Riksdagens protokoll 2005/06:66 Torsdagen den 2 februari Kl. 14:00 - 14:49

1 § Statsministerns frågestund

Anf. 1 TREDJE VICE TALMANNEN:

Vi ska ägna de närmaste 45 minuterna åt statsministerns frågestund och hälsar statsministern välkommen.

Djurtransporter

Anf. 2 MARIA WETTERSTRAND (mp):

Fru talman! Vi har sett i tv hur tiotusentals djur – kor, får, grisar och kycklingar – dör eller skadas allvarligt i transporter i Sverige. Det är faktiskt över 60 djur om dagen, i ett land som har världens kanske starkaste djurskyddslagstiftning. Det handlar om stress och värme eller frakturer som gör att djuren dör eller måste avlivas. Det är ett plågsamt öde de går till mötes. Är statsministern beredd att förbättra tillsynen av transporterna, till exempel genom fler oanmälda kontroller, genom att se till att det finns ett lagkrav på att transportörerna är utbildade, ifrågasätta den åttatimmarsregel som gäller och i stället kanske jobba för kortare transporter, fler gårdsslakterier och närslakt, och se till att polis och åklagare får resurser att prioritera de här ärendena högre än man gör i dag? Från Miljöpartiets sida har vi lagt fram många förslag i den riktningen. En del har vi fått gehör för. Men det tycks som om vi måste göra mer för att djur ska behandlas som levande varelser och inte som vilka handelsvaror som helst.

Anf. 3 Statsminister GÖRAN PERSSON (s):

Fru talman! Det är viktiga frågor som Maria Wetterstrand tar upp. Man kan få intrycket att vi har en djurhälsa och en hantering av djur i Sverige som är undermålig. Jag vänder mig mot den beskrivningen. Vi har en god djurhälsa, vi har höga krav och vi har höga ambitioner. Vi har inte minst mycket engagerade jordbrukare vars arbete med de egna djuren präglas av stor respekt. Självklart kan det bli ännu bättre. Jag vill dock säga att ska man förbättra ytterligare, ta ett steg framåt, måste också den näring som föder upp djur och som förser livsmedelsindustrin med det som den sedan ska förädla vidare inbegripas i denna förändring och förbättring. Självklart tror jag att hela kammaren står bakom att vi ska ha de absolut högsta kraven och vara fortsatt ledande i Europa och världen på detta område.

Anf. 4 MARIA WETTERSTRAND (mp):

Fru talman! Vi är naturligtvis stolta över att vi har lyckats jobba fram en kraftig djurskyddslagstiftning, där Miljöpartiet hela tiden har varit en av de starkast pådrivande krafterna. Men det tycks som om det framför allt behövs en bättre tillsyn i det här fallet. Det är egentligen inte så att lagkraven är för svaga, utom att man möjligen skulle behöva korta transporttiderna något. Sedan skulle man behöva kunna slakta djuren närmare den plats de kommer ifrån, så att man slapp ha den här typen av väldigt långa transporter. Jag tror inte att det här är någonting som näringen motsätter sig. Naturligtvis vill bönderna att deras djur ska behandlas med respekt även när de går till slakt. Det är jag fullständigt övertygad om. Jag får väl tolka statsministerns svar som att han ändå är beredd att göra någonting i den här riktningen.

Anf. 5 Statsminister GÖRAN PERSSON (s):

Fru talman! Jag är naturligtvis beredd att fortsätta diskutera en ytterligare förbättring av djurtillsynen och djurhälsan. Men jag vill göra det tillsammans med näringen. Det är dessutom en hårt pressad näring lönsamhetsmässigt. Det ska vi vara på det klara med. Jag tror inte att det finns en motsättning mellan god djurhälsa och god lönsamhet. Tvärtom tror jag att det är mycket lönsamt. Men strukturen på våra slakterier och våra transportavstånd kan vara sådana frågor som också har en ekonomisk sida som inte ska glömmas bort i sammanhanget.

Fastighetsskatten

Anf. 6 FREDRIK REINFELDT (m):

Fru talman! Göran Persson gav ett tydligt besked under debatten i går: inga sänkta skatter under nästkommande mandatperiod. Därför var det intressant att läsa om Pär Nuder i Svenska Dagbladet i morse. Han verkade åtminstone öppna för att det kunde bli fråga om lättnader när det gäller fastighetsskatten. Detta är ju en fråga som för en del människor faktiskt är skillnaden mellan att kunna bo kvar och att få lämna sitt hus. Det är ofta äldre som har sparat och amorterat ett helt liv. Därför är det viktigt att veta om de borgerliga partierna, den borgerliga alliansen, kan få stöd från socialdemokratin när det gäller lättnader med fastighetsskatten. Vad är det som gäller, Persson eller Nuder?

Anf. 7 Statsminister GÖRAN PERSSON (s):

Fru talman! Vi har aldrig dolt att vi kan tänka oss översyn av olika typer av skatter. Det gör vi ständigt, därför att vi vill ha ett skattesystem som fungerar och som är trovärdigt. Fastighetsskatten är en skatt som vi kontinuerligt ser över och förändrar. Vi har inget som helst intresse av att den till följd av kraftigt stigande fastighetspriser drar i väg. Den diskussionen och att göra den typen av justeringar är någonting helt annat än där Fredrik Reinfeldt befinner sig, med jättelika skattesänkningar i storleksordningen 250 miljarder kronor. Det är ambitionen. Det är där som avgrunden går i svensk politik. Vi är nu överens om att behålla fastighetsskatten. Jag tycker att det är bra att den borgerliga alliansen har sagt det så tydligt. Därför ska vi också se till att den fungerar och är relevant. I det reformarbetet vill vi säkert delta.

Anf. 8 FREDRIK REINFELDT (m):

Fru talman! Det verkar som om de skattesänkningar vi verkligen föreslår inte räcker. Det måste på något sätt till en demonsiffra för att Socialdemokraterna ska visa upp glada miner. Nu var frågan huruvida det fanns en öppning för att sänka fastighetsskatten. Då noterade jag ord som ”översyn” och att skatten skulle ”fungera”. Det var skattebyråkraten som talade. Det är väl det besked som äldre och villaägare får från Göran Persson: Tolka nu inte Pär Nuder som att någon funderar på att sänka någon skatt. Det är Göran Perssons besked som gäller. Nästa mandatperiod blir det inga skattesänkningar, om det inte är motiverat av skattebyråkratiska skäl.

