Riksdagens protokoll 2005/06:29 Måndagen den 14 november Kl. 12:00 - 12:37

1 § Justering av protokoll

Justerades protokollen för den 7 och 8 november.

2 § Meddelande om frågestund

Talmannen meddelade att vid frågestunden torsdagen den 17 november kl. 14.00 skulle följande statsråd närvara: Utbildnings- och kulturminister Leif Pagrotsky, näringsminister Thomas Östros, statsrådet Ylva Johansson, statsrådet Lena Sommestad och statsrådet Morgan Johansson.

3 § Anmälan om fördröjda svar på interpellationer

Till riksdagen hade inkommit följande skrivelser: Interpellation 2005/06:52

Till riksdagen
Interpellation 2005/06:52 av Carl B Hamilton (fp) Ett nygammalt löntagarfondförslag
Interpellationen kommer att besvaras 2 december 2005. Skälet till dröjsmålet är att interpellanten inte kunde ta emot svaret på det föreslagna datumet. Stockholm den 9 november 2005
Näringsdepartementet
Thomas Östros
Enligt uppdrag
Dag Ekman
Expeditionschef

Interpellation 2005/06:89

Till riksdagen
Interpellation 2005/06:89 av Carl B Hamilton (fp) Riksbankens inflationsmål som överordnat mål för stabiliseringspolitiken
Interpellationen kommer att besvaras måndagen den 28 november 2005. Skälet till dröjsmålet är att interpellanten har förhinder samt utlandsresor. Stockholm den 9 november 2005
Finansdepartementet
Pär Nuder
Enligt uppdrag
Lilian Wiklund
Expeditions- och rättschef

Interpellation 2005/06:101

Till riksdagen
Interpellation 2005/06:101 av Erik Ullenhag (fp) Tidigare och nya löften till landets äldre
Interpellationen kommer att besvaras tisdagen den 29 november 2005. Skälet till dröjsmålet är sedan tidigare inbokade engagemang. Stockholm den 10 november 2005
Socialdepartementet
Ylva Johansson
Enligt uppdrag
Erna Zelmin
Expeditions- och rättschef

4 § Svar på interpellationerna 2005/06:61 och 69 om villkoren för den ideella sektorn

Anf. 1 Finansminister PÄR NUDER (s):

Herr talman! Mats Odell har frågat statsrådet Bosse Ringholm vilka åtgärder han avser att vidta för att förenkla och tydliggöra regelverket för idrottsrörelsen och övriga delar av den ideella sektorn, och Roger Tiefensee har frågat Bosse Ringholm vilka åtgärder han avser att vidta för att förbättra villkoren för föreningslivet och särskilt idrottsrörelsen i Sverige. Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på interpellationerna. Jag har valt att besvara de båda interpellationerna i ett sammanhang. De nuvarande bestämmelserna om beskattningen av ideella föreningar har funnits sedan 1977. Sedan dess har förutsättningarna för idrottsrörelsen förändrats väsentligt. Det kommersiella inslaget har ökat. Vissa idrottsföreningar har i dag en omfattande finansieringsverksamhet och ett elitskikt bland medlemmarna som till stor del kan försörja sig på sin idrott. I takt med att verksamheten blivit alltmer affärsmässig och komplicerad ökar även kraven på dem som engagerar sig i idrottsrörelsen. Det har på senare år blivit allt tydligare att skattereglerna för ideella föreningar inte i alla delar är anpassade till de förutsättningar som gäller för dagens idrottsrörelse. Det är mot den bakgrunden som regeringen har tillsatt en kommitté som ska se över idrottens skattefrågor. Idrottsskattekommittén påbörjade sitt arbete hösten 2004 och ska vara klar senast den 1 mars 2006. Syftet med översynen är att försöka utarbeta ett system för beskattningen som, i förhållande till dagens bestämmelser, är bättre anpassat till de förutsättningar som gäller för den moderna idrottsrörelsen. Kommitténs huvuduppgift är att göra en översyn av bestämmelserna om inkomstskatt som berör ideella föreningar med idrottsliga ändamål. Den ska också se över bestämmelserna som reglerar inkomstbeskattningen av idrottsutövare, domare och andra idrottsfunktionärer. Det innebär att de frågor som Mats Odell och Roger Tiefensee har tagit upp i sina interpellationer – till exempel hur föreningens intäkter och olika ersättningar till funktionärer ska beskattas – omfattas av kommitténs uppdrag. En del av de problem som har uppmärksammats i samband med beskattningen av idrottslig verksamhet rör bestämmelser som gäller för ideella föreningar i allmänhet. Ett exempel på en sådan fråga är vilka krav som ska vara uppfyllda för att en ideell förenings inkomster av näringsverksamhet ska undantas från beskattning. Enligt utredningsdirektiven är kommittén oförhindrad att lämna förslag som även berör ideella föreningar som ägnar sig åt annat än idrottslig verksamhet. Sådana förändringar får dock inte innebära några negativa konsekvenser för dessa föreningar. Arbetet med att förbättra villkoren och regelsystemet för idrottsrörelsen och övriga delar av den ideella sektorn har således redan påbörjats. Innan Idrottsskattekommitténs uppdrag är avslutat vill jag inte lämna några närmare besked om vilka förändringar som kan bli aktuella beträffande beskattningen av idrottsföreningar och andra ideella föreningar.

