Riksdagens protokoll 2005/06:72 Tisdagen den 14 februari

ProtokollRiksdagens protokoll 2005/06:72

Riksdagens protokoll 2005/06:72 Tisdagen den 14 februari Kl. 13:30 - 14:11

1 § Justering av protokoll

  Justerades protokollen för den 7 och 8 februari. 

2 § Anmälan om sammansatt justitie- och socialutskott

  Från sammansatta justitie- och socialutskottet hade följande promemoria inkommit:    Sammansatt justitie- och socialutskott
3 bil. 
Justitieutskottet och socialutskottet har jämlikt riksdagsordningen 4 kap. 8 § i separata beslut av den 17 och 24 januari 2006 överenskommit att genom deputerade i sammansatt utskott gemensamt bereda  skrivelse 2004/05:152 Insatser för narkotikabekämpning utifrån regeringens narkotikahandlingsplan 
motioner väckta med anledning av skrivelsen 
proposition 2005/06:30 Nationella alkohol- och narkotikahandlingsplaner i den del som avser förslaget till lag om ändring i lagen (1976:371) om behandlingen av häktade och anhållna m.fl. samt förslaget om narkotikapolitiska mål (avsnitt 7.1) 
motioner väckta med anledning av propositionen och som avser de delar av propositionen som nämnts ovan 
motioner från allmänna motionstiderna 2002–2005, remitterade till JuU och SoU 
proposition 2005/06:60 Nationell strategi mot hiv/aids och vissa andra smittsamma sjukdomar jämte vissa i anledning av propositionen väckta motionsyrkanden. 
Till deputerade i det sammansatta utskottet har utsetts de i bifogade förteckning upptagna riksdagsledamöterna. (Jfr. protokoll 2005/06:18 [JuU] och protokoll 2005/06:20 [SoU].)  Det sammansatta utskottet, som benämns Sammansatta justitie- och socialutskottet (JuSoU), har vid konstituerande sammanträde denna dag utsett följande presidium:  Ingrid Burman (v), ordförande  Torkild Strandberg (fp), förste vice ordförande  Britta Lejon (s), andre vice ordförande  Stockholm den 9 februari 2006 
Kristina Svartz
Kanslichef justitieutskottet  
Monica Dohnhammar
Kanslichef socialutskottet  

Bilaga 1 hade följande lydelse:    Sammansatta justitie- och socialutskottet
2006–02–09
  Ledamöter och suppleanter i sammansatta justitie- och socialutskottet (JuSoU)    Ur justitieutskottet  

LedamöterSuppleanter
Britta Lejon (s) Rolf Olsson (v) 
Torkild Strandberg (fp)Margareta Persson (s) 
Johan Linander (c)Jeppe Johnsson (m) 
Cecilia Magnusson (m)Göran Norlander (s) 
Kerstin Andersson (s)Joe Frans (s) 
Christer Erlandsson (s)Leif Björnlod (mp) 
Ameer Sachet (s)Hillevi Engström (m) 
Karin Granbom (fp) 
Olle Sandahl (kd) 

Ur socialutskottet  

LedamöterSuppleanter
Ingrid Burman (v)Chatrine Pålsson (kd) 
Catherine Persson (s)Kristina Zakrisson (s) 
Marina Pettersson (s)Kenneth Johansson (c) 
Magdalena Andersson (m)Christer Engelhardt (s) 
Jan Lindholm (mp)Marita Aronson (fp) 
Martin Nilsson (s)Lena Adelsohn Liljeroth (m) 
Jan Emanuel Johansson (s) 
Maud Ekendahl (m) 
Ulrik Lindgren (kd) 
Gabriel Romanus (fp) 

Bilaga 2 hade följande lydelse:    Justitieutskottet
Utdrag ur protokoll 2005/06:18
Torsdagen den 9 februari 2006

- - - 

§ 3 Sammansatt utskott 
Utskottet beslutar att till ledamöter i sammansatt justitie- och socialutskott (JuSoU) utse följande ledamöter:    Britta Lejon (s) 
Torkild Strandberg (fp) 
Johan Linander (c) 
Cecilia Magnusson (m) 
Kerstin Andersson (s) 
Christer Erlandsson (s) 
Ameer Sachet (s) 

Utskottet beslutar vidare att till suppleanter i det sammansatta utskottet utse följande ledamöter: 

Rolf Olsson (v) 
Margareta Persson (s) 
Jeppe Johnsson (m) 
Göran Norlander (s) 
Joe Frans (s) 
Leif Björnlod (mp) 
Hillevi Engström (m) 
Karin Granbom (fp) 
Olle Sandahl (kd) 

Denna paragraf förklaras omedelbart justerad. 

- - -  

Vid protokollet 
Frida Unenge 

Justerat 
Britta Lejon  

Rätt utdraget intygas 
Frida Unenge

Bilaga 3 hade följande lydelse:   
Socialutskottet
Utdrag ur protokoll 2005/06:20
2006-02-02

- - - 

§ 6 Val av deputerade till sammansatt utskott 

Utskottet beslutar att till ledamöter i det sammansatta utskottet JuSoU utse följande ledamöter:    Ingrid Burman (v) 
Catherine Persson (s) 
Marina Pettersson (s) 
Magdalena Andersson (m) 
Jan Lindholm (mp) 
Martin Nilsson (s) 
Jan Emanuel Johansson (s) 
Maud Ekendahl (m) 
Ulrik Lindgren (kd) 
Gabriel Romanus (fp) 

Utskottet beslutar vidare att till suppleanter i det sammansatta utskottet utse följande ledamöter: 

Chatrine Pålsson (kd) 
Kristina Zakrisson (s) 
Kenneth Johansson (c) 
Christer Engelhardt (s) 
Marita Aronson (fp) 
Lena Adelsohn Liljeroth (m) 

- - - 

Vid protokollet 
Anita Lysholm 

Justerat 
Ingrid Burman 

Rätt utdraget intygar: 
Anita Lysholm

Promemorian med bilagor hade delats ut till kammarens ledamöter.    Promemorian lades till handlingarna. 