Anf. 9 Statsminister GÖRAN PERSSON (s):

Fru talman! Jag trodde att Fredrik Reinfeldt skulle låta sig provoceras lite. Jag pekar ändå på den verkligt stora förflyttning som Fredrik Reinfeldt har gjort i skattefrågan, nämligen att man ska behålla fastighetsskatten. Det är tydligen beskedet nu från den borgerliga alliansen. Vi har aldrig låtsats som om man kan ta bort fastighetsskatten. Däremot har vi ett intresse av att den ska fungera. Vi har ingen ambition eller någon vilja att människor med låga inkomster ska få problem med sitt boende. Därför har vi infört en begränsningsregel som ser till att folk med låga inkomster klarar fastighetsskatten. Behöver den förbättras ytterligare gör vi det. Vi kan nu konstatera att Moderaterna, Folkpartiet och andra borgerliga partier tycks vara med på att vi ska ha en fastighetsskatt också i framtiden. Det är bra. Men i ett annat inlägg, vid ett annat tillfälle, fördjupa dig gärna i den moderata visionen om 250 miljarder i skattesänkningar!

Klassklyftor i skolan

Anf. 10 LARS LEIJONBORG (fp):

Fru talman! Det kommer rapporter om att klassklyftorna ökar i den svenska skolan. Förra veckan var det Skolverket, i morse var det Rädda Barnen. Det kan tyckas förvånande för en del, för skolministrarna har ju kommit och gått. Men när de har argumenterat mot Folkpartiets förslag har allihop, Ylva Johansson, Ingegerd Wärnersson, Östros och Baylan, sagt samma sak: Vi ska inte ha en sorteringsskola. Men nu kommer vi allt längre och längre in i en sorteringsskola. De åtgärder som skulle vara verksamma får Socialdemokraterna allt svårare att genomföra. Ni gick till er partikongress och ville ha klartecken för en mer kunskapsinriktad skola med nationella prov i årskurs 3 men fick nej. Ni har inte lyckats få igenom en ny skollag, som skulle kunna vara ett instrument för att få mer arbetsro i skolan. Antalet obehöriga ökar. Vad tänker ni göra mot detta? Har ni över huvud taget någon idé, eller ska det halvår som återstår tills vi kan få en ny regering vara en förlorad period?

Anf. 11 Statsminister GÖRAN PERSSON (s):

Fru talman! Vi har tydligt sagt vad vi tror är det viktiga med skolan och skolpolitiken. Vi vill ha fler lärare i skolan. Vi vill ha fler vuxna i skolan. Vi har hela tiden vänt oss mot Folkpartiets hårdare-tag-filosofi. Ibland kan ett och annat behöva stramas upp. Men att ha hårdare tag som en bärande idé för en skolpolitik har vi aldrig trott på. Det är mycket svårare än så. Det är sammansatt. Det är hundratusentals grabbar och tjejer som kommer till skolan varje dag. De ser olika ut. De måste bli sedda som de individer de är. Det är naturligtvis fråga om krav på kunskaper. Det är krav på att vara med i en social gemenskap, men vi ska också se killen och tjejen som han eller hon är och inte för ett ögonblick, Lars Leijonborg, tro oss förväxla skolgården med kaserngården. Det är där Folkpartiet har hamnat. (Applåder)

Anf. 12 LARS LEIJONBORG (fp):

Fru talman! Applådera inte! Det är bara floskler. Hör ni inte det? Det kommer hundratusentals killar och tjejer till skolan varje dag, säger Göran Persson. Ja, men de blir färre därför att skolket ökar. (Applåder)
Det är den verkligheten vi måste se. Varje pojke och flicka ska bli sedd, säger Göran Persson. Ja, men undersökningarna visar att de inte blir sedda. Tiotusentals skulle behöva stöd. Utsatta barn får inget stöd. Klassklyftorna växer. Det är resultatet av alla dessa skolministrar som har kommit och gått och som har uttalat floskler under överflosklerna från statsministern. Men ingenting har blivit gjort. Ordningssituationen försämras. Kunskapssituationen försämras. Vår regeringschef har bara floskler att komma med. Nu är det drygt ett halvår kvar tills vi kan få en ny regering. Uppenbarligen kommer det att bli en period utan reformer i den svenska skolan. (Applåder)

Anf. 13 Statsminister GÖRAN PERSSON (s):

Fru talman! Lars Leijonborg är en av de märkligaste politiker jag har träffat. Han står och talar om floskler. Vad är det vi har gjort under de gångna åren? Det är 15 000 nya lärare i skolan. Vi har betalat för varenda en, och vi har gjort det med pengar som vi har klarat tack vare att vi har ordnat med en bättre ekonomi. Ni har varit motståndare till detta. För min del är det alldeles uppenbart att det är svårt att undervisa barn och ungdomar, Lars Leijonborg. Det kräver att man ser hela människan. Det kräver att det finns många lärare i skolan. Det kräver att de har bra villkor i sin tjänstgöring. Det kräver att vi satsar på både fortbildning och vidareutveckling. Allt det gör vi. Men det enda svaret ni har kommit med är betyg och olika typer av prov. De ska också till, men de är bara en del av det hela. Svensk skola är på många sätt bra. Den ska bli ännu bättre – men inte inom den väg som Folkpartiet anvisar. Det är inte en väg som är i överensstämmelse med de behov den svenska skolan har.