Anf. 2 MATS ODELL (kd):

Herr talman! Jag vill först tacka finansministern för svaret. Jag hade ursprungligen ställt interpellationen till idrottsminister Bosse Ringholm. Han är ju i allra högsta grad kunnig och berörd av den här frågeställningen. Från början bekräftades också från kammarkansliet att det var idrottsministern som skulle svara. Sedermera togs han av planen och sattes i något avbytarbås. Nu är finansministern inte målvakt i sammanhanget men ändå någon som får ta över ärendet. Det är klart att det faktum att Skatteverket har beslutat att upptaxera idrottsklubben Enskede IK för de år som statsrådet Ringholm var ordförande för klubben väcker ett antal frågor kring hur regeringen ser på den ideella sektorns villkor i Sverige. Det var alldeles uppenbart att Bosse Ringholm hade de kanske allra bästa tänkbara förutsättningar man kan tänka sig, inte bara inom regeringen utan också inom landet, för att ha en överblick över de villkor som skulle gälla för den här typen av verksamhet. Icke desto mindre vittnar det svar som finansministern nu ger om att han inte har några egna tankar om hur den ideella sektorns förutsättningar ska förbättras. Han har tillsatt en utredning – möjligtvis har Bosse Ringholm tillsatt denna utredning. Men nu får vi inte veta någonting alls om vad finansministern skulle kunna tänka sig skulle kunna innebära förbättringar för den ideella sektorn – alltså riktlinjer för åt vilket håll det här arbetet ska gå. Det tycker jag är väldigt tråkigt. Men låt mig kort, herr talman, bara få skicka med några tankar som vi kristdemokrater har presenterat på området. För det första är det inte rimligt att man ska behöva ha en egen skattejurist eller att man ska behöva vara ekonom för att driva en ideell förening, oavsett om det är en idrottsklubb eller om det är någonting annat. Det måste bli ett mycket enklare regelverk. Det är alldeles uppenbart att idrottsföreningar och andra ideella organisationer lever med och håller på att förkvävas av ungefär samma regeldjungel som landets småföretagare. Där har regeringen uppenbarligen blivit så van vid de klagomål som kommer att det har övergått från signal till brus. Inte heller nu när detta också kommer från idrottsrörelsen och andra har det uppenbarligen varit något som föranlett några åtgärder. Dock har vi nu en utredning som ska vara klar i mars nästa år, om jag minns rätt. Det måste alltså bli ett mycket enklare regelverk. För det andra tror vi att ett fribelopp borde införas på det här området – det finns ju faktiskt för idrottsföreningar i dag. Vi tycker att man skulle kunna ha exempelvis ett halvt basbelopp, ca 20 000 kr. Olika organisationer skulle kunna betala ut det om man inte är anställd i föreningen. Vi tror också, herr talman, att det vore väldigt värdefullt om Sverige, som jag tror i dag är det enda landet inom EU som inte har avdragsrätt för gåvor till ideella föreningar, införde en sådan här avdragsrätt. Vi kristdemokrater har som enda parti i det här huset i vårt budgetalternativ faktiskt avsatt 700 miljoner kronor för ett skattebortfall – i princip räknat på de gåvor som i dag uppskattningsvis ges till den ideella sektorn. Vi tror att det skulle kunna öka de finansiella förutsättningarna för ideella föreningar att arbeta. Det behövs också tydliga spelregler för den ideella sektorn. Det har vi på många områden. Det handlar då om allt från anhörigvårdare till idrottsföreningar. Det måste till en diskussion om uppdelningen av ansvaret mellan det offentliga och det civila samhället. Där tycker vi att det behövs något av en övergripande diskussion för att hitta vägar framåt.

