Riksdagens protokoll 2003/04:53 Torsdagen den 18 december

ProtokollRiksdagens protokoll 2003/04:53

Riksdagens protokoll 2003/04:53 Torsdagen den 18 december Kl. 14:00 - 14:11

1 § Meddelande om plan för kammarens sammanträden våren 2004

  Talmannen meddelade att plan för kammarens sammanträden våren 2004 delats ut till kammarens ledamöter. 

2 § Anmälan om fördröjt svar på interpellation

  Till riksdagen hade inkommit följande skrivelse:    Interpellation 2003/04:186

Till riksdagen 
Interpellation 2003/04:186 av Gustav Fridolin om folklig mobilisering för att motarbeta nazismen  Interpellationen kommer att besvaras fredagen den 23 januari 2004.  Skälet till dröjsmålet är tidigare inbokade engagemang.  Stockholm den 15 december 2003 
Justitiedepartementet 
Mona Sahlin

3 § Anmälan inkomna faktapromemorior om förslag från Europeiska kommissionen

  Talmannen anmälde att följande faktapromemorior om förslag från Europeiska kommissionen inkommit och överlämnats till utskott:  2003/04:FPM36 Antalet domare i Europeiska gemenskapernas domstols stora avdelning m.m. efter utvidgningen av unionen, till justitieutskottet 
2003/04:FPM37 Upprättande av Europeiska gemenskapernas personaldomstol, till konstitutionsutskottet 

4 § Hänvisning av ärenden till utskott och beslut om förlängd motionstid

  Föredrogs och hänvisades  Proposition 2003/04:58 till trafikutskottet 

Skrivelse 2003/04:49 till socialförsäkringsutskottet 

Kammaren biföll talmannens förslag att motionstiden för ovanstående ärenden skulle förlängas till fredagen den 23 januari 2004.

5 § Statsbudget för budgetåret 2004

  Föredrogs   finansutskottets betänkande 2003/04:FiU10 
Statsbudget för budgetåret 2004. 
  Kammaren biföll utskottets förslag att ärendet fick avgöras efter endast en bordläggning.    Talmannen konstaterade att ingen talare var anmäld. 

Beslut

  Kammaren biföll utskottets förslag.  

6 § Avslutning

Anf. 1 TALMANNEN:

Ärade ledamöter! Det var inte lätt att påbörja höstens arbete efter mordet på utrikesminister Anna Lindh. Tung låg sorgen och förstämningen över oss när riksdagen öppnade.  Efterhand har kraften och arbetsglädjen återkommit. Nu ser vi fram emot att fira jul och nyår tillsammans med nära och kära. Vi kan blicka bakåt på en höst med goda arbetsinsatser på en rad områden.  Trots ytterst snäva tidsramar har vi lyckats hantera EU:s framtidsfrågor på ett öppet och demokratiskt sätt. Genom offentliga utfrågningar, genom tidig debatt i kammaren och med ett öppet sammanträde i EU-nämnden har vi vänt och vridit på argumenten inför medborgarnas och massmediernas granskande ögon.  Fler ledamöter blev delaktiga i EU:s framtidsfrågor genom att vi utökade antalet suppleanter i det sammansatta konstitutions- och utrikesutskottet. I och med det blev könsfördelningen också jämnare. Många utskott valde därtill att skriva yttranden till KUU:s betänkande.  Sedan ett par månader tillbaka arbetar en parlamentarisk grupp under förste vice talmannens ledning med att se över riksdagens arbete med EU-frågorna. Som jag ser det är det viktigt för demokratin att riksdagen, på bred front, kommer in tidigt i EU:s beslutsprocesser. Här finns det utrymme för förbättringar.  Själv har jag under hösten ägnat mycket tid åt Atengruppens arbete. Det syftar till att stärka samverkan mellan de europeiska parlamenten. De utrikes talmansresor som jag gjort tillsammans med ledamöter under året – till Polen, Ungern, Ryssland och Lettland – har i mångt och mycket haft en liknande inriktning. Våra ledamöter har träffat sina motsvarigheter i utskott och partigrupper. Man har diskuterat erfarenheter och fortsatta kontakter. Jag tror att det finns en stor potential att utveckla den typen av utbyte och samarbete mellan våra parlament.  Nu återstår det att se vad som händer med förhandlingarna om EU:s nya fördrag under det irländska ordförandeskapet. Går det ändå att komma framåt? Utvidgningen ser i alla fall ut att bli verklighet med eller utan ett nytt fördrag. I går godkände riksdagen enhälligt anslutningsfördraget om tio länders anslutning till den europeiska unionen. Jag ser framför mig att de nationella parlamenten har en mycket viktig roll att fylla i framtiden, som brygga mellan EU och medborgarna.  Kära kolleger! För några veckor sedan fick vi veta att svenska folkets förtroende för riksdagen fortsätter att öka. Det visar Medieakademins årliga förtroendebarometer. Nästan hälften av de tillfrågade, 47 %, säger att de har ”mycket stort förtroende” eller ”ganska stort förtroende” för hur riksdagen sköter sitt arbete. Motsvarande siffra för år 2002 var 39 %. Sedan år 1997 har förtroendet för riksdagen nästan fördubblats.  De här siffrorna ger oss naturligtvis anledning att glädjas. Men vi måste också betänka att den som får ett förtroende måste förvalta det väl. I det offentliga uppdraget ingår också att alla våra handlingar granskas och att vi i medierna måste kunna motivera våra gärningar inför väljarna. Jag har fått ta emot många upprörda reaktioner från medborgare de senaste dagarna efter radions granskning av riksdagen. Vi har alla ett ansvar att i våra handlingar värna förtroendet för riksdagen som institution.  Forskning har visat att förtroendet för politiker växer med ökad kontakt mellan väljare och valda. Därför är det så viktigt att vi når ut, genom massmedier, Internet och inte minst i direkta möten med medborgarna.  Själv tycker jag att vi har hittat en bra form för att möta människor som till vardags inte har så mycket kontakt med politiker genom de besök runtom i Sverige som jag gör tillsammans med länets, valkretsens, ledamöter. Att döma av de utvärderingar som vi har gjort verkar även ledamöterna tycka att de här besöken är värdefulla. Under 2004 planerar jag att på det sättet, tillsammans med valkretsens ledamöter, åka och besöka Göteborg, Malmö, Gävle och Luleå.  Vi har arbetat aktivt för att stärka öppenheten och insynen i riksdagen. Vi har också lagt ned mycket tid på att göra debatterna tydligare och rappare. Allt detta kan också bidra till att öka förtroendet för riksdagen.  Under hösten har försöksverksamheten med nya debattformer fortsatt. 13 utskott har använt sig av den nya sittningen, skatteutskottets modell, och tagit debatterna från interpellationsbänkarna. De flesta utskott har också börjat debatten med en inledning på högst fyra minuter. Och visst blir det på det sättet roligare att lyssna och enklare att följa!  Därför var det extra tråkigt att uppleva tisdagens långa votering. Det finns en överenskommelse mellan partierna här i riksdagen om att hålla nere antalet yrkanden per betänkande. Tyvärr misslyckades det i tisdags, vilket jag tog upp i riksdagsstyrelsen i går. Jag hoppas att det kommer att fungera bättre framöver.  Vi går vidare med projektet att modernisera kammaren. Tillsammans med gruppledarna besökte jag förbundsdagen i Berlin i slutet av november. Där fick vi inspiration både vad gäller möbleringen och tillgängligheten i plenisalen. I Berlin finns till exempel en hiss rakt in i plenisalen, en höj- och sänkbar talarstol och gott om plats för rullstol vid bänkarna längst fram. Vi har ett viktigt arbete framför oss med att ytterligare öka tillgängligheten i riksdagen.  Ärade ledamöter! På läktaren sitter en ledamot som jag nu vill ta tillfället i akt att varmt tacka. Det är Margareta Winberg. Hon sitter där med två kamrater. Hon sitter i mitten.   Margareta Winberg har lämnat både riksdagen och statsrådskapet här i höst. Margareta kom in i riksdagen 1981 och var främst verksam i jordbruksutskottet, bland annat som ordförande, innan hon blev jordbruksminister 1994. Hon har även varit arbetsmarknadsminister, jämställdhetsminister och vice statsminister. Som ordförande i jordbruksutskottet var Margareta Winberg mycket aktiv och omtyckt. Hon är en social begåvning, särskilt med musiken i sin hand. Underrättelsetjänsten – jag vill inte säga försvarets men annan – har berättat om när Margareta 1989 var i Brasilien. Hon spelade där på en vit flygel. Inget öga var torrt.  Margareta har också lagt ned stor vikt vid samarbete över partigränserna. Hon har varit en pionjär – hon var den första kvinnliga ordföranden i jordbruksutskottet. Hennes brinnande intresse för jämställdhetsfrågor är väl känt och omvittnat.   Vi tackar Margareta för insatserna i riksdagen. Vi önskar henne lycka till med sin nya uppgift som ambassadör i Brasilien.   (Applåder) 
Kära vänner! Stort tack till er alla, ledamöter och personal i riksdagen, för era fina insatser under denna höst. Jag önskar er alla sköna och avkopplande helgdagar och ett gott nytt 2004.  (Applåder) 

7 § Kammaren åtskildes kl. 14.11.

    Förhandlingarna leddes av talmannen.      Vid protokollet 


ANDERS FORSBERG 


/Monica Gustafson