Sysselsättningen

Anf. 14 GÖRAN HÄGGLUND (kd):

Fru talman! Jag kan inte låta bli att först säga ett ord om fastighetsskatten. Fastighetsskatten är en skatt som borde avskaffas omedelbart. Men det var inte det jag tänkte fråga om. Med anledning av gårdagens radiodebatt är det många som undrar om detta var allt. Var det Göran Perssons besked när han sade att det går bra för Sverige samtidigt som flera hundratusen svenskar står vid sidan om arbetsmarknaden? En uppgång i ekonomin ger självklart en del nya jobb – åtminstone tillfälligt. Men sedan? Krävs inga förändringar i vårt land för att få till stånd fler nya företag? Det är inga nya satsningar från regeringens sida. Är plusjobb det enda regeringen har att komma med? I så fall är det ynkligt. Lena Askling – om Persson inte lyssnar på mig – skriver i Aftonbladet i dag att debatten borde ha handlat mer om de nya jobb som är nödvändiga för att skatteinkomsterna ska räcka till anständiga välfärdssystem och hur de jobben ska skapas. Men hur går det om två år när konjunkturen faller? Vilka svar har regeringen att ge? Svaren kan inte gärna vara att allt är bra och att vi ska lita på konjunkturen.

Anf. 15 Statsminister GÖRAN PERSSON (s):

Fru talman! Vi har ingen annan konjunktur i Sverige än vad som finns i Europa i övrigt. Varför går det bättre för Sverige? Varför växer jobben till snabbare här än i andra länder? Det kan du väl passa på och fråga dig själv medan du funderar, Göran Hägglund. Svaret är troligen att vi för en politik i vårt land som befrämjar sysselsättning och utveckling på ett bättre sätt än vad andra lyckas med när de utsätts för växlande konjunkturer. Vi har högre sysselsättning, vi har lägre arbetslöshet och vi har samma konjunktur. En förklaring till detta är att vi har ordning på vår ekonomi i Sverige. Vi har låga räntor. Vi har låg inflation. Vi har en skattepolitik som fungerar. Nu är du nummer två i talarstolen från oppositionen. Redan där rasar ert ekonomisk-politiska alternativ ihop. Du vill inte ha en fastighetsskatt. Företrädaren Reinfeldt vill reformera den. Tror ni att det går att driva en sysselsättningspolitik utan en stabil ekonomisk-politisk grund? Det är mycket avslöjande hur tomhänta ni står.

Anf. 16 GÖRAN HÄGGLUND (kd):

Fru talman! Jag ber statsministern att läsa de förslag som finns. Han ska finna att vårt förslag när det gäller avskaffande av fastighetsskatten är finansierat till sista kronan. Mina frågor gällde de nya jobben. Hur ska det bli nya arbetsgivare i vårt land? Beskedet är fortfarande att allt är bra. Vi behöver inte ändra på någonting. Konjunkturen kommer att lösa detta åt oss. TCO säger att det behövs 30 000 nya jobb per år netto. Det är vad Sverige lyckas med under de allra bästa åren. Det här duger inte. Det behövs en ny politik där fler människor vågar ta steget att starta ett företag. De människor som har vågat starta företag ska våga anställa någon ytterligare. Då är naturligtvis idéer som till exempel medfinansieringen av sjuklöner ett absolut galet förslag. Det är vad Göran Persson kallar ”det klokaste vi har gjort”, vilket är det största underbetyg åt den egna regeringen som någonsin kan tänkas. Detta skulle vara det klokaste! Vad säger du om alla andra förslag som regeringen driver? Lägg i stället fram förslag som gör att man känner framtidstro, att man ser hoppet, att man vågar anställa och att man vågar starta företag. Det är en sådan förändrad politik Sverige behöver.

Anf. 17 Statsminister GÖRAN PERSSON (s):

Fru talman! Sjuktalen faller kraftigt. Häromdagen kunde jag redovisa hur företagen tjänar på att sjuktalen faller. Den reform vi har genomfört går i den riktning vi avsåg. Det är väl bra? Vi kan också se hur Sverige klarar sig bättre än andra länder därför att vi satsar mer på utbildning än vad de gör. Vi satsar mer på forskning än vad de gör. Vi är ett land som är mer jämställt, Göran Hägglund. Det bidrar också till vår ekonomiska styrka och tillväxtkraft. Vi är ett land som är grönare än andra länder. Ekologisk uthållighet bidrar också till nya jobb. Vi är ett land som satsar på ett handslag, försvarar kollektivavtal och försvarar den svenska modellen. Allt detta är ni i mer eller mindre stor utsträckning frågande inför. Jag blir återigen, fru talman, mycket förvånad när man börjar en debatt, som Göran Hägglund gör, med att direkt demonstrera att man inte är överens om fundamenten i den ekonomiska politiken.

Sysselsättningen bland unga

Anf. 18 MAUD OLOFSSON (c):

Fru talman! Svensk skola är bra, säger statsministern. Var femte elev går ur gymnasieskolan utan godkända betyg, och statsministern tycker att svensk skola är bra. Det är många ungdomar som funderar i dag. Många mammor och pappor, farfäder och mormödrar, funderar: Vad ska det bli av våra ungdomar? Vad ska de göra? 11 % av ungdomarna mellan 16 och 24 år står i dag utanför arbetsmarknaden. Många ungdomar i dag studerar därför att de inte har annat att göra. Många funderar: Behövs inte jag i det svenska samhället? Som vuxen tycker jag att en av de viktigaste sakerna vi har att göra är att ge framtidstro och drömmar åt våra barn och ungdomar. Men vi ger dem inte den framtidstron i dag. Vi ställer dem utanför som förtidspensionerade eller som arbetslösa. Regeringen är tomhänt på löften och politik på området. Vad är ert program, statsministern, för att dessa ungdomar ska behövas i vårt samhälle, få permanenta jobb, komma in på arbetsmarknaden och visa upp sig? Vad är ert besked och era löften till de grupperna?

Anf. 19 Statsminister GÖRAN PERSSON (s):

Fru talman! En lång rad insatser; alltifrån praktikplatser, över till olika typer av stöd till småföretagare som anställer sin första, över till olika typer av stimulanser till dem som anställer en ung människa med en akademisk utbildning i ett småföretag, över till satsning på lärlingsutbildningar där man kommer in i olika typer av aktiviteter direkt på arbetsmarknaden, över till den stora satsningen vi gör på högskolan. Detta skulle jag aldrig, som Maud Olofsson, beskriva som någonting som man deltar i därför att man inte kan få ett jobb. Att satsa på en högskoleutbildning och att satsa på en god yrkesutbildning är att förbereda sig för en framtida arbetsmarknad. Om Maud Olofsson hade lyssnat ordentligt skulle hon ha hört att jag sade att allting inte är bra i den svenska skolan. Men det finns mycket som är gott och mycket som är bra. Jag är stolt över vad man presterar. Dessutom ska Maud Olofsson komma ihåg att väldigt mycket av den skola vi har nu har vi utformat tillsammans i Socialdemokraterna och Centern.