Anf. 3 ROGER TIEFENSEE (c):

Herr talman! Jag kan inte undgå att börja med debattreglerna för en interpellant: fyra plus fyra plus två minuter – fyra-fyra-två, en klassisk fotbollsuppställning. I sammanhanget vill jag passa på att tacka finansministern för svaret, som artigheten bjuder. Men största tacket föranleds väl av att finansministern kommer hit – det var ju inte så mycket innehåll i svaret. Men vi kan väl föra en diskussion här och nu. När det gäller idrottsrörelsens situation har verkligheten, precis som finansministern i sitt svar pekar på, dramatiskt förändrats. Verkligheten har sprungit ifrån det regelverk som härrör från år 1977. De kommersiella inslagen är nu väldigt mycket större. Generellt har vi i dag ett skattesystem som bygger på hög skatt med undantag. Då blir det ett krångligt skattesystem, och det är det som spiller över till också den del av skattesystemet som berör idrottsrörelsen. I dag har vi för idrottsrörelsen ett regelverk som det verkar vara orimligt att tillämpa för ideellt arbetande funktionärer. Vi ser det i idrottsministerns egen klubb, Enskede IK, och vi ser det när Riksidrottsförbundet frågar funktionärer, framför allt kassörer och ordförande, om de är beredda att fortsätta med sin verksamhet och också generellt om människor är beredda att ställa upp som funktionärer. Vi ser att det är svårt. Det kommer att bli svårt att rekrytera funktionärer till ideella föreningar i framtiden. Den frågan hade det varit väldigt intressant att få svar på av Bosse Ringholm, idrottsministern. Men jag kan ställa frågan till finansministern om han tror att vi kan forma ett nytt regelverk. Vi ser att dagens regelverk gör att många avstår från att engagera sig i idrottsföreningar och bli funktionärer. Tror sig finansministern ha svar på frågan om vi kan forma ett regelverk som gör att människor kan och orkar engagera sig som ordförande och kassör framför allt, som innebär ett stort ansvar? Det borde inte minst dagens idrottsminister veta. Jag tror, om jag får göra ett medskick, herr talman, att vi behöver ett enklare regelverk generellt som ska vara möjligt att tillämpa för ideella funktionärer. För att vi verkligen ska kunna få det tror jag att man behöver göra en uppdelning och skilja på regler för ideella föreningar och regler för elitföreningar. Jag vet att Idrottsskattekommittén inte är förbjuden att lägga fram den typen av förslag. Det skulle vara intressant att höra hur finansministern ser på det. Jag tror att det är en nödvändighet, för annars kommer vi att få en situation som vi i dag har inom till exempel näringslivet, som har ett regelverk som är anpassat efter de stora företagen och missanpassat för de små. Jag skulle också kunna skicka med några ytterligare frågor till finansministern, eftersom har inte gav några svar i sitt interpellationssvar, dels om det fribelopp som Mats Odell lyfte fram, dels också om sponsorintäkter, sponsorverksamhet och avdragsrätt för sponsring, som jag förstår ligger utanför Idrottsskattekommitténs ansvar. I dag har elitföreningar lättare att få sponsorintäkter än till exempel ungdomsidrott. För att sponsorintäkten ska vara avdragsgill för företaget måste det finnas en motprestation. Det är lättare för en elitförening att ge biljetter, eller vad det nu handlar om, än för en ungdomsklubb att säga att det är goodwill. Det godkänner inte Skattemyndigheten.

Anf. 4 Finansminister PÄR NUDER (s):

Herr talman! Låt mig ytterligare utveckla något det uppdrag som Idrottsskattekommittén har. Jag sade att huvuduppgiften var att göra en översyn av bestämmelserna om inkomstskatt som berör ideella föreningar med idrottsligt ändamål. Därutöver ska man försöka utarbeta ett system för beskattning som i förhållande till dagens bestämmelser är, som jag sade inledningsvis, bättre anpassat till de förutsättningar som gäller för den moderna idrottsrörelsen. I samband därmed ska kommittén överväga om det behövs särskilda skatteregler för den professionella idrotten. Kommittén ska också se över bestämmelser som reglerar inkomstbeskattningen av idrottsutövare och andra idrottsfunktionärer. Man ska också överväga om det finns behov av att införa någon form av idrottsmannakonton. Jag kan inte annat än hänvisa till det uppdrag som regeringen har gett Idrottsskattekommittén. Det vore fel av mig att föregripa utredningen, men jag är helt säker på att endera via mig eller genom offentligheten kommer de synpunkter som här har redovisats att framföras till utredningen.

Anf. 5 MATS ODELL (kd):

Herr talman! Det är alldeles uppenbart meningslöst att diskutera frågan med finansministern. Jag inser att debatten hade kunnat utvecklas vidare om den för de här frågorna ansvariga ministern, vice statsminister Bosse Ringholm, hade varit här. Pär Nuder vill uppenbarligen inte diskutera med oss, och då finns det ingen anledning att fortsätta. Som en tidigare statsminister sade: Om kon står i sin finns det ingen anledning att fortsätta att mjölka.

Anf. 6 ROGER TIEFENSEE (c):

Herr talman! Jag ska försöka lirka lite med kon – jag har den rätta bakgrunden. Idrottsskattekommittén ska redovisa sitt betänkande den 1 mars 2006. I en kolumn i en artikel i Svenska Dagbladet i dag skriver Jan Majlard att han hoppas att situationen för idrottsrörelsen ska bli en valfråga. Den 1 mars 2006 ligger före valet. Jag skulle kunna ställa en fråga till finansministern. Det blir automatiskt en diskussion när utredningen kommer, men har finansministern för avsikt att göra detta till en valfråga? Jag tror att idrottsrörelsen, föreningslivet i Sverige, är någonting otroligt viktigt. Det är en bas, inte bara för kittet mellan människor utan också många gånger en bas för sådant som kan bli kommersiella verksamheter, inte bara inom föreningarna utan också genom att människor träffas, byter erfarenheter och ser att det är intressanta idéer som de kan förverkliga tillsammans. På det sättet är situationen för föreningslivet i allmänhet och idrottsrörelsen i synnerhet otroligt viktig. Jag tror att det skulle vara smart att göra det till en valfråga. Jag kan nöja mig med den frågan till finansministern.

Anf. 7 Finansminister PÄR NUDER (s):

Herr talman! Jag tycker att Roger Tiefensee anger ett sympatiskt tonfall. Vi behöver föra ett sansat samtal om villkoren för den ideella sektorn i Sverige, framför allt idrottsrörelsen med tanke på den extremt snabba utveckling som idrottsrörelsen har varit föremål för. Det är helt andra villkor i dag som gäller för väldigt många idrottsklubbar jämfört med när skattereglerna utformades. Det är inte alldeles enkelt att göra en särskiljning mellan den mest professionella idrotten och den mest amatörinriktade som finns inom en och samma klubb, men vi måste försöka utforma regelverket utifrån de förutsättningar som gäller i dag. Huruvida idrottsfrågorna blir en valfråga eller inte återstår naturligtvis att se. Jag har ingenting emot det. Det var så sent som 2002 som vi socialdemokrater introducerade förslaget om att tillskjuta 1 miljard kronor till idrottsrörelsen, det så kallade Handslaget. Det är väldigt varmt välkomnat av idrottsrörelsen, och pengarna skickas nu ut till lokalföreningar. Vi har ingenting emot att vi gör det här till en valfråga. Om det sedan blir en valfråga i bemärkelsen att vi kommer att stå på olika sidor eller inte återstår att se. Det har rått en bred enighet i Sveriges riksdag om vikten av den ideella sektorns, inte minst av idrottsrörelsens, betydelse. Kan vi komma överens även om de skatteregler som måste gälla för denna sektor är jag den första att välkomna det.

Anf. 8 MATS ODELL (kd):

Herr talman! Jag uppskattar det vänliga tonfallet från finansministern, även om han inte har några egna tankar. Han läser upp för andra gången sitt svar, och det är väl gott och väl. Handslag – ja. Uppenbarligen är det den socialdemokratiska regeringens skattepolitik som är problemet, inte bara för företagsamheten och sysselsättningen i Sverige utan också för den ideella sektorn. På en punkt har vi varit överens och har en samsyn i de olika organ inom EU där frågan om momsbeläggning av ideell verksamhet har aktualiserats – det har vi diskuterat i EU-nämnden ett antal gånger, och jag vill bara få det bekräftat en gång till av finansministern – och det är att hålla detta undan. Vi ska inte ha moms på kyrkkaffet, vi ska inte ha moms på Frälsningsarméns second hand-försäljningar, utan det är viktigt att den ideella sektorn får goda möjligheter att arbeta på rimliga villkor. Här krävs en vilja att montera ned det regelverk som håller på att förkväva den ideella sektorn och också den företagsamhet som ytterst är det som gör att inte bara det offentliga utan också det civila samhället kan fungera på ett tillfredsställande sätt.