3 § Meddelande om frågestund

  Tredje vice talmannen meddelade att vid frågestunden torsdagen den 16 februari kl. 14.00 skulle följande statsråd närvara:  Näringsminister Thomas Östros, utrikesminister Laila Freivalds, utbildnings- och kulturminister Leif Pagrotsky, statsrådet Lena Sommestad och statsrådet Lena Hallengren. 

4 § Meddelande om preliminär plan för kammarens sammanträden

  Tredje vice talmannen meddelade att en preliminär plan för kammarens sammanträden våren 2006 samt voteringstider till och med den 7 april delats ut till kammarens ledamöter. 

5 § Anmälan om fördröjda svar på interpellationer

  Till riksdagen hade inkommit följande skrivelser:     Interpellation 2005/06:228

Till riksdagen 
Interpellation 2005/06:228 av Christer Nylander (fp)  Tillväxt och jobb i nordöstra Skåne 
Interpellationen kommer att besvaras fredagen den 24 februari 2006.  Skälet till dröjsmålet är tjänsteresor.  Stockholm den 9 februari 2006 
Näringsdepartementet  
Thomas Östros 
Enligt uppdrag 
Fredrik Ahlén
Departementsråd 
Interpellation 2005/06:230

Till riksdagen 
Interpellation 2005/06:230 av Nina Lundström (fp)  Bostadsmarknaden och hemlösheten 
Interpellationen kommer att besvaras fredagen den 17 februari 2006.  Skälet till dröjsmålet är tjänsteresa.  Stockholm den 2 februari 2006 
Miljö- och samhällsbyggnadsdepartementet  
Mona Sahlin  
Enligt uppdrag 
Lena Ingvarsson
Expeditions- och rättschef  

Interpellation 2005/06:232

Till riksdagen 
Interpellation 2005/06:232 av Axel Darvik (fp)   Byggande av studentbostäder 
Interpellationen kommer att besvaras fredagen den 17 februari 2006.  Skälet till dröjsmålet är tjänsteresa.  Stockholm den 2 februari 2006 
Miljö- och samhällsbyggnadsdepartementet  
Mona Sahlin  
Enligt uppdrag 
Lena Ingvarsson
Expeditions- och rättschef  

Interpellation 2005/06:236

Till riksdagen 
Interpellation 2005/06:236 av Lennart Hedquist (m)  Översyn av villkoren för totalisatorspel 
Interpellationen kommer att besvaras fredagen den 24 februari 2006.  Skälet till dröjsmålet är andra sedan tidigare inbokade åtaganden som inte går att flytta på.  Stockholm den 8 februari 2006 
Finansdepartementet  
Pär Nuder 
Enligt uppdrag 
Lilian Wiklund
Expeditions- och rättschef 

Interpellation 2005/06:237

Till riksdagen 
Interpellation 2005/06:237 av Hans Backman (fp)  Företagspolitik 
Interpellationen kommer att besvaras fredagen den 24 februari 2006.  Skälet till dröjsmålet är tjänsteresor.  Stockholm den 9 februari 2006 
Näringsdepartementet  
Thomas Östros 
Enligt uppdrag 
Fredrik Ahlén
Departementsråd 
Interpellation 2005/06:238

Till riksdagen 
Interpellation 2005/06:238 av Lars Gustafsson (kd)  Lönebidrag 
Interpellationen kommer att besvaras tisdagen den 7 mars 2006.  Skälet till dröjsmålet är tjänsteresor.  Stockholm den 9 februari 2006 
Näringsdepartementet  
Hans Karlsson 
Enligt uppdrag 
Dag Ekman
Expeditionschef 
Interpellation 2005/06:239

Till riksdagen 
Interpellation 2005/06:239 av Carl B Hamilton (fp)  Reglerna för flyttskatt i Sverige och inom EU 
Interpellationen kommer att besvaras fredagen den 24 februari 2006.  Skälet till dröjsmålet är andra sedan tidigare inbokade åtaganden som inte går att flytta på.  Stockholm den 8 februari 2006 
Finansdepartementet  
Pär Nuder 
Enligt uppdrag 
Lilian Wiklund
Expeditions- och rättschef 
Interpellation 2005/06:240

Till riksdagen 
Interpellation 2005/06:240 av Lars Tysklind (fp)  Den framtida fastighetsskatten 
Interpellationen kommer att besvaras fredagen den 24 februari 2006.  Skälet till dröjsmålet är andra sedan tidigare inbokade åtaganden som inte går att flytta på.  Stockholm den 8 februari 2006 
Finansdepartementet  
Pär Nuder 
Enligt uppdrag 
Lilian Wiklund
Expeditions- och rättschef 

6 § Svar på interpellation 2005/06:241 om konsumtion av lagligt fångad fisk och miljömärkt fisk

Anf. 1 Jordbruksminister ANN-CHRISTIN NYKVIST (s):