Anf. 20 MAUD OLOFSSON (c):

Fru talman! Jag lyssnade mycket noga på vad statsministern sade. Statsministern sade uttryckligen: Svensk skola är bra. Det var med anledning av den fråga som Lars Leijonborg ställde. Men svensk skola kan inte vara bra om en femtedel av våra gymnasieungdomar går ut skolan utan godkända betyg. Statsministern har själv gått i skolan, kommer från arbetarklassen och vet vad det betyder med god utbildning. Men vi kan inte leverera det i dag. Vi har en gymnasieskola som sorterar bort många praktiskt lagda ungdomar därför att skolan är utformad som den är. Jag håller med om att vi har varit överens om det här. Men jag drar slutsatser av det här misslyckandet, och det gör inte statsministern. Vi slår i dag ut många ungdomar som är praktiskt lagda, som vill ha lärlingsutbildning och som vill ha yrkesutbildning därför att det ger dem en möjlighet att komma in på svensk arbetsmarknad. 11 % av dem som är mellan 16 och 24 år står utanför. Många ungdomar blir i dag förtidspensionerade och ställs utanför arbetsmarknaden. Statsministern tycker att det här är bra. Jag tycker att det är anmärkningsvärt. Men det kan också vara skäl för många föräldrar och många ungdomar att lyssna på vad statsministern säger. Han tycker att det här är bra, och han är nöjd. Det är väl ett viktigt besked inför årets val, att här finns ingenting mer att önska från Socialdemokraterna.

Anf. 21 Statsminister GÖRAN PERSSON (s):

Fru talman! På en punkt ger jag Maud Olofsson rätt. Jag har själv gjort en klassresa vad gäller utbildning. Jag kommer från en miljö där ingen tidigare ens hade någonting annat än sexårig folkskola. Jag har själv fått läsa vid högskolan. Jag är stolt över den samhällsförändringen. Jag kan se nu, när vi har fått bygga ut högskolan vid små lärosäten, att det har resulterat i en stark social satsning. Vi är väl det enda land i världen där invandrarungdomar i samma utsträckning som de som är födda i landet går vidare till högre utbildning, tack vare högskoleutbyggnaden. Plötsligt börjar det här ifrågasättas av Centerpartiet, som säger att det finns en motsättning mellan detta och satsningen på yrkesutbildningarna. Det är fel. Vi ska orka satsa på yrkesutbildningen också. Jag redovisade nyss vad vi gjorde och vad vi gör, samtidigt som vi håller uppe de höga ambitionerna att fortsätta att låta högskolan växa därför att ungdomskullarna växer. För vår del är det viktigt att säga att god utbildning i grundskolan och bra gymnasieskolor är självklarheter – det ska vi hela tiden sträva mot. Men vi ska aldrig någonsin ta problem i dessa verksamheter till intäkt för att inte fortsätta att bygga ut högskolan. Den största klassutjämnare som har varit i modern tid är satsningen på högskoleutbyggnaden. Den var vi överens om.

Polisens och militärens befogenheter

Anf. 22 ALICE ÅSTRÖM (v):

Fru talman! Statsministern, och även andra, talar ofta om att Vänsterpartiet bör lära sig av historien. Men frågan är om inte andra och även Socialdemokraterna borde tänka lite mer på ämnet: Har man lärt sig någonting av historien? Jag skulle kunna tala om övervakning, kontroll av medborgarna, angiverisystem. Jag skulle kunna prata om många lagförslag som inskränker den personliga integriteten och ökar statens kontroll av medborgarna. Men jag ska koncentrera mig på frågan om polisens och militärens skilda roller. I Ådalen 1931 använde militären våld mot civila, och efter den upprörande händelsen fastlade vi en princip: Det är endast polis som ska få använda våld mot civila i fredstid, och militär ska bara få användas i krigstid. Nu föreslår regeringen att denna ordning ska luckras upp. Redan i dag kan polisen ta hjälp av militär, av militär materiel och personal vid behov. Men nu vill regeringen att militären även ska få använda våld mot civila i vissa situationer. Tycker inte statsministern att principen om polisens och militärens skilda uppgifter är en god princip? Tycker inte statsministern att det fortfarande finns någonting att lära av händelsen i Ådalen 1931?

Anf. 23 Statsminister GÖRAN PERSSON (s):

Fru talman! Jo, det gör det. Den lagrådsremiss vi går med i dag som handlar om de här sakerna gör mycket klart att militär inte får användas i Sverige i sådana sammanhang. Däremot ser Sverige, eller kanske framför allt världen, annorlunda ut i dag än 1931. Vi har fått nya hot. I dag går vi inte runt och fruktar någon storskalig invasion av ett annat lands militär. Däremot ser vi framför oss terroristattacker, som också kan komma att riktas mot vårt land och som ofta har en karaktär av något slags militärt tillslag. Ska vi, om det händer i vårt land, inte kunna använda de resurser vi har i Sverige för att sätta emot i ett sådant läge? Vi har nog den möjligheten redan nu, skulle jag tro, med den nödvärnsrätt som finns. För att klara ut det här regelverket, dra gränslinjerna tydligt, se till att det är under polisens befäl och att de som agerar i dessa sammanhang har polismans befogenheter går vi med lagrådremissen. Vi lever i en ny tid. Vi vägleds i regelverket av erfarenheterna från 1931. Det kan jag försäkra Alice Åström.