Anf. 9 ROGER TIEFENSEE (c):

Herr talman! Nu börjar vi prata svar från finansministern, och det tycker jag är intressant. Finansministern säger att det inte är enkelt att särskilja ideella och kommersiella delar i en och samma förening. Ja, det är just det som utredningen ska titta på. Av finansministerns attityd att döma riskerar idrottsrörelsen att fortsätta att tvingas leva under samma förhållanden som dagens näringsliv lever. Vi har ett regelverk som är anpassat för de stora och inte för de små företagen. Jag inser att sponsorreglerna att ligger utanför Idrottsskattekommitténs arbete. I dag har ungdomsidrott svårare att få del av sponsorintäkter. För att företagen ska få göra avdrag för sponsring måste det finnas en motprestation. Det är lättare att få en motprestation från en elitförening där det finns ett kommersiellt värde än att värdera att det står ett företagsnamn på bröstet på en tolvårig tjej som spelar fotboll. Jag tycker att det är synd. Skulle finansministern vara beredd att se över regelverket – jag skulle vara det om jag var finansminister – för att se till att ungdomsidrotten skulle få en lite större del av sponsorpengarna?

Anf. 10 Finansminister PÄR NUDER (s):

Herr talman! Det är riktigt som Roger Tiefensee säger, att sponsorfrågorna är undantagna utredningen, och jag har inte heller för avsikt att föra in dem i den. Vi får diskutera dem i ett annat sammanhang. Interpellanterna tycker att jag inte har några svar att komma med. Jag har respekt för den sittande utredningen, och jag är övertygad om att de två parlamentarikerna i utredningen kommer att göra ett gott jobb. När de är klara är jag den förste att vilja fortsätta debatten med herrarna. Överläggningen var härmed avslutad.

5 § Svar på interpellation 2005/06:67 om fastighetsbolags skatteplanering och ekonomisk brottslighet

Anf. 11 Finansminister PÄR NUDER (s):

Herr talman! Börje Vestlund har frågat justitieminister Thomas Bodström om han inom ramen för den ekonomiska brottsligheten har uppmärksammat problemet med paketering av fastigheter samt vilka åtgärder han avser att vidta för att komma till rätta med denna försäljningsmetod. Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på interpellationen. Börje Vestlund pekar på att så kallad förpackning av fastigheter används vid fastighetsöverlåtelser till bostadsrättsföreningar och hur ett sådant förfarande leder till betydande skattefördelar för säljarföretaget. En förpackningstransaktion kan gå till på så sätt att i stället för att säljarföretaget överlåter fastigheten direkt till bostadsrättsföreningen förs fastigheten först över i ett annat företag som ägs av säljaren. Detta sker till ett pris som understiger marknadsvärdet. Fastigheten har så att säga förpackats i det andra företaget. Andelarna i detta företag säljs därefter till bostadsrättsföreningen. Av gällande skatteregler följer då att vinsten på dessa andelar vanligen är skattefri för säljaren. Normalt har köparen ett intresse av att fastigheten inte tas upp till ett för lågt värde, eftersom det påverkar köparens möjligheter till värdeminskningsavdrag på fastigheten. När köparen är en bostadsrättsförening som schablonbeskattas har detta dock mindre betydelse. Jag är medveten om att förpackning av fastigheter förekommer och att sådana transaktioner är möjliga enligt gällande skatteregler, vilket även Börje Vestlund påpekar. De skattemässiga fördelar som en förpackning innebär för säljaren blev möjliga genom en lagändring som trädde i kraft den 1 juli 2003 när beskattningen av kapitalvinster på näringsbetingade andelar slopades. En näringsbetingad andel är vanligen en andel i ett dotterföretag. I det lagstiftningsärendet gjordes bedömningen att det inte var motiverat att införa några generella regler för att försvåra eller motverka att tillgångar förpackas i bolag. Detta gällde även förpackning av fastigheter som är kapitaltillgångar, det vill säga fastigheter som inte utgör lager hos det säljande företaget. Regeringen berörde särskilt frågan om förpackning av fastigheter som producerats inom en byggnadsrörelse, det vill säga lagerfastigheter. Eftersom 2002 års företagsskatteutredning har i uppdrag att göra en översyn av skattereglerna för byggnadsrörelse och handel med fastigheter ansåg regeringen att eventuella ändringar i dessa regler borde anstå i avvaktan på att utredningen slutfört sitt arbete. Utredningen kommer att lämna sitt betänkande senare i år. Frågan om det i något fall skulle finnas skäl att införa särskilda bestämmelser som motverkar förpackning av fastigheter får övervägas i samband med beredningen av utredningens förslag. Jag är därför för närvarande inte beredd att föreslå några åtgärder på området.