Fru talman! Kjell-Erik Karlsson har frågat mig om konsumtion av lagligt fångad fisk och miljömärkt fisk. De frågor som ställs till mig berör dels fiskerikontrollfrågor, dels vilka initiativ jag har för avsikt att ta i EU för att förhindra att olagligt fångad fisk distribueras och säljs inom EU samt vilka initiativ jag avser att ta i Sverige för att stoppa införsel av och illegal handel med olagligt fångad fisk. Därefter frågar Kjell-Erik Karlsson hur korrektheten i fiskproduktinformationen till kunder och konsumenter kan förbättras och garanteras samt hur tillgången på och utbudet av miljömärkt fisk och fiskprodukter kan ökas.  Jag vill inleda med att framhålla att olagligt fiske är ett allvarligt hot mot både de aktuella fiskbestånden och en ansvarsfull fiskeriförvaltning. Från svensk sida är vi därför aktiva på flera nivåer för att driva frågor om illegalt fiske och för att förhindra att illegalt landad fisk hamnar på svenska konsumenters bord.  Illegalt fiske är ett internationellt uppmärksammat problem. Inom FN:s fackorgan för jordbruk, skogsbruk och fiske, FAO, antogs 2001 en internationell handlingsplan mot olagligt, orapporterat och oreglerat fiske, och 2002 antog EU en motsvarande handlingsplan för gemenskapen, som innebar att åtgärder ska genomföras både på internationell nivå och på gemenskapsnivå. Vidare ska åtgärder vidtas inom regionala fiskeriorganisationer och i partnerskap med utvecklingsländerna.  För att tydliggöra hur vi arbetar tar jag utgångspunkt i vårt arbete med att förhindra det illegala torskfiske som bedrivs i Barents hav. Detta svartfiske kan vara så omfattande att ett av de sista starka torskbestånden i världen hotas. Torskbeståndet i Barents hav, som förvaltas gemensamt av Norge och Ryssland, ligger inom Nordostatlantiska fiskerikommissionens (NEAFC) konventionsområde. Bristande kontroll av de landningar, som görs av tredjelandsfartyg, inte minst i många EU-länders hamnar, är ett uppmärksammat problem.   Jag sände den 27 januari 2006 brev till EU:s fiskeministrar samt till kommissionären Borg i syfte att få upp frågan för debatt vid jordbruks- och fiskerådets möte den 20 februari 2006. Därefter har även Danmark begärt att frågan ska diskuteras på rådet. Syftet med denna diskussion är att få till stånd en förbättring av såväl kontrollen av landningarna av tredjelandsfartyg inom EU som NEAFC:s möjligheter att kontrollera detta fiske.   Jag kommer vidare att träffa den norska fiskeministern Helga Pedersen den 17 februari 2006 för att diskutera hur jag kan stödja henne i arbetet med att freda världens sista starka torskbestånd.  Den svenska fiskerikontrollen har nyligen utvärderats. I utredningen föreslås att den framtida fiskerikontrollen ska inriktas mot kontroll i hela kedjan från fångst till konsument. Vidare lyfts det fram frågor om ursprungsmärkning, förbättrad tillsyn i transportledet, egenkontroll och imagefrågor. Utredningen har remissbehandlats och inom kort återkommer jag till dessa frågor i en skrivelse till riksdagen. Därtill kommer att kontroll av märkning med mera i förädlingsindustri och detaljhandel utförs av kommunerna och Livsmedelsverket. Livsmedelsverket avser att vidta ytterligare åtgärder i syfte att stärka kontrollen.  Inom den gemensamma organisationen för marknaden för fiskeri- och vattenbruksprodukter regleras hur märkningen ska utformas. Av märkningen ska handelsbeteckning, produktionsmetod samt fångstzon framgå. Med anledning av dioxinproblematiken har Sverige dessutom ett särskilt informationsansvar till svenska konsumenter vid försäljning av viss fisk från Östersjön. Det är därefter en fråga för kommunernas livsmedelsinspektörer att följa upp och kontrollera att märkningen är korrekt och spårbar.   Jag vill även framhålla att konsumenter har makt att påverka eftersom konsumenten ytterst väljer vilka produkter som köps. Fiskbranschen har tagit avslöjandet om illegalt fångad fisk mycket allvarligt och har bildat en arbetsgrupp som syftar till att möta konsumenternas krav på att fisken inte ska vara svartfiskad. Inom den globala handeln är falsk ursprungsmärkning ett stort problem. Genom att ställa tydliga krav på ursprungsmärkning vid inköp av fisk kan handeln bättre säkerställa att fisken är legalt fångad.   I somras presenterade kommissionen ett meddelande som syftade till att initiera en debatt om att miljömärka fiskeriprodukter. Arbete med meddelandet har nu påbörjats och ordförandeskapet planerar för att rådsslutsatser ska beslutas till sommaren 2006. Parallellt med detta pågår en revidering av förordningen för ekologiskt jordbruk. Där har vattenbruket fått en mer framträdande roll än tidigare.  Vårt eget nationella program för vildfångad fisk som utvecklats av Krav, Kontrollföreningen för Ekologisk Odling med stöd av regeringen, har nu varit i gång i drygt ett år. I nuläget finns Kravmärkta räkor på marknaden.   Jag kommer även fortsatt att prioritera det pågående arbetet med att motverka illegalt fiske samt ge konsumenterna bättre information om den fisk som säljs.  

Anf. 2 KJELL-ERIK KARLSSON (v):

Fru talman! Jag vill tacka ministern för svaret och för att jag fick ett så snabbt svar på min interpellation.  Jordbruksministern och jag är tydligen överens om att olagligt fiske är ett allvarligt hot mot aktuella bestånd. Jag håller med om att olagligt fiske allvarligt hotar bestånden och är ett hot mot en ansvarsfull fiskeriförvaltning.   Vi närmar oss även frågan om var gränsen går för ansvarsfull fiskeriförvaltning som även lagligt brandskattar havsresursen på grund av den kohandel vi har vid kvotfördelningen i EU. Här kommer vi in på bestånd som fiskas – inte minst överfiskas – i första hand lagligt men även olagligt eller så kallat illegalt.  Interpellationen berör även den stulna fisken och försäljningen och häleriverksamheten kring den.  Många i försäljningsledet och i distributionskedjan av fisk vet inte om deras fisk är laglig eller stulen, det vill säga illegalt fångad. Man vet alltså inte om man deltar i en häleriverksamhet eller inte.  Jag vill inte på mitt matbord ha fisk som är olagligt fångad och därmed stulen från havet och som har gått vidare i häleriverksamheten innan den hamnar på mitt matbord. Var kan jag få garanti för att min matfisk eller fiskprodukt är så kallad vit och inte svart?  Det har återigen visat sig att kontrollen av införsel av fisk till EU-hamnar inte fungerar. På ett enkelt sätt och med liten risk för att upptäckas distribueras från havet stulen olagligt fångad, fisk för miljarder kronor varje år in i EU.  Typiskt för EU är att det på papperet finns en kontrollverksamhet, men att den i praktiken verkar vara obefintlig i vissa hamnar. Givetvis hamnar även den omärkta från havet stulna eller illegalt fångade fisken på svenska konsumenters bord.  Ministern svarar att illegalt fiske är ett internationellt uppmärksammat problem och hänvisar till FN:s fackorgan och dess handlingsplan mot olagligt fiske som antogs 2001. Ministern hänvisar också till EU:s motsvarande plan som antogs 2002.  Dessa planer har hittills inte hjälpt. Vad gör vi? Ska vi vänta ytterligare eller ska vi göra något även på hemmaplan?  Även här i Sverige har vi rapporter om och förundersökningar på gång om så kallade felrapporterade eller svartfiskade landningar av torsk som ilandförs som bleka. Vi har även rapporter om danskt illegalt fiske i Öresund.  Ministern beskriver i svaret att bristande kontroll av tredjelandsfartyg i EU-hamnar är ett uppmärksammat problem. Ja, visst. Det är uppmärksammat. Men jag vill påstå att även kontrollen av förstalandsfartyg i EU är ett problem och hoppas att även det uppmärksammas.  Det är bra att jordbruksministern lyfter fram frågan även till den norska fiskeministern. Då kan ni ju den 17 februari gemensamt formulera svaret på den ställda frågan från vänstergruppen i Nordiska rådet som handlar just om svartfisket.  När det gäller Danmark har jag själv kontakt med danska politiker i frågan. Här har nog även den svenska fiskeriansvariga ministern en hel del att göra i samarbetet med den danska fiskeministern då danska företag har visat sig vara djupt engagerade i svartfisket i Barents hav. 

Anf. 3 JEPPE JOHNSSON (m):

Fru talman! Under ett antal år har debatten i medierna ständigt handlat om ett ensidigt överfiske i svenska vatten och förekomsten av oönskade ämnen i fisken. Det har fått till resultat att många har blivit försiktiga med att äta svenskfångad fisk. Butiker har marknadsfört sig med fångad i Ishavet fram till åtminstone ett visst datum.  Det har sällan framkommit att en del av den importerade så kallade ishavsfisken i många fall blivit infryst efter fångsten, skeppad till Kina, upptinad och lagd i fina förpackningar, fryst ytterligare en gång och därefter transporterad till Sverige för att säljas.  Jag uppmärksammade själv detta i en motion som heter något så vackert som Ät svensk fisk, redan hösten 2004. Jag kan ju inte räkna med att få samma genomslag som ett program i TV 4.  Norsk fjordlax till exempel är i själva verket odlad lax som äter foder framställt ur industrifiskad sill och fisk, och ibland tillsätter man antibiotika och färgämnen.  Möjligheten att köpa östersjölax kommer snart att upphöra i och med att vi får ett förbud mot de så kallade drivgarnen. Det är ett förbud som tillkommit från regeringen och dess samarbetspartier för att rädda tumlare som enligt de allra flesta experter, inte minst fiskarna, inte längre finns kvar sedan isvintrarna på 40-talet.  Fru talman! Det är olyckligt. Det är av stor vikt att ändra attityderna till den svenska fiskaren, det svenska fisket och den svenska fisken som ju är nyttig och bra föda. Jag misstänker att Kjell-Erik Karlsson fick inspiration till den här debatten efter TV 4-programmet. Då är det ändå något bra med detta och jag hoppas att det ska bli bra för det svenska fisket.  Det har ju tidigare varit tv-program som jag påstår har svärtat ned det svenska fisket, och konsumenterna har ändrat sitt beteende.  Fru talman! Det är väl dokumenterat att folk som äter mycket fisk har betydligt mindre problem med hjärt- och kärlsjukdomar. Medier, myndigheter, folkhälsoansvariga och vi alla har här ett stort ansvar.   Det är naturligtvis mycket bättre att vi i första hand äter svensk och svenskfångad fisk, både för kvalitetens och för miljöns skull. Om vi inte äter den svenskfångade fisken exporteras den. Så är fallet i dag med bland annat östersjötorsken som till mycket stor del exporteras. Det är inte något fel med det, men prissättningen är inte vad den borde vara. Det drabbar det svenska fisket, de svenska kustsamhällena och naturligtvis den svenska fiskaren.  Svenskt fiske är en del i vår livsmedelsproduktion. Det gäller att ta vara på den fisk som finns i havet och som jag påpekar fiskas lagligt inom biologiskt säkra gränser och fastställda kvoter. Det borde ligga i allas intresse att vi i vårt land i första hand tar hand om detta.  I slutet av ministerns svar står det: Jag kommer även fortsatt att prioritera det pågående arbetet med att motverka illegalt fiske – det är bra – samt ge konsumenterna bättre information om den fisk som säljs.  Jag undrar om ministern också har några planer för hur man ska kunna upprätta bilden av den svenska fisken fångad inom biologiskt säkra kvoter. Jag ställer därför frågan: Ämnar ministern vidta några åtgärder så att svenska folket får korrekt information om det svenska fisket och nyttan av att äta svensk fisk? 

Anf. 4 LARS TYSKLIND (fp):

Fru talman! Jag ska ta upp samma tråd som Jeppe Johnsson.   Den här interpellationen handlar ju mycket om illegalt fiske i Barents hav. Det är något som man naturligtvis måste stoppa. Jag hoppas att jordbruksministern tar sitt ansvar och för den frågan vidare.  Frågan om konsumenter tas också upp i interpellationen. Konsumentmakt är ju något väldigt viktigt. Det har vi från Folkpartiet lyft fram i många sammanhang. Om konsumenten ska vara en maktfaktor krävs det att man har riktig information och garantier för att informationen är riktig. I Sverige har vi ju, som Jeppe Johnsson sade, fått en något bisarr situation. Man har avsättningssvårigheter för svensk inom lagliga kvoter fångad fisk medan annan fisk saluförs. Konsumenten har förts bakom ljuset. Man köper fisk och tror att man gör en stor miljögärning. Sedan visar det sig att den är illegalt fångad i Barents hav. Naturligtvis sätts hela systemet i fråga om det uppstår sådana situationer.   Fru talman! Jag är också väldigt mycket inne på att det krävs attitydförändringar mot det svenska fisket. Jag hoppas att jordbruksministern med större tydlighet än vad som visas i svaret framhäver att det svenska fisket trots allt bedrivs inom de ramar som är satta och att det är ett lagligt fiske.   Jag tycker även att det i själva interpellationen andas lite grann om att man ifrågasätter de kvoter som är satta. Det kan man naturligtvis göra. Men det är ändå viktigt att tala om att de svenska fiskarna fiskar inom de ramar som de har fått sig tilldelade. Det måste vara fel när Sveriges yrkesfiskare ganska ofta uttrycker att de tycker att vi framställer dem som någon typ av skurkar som egentligen inte följer de regler som finns.   När det gäller kvotsystemet har jag tidigare framfört att jag tror att det som pågår på västkusten i fråga om blandfiske är ett av de stora problem som vi måste få bukt med – det stora fullständigt orimliga utkastet av fisk som sker.   Man får höra att bara var tredje torsk som fångas landas och så vidare. Där har vi det stora problemet. Det handlar kanske inte så mycket om kvoternas storlek, utan man måste ändra det systemet.  Jag ser fram emot att det här försöket med havdagar kommer i gång. Jag undrar om ministern har något besked att ge i dag om när det kan komma i gång. Det tror jag kan vara väldigt betydelsefullt för det svenska fisket.   Det är precis som Jeppe Johnsson säger här, att det måste vara så att man i Sverige ska äta svenskfångad fisk och att det svenska fisket ska vara inriktat för direkt livsmedelskonsumtion.   Jag skulle vara tacksam om ministern säger någonting om kvotsystemet och om när det kan komma i gång. Jag tror att det är oerhört betydelsefullt för det svenska fisket. 

Anf. 5 Jordbruksminister ANN-CHRISTIN NYKVIST (s):

Fru talman! Frågan om ett ansvarsfullt fiske är någonting som den svenska regeringen har drivit med kraft under ett antal år. Och vi är bekymrade över att vi gör för stora uttag. Där är jag överens med Kjell-Erik Karlsson om att vi måste se till att vi också får ett fiske som är anpassat till de råd som biologerna, vetenskapsmännen, ger oss. Där får vi kämpa på. Det är inte så att vi har lyckats få gehör för den ståndpunkten inom EU. Och jag är oroad över att vi tar ut för mycket fisk.   Men inom ramen för de beslut som är fattade inom EU har jag ingen annan uppfattning än det som framförs här, nämligen att vi ska se till att vi får en avsättning för det fiske som de svenska fiskarna landar lagligt.   Men det stora problemet här är ändå att förtroendet för fisk överlag rubbas när det händer sådana saker som har hänt i Barents hav när vi har ett stort svartfiske. Det gör att konsumenten blir mer försiktig. Detta måste vi agera mot. Och det är det som jag har utvecklat i mitt interpellationssvar.   Vi ska jobba på flera nivåer, vilket jag också har uttryckt. Givetvis ska vi jobba i det internationella sammanhanget och jobba med det som vi kallar för tredjeland, jobba med Norge och Ryssland för att hitta system. Vi behöver samverka mer för att nå lösningar. Vi behöver se till att vi har en bättre kontroll i våra egna EU-hamnar. Vi måste också se till att vi får bilaterala avtal, bland annat med Ryssland, så att vi får information från Ryssland för att kunna ha en bättre kontroll. Och givetvis ska vi också lägga ett ansvar på handeln i alla led att den måste kräva spårbarhet när den gör sina inköp. Det är på det sättet som vi kan bygga de säkra systemen.   Sedan måste man också sopa framför egen dörr. Därför ska vi se till att vi har en kraftfull fiskerikontroll inom EU och att vi sedan också översätter den på det nationella planet så att vi har en bra fiskerikontroll här i Sverige.   Jag aviserar i mitt interpellationssvar att regeringen kommer att lämna en skrivelse till riksdagen under våren om hur vi kan förstärka fiskerikontrollen.   Jag är till fullo överens med debattörerna här i dag om att vi måste ge konsumenterna en bra information. Det kan vi göra bland annat genom det system som vi har – krav på att man ska märka med fångstzon, vilken sorts fisk det är och vilken fiskemetod som har använts. Vi ska se till att vi har sådana system så att det inte går att förfalska i det första ledet eftersom det är där som vi har problemet i dag, alltså att man förfalskar i det första ledet och att man sedan inte kommer åt detta i senare led. Sedan ska vi jobba vidare med andra märkningssystem där bland annat handeln frivilligt deltar med miljömärkning av fisk exempelvis. Det finns flera system.   Däremot är jag inte överens med Jeppe Johnsson om att vi ska ha drivgarn i Östersjön. Vi har haft en aktionsplan för att rädda laxen. Den har gett oss framgång. Och vi ska nu se till att vi är varsamma på olika sätt.  Beträffande detta om det finns tumlare eller inte, vill jag säga att man inte har drivgarn i andra vatten i EU. Jag tycker inte att vi ska ha det i Östersjön heller.  

Anf. 6 KJELL-ERIK KARLSSON (v):

Fru talman! Torskbeståndets storlek och dess reproduktion är en het fråga och har varit det i många år hos myndigheter, fiskare och även hos konsumenter. Därför är det viktigt att få veta var torsken, eller fiskprodukten, kommer från, precis som ministern nämner.  Men jag förmodar att alla konsumenter inte känner till att torsk märkt Nordostatlanten kan vara fångad var som helst utanför Kullen vid Skånes kust och upp mot norr utanför norra Norge, alltså FAO-område 27.   För de flesta uppfattas fångstmärkningen Nordostatlanten som att fisken kommer från haven utanför Nordnorge. Men sanningen är ju att den torsk eller annan fisk som är märkt Nordostatlanten likväl kan vara fångad från bestånden i Nordsjön eller på västkusten, alltså en definition som är föga känd bland konsumenterna. Detta skapar problem även för konsumenten.  Oavsett vilken definition som man har av olika namn sprids vilseledande information, och kunderna köper varor som de egentligen vill undvika. Speciellt illa är det med de anonyma leveranserna av fisk och fiskprodukter som går till restauranger och storkök. Kriminella individer och företag utnyttjar detta och bidrar därmed till utrotandet av fiskarter och fiskbestånd.   Som fiskeriminister och konsumentminister ligger det ett stort ansvar på jordbruksministern att snarast sjösätta radikala åtgärder både här hemma och på nordisk och europeisk nivå.   Det får inte vara så att det är mer lönsamt att ta straffen eller böterna och sedan sälja svartfångsten och kunna fortsätta som yrkesfiskare.  När det gäller fiskindustrin i EU och Sverige som eventuellt köper den svarta fångsten måste polisen få i uppdrag att se om någon i Sverige kan ställas till svars för den omfattande häleriverksamheten med den stulna fisken som har hamnat i EU och även i Sverige.   För att kontrollen ska fungera när det gäller märkning och spårbarhet måste även landningskontrollen och kontrollen till havs fungera. Där vill jag påstå att det brister.   Frågan är om den svenska kustbevakningen klarar av den kontrollen i dagens situation. Vi får väl se vad som kommer fram i den skrivelse som ska komma på detta område. Jag hoppas att vi får se att det blir förstärkningar.  Fiskbranschen, berörda myndigheter och handel sägs nu ha tillsatt en arbetsgrupp för att komma med förslag om hur man ska säkerställa att fisk som säljs är lagligt fångad. Det är jättebra, och det är nödvändigt att de gör detta. Men problemet är att de just nu har ett lågt förtroende i dessa frågor eftersom de inte har reagerat tidigare trots olika avslöjanden.   Grå fisk och svart fisk, ingen nyhet, även om det skulle vara bleka.  Tror ministern att det finns ett samband mellan svartfisket och fiskeflottans kapacitet? Är det så att fiskeflottan just nu är för stor i förhållande till den lagliga havsresursen och att det därför pågår något som inte borde pågå? 

Anf. 7 JEPPE JOHNSSON (m):

Fru talman! Ministern säger att oavsett tumlare eller ej ska vi inte ha några drivgarn. Jag kommer från ett av de samhällen och fiskelägen i Sverige, Hörvik i Blekinge, där man fiskar mest lax, och det har man gjort genom tiderna. Jag skulle vilja ge jordbruksministern ett råd. Är det inte för tumlarnas skull man har förbjudit drivgarn finns det något annat som möjligtvis skulle kunna öka laxen ännu mer, för det har varit oerhört mycket lax under de senare åren. De senaste 25 åren har laxen varit en oerhörd tillgång. Det vet jag för jag har sett det med egna ögon. Jag är ordförande i hamnföreningen. Vill man bevara laxen bör man se över sälbeståndet. Sälen äter enligt en del utredningar mera lax än vad svenska folket gör, i alla fall östersjölax. Östersjön har tyvärr blivit en symbol för svartfiske och överfiske och misshållning med miljö och naturresurser.   Fru talman! Om fru talman ursäktar måste jag säga att jordbruksministern, Socialdemokraterna och stödpartierna har bidragit till detta, bland annat genom att kräva ett totalt ensidigt svenskt fiskestopp när det gäller torsk. Det ger de signalerna till svenska folket att man inte kan äta torsk. Det är många, också i min egen bekantskapskrets, som undrar om man verkligen kan äta torsk. När jag är ute på restaurang frågar jag ibland om de har östersjötorsk: Nej, vi har bara ishavstorsk, får jag som svar. Man har lärt sig att östersjötorsken är något fult, men det tycker inte jag.  För fiskets del vore det naturligtvis bättre att man hade en riktig ursprungsmärkning, att man kunde tala om att torskarna är fångade i Hanöbukten eller räkorna utanför Smögen och att vi sedan hade en seriös debatt som inte bara drevs i vissa tv-program.  Vi har en förvaltningsplan för Östersjön som nu börjar ge resultat. Senast i går, oavsett om jordbruksministern vill det eller ej, höjdes torskkvoterna i Östersjön.  Jag vill avsluta mitt lilla inlägg här genom att ställa följande fråga till ministern: Vill ministern rekommendera svenska folket att äta östersjötorsk? 

Anf. 8 LARS TYSKLIND (fp):

Fru talman! Vi är naturligtvis alla överens om att det svenska fisket ska överleva. Det är inte minst yrkesfiskarna överens om. Det måste vara ett hållbart uttag, för annars överlever inte fisket. Yrkesfiskarna är de som är mest angelägna om att det ska överleva.  När det gäller märkningen av fisk vill jag påstå, apropå det här att man skriver Nordostatlanten, att det stora problemet inte är att man tror att det är fångat utanför Norge, utan det stora problemet är att vi inte har möjlighet att välja svensk fisk om vi så vill.  Jag tycker precis som Jeppe Johnsson att den politiska debatten har skulden till att det svenska fisket har misstänkliggjorts. Annars skulle det vara väldigt naturligt att välja svenskt. Vi väljer svensk kyckling och svenskt kött och tycker att det är jättebra. Plötsligt när vi kommer till svensk fisk är det mer eller mindre något fult. Det ser jag som ett jätteproblem. Det har blivit så att det är danskar och fransmän som äter upp den svenska torsken, och vi äter torsk fångad någon annanstans där det används, som det har visat sig, lite tveksamma metoder och där man har lite tveksamma uttag.  Därför tror jag att det krävs att man från politiskt håll är väldigt tydlig på att det svenska fisket ska hålla sig inom de ramar som det har fått. Sedan kan man ha synpunkter på hur de här ramarna har kommit till. Från Folkpartiets sida har vi framhållit att vi ser lösningen i lokal förvaltning och att man har en bra kontroll. Jordbruksministern talar här om kontroll. Jag hoppas mycket på den skrivelse som kommer. Jag vet att utredningen pratar om effektinriktad kontroll, att man inte bara skapar mängder utan också ser på vilka metoder som skapar effektivitet. Man har även hört att många fiskare i dag menar att den typ av kvantitativa kontroller som nu finns närmast upplevs som trakasserier. Alla är egentligen ense om att man vill ha en kontroll för att verkligen få bort problemen. Det är naturligtvis ingen som gynnas av att det tas upp olagliga kvoter. 

Anf. 9 Jordbruksminister ANN-CHRISTIN NYKVIST (s):

Fru talman! Det känns som om Jeppe Johnsson och Moderaterna har missat hur tillståndet är för torskbeståndet i Östersjön. Det är allvarligt. Jag är inte alls nöjd med de kvoter som vi har bestämt inom EU. Vi tar ut för mycket torsk av Östersjön. Vi måste nå fram till en mer ansvarsfull fiskeripolitik. Det är därför regeringen har drivit de här frågorna. Det är också därför vi har diskuterat hur vi kan göra olika begränsningar på kort sikt för att kunna fiska på lång sikt och också få en blomstrande fiskerinäring på lång sikt. Där är jag bekymrad över Jeppe Johnssons inställning.  När det gäller hur vi ska fiska håller jag med Lars Tysklind om att vi måste fundera på våra metoder. Det kopplar också till Kjell-Erik Karlssons fråga om fiskeflottan är för stor. Vi måste hitta system, inte kanske bara kvoter, som gör att vi kan fiska på ett mer ansvarsfullt sätt. Då är dagar till sjöss en väldigt intressant lösning. Då är det väldigt intressant att också titta på hur vi lägger upp förvaltningen, hur vi kan få det här närmare de berörda intressenterna – fisket, miljöorganisationer och konsumentorganisationer. Vi är på väg att få regionala kommittéer inom EU, så kallade rags. Vi har en för Nordsjön, och vi är på väg att etablera en för Östersjön. Det tycker jag är ett bra system inom EU. Vi ska sedan titta på vad vi kan göra nationellt.   Den skrivelse som regeringen har aviserat kommer förstås att beröra frågor om administrativa sanktioner, hur vi kan få en effektivare kontroll och hur vi kan få en effektivare ansvarsfördelning mellan Fiskeriverket och Kustbevakningen. Förstås är det väldigt angeläget att vi klarar landningskontrollen i de hamnar där vi tar i land fisken. Det gäller både den fisk som är fiskad inom EU och den fisk som kommer från tredjeland.   Jag menar att vi måste klara av att stävja svartfisket för att konsumenterna ska kunna ha förtroende för det som de köper i den vanliga mataffären.  Jag tvekar inte en sekund att säga att vi ska se till att svenska konsumenter äter den lagligt landade fisken, för fisken är ett väldigt bra livsmedel, som vi ska äta mer av. 

Anf. 10 KJELL-ERIK KARLSSON (v):

Fru talman! Jag får haka på direkt där: Jag tycker också att vi ska äta mer av den svenska lagligt fångade fisken – med betoning på lagligt fångade.  Vi talar om kvoter, och för stora kvoter talar jag ofta om. Näringen tycker att man har för små kvoter för att man ska kunna leva. Men det är sällan man hör talas om dumpningen. Man talar om det man landar, men hur mycket fångar man och hur mycket dumpar man? Det är en stor problematik. Hur stor dödlighet är det när det gäller fiskresursen? Jag tycker att det vore jättebra om vi kunde ta tag i märkningen ordentligt så att konsumenterna kan följa hela kedjan.  På den fjärde frågan i min interpellation om vad ministern avser att göra för att öka tillgången och utbudet av miljömärkt fisk och fiskprodukter svarar ministern att EU-kommissionen i somras presenterade ett meddelande för att initiera en debatt om miljömärkta produkter. En debatt är helt okej och bra, men vilka konkreta idéer har Sverige med sig till den debatten och de rådsslutsatser som ska komma i sommar när det gäller miljömärkning av fiskeriprodukter? Det är viktigt att man har någonting med sig att stoppa in. 

Anf. 11 Jordbruksminister ANN-CHRISTIN NYKVIST (s):

Fru talman! Vi måste, som jag har upprepat flera gånger här, se till att vi får ett ansvarsfullt fiske. Det är det enda sättet att få konsumenterna att känna förtroende.  Givetvis ska vi sedan också se till att konsumenterna får en bättre information. Vi har jobbat med informationsfrågorna på olika plan. Dels har vi de regler som finns inom EU för hur vi ska märka för att kunna få spårbarhet, dels har vi jobbat med olika typer av frivillig märkning, och vi har en kravmärkning av fisk i Sverige. Sverige är det första landet som har den typen av kravmärkning. Det tycker jag är väldigt värdefullt och något att gå vidare med.   Jag är den första att säga att vi ska se till att vi ger konsumenterna ännu bättre information. Vi måste då bygga system som är enkla för konsumenterna att förstå, för annars kommer man inte att orka följa dem i vardagen.  Men märkning av fisk är något som vi arbetar vidare med.    Överläggningen var härmed avslutad. 

7 § Hänvisning av ärende till utskott

  Föredrogs och hänvisades  Proposition 
2005/06:80 till bostadsutskottet  

8 § Bordläggning

  Anmäldes och bordlades  Proposition 
2005/06:73 Nationell samordning av rikssjukvården 
  Redogörelser 
2005/06:ER1 Från Sveriges delegation vid Europarådets parlamentariska församling 
2005/06:OSSE1 Från Sveriges delegation vid OSSE:s parlamentariska församling 

Miljö- och jordbruksutskottets betänkande 
2005/06:MJU11 Genteknik m.m. 
  Utrikesutskottets betänkande 
2005/06:UU11 Fortsatt svenskt deltagande i FN:s mission (UNMIL) i Liberia 
  Konstitutionsutskottets betänkanden 
2005/06:KU15 Författningsfrågor 
2005/06:KU16 Säkerhetsskydd m.m. 
  Kulturutskottets betänkanden 
2005/06:KrU15 Idrottsfrågor – särskild ordning 
2005/06:KrU16 Övergripande kulturfrågor – särskild ordning 

9 § Anmälan om interpellationer

  Anmäldes att följande interpellationer framställts    den 10 februari

2005/06:253 av Runar Patriksson (fp) till utbildnings- och kulturminister Leif Pagrotsky  
Nordisk grannlands-tv  
2005/06:254 av Alice Åström (v) till utrikesminister Laila Freivalds  
Internflyktingars situation och rättigheter  
2005/06:255 av Alice Åström (v) till utrikesminister Laila Freivalds  
Guantánamofångarnas rättigheter  
2005/06:256 av Jan-Evert Rådhström (m) till justitieminister Thomas Bodström  
Ljuddämpare på jaktvapen  
2005/06:257 av Tuve Skånberg (kd) till justitieminister Thomas Bodström  
Lag mot religionskränkning  

den 14 februari

2005/06:258 av Siv Holma (v) till statsrådet Morgan Johansson  
Spelmissbruk  
2005/06:259 av Ulrik Lindgren (kd) till statsrådet Ulrica Messing  
Stöd till Sveriges norra inland  
2005/06:260 av Viviann Gerdin (c) till statsrådet Hans Karlsson  
Gränspendlarnas rättigheter till ekonomisk trygghet  

Interpellationerna redovisas i bilaga som fogats till riksdagens snabbprotokoll tisdagen den 21 februari. 

10 § Anmälan om frågor för skriftliga svar

  Anmäldes att följande frågor för skriftliga svar framställts    den 13 februari

2005/06:998 av Johan Linander (c) till jordbruksminister Ann-Christin Nykvist  
Etanolfabrik i Köpingebro  
2005/06:999 av Erling Wälivaara (kd) till jordbruksminister Ann-Christin Nykvist  
Markägarnas rätt till den egna marken  
2005/06:1000 av Johan Linander (c) till justitieminister Thomas Bodström  
Polisbemanning i Blekinge  
2005/06:1001 av Mikael Damberg (s) till statsrådet Sven-Erik Österberg  
Bankernas ansvar  

den 14 februari

2005/06:1002 av Marie Engström (v) till statsrådet Sven-Erik Österberg  
Kostnaderna vid betalning med kontokort  
2005/06:1003 av Rosita Runegrund (kd) till försvarsminister Leni Björklund  
Genderutbildning för Swedint  
2005/06:1004 av Solveig Hellquist (fp) till socialminister Berit Andnor  
Försäkringskassans utbetalningar  
2005/06:1005 av Solveig Hellquist (fp) till justitieminister Thomas Bodström  
Personer dömda till rättspsykiatrisk vård  
2005/06:1006 av Tina Acketoft (fp) till justitieminister Thomas Bodström  
En europeisk sexköpslag  
2005/06:1007 av Martin Andreasson (fp) till utrikesminister Laila Freivalds  
Reserestriktioner för hivpositiva  
2005/06:1008 av Kent Olsson (m) till utbildnings- och kulturminister Leif Pagrotsky  
Public service

Frågorna redovisas i bilaga som fogats till riksdagens snabbprotokoll tisdagen den 21 februari. 

11 § Anmälan om skriftliga svar på frågor

  Anmäldes att skriftliga svar på följande frågor inkommit    den 13 februari

2005/06:892 av Sverker Thorén (fp) till statsrådet Lena Sommestad  
Beredskap vid oljeolyckor  
2005/06:893 av Viviann Gerdin (c) till statsrådet Lena Sommestad  
Vårt dricksvatten  
2005/06:902 av Åsa Torstensson (c) till statsrådet Ulrica Messing  
E 6 genom Bohuslän  
2005/06:935 av Louise Malmström (s) till statsrådet Lena Sommestad  
Övergödningen i Östersjön  
2005/06:952 av Gunnar Axén (m) till finansminister Pär Nuder  
Inskränkt skattskyldighet för vissa allmännyttiga stiftelser  

den 14 februari

2005/06:968 av Lars Lilja (s) till statsrådet Lena Sommestad  
Avgift hos grovsopcentraler  

Svaren redovisas i bilaga som fogats till riksdagens snabbprotokoll tisdagen den 21 februari. 

12 § Kammaren åtskildes kl. 14.11.

    Förhandlingarna leddes av tredje vice talmannen.   

Vid protokollet 


PER PERSSON  


/Monica Gustafson