Anf. 24 ALICE ÅSTRÖM (v):

Fru talman! Statsministern sade att vi lever i en ny tid, att hoten ser annorlunda ut och att terrorism är ett av de områden där hoten finns. Men ser inte statsministern faran? Där tycker jag att den svenska regeringen har varit bra, när Sverige noga har poängterat kampen mot terrorism, inte kriget mot terrorism. Man kan säga att det bara är ett ord, men terminologin med ”kriget mot terrorism”, som Bushadministrationen har genomfört, har inneburit Guantánamofängelset och har inneburit att man använder metoder som inte är acceptabla och som kränker de mänskliga rättigheterna. Ser inte statsministern en risk? När nu till och med Sverige, som så noga betonat kampen mot terrorism och inte kriget mot terrorism, öppnar upp för att kunna använda militär i kampen mot terrorism har vi slagit in på en väg där vi säger att det är ett krig som pågår. Ökar inte det riskerna och hoten snarare än minskar dem?

Anf. 25 Statsminister GÖRAN PERSSON (s):

Fru talman! Det här är ingen enkel diskussion, och vi har naturligtvis berett det mycket noga. Det är viktigt för oss att vi har tydliga regelverk och inte bara lutar oss mot något slags allmän nödvärnsrätt som kan tillgripas i sådana här lägen. Parallellerna med USA är naturligtvis helt oegentliga. Men det är klart att det vi gör nu sker i skuggan av en världsutveckling där amerikanerna är ohyggligt stora. Tidigare hade militären en uppgift att avvärja invasion, och det skedde i skuggan av ett läge då Sovjetunionen i vår närhet hade motsvarande avgörande betydelse för hur vi tänkte, för att skydda oss, Alice Åström. Det är en regerings uppgift att se till att det svenska folket skyddas i händelse av en storskalig terroristattack, precis som det en gång i tiden var svenska regeringens uppgift att se till att vi hade en organisation som skyddade oss vid en invasion. Det nya är att det inte är en stat som hotar utan någonting annat, och då måste vi ha en organisation som kan hantera detta. Men det är polisens ansvar, inte militärens.

Energitorv

Anf. 26 HÅKAN LARSSON (c):

Fru talman! Jag tänkte ta upp energitorvens framtid. För två år sedan betecknades torven som en förnybar energikälla och tilldelades därför gröna elcertifikat. Det var väldigt positivt. Torvproduktionen ökade och bidrog till energiomställningen. Förra året klassificerades emellertid samma torv som en fossil energikälla och tvingades in i handeln med utsläppsrätter. Det är en ohållbar dubbelbeteckning. Det var ett hårt slag mot hela branschen. Senast i dag har Nutek kommit med en rapport där man inte vill föreslå några åtgärder från statens sida för att trygga torvbranschens framtid. Energitorven riskerar därför att slås ut ur energisystemet inom några år om ingenting görs. Jag vill fråga statsministern: Vad tänker du göra för att hindra att en bransch slås ut som sysselsätter hundratals personer i glesbygdskommuner i Härjedalen och Hälsingland? Det är en bransch som kan ge ett viktigt bidrag till energiomställningen och som betyder mycket ekonomiskt, sysselsättningsmässigt och miljömässigt.

Anf. 27 Statsminister GÖRAN PERSSON (s):

Fru talman! Torven är en av de saker som vi diskuterar i den så kallade oljekommissionen. Torven har motsägelsefulla egenskaper. Det är alldeles uppenbart. I internationella sammanhang är det klassat som fossilt. Det måste vi förstå. Vi är varma anhängare av att begränsa utsläppen. Det har Centerpartiet också varit. Man kan säga som Håkan Larsson att det här skadar sysselsättningen i glesbygd. Det är uppenbart att torv inte bryts i Stockholm. Det är på andra ställen i Sverige, och det har en sysselsättningseffekt. Men hela den satsning jag och regeringen står bakom har inriktningen att ersätta importerat fossilt bränsle med inhemskt producerat. Då finns det kanske bättre energislag än torven som kan växa på våra åkrar och i våra skogar. Så sysselsättningseffekten av det vi nu gör kommer att vara utomordentligt positiv för glesbygden. Men jag nekar inte till att torvproduktionen är i ett besvärligt läge.

Rysk-svensk militärövning

Anf. 28 ANA MARIA NARTI (fp):

Fru talman! De senaste dagarna har vi hört talas om en rysk-svensk militärövning och om en hög militär ledare från Ryssland som är misstänkt för krigsbrott. Denna militära ledare kunde inte på något sätt ges frågor om detta, eftersom det var en inbjuden gäst i Sverige. Jag skulle vilja att statsministern kommenterar detta.

Anf. 29 Statsminister GÖRAN PERSSON (s):

Fru talman! Den person som har diskuterats och i vilken utsträckning han har begått något brott har jag ingen som helst anledning att värdera. Det är upp till polisen att göra. Om vederbörande omfattas av immunitet eller inte är en sak som också måste värderas i sammanhanget. Vi har militärövningar tillsammans med andra länder. I det här fallet var de i Ryssland. Hur dessa militära förband bjuds in och hur övningarna organiseras är Försvarsmaktens sak. Om det skulle visa sig att man har den här typen av inslag som nu påstås – jag säger inte att det är rätt men det påstås – måste våra myndigheter agera. Det är inte regeringens sak.

Lokalisering av Vattenfalls administration

Anf. 30 ERLING WÄLIVAARA (kd):

Fru talman! Statsministern har väldigt ofta sagt: Hela landet ska leva. Jag har ingen som helst anledning att betvivla statsministerns goda vilja att hela landet verkligen ska leva. Nu har helstatliga Vattenfall beslutat att centralisera ekonomienheten till Uppsala. Det är ett beslut som innebär att Norrbottenskommunen Jokkmokk går miste om ca 90 jobb. Min fråga till statsministern blir: Vilket ansvar har helstatliga Vattenfall för att hela landet ska leva, och vilket ansvar vilar på regeringen att ett helstatligt bolag inte förvärrar situationen för en redan hårt prövad region med en arbetslöshet på närmare 10 %?

Anf. 31 Statsminister GÖRAN PERSSON (s):

Fru talman! Dessa företag ska ta den typen av hänsyn i rimlig grad. Om vi upplever att de missköter sig grovt har vi naturligtvis möjligheten att kommunicera med bolagets styrelse, och så får de diskutera med sin ledning. I min värld, Erling Wälivaara, kan vi kommunicera med denna bolagsledning. I din värld är det här ett företag som står på försäljningslistan och ska privatiseras om det blir en borgerlig regering. Något annat går inte att läsa ut av era motioner. Där finns väl också, misstänker jag, LKAB. Jag hoppas att högre makter, om inte svenska folket gör det, beskyddar oss mot detta.

Anf. 32 ERLING WÄLIVAARA (kd):

Fru talman! Jag vill upplysa statsministern om att han har totalt fel. På Kristdemokraternas försäljningslista har vi inte ens andats om att LKAB skulle säljas ut. LKAB och Vattenfall är två företag som ska behållas i statlig ägo.

Anf. 33 Statsminister GÖRAN PERSSON (s):

Fru talman! Det är väldigt bra att Erling Wälivaara är så här tydlig. Men det vore också bra om hans partiledning följde upp det hela. Då vore det bra om det som sägs stämmer med vad som finns som information i era motioner. Den borgerliga alliansen har ju stora utförsäljningar av statliga tillgångar. Jag ska inte trötta dig med att redovisa alla de listor som vi har gjort upp över vad ni föreslår. Förena dig med mig, Erling Wälivaara! Då kommer du att ha en trygg garant för ett statligt ägande av skogen i Sveaskog, av malmen i LKAB, av vattenkraften i Vattenfall och en del andra statliga företag dessutom. De äger vi tillsammans. Låt oss inte lämna ut detta till krämarnas marknad! (Applåder)

Löften om skattesänkningar

Anf. 34 CATHARINA BRÅKENHIELM (s):

Fru talman! Jag har med spänning lyssnat på radiodebatten som var i går mellan statsministern och Fredrik Reinfeldt. När man kom in på området skatter uppstod det en del frågetecken för mig som inte rätades ut under programmet. Statsministern sade att Moderaterna har för avsikt att sänka Sveriges skatter ned till Europanivå, alltså med 250 miljarder kronor. Den uppgiften förnekades då av Fredrik Reinfeldt. Min fråga till statsministern är: Varifrån kommer de här uppgifterna?

Anf. 35 Statsminister GÖRAN PERSSON (s):

Fru talman! Som av en händelse har jag ett citat som ligger framför mig. I en tidning som heter Svenskar i världen som kom ut våren 2005 säger Fredrik Reinfeldt att han vill ha ned det totala skattetrycket med bortåt en femtedel, från dagens dryga 50 % till genomsnittet i EU som ligger på dryga 40 %. Jag tycker inte att Sverige ska ligga högre än genomsnittet i Europa, säger Fredrik Reinfeldt. Genomsnittsambitionen kan vara ett mål för någon att sträva mot. Maud Olofsson har sagt samma sak i tidningen Sunt förnuft, Mats Odell har sagt samma sak på ett skatteseminarium som Timbro har haft. Det är den borgerliga skattepolitiken. För att vi ska få diskutera det här i riksdagen krävs att en socialdemokrat frågar om det. En del saker visar man inte upp i offentligheten, och det här är något som de borgerliga gömmer för sig själva. Vi ska se till så att det avslöjas.

Anf. 36 TREDJE VICE TALMANNEN:

Eftersom statsministern och Catharina Bråkenhielm går in på Moderaternas politik ger jag Henrik von Sydow möjlighet att både ställa en fråga och kommentera detta inlägg.

Den svenska utnämningspolitiken

Anf. 37 HENRIK VON SYDOW (m):

Fru talman! Det är mycket märkligt att en socialdemokratisk riksdagsledamot ställer frågor om Moderaternas politik till statsminister Göran Persson. Det är en mycket märklig ordning här i den kammare som ska vara riksdagens kontrollmakt gentemot regeringen och statsministern. Jag har just en fråga som handlar om riksdagens kontrollmakt. Det handlar om regeringens utnämningar av generaldirektörer, ambassadörer och högre statliga tjänstemän som det länge har riktats kritik mot från borgerligheten. Systemet är för slutet, det är svårt att granska, och det är ett hemlighetsmakeri kring detta. Statsministern har i tio års tid försökt att vifta bort den borgerliga kritiken mot utnämningspolitiken. Nu har den internationella organisationen Transparency International som jobbar för att bekämpa mutor och korruption fått en svensk avdelning. Ordföranden för den svenska avdelningen beskrev förra tisdagen i Sveriges Radio att den socialdemokratiska regeringens utnämningspolitik ligger mycket nära gränserna för korruption. Det handlar om missbruk av statliga tjänster för att gynna sådana som gynnar en själv eller gynnar ens parti. Som riksdagsledamot tycker jag att det är graverande – det är genant – när en internationell organisation som jobbar mot mutor beskriver den svenska utnämningspolitiken som korrupt. Vad tycker statsministern?

Anf. 38 Statsminister GÖRAN PERSSON (s):

Fru talman! Först noterar jag att Henrik von Sydow inte dementerar de moderata skatteambitionerna. Tack för det! När det sedan gäller den andra diskussionen är den felaktig, lögnaktig och missvisande. Vi har förtjänst och skicklighet som grund för utnämning av statliga toppbefattningar. Personen som leder den där organisationen har själv varit chef i den svenska staten, och jag förutsätter att han inte har fått sin utnämning på några andra grunder än förtjänst och skicklighet. Av och till utnämner vi en och annan person med en politisk bakgrund. De har alla, med något undantag, gjort utomordentliga ledarinsatser i den svenska staten. En del har varit socialdemokrater. En del har varit moderater. En del har varit folkpartister. Somliga har varit centerpartister. En och annan, skulle jag tro, har varit kristdemokrat, någon kanske också vänsterpartist. Så ser det ut. Dock är det förtjänst och skicklighet som gäller. Vi begår ett enormt misstag om vi tror att vi ska stänga den rekryteringsvägen. Vi begår också ett enormt misstag om vi tror att den statliga chefsrekryteringen skulle gå till på något annat sätt än den gjort hittills. Det är viktigt att också den kan präglas av en process där inte allting för tidigt är offentligt. Vilket stort börsbolag tror ni skulle vilja annonsera efter en vd? De personer man vill ha till de jobben söker inte på annonser. Självklart är det på samma sätt i staten. Det är ett problem vi måste se.

Infrastrukturen i Norrlands inland

Anf. 39 LENNART GUSTAVSSON (v):

Fru talman! Jag ska vara positiv. Det som var kallt och ute i går är varmt och inne i dag. Det jag tänker på är den basindustri som är kopplad till våra gruvor. Jag vet själv hur debatten gick i denna kammare för fem–sju år sedan. Ibland är det tur att man är envis. Vi ser nu en gruvboom som skapar förutsättning för tillväxt och inte minst framtidstro i många regioner i Norrlands inland. Det offentliga kan på olika sätt bidra och samverka till att skapa den för välfärden så viktiga tillväxten. Branschsamtalen är ett bra exempel på en strategi som handlar om hur Sverige ska ligga i framkant när det gäller högteknologi samt forskning och utveckling. Infrastruktur i olika former är också viktigt. Min fråga till statsministern rör två väldigt konkreta saker som är viktiga för att i detta fall tillgången på malm och mineral ska kunna bli en än större motor för utveckling på ganska utsatta orter. 1. Hur fixar vi vägarna?
2. Hur fixar vi en sådan sak som mobiltelefontäckningen?

Anf. 40 Statsminister GÖRAN PERSSON (s):

Fru talman! Jag visste att det skulle sluta någonstans. Jag är lika glad som Lennart Gustavsson över den goda utveckling vi har i basindustrin i Norrlands inland, även om vi inte ska underskatta den press som skogsindustrin är utsatt för. Någonting jag är glad för är att jag under mina tio år som statsminister aldrig har behövt åka till Kiruna med ett krisbudskap. Detta har varit ett företag som tagit sig igenom en del dåliga år men också många goda år. Nu expanderas det i Norrbotten på ett sätt som saknar motstycke i landet, och det är härligt att se – i Gällivare och Kiruna, men också i Haparanda med en annan typ av expansion, liksom i Luleå, Piteå och även Kalix. Visst är jag glad för det. Sverige är ett glest befolkat land. Vi har enorma krav på vägbyggen. Vi har stora och rättmätiga krav på bredband och telekomtäckning. Där jobbar vi på så mycket vi över huvud taget orkar med de resurser vi har, i den trygga förvissningen att jag aldrig någonsin kommer att möta en kammare som på denna punkt är nöjd – och det är väl bra det, fru talman.

Hets mot minoriteter

Anf. 41 YVONNE RUWAIDA (mp):

Fru talman! Statsministern! Vi ser i dag en oroande trend när det gäller förekomsten av hets mot minoriteter. Det verkar som om hetsen har ökat. Muhammedbilderna är bara toppen av ett isberg. Men det verkar också som om toleransen för att hets förekommer ökar. Det är naturligtvis oacceptabelt att muslimer avbildas på samma sätt som i den antisemitiska tradition där judar framställs på ett negativt och kränkande sätt. Det strider också mot vår egen lagstiftning om hets mot folkgrupp. Men vi ser även att homosexuella utsätts för hets och en debatt där man inte är lika tydlig som förr om att hets mot folkgrupp inte är acceptabel. En anledning till att ribban har höjts är Högsta domstolens beslut när det gäller Åke Green där man sade att Åke Greens uttalande var hets mot folkgrupp enligt vår lagstiftning men där man spekulerade i att ett fällande skulle strida mot Europakonventionen. Hur avser statsministern att agera för att se till att vi försvarar de minoriteter vi har och att kränkande hets inte ska förekomma? Jag vill också fråga, med anledning av Muhammedbilderna, hur vi avser att agera för att se till att muslimer i vårt samhälle får en bättre situation.

Anf. 42 Statsminister GÖRAN PERSSON (s):

Fru talman! Det är många frågor att besvara. Det är ett brett register som Yvonne Ruwaida tar upp. Jag är glad att hon börjar med islamofobi och antisemitism. Detta är levande inslag i våra samhällen och ska alltid motverkas och synliggöras. Jag tror nämligen att det är detta det handlar om. Vi kan fördöma och vi kan agera på många sätt, men om tystnaden breder ut sig vet vi bara en sak: Då frodas denna typ av dumheter och människoförakt. Vi ska se upp. Så fort vi sänker garden, så fort vi tror att detta är vunnet, är antisemitism, islamofobi och attacker mot homosexuella direkt där. Jag tror inte att det finns något annat svar på denna fråga än en ständigt pågående kamp och en ständigt pågående diskussion, ett öppet samtal där de som gör detta får kliva fram och försöka svara på frågorna direkt. Då, när de möter ljuset, vet vi att de i regel spricker, som allt ont gör i sagans värld.

Anf. 43 TREDJE VICE TALMANNEN:

Det fick avsluta den här frågestunden. Vi tackar statsministern och deltagande ledamöter.

2 § Justering av protokoll

Justerades protokollet för den 27 januari.

3 § Anmälan om fördröjda svar på interpellationer

Till riksdagen hade inkommit följande skrivelser: Interpellation 2005/06:206

Till riksdagen
Interpellation 2005/06:206 av Kenneth Johansson (c) Misslyckandet med finansiell samordning
Interpellationen kommer att besvaras tisdag den 7 mars 2006. Skälet till dröjsmålet är sedan tidigare inbokade engagemang. Stockholm den 30 januari 2006
Socialdepartementet
Hans Karlsson
Enligt uppdrag
Erna Zelmin
Expeditions- och rättschef
Interpellation 2005/06:209

Till riksdagen
Interpellation 2005/06:209 av Jörgen Johansson (c) Industrisatsning i Arboga
Interpellationen kommer att besvaras tisdagen den 7 februari 2006. Skälet till dröjsmålet är tjänsteresa. Stockholm den 30 januari 2006
Näringsdepartementet
Ulrica Messing
Enligt uppdrag
Fredrik Ahlén
Departementsråd
Interpellation 2005/06:223

Till riksdagen
Interpellation 2005/06:223 av Tuve Skånberg (kd) Stödet till ”de glömda barnen”
Interpellationen kommer att besvaras fredagen den 17 februari 2006. Skälet till dröjsmålet är sedan tidigare inbokade engagemang. Stockholm den 30 januari 2006
Socialdepartementet
Morgan Johansson
Erna Zelmin
Expeditions- och rättschef

4 § Bordläggning

Anmäldes och bordlades Motioner
med anledning av prop. 2005/06:58 Förrättare av vigsel och partnerskap
2005/06:L4 av Yvonne Andersson m.fl. (kd)
med anledning av prop. 2005/06:60 Nationell strategi mot hiv/aids och vissa andra smittsamma sjukdomar
2005/06:So14 av Jeppe Johnsson (m)
2005/06:So15 av Kenneth Johansson m.fl. (c)
2005/06:So16 av Cristina Husmark Pehrsson m.fl. (m)
2005/06:So17 av Erik Ullenhag m.fl. (fp)
2005/06:So18 av Chatrine Pålsson m.fl. (kd)
med anledning av prop. 2005/06:63 Anmälningsskyldighet, säkerhet och tillsyn inom psykiatrisk tvångsvård
2005/06:So19 av Cristina Husmark Pehrsson m.fl. (m)
med anledning av prop. 2005/06:65 Ny vägtrafikskattelag, m.m.
2005/06:Sk5 av Anna Grönlund Krantz m.fl. (fp)
2005/06:Sk6 av Lennart Hedquist m.fl. (m)
2005/06:Sk7 av Jan-Evert Rådhström och Elizabeth Nyström (m)
2005/06:Sk8 av Lars Gustafsson m.fl. (kd)
med anledning av prop. 2005/06:67 Fortsatt svenskt deltagande i Förenta nationernas mission i Liberia
2005/06:U3 av Cecilia Wigström m.fl. (fp)
med anledning av skr. 2005/06:57 En svensk Asienpolitik
2005/06:U4 av Cecilia Wigström m.fl. (fp)
2005/06:U5 av Lotta Hedström (mp)
med anledning av skr. 2005/06:62 Tillämpningen i Sverige av den europeiska arresteringsordern
2005/06:Ju16 av Leif Björnlod m.fl. (mp)
med anledning av skr. 2005/06:66 Digital distribution av ljudradio
2005/06:K11 av Dan Kihlström m.fl. (kd)
2005/06:K12 av Birgitta Sellén (c)
med anledning av framst. 2005/06:RS3 Riksdagen i en ny tid
2005/06:K4 av Carl B Hamilton (fp)
2005/06:K5 av Owe Hellberg och Sten Lundström (v)
2005/06:K6 av Britt-Marie Danestig och Lennart Gustavsson (v)
2005/06:K7 av Ingvar Svensson m.fl. (kd)
2005/06:K8 av Göran Lennmarker m.fl. (m)
2005/06:K9 av Helena Bargholtz m.fl. (fp)
2005/06:K10 av Gustav Fridolin m.fl. (mp)

5 § Anmälan om interpellationer

Anmäldes att följande interpellationer framställts den 1 februari

2005/06:232 av Axel Darvik (fp) till samhällsbyggnadsminister Mona Sahlin
Byggande av studentbostäder
2005/06:233 av Anne-Marie Ekström (fp) till statsrådet Barbro Holmberg
Biståndsbedömning av funktionshindrade asylsökande

den 2 februari

2005/06:234 av Nina Lundström (fp) till utbildnings- och kulturminister Leif Pagrotsky
Finskspråkiga radiosändningar
2005/06:235 av Göran Lindblad (m) till utbildnings- och kulturminister Leif Pagrotsky
Kvaliteten inom läkarutbildningen

Interpellationerna redovisas i bilaga som fogats till riksdagens snabbprotokoll tisdagen den 7 februari.

6 § Anmälan om frågor för skriftliga svar

Anmäldes att följande frågor för skriftliga svar framställts den 2 februari

2005/06:920 av Mia Franzén (fp) till justitieminister Thomas Bodström
Skuldsättning av barn
2005/06:921 av Mia Franzén (fp) till statsrådet Ylva Johansson
Anhörigvårdare
2005/06:922 av Dan Kihlström (kd) till samhällsbyggnadsminister Mona Sahlin
Nollvision om hemlöshet
2005/06:923 av Solveig Hellquist (fp) till socialminister Berit Andnor
Löneskillnader mellan kvinnor och män
2005/06:924 av Carina Adolfsson Elgestam (s) till statsrådet Ibrahim Baylan
Satsning på yrkesutbildning
2005/06:925 av Helene Petersson (s) till statsrådet Ulrica Messing
Handikappanpassade passager vid järnvägar
2005/06:926 av Sten Tolgfors (m) till statsrådet Ulrica Messing
Trafiksäkerhetsinsatser på E 18/E 20 mellan Örebro och Arboga
2005/06:927 av Gunnar Nordmark (fp) till justitieminister Thomas Bodström
Lagen om hets mot folkgrupp
2005/06:928 av Krister Hammarbergh (m) till statsrådet Ulrica Messing
Ersättningsjobb till Boden
2005/06:929 av Lars Gustafsson (kd) till statsrådet Ulrica Messing
Vårdens bedömningar av körförmågan
2005/06:930 av Sven Gunnar Persson (kd) till statsrådet Ulrica Messing
Beredskapen vid fartygshaverier
2005/06:931 av Karin Thorborg (v) till statsrådet Ulrica Messing
Konsekvenser av nytt banavgiftssystem
2005/06:932 av Birgitta Ohlsson (fp) till utrikesminister Laila Freivalds
FN-trupp till Darfur

Frågorna redovisas i bilaga som fogats till riksdagens snabbprotokoll tisdagen den 7 februari.

7 § Kammaren åtskildes kl. 14.49.

Förhandlingarna leddes av tredje vice talmannen. Vid protokollet

PER PERSSON

/Monica Gustafson

Riksdagens protokoll 2005/06:66 Torsdagen den 2 februari

Kammarens protokoll