Anf. 12 BÖRJE VESTLUND (s):

Herr talman! Som man ropar i skogen får man svar. Jag skulle naturligtvis i stället ha frågat finansministern vad han tyckte om systemet med paketering av fastigheter för att få lite schvung i debatten. Jag frågade om han var medveten om problemet, och det var han mycket riktigt. Det redovisades ju i medierna bara någon dag efter att jag lämnade in den här interpellationen. Det här systemet är mycket upprörande. Det är ett sätt som man helt nyligen har kommit på att man kan utnyttja. Det har inte varit särskilt förmånligt för enskilda fastighetsägare att sälja sina fastigheter till bostadsrättsföreningar. Snarare brukar det vara lite krångligare och besvärligare. Det har varit den lilla saken som man har kunnat hävda när man har överlåtit bostadsfastigheter till bostadsrättsföreningar, att priset kanske skulle bli lite bättre i det fallet. Men ofta har det inte varit möjligt för den enskilda fastighetsägaren därför att det har funnits en bostadsrättsförening. Nu finns dessutom denna möjlighet att få en väldigt god ekonomisk avkastning på pengarna förutom reavinsten. Man kommer undan med skatten. Detta tycker inte finansministern är upprörande. Jag tycker att det är förskräckligt upprörande. Det har bara i år skett fem försäljningar där staten har gått miste om ungefär 190 miljoner i skatteintäkter. Är inte detta någonting som vi gemensamt borde göra någonting åt? Borde vi inte ha en sund hyresmarknad i Stockholm? Det här handlar naturligtvis om storstadsregionerna, och i det här fallet är det ingen tvekan om att det är på Stockholmsmarknaden som detta förekommer. Det här är inte fråga om små, oseriösa fastighetsägare. Nej, finansministern, det är stora fastighetsägare som gör på det här sättet. De utnyttjar den brist eller det lilla hål som finns i lagstiftningen. Jag vill därför fråga finansministern: Blir finansministern inte upprörd över detta? I en skattelagstiftning med ett gott syfte har man upptäckt det här sättet när det gäller reavinstbeskattning på de fastigheter som man säljer. Är inte detta upprörande? Bör man inte vidta några åtgärder i det avseendet? Det här kommer att innebära att huvuddelen av det privata hyresrättsbeståndet i Stockholm kommer att säljas ut inom kort. Det kommer i så fall inte att finnas någon anledning för några att behålla sina fastigheter, mer än för bostadsrättsföreningar.

Anf. 13 Finansminister PÄR NUDER (s):

Herr talman! Det är väldigt viktigt i den här diskussionen att ha klart för sig de bakomliggande motiven för den skattereform som genomfördes den 1 juli 2003. Vid det tillfället avskaffades dels beskattning av kapitalvinster, dels avdragsrätten för kapitalförluster på näringsbetingande andelar. Detta var en helt nödvändig reform. Jag tror till och med att Börje Vestlund själv var med om att genomföra den. Det tidigare systemet kunde kringgås genom skatteplanering på så sätt att andelen avyttrades i länder som inte beskattar de aktuella kapitalvinsterna. Eftersom beskattningen av kapitalvinster var möjlig att kringgå ledde regelverket om rätt till avdrag för kapitalförluster till en asymmetri i beskattningen i och med att kapitalförluster fick dras av. Den stora förloraren här var staten. En konsekvens av den här reformen som uppmärksammades när den genomfördes var möjligheten till förpackning av tillgångar i dotterföretag som därefter avyttrades utan beskattning. Regeringens bedömning då, som sedermera delades av riksdagen, var att det inte borde införas några generella regler som motverkar att tillgångar förpackas i bolaget. Det ställningstagandet omfattade även förpackning av fastigheter som utgör kapitaltillgångar, det vill säga fastigheter som inte är lager. Det har dessutom visat sig att det är svårt att ha regler som generellt motverkar förpackning eftersom de kan kringgås. Detta är bakgrunden som ligger i botten för den här diskussionen. Sedan har det på senare tid uppmärksammats att förpackning har använts vid ombildning av hyresrätter till bostadsrätter. I Stockholmsområdet har HSB noterat fem försäljningar sedan juni år, och som Börje Vestlund sade, har staten gått miste om betydande belopp genom dessa försäljningar. Återigen: Att man slopade skatten på kapitalvinster på näringsbetingande andelar var en stor och nödvändig reform som sammantaget innebar ett stort plus i statskassan. Som jag sade i mitt svar ska Företagsskatteutredningen göra en översyn av skattereglerna för byggnadsrörelser och handel med fastigheter. Det finns skäl att avvakta den utredningen innan vi förändrar de förändringar som trädde i kraft 2003. Men det är väldigt viktigt när vi fortsätter den här diskussionen att vi inte hamnar i en situation där vi släpper ut barnet med badvattnet, det vill säga det som hela reformen 2003 syftade till, nämligen att motverka skatteplanering och att de gamla reglerna som innebar skatteundandragande på nytt blir gällande. Men det som har inträffat bör Företagsskatteutredningen uppmärksamma. Vi får återkomma till diskussionen då.

Anf. 14 BÖRJE VESTLUND (s):

Herr talman! Låt mig i det här sammanhanget vara lite elak. Jag har under min tid som aktiv i politiken sysslat med ekonomisk brottslighet och de problem som har funnits där väldigt länge, och jag tycker mig känna igen argumentationen: Utredning pågår. Vi återkommer. Eller så ska man överväga detta nästa gång man ser över lagstiftningen. Ibland kan jag köpa det här därför att ibland är det nödvändigt, men det finns flera olika exempel på att man har låtit skattepengar rinna ut år ut och år in och man har haft väldigt lite att göra åt det. Nu har man kommit på det här ganska fort, för det här är ju något som är relativt nytt. Det här anmäldes helt nyligen och blev ganska upprörande. Det är inte något som har fortgått i flera år och förfinats, utan det är i sin linda fortfarande. Jag kan hålla med finansministern om att visst ska man överväga detta fortsättningsvis, men man måste ju kunna agera relativt snabbt för att kunna undvika detta. Framför allt handlar det om lite mer än bara – ursäkta att jag säger det – en simpel skattefråga. Det handlar faktiskt också om att vi ska kunna ha en bostadspolitik som vi kan försvara. Den bostadspolitiken undergrävs genom att man inte vill ta itu med detta så att det inte stimulerar till att ombilda från hyresrätt till bostadsrätt. Vi har ju alla andra lagstiftningar och regelverk som vi också måste hantera. Men det här stimulerar till ytterligare ombildning från framför allt de privata fastighetsägarnas sida. I det här fallet är det ju inte precis de som brukar finnas på tidningssidorna som de värsta fastighetsägarna, utan det är seriösa, stora fastighetsägare som har stått för de här ombildningarna. Det är alltså någonting som är på gång, någonting väldigt stort, finansministern. Det är därför jag blir lite förvånad över detta att vi bara ska avvakta och vänta. Jag tycker inte att det är en radikal politik mot någonting som är fel i samhället.

Anf. 15 Finansminister PÄR NUDER (s):

Herr talman! När det först och främst gäller den politiska bottenplattan i diskussionen, nämligen ombildningen av hyresrätter till bostadsrätter, är Börje Vestlund och jag rörande överens. Vi ska göra allt vi kan för att stoppa den utvecklingen. Men det är inte så att jag tycker att det här är en simpel skattefråga. Företagsskatteutredningen ska komma med sitt betänkande senare detta år. Vi får se vad de säger kring den här frågan. Det är först därefter som vi i detalj kan börja diskutera eventuella förändringar av den lagstiftning som Börje Vestlund själv har varit med och beslutat om. Det är inte fråga om att vi på något sätt försöker dra den här frågan i långbänk. Den är, som Börje Vestlund säger, tämligen ny. Men av bara det skälet får vi inte hamna i situationen att vi låter det vi gjorde så sent som 2003 gå om intet. Dessutom: Jag delar Börje Vestlunds uppfattning när det gäller att bekämpa ekonomisk brottslighet. Det ska vi göra betydligt mycket mer än vad vi redan gör i dag. Samtidigt ska vi ha klart för oss att det förfarande som vi nu talar om följer den lag som Börje Vestlund själv har varit med och stiftat. Det är inte brottsligt till sin karaktär. Det kan vara olämpligt och det kan innebära skatteundandragande, men det är inte olagligt.

Anf. 16 BÖRJE VESTLUND (s):

Herr talman! Nej, men det kan som sagt var vara olämpligt. Det var inte fråga om ekonomisk brottslighet i det här sammanhanget. Jag refererade bara till diskussioner om just ekonomisk brottslighet, där det brukar vara samma sak, just detta att vi avvaktar och ser. Det var det som jag var irriterad på. Låt mig bara fråga finansministern: Finns det här med i direktiven för översynen av den lagstiftning som finns i dag? Om inte, är finansministern då beredd att ge ett tilläggsdirektiv för att man ska titta på just detta? Detta är ju så nytt att utredaren rimligen måste ha varit väldigt aktiv som utredare och läst just den artikel där detta har redovisats för att vara medveten om att detta håller på att utvecklas till något som är större. Jag tycker att vi skulle kunna mötas på den vägen i alla fall, även om vi inte lyckas mötas i frågan i övrigt.

Anf. 17 Finansminister PÄR NUDER (s):

Herr talman! Jag tror att vi är riktigt överens i själva verket. Svaret på den konkreta frågan är: Nej, detta finns inte med i Företagsskatteutredningens direktiv. Som Börje Vestlund helt riktigt säger är det här en helt ny företeelse och kan därför inte finnas med i direktivet. Det är ingen idé att ge utredningen tilläggsdirektiv eftersom utredningen ska lämna sitt betänkande till mig inom en dryg månad. Däremot kan jag garantera Börje Vestlund, vilket jag också sade i mitt svar, att i beredningen av utredningens förslag kommer vi att ta upp frågan. Mycket snabbare än så kan man inte hantera en skattefråga som ändå måste hanteras på ett rättssäkert och lämpligt sätt. Överläggningen var härmed avslutad.

6 § Hänvisning av ärenden till utskott

Föredrogs och hänvisades Framställning
2005/06:RS1 till konstitutionsutskottet
Motioner
2005/06:Ju10 och Ju11 till justitieutskottet
2005/06:L2 till lagutskottet
2005/06:Ub4–Ub7 till utbildningsutskottet

7 § Bordläggning

Anmäldes och bordlades Skrivelse
2005/06:47 Småskalig livsmedelsförädling

Motion
med anledning av prop. 2005/06:40 Reformerade beskattningsregler för ägare i fåmansföretag

2005/06:Sk3 av Lennart Hedquist m.fl. (m, fp, kd, c)

Utrikesutskottets betänkanden
2005/06:UU5 Sveriges politik för global utveckling
2005/06:UU6 Europarådet
2005/06:UU7 Riga Graduate School of Law
Försvarsutskottets betänkande
2005/06:FöU2 Avveckling av militärdistriktsorganisationen
Socialutskottets betänkanden
2005/06:SoU2 Handel med läkemedel samt andra läkemedelsfrågor
2005/06:SoU4 Vård i livets slutskede

8 § Anmälan om interpellation

Anmäldes att följande interpellation framställts den 11 november

2005/06:105 av Axel Darvik (fp) till utbildnings- och kulturminister Leif Pagrotsky
Kvalitet i högskola

Interpellationen redovisas i bilaga som fogats till riksdagens snabbprotokoll tisdagen den 22 november.

9 § Anmälan om frågor för skriftliga svar

Anmäldes att följande frågor för skriftliga svar framställts den 14 november

2005/06:338 av Ingemar Vänerlöv (kd) till statsrådet Ulrica Messing
Dalslands vägpengar
2005/06:339 av Liselott Hagberg (fp) till finansminister Pär Nuder
Höjd fastighetsskatt
2005/06:340 av Eva Flyborg (fp) till samhällsbyggnadsminister Mona Sahlin
God elkvalitet
2005/06:341 av Eva Flyborg (fp) till samhällsbyggnadsminister Mona Sahlin
Naturgasberoende
2005/06:342 av Tobias Krantz (fp) till justitieminister Thomas Bodström
Rån mot värdetransporter och värdedepåer
2005/06:343 av Torkild Strandberg (fp) till justitieminister Thomas Bodström
Värdetransportrån
2005/06:344 av Torkild Strandberg (fp) till justitieminister Thomas Bodström
Kampen mot organiserad brottslighet
2005/06:345 av Torkild Strandberg (fp) till justitieminister Thomas Bodström
Straffskärpningsgrunden för rån
2005/06:346 av Torkild Strandberg (fp) till justitieminister Thomas Bodström
Samordning av de brottsbekämpande myndigheterna
2005/06:347 av Kenneth Lantz (kd) till statsrådet Ylva Johansson
Drogtest av vårdpersonal

Frågorna redovisas i bilaga som fogats till riksdagens snabbprotokoll tisdagen den 22 november.

10 § Kammaren åtskildes kl. 12.37.

Förhandlingarna leddes av talmannen. Vid protokollet

CHARLOTTE RYDELL

/Monica Gustafson

Riksdagens protokoll 2005/06:29 Måndagen den 14 november

Kammarens protokoll