget Curanda
av Luciano Astudillo (s)
till arbetsmarknadsminister Sven Otto Littorin (m)
2007/08:203 Fackliga rättigheter enligt förtroendemannalagen
av Luciano Astudillo (s)
till arbetsmarknadsminister Sven Otto Littorin (m)
2007/08:204 Reparation och förstärkning av betongkonstruktioner i bostäder
av Gunnar Sandberg (s)
till statsrådet Mats Odell (kd)
2007/08:205 Skatt på väg
av Gunnar Sandberg (s)
till finansminister Anders Borg (m)
2007/08:206 Översyn av sexköpslagen
av Carina Hägg (s)
till justitieminister Beatrice Ask (m)
2007/08:207 Eksjö tingsrätt
av Carina Hägg (s)
till justitieminister Beatrice Ask (m)
2007/08:208 Hävdandet av sexköpslagen
av Carina Hägg (s)
till utrikesminister Carl Bildt (m)
2007/08:209 Polisdatalag
av Thomas Bodström (s)
till justitieminister Beatrice Ask (m)
2007/08:210 Kringgåendet av hyreslagen vid andrahandsuthyrning
av Egon Frid (v)
till statsrådet Mats Odell (kd)
2007/08:211 Skärpta regler för sms-lån
av Egon Frid (v)
till integrations- och jämställdhetsminister Nyamko Sabuni (fp)
2007/08:212 Nystartsjobb för deltidsarbetslösa
av Ann-Christin Ahlberg (s)
till arbetsmarknadsminister Sven Otto Littorin (m)
2007/08:213 Avsättning av mark för naturreservat
av Gunnar Sandberg (s)
till miljöminister Andreas Carlgren (c)

Frågorna redovisas i bilaga som fogats till riksdagens snabbprotokoll tisdagen den 13 november.

11 § Anmälan om skriftliga svar på frågor

Anmäldes att skriftliga svar på följande frågor inkommit
den 1 november

2007/08:137 Utvisningar till Afghanistan
av Ulla Andersson (v)
till statsrådet Tobias Billström (m)
2007/08:147 Unga kvinnors alkoholkonsumtion
av Lars-Ivar Ericson (c)
till statsrådet Maria Larsson (kd)
2007/08:151 Bilstöd och fordonsanpassning
av Christina Oskarsson (s)
till statsrådet Maria Larsson (kd)
2007/08:156 Rapport om mäns våld mot kvinnor med funktionsnedsättning
av Carina Hägg (s)
till statsrådet Maria Larsson (kd)
2007/08:169 Miljöåtgärder i miljonprogrammets bestånd
av Christina Oskarsson (s)
till miljöminister Andreas Carlgren (c)
2007/08:172 Miljöfarliga skeppsvrak runt Sveriges kuster
av Birgitta Eriksson (s)
till miljöminister Andreas Carlgren (c)
2007/08:175 Den ekonomiska situationen för asylsökande med avslagsbeslut
av Bodil Ceballos (mp)
till statsrådet Tobias Billström (m)
2007/08:179 Användning av beteckningen ”hivman”
av Barbro Westerholm (fp)
till statsrådet Maria Larsson (kd)
2007/08:181 Socialtjänstens ansvar för barns och ungdomars placering utifrån LVU
av Helene Petersson i Stockaryd (s)
till socialminister Göran Hägglund (kd)
2007/08:182 Detaljplaner för vindkraftverk
av Alf Eriksson (s)
till statsrådet Mats Odell (kd)

Svaren redovisas i bilaga som fogats till riksdagens snabbprotokoll tisdagen den 13 november.

12 § Kammaren åtskildes kl. 14.49.

Förhandlingarna leddes av förste vice talmannen. Vid protokollet

PER PERSSON

/Eva-Lena Ekman

Riksdagens protokoll 2007/08:20 Torsdagen den 1 november

Kammarens protokoll