Riksdagens protokoll 2003/04:112 Måndagen den 10 maj

ProtokollRiksdagens protokoll 2003/04:112

Riksdagens protokoll 2003/04:112 Måndagen den 10 maj Kl. 12:00 - 12:27

1 § Justering av protokoll

  Justerades protokollen för den 3 och 4 maj. 

2 § Meddelande om ändring i kammarens sammanträdesplan

  Förste vice talmannen meddelade att voteringen onsdagen den 12 maj kl. 9.00 skulle utgå. Voteringen kl. 16.00 skulle äga rum enligt tidigare planering. 

3 § Meddelande om frågestund

  Förste vice talmannen meddelade att vid frågestunden torsdagen den 13 maj kl. 14.00 skulle följande statsråd närvara:  Statsrådet Pär Nuder, utrikesminister Laila Freivalds, utbildningsminister Thomas Östros, miljöminister Lena Sommestad och statsrådet Morgan Johansson. 

4 § Svar på interpellation 2003/04:430 om Sveriges linje i Världsbanken

Anf. 1 Statsrådet GUNNAR LUND (s):

Herr talman! I en interpellation om Sveriges linje i Världsbanken ställer Lotta Nilsson Hedström en rad frågor med anknytning till några rapporter där delar av det civila samhället varit med och tagit fram rekommendationer för hur bland annat Världsbanken ska agera.  Världsbanken har under de senaste åren engagerat sig aktivt i dialog med det så kallade civila samhället, representerat genom olika organisationer från hela världen. Sverige har välkomnat och stött bankens ledning i detta, framför allt i länder där det funnits brister i hur demokratin fungerat. I denna dialog har också förekommit en avsevärd kritik gentemot Världsbanken, ibland rättmätig, ibland inte. Världsbanken har tagit till sig mycket av den kritik som riktats mot banken för att alltför ensidigt ha fokuserat på ekonomiska strukturreformer i fattiga länder, utan att analysera de sociala effekterna av dessa. I dialogen med det civila samhället har banken emellertid också i en rad avseenden tagit avstånd från den analys som görs och de policyrekommendationer som lämnas i de rapporter som nämns i interpellationen.  Världsbanken av i dag är en global institution som självfallet kan förbättras, men som i huvudsak fungerar effektivt och som utgör en viktig del av det globala multilaterala samarbetet. För att stimulera en aktiv debatt om Bretton Woods-institutionerna har Sverige bidragit finansiellt till olika projekt om bankens och fondens verksamhet, också sådana projekt där vi själva inte haft något inflytande på vare sig formerna för projektet eller rapporternas innehåll.  Vi är angelägna om att ta del av olika synpunkter på bankens och fondens arbete, men detta betyder självklart inte att vi håller med om all kritik.  I interpellationen nämns tre studier: Structural Adjustment Participatory Review Initiative (SAPRI), World Commission on Dams (WCD) och Extractive Industries Review (EIR). Sverige har i de styrelsediskussioner som hållits om dessa rapporter uppmanat banken att ta intryck av rapporterna och till styrelsen utförligt redovisa vilka av slutsatserna ledningen anser sig vilja och kunna ta fasta på. Denna linje har vi drivit tillsammans med övriga nordiska länder och de baltiska länderna.  Vad gäller vår egen bedömning av de enskilda rapporterna kan jag först konstatera att SAPRI-rapporten lägger i det närmaste allt ansvar på IMF och Världsbanken för de misstag som begåtts i u-länder – en analys som brister rejält i trovärdighet. Världsbanken har också under den nuvarande chefens, James Wolfensohn, ledning genomgått stora förändringar och arbetar i dag aktivt med frågor rörande bland annat social utveckling. En del resonemang i rapporten är mot denna bakgrund direkt uppseendeväckande och långt ifrån invändningsfria. Således förespråkar man indirekt hög inflation och protektionism som lösningen på u-ländernas ekonomiska problem, i stället för exportorienterade strategier, ökad integration i världsekonomin och stabil makroekonomi.  Rapporten om fossila bränslen (EIR) är generellt kritisk till att över huvud taget använda sig av kolkraft och olja i utvecklingsländerna. I EIR-rapporten rekommenderas Världsbanken att helt sluta finansiera projekt eller program i olje- och kolsektorerna. Detta kan ifrågasättas inte bara ur ett utvecklingsekonomiskt perspektiv utan också ur ett rättviseperspektiv. De fattiga länderna har, i Världsbankens styrelse, kraftigt protesterat mot dessa rekommendationer som upplevs som starkt begränsande för deras utvecklingsmöjligheter. Samtidigt vill jag understryka att vi har drivit att Världsbanken ska öka finansieringen av alternativa energikällor och aktivt diskutera rekommendationerna från Extractive Industries Review i styrelsen. Vårt stöd ligger också i linje med de rekommendationer som gavs vid världstoppmötet om hållbar utveckling i Johannesburg för knappt två år sedan.  Rapporten om vattenförsörjning och dammbyggen (WCD) lyfter i sin kritik fram problem med processerna för hur stora dammprojekt beslutas och ifrågasätter delvis de positiva effekter som dammar har medfört. En del av de rekommendationer som lämnas i WCD-rapporten har tagits i beaktande, inte minst genom att de juridiska systemen i många utvecklingsländer förändrats till det bättre. Analysen som WCD-rapporten gör är emellertid inte helt oproblematisk; rapporten undviker att diskutera dammars roll i strävandena att främja ekonomisk tillväxt, bekämpa fattigdom och vattenbrist. Rapporten diskuterar inte heller några realistiska alternativ till dammar. Sverige har, trots att det finns vissa analytiska brister i rapporten, drivit ståndpunkten att denna rapport är en god utgångspunkt för att diskutera frågan om el- och vattenförsörjning och dammbyggen. Sverige var även pådrivande för att Världsbanken skulle lägga fram sina ståndpunkter till WCD-rapporten i institutionens vattenresursstrategi som antogs 2003.  En annan god utgångspunkt för en sådan diskussion är rapporten från World Panel on Financing Water Infrastructure. I interpellationen ställs också frågan om jag gör en koppling mellan den senare rapporten och det pågående WTO/GATS-arbetet. Någon direkt koppling mellan dessa två processer ser jag inte. Vad gäller sakfrågan om den infrastruktur som behövs för vattenförsörjningen har World Panel on Financing Water Infrastructure kritiserats för att alltför ensidigt förespråka privatisering av vattenförsörjningen. Förhandlingarna i WTO/GATS gäller bland annat driften av den infrastruktur som är nödvändig för att distribuera vatten och kunskapen om hur vatten renas och distribueras. EU driver i denna förhandling att utländska tjänsteleverantörer ska få konkurrera på lika villkor i länder som redan i dag har privatiserat vissa vattentjänster. Samtidigt görs klart att dessa krav inte syftar till en privatisering eller nedmontering av offentliga tjänster och att det är viktigt att tjänstemarknader, inte minst i u-länder, är adekvat reglerade nationellt.  De fattiga länderna behöver ekonomisk utveckling för att kunna bekämpa fattigdom. Som ett led i detta behöver dessa länder vår hjälp att på ett så miljövänligt och hållbart sätt som möjligt kunna utnyttja sina naturtillgångar. En annan fråga rör tillgång till grundläggande samhällsservice som el och vatten. Vi kan inte bortse från vattenkraftens betydelse när det handlar om att leverera vatten och el till fattiga människor och dessa länders industrier. Banken, med sina väl utvecklade policyer på miljöområdet, vad gäller till exempel miljökonsekvensanalyser, är en viktig garant för att detta sker på ett så miljömässigt, socialt och ekonomiskt hållbart sätt som möjligt.  Lotta Nilsson Hedström ställer också frågan hur jag avser att kommunicera med riksdagen inför ställningstaganden i dessa frågor när de aktualiseras. Regeringen har tagit en rad initiativ för att förbättra informationsutbytet med riksdagen. Som ett första steg organiserade vi i januari en konferens där riksdagens ledamöter kunde lyssna till representanter för IMF och Världsbanken samt diskutera svensk politik i dessa institutioner med ansvariga statsråd. Vidare har jag tillsammans med biståndsministern inför finans- och utrikesutskotten redovisat regeringens ståndpunkter i aktuella frågor inför Världsbankens och IMF:s vårmöten. Sådana redovisningar avser vi att göra regelbundet inför viktigare möten i Valutafonden och Världsbanken. Slutligen vill jag nämna att vi regelbundet offentliggör tal och årsrapporter med nordisk-baltiska ståndpunkter, samt att vi kommer att leverera en årlig skrivelse till riksdagen, där svenska ståndpunkter och prioriteringar redovisas. Sammantaget är detta uttryck för regeringens höjda ambitioner vad gäller att stärka dialogen med riksdagen i dessa frågor. 

Anf. 2 LOTTA N HEDSTRÖM (mp):

Herr talman! Tack, statsrådet, för ett tämligen fylligt svar. Vad den här diskussionen handlar om – för det är ju litet väl mycket initierat prat – är möjligheten för Sverige att påverka de stora finansiella institutionerna att arbeta i de fattigas tjänst och med ett hållbarhetsideal framför ögonen. Det handlar om tre viktiga rapporter som faktiskt är beställda, som man mer eller mindre har förkastat. Vad jag förstår håller Gunnar Lund och den svenska regeringen i allt väsentligt med Världsbanken om kritiken mot rapporterna och att man i princip inte beaktar dem.  Vi kan börja med den rapport som behandlar hur man har arbetat med att reformera ekonomierna i utvecklingsländerna under de gångna 20 åren, den rapport som heter SAPRI, Structural Adjustment Participatory Review Initiative – ett långt namn. Jag ser att Gunnar Lund för det första inte har besvarat min konkreta fråga om man är nöjd med den rapportering som har givits om rapporten. Som helhet misstror man rapporten och dess inriktning på lokal närvaro och lokalt deltagande. Det gör också Gunnar Lund. I stället vill man ha en handelsliberal linje.  I dag har man övergivit SAP, Structural Adjustment Program, och pratar i stället mycket om så kallade PRSP, Poverty Reduction Strategy Papers, som i allt väsentligt är en förlängning av SAP.  Dessa PRSP måste nå ut till, ledas av och ta hänsyn just till lokalsamhällets representanter. Därför är min fråga till Gunnar Lund hur regeringen arbetar för att påverka Världsbanken och de finansiella institutionerna för att få en förankring av PRSP och därmed kunna tillämpa så kallade fattigdoms- och sociala konsekvensbedömningar, PSIAS. Det finns nog ingen värld som är så full av förkortningar som den här.  När det gäller miljökonsekvensanalyser har jag ett vackert citat från ett nätverk som arbetar med just Bretton Woods-institutionerna. Där sägs: PRSP från vitt skilda länder uppvisar en betydande uniform stil i ordval, process, form, innehåll och även i råden och föreskrifterna. Med några undantag erbjuder PRSP betydande bevis för att makroperspektivet styr det nationella perspektivet, det globala styr det lokala, det teoribaserade styr det praktiska, och – slutligen – det tekniska styr det politisk-ekonomiska. Det här är alltså en förlängning av SAP. Hur vill ni arbeta med PRSP så att det blir bättre än vad SAP var? 

Anf. 3 Statsrådet GUNNAR LUND (s):

Herr talman! Till att börja med håller jag verkligen med Lotta N Hedström om att den värld vi nu talar om är lite speciell, vilket den inte borde vara. Bretton Woods-institutionerna, Valutafonden och Världsbanken, sysslar med mycket viktiga förhållanden, nämligen världsekonomin och inte minst världsfattigdomen. Att vi då alla begravs i en enormt krånglig terminologi med många förkortningar och så vidare är i sig bedrövligt, och jag tycker att vi gemensamt ska anstränga oss och vägra finna oss i den situationen.  Jag var i mitt svar angelägen om att vara rätt utförlig och gå in i detalj även i fråga om de rapporter som Lotta N Hedström tar upp i sin interpellation just för att visa att vi från regeringens sida tagit dem på stort allvar och noggrant studerat dem. Men som framgår av svaret har vi kommit fram till att de är av mycket varierande kvalitet och värde för den politik som vi ska bidra med för att utforma Valutafonden och Världsbanken.  Den första rapport som jag berörde, om strukturanpassning, kan svårligen betraktas som ett seriöst arbete. Jag noterade att den, för omkring två år sedan, fick en hel del uppmärksamhet i Sverige genom en stort uppslagen artikel i Dagens Nyheter. Det visade sig senare att artikeln kommit till genom att en praktikant på DN, som satt i ATTAC:s styrelse, hade intervjuat en annan styrelsemedlem i ATTAC och låtit detta utgöra beskrivningen av rapporten. Men det kan vi lämna därhän. Jag tror emellertid att rapporten därmed fick en något felaktig lansering i vår debatt, och DN:s övriga journalister tog så småningom också avstånd från den.  Andra av dessa rapporter är dock klart seriöst inriktade, och vi har konsekvent uppmanat i det här fallet styrelsen i Världsbanken – där vi ju själva sitter som företrädande de nordiska och baltiska länderna – att ta rapporterna på större allvar än vad som hittills skett och att tillgodogöra sig rapporternas slutsatser. Och framför allt har vi uppmanat dem att föda tillbaka till oss som sitter i styrelserna som medlemsregeringar, som ägare av banken, en reaktion från bankens ledning om vad man kan ta fasta på och vad som måste ratas. En fullgod sådan redovisning har vi ännu inte fått, men vi eftersträvar detta.  Låt mig slutligen säga att jag ingalunda tror att Världsbanken är någon perfekt institution. Den har, liksom de flesta regeringar och internationella organisationer, då och då klampat fel genom historien. I huvudsak menar jag dock att den är en mycket effektiv och väldigt viktig institution. Den har också de senaste åren visat stor förmåga att lära av sina erfarenheter, till exempel genom att man nu alltmer styr in de senaste fattigdomsbekämpande programmen på en för varje enskilt land anpassad analys där man bland annat mycket seriöst analyserar konsekvenserna av programmen miljömässigt, socialt och ekonomiskt. 

Anf. 4 LOTTA N HEDSTRÖM (mp):

Herr talman! Vad gäller utvärderingen av SAP kan vi lämna den därhän eftersom rapporten ju bara var en ingång till diskussionen om framtida strategier. Jag antar att ministern återkommer till just hur man vill arbeta med Poverty Reduction Strategy Papers.  Om du anser att de andra två rapporterna har lite större karat kan vi i stället titta på dem. EIR, som handlar om finansiering av fossila bränslen, är bekymmersam. Världsbanken har en egen, snarlik utvärdering som heter Operations Evaluation Department Report, som i princip säger detsamma. Det gör också en resolution från Europaparlamentet där man påpekar att i de fattiga länder där förekomsten av olja och gas är som störst – det handlar om 60 fattiga länder – har man helt enkelt misslyckats med att lyfta bort fattigdomen.  Man har från Världsbankens sida inte kunnat hjälpa dessa fattiga länder att få tillbaka pengarna när man plockat ut olja och gas. Det här är det stora problemet. Hur ska Världsbanken se till att dessa fattiga länder, där det finns olja, gas och kol, dels får ett bättre resursutnyttjande för energi, dels får tillbaka pengarna?  Så sent som för ett halvår sedan beviljade man till exempel 125 miljoner dollar till gasledningen Tbilisi–Baku–Tjetjenien utan att göra någon miljökonsekvensanalys där. Det förekommer kraftiga protester från folk, och dessutom pågår ett krig i Tjetjenien. Dagens och gårdagens rapporter om vad som hänt i Tjetjenien är förskräckande.  Vi menar att det helt enkelt är fel att stödja ett stort projekt som en sådan gasledning. Vi skulle önska att den svenska regeringen gjorde mer genom att kritisera detta och säga att det inte är hållbart att ha de fossila bränslena som förstahandsstrategier, utan att man tillsammans med de fattiga länderna – och det är det som är poängen – måste göra hållbarhetsstrategier för förnybar energi. Besvara gärna detta beträffande EIR-rapporten.  Den andra rapporten, World Commission on Dams, är ju ett långvarigt, mångårigt, arbete där man arbetat mycket seriöst och tillsammans med lokala aktörer gjort en strategi just för hur man ska förankra beslut i fråga om dammar och vattenförsörjning. Sverige har inte gått med på den rapportens slutsatser, utan i svaret står det lite allmänt att man har beaktat detta.  Jag vill ha ett rakt svar från dig. Varför anser den svenska regeringen fortfarande att megaprojekt och privatiseringar av vatten är bra, och varför kan ni inte hjälpa till att påverka de stora finansiella institutionerna i en riktning mot hållbarhet och småskalig vattenförsörjning? 

Anf. 5 Statsrådet GUNNAR LUND (s):

Herr talman! När det gäller den rapport som behandlar fossila bränslen är det intressant att diskutera den för ett ögonblick. Det är ju inte så att det finns en automatisk länk mellan å ena sidan det faktum att ett land har kol- eller oljefyndigheter och å andra sidan att man därmed tar sig ur fattigdom. Detta har jag aldrig påstått, och inte någon annan heller, tror jag – ingalunda. Dessvärre har vi sett exempel just på att så inte är fallet. Däremot skapar dessa naturtillgångar viktiga förutsättningar för i flera fall utpräglat fattiga länder att ta sig ur sin fattigdom. Den här rapporten kom dessvärre väldigt nära att kritisera u-länder för att de över huvud taget använder sig av kolkraft och olja, och den tycks bäras upp av någon, åtminstone indirekt, övertygelse om att det bör förhindras.  Detta har – med viss rätt – väckt mycket starka reaktioner i en rad u-länder som befinner sig just i den situationen. De betraktar rapporten som ett mer eller mindre nykolonialistiskt sätt att behandla dessa länder och se på deras ekonomiska utveckling utifrån mer utvecklade länder.  Det går igen i några av rapporterna. Det är ett problem vi måste ta itu med. Vi kan inte insistera på en ordning i en lång rad u-länder som vi inte själva är beredda att leva upp till i i-länderna. Det är ytterst en fråga om jämlikhet och demokrati.  Jag tycker att det är positivt att Lotta Nilsson Hedström tar upp en diskussion om i det här fallet Världsbankens politik. Jag är ansvarig för det i regeringen. Jag märker tyvärr ett magert intresse i riksdagen och ute i den allmänna debatten. Det var bland annat därför som vi ordnade det särskilda seminarium vi hade i januari som vände sig direkt till riksdagsledamöter – med beklagligt litet deltagande, måste jag säga. Jag hoppas att vi har inlett en ny tradition nu och är i en situation där fler engagerar sig i dessa frågor.  Vi lever i en tid då vi framför allt måste se som en uppgift för svensk och europeisk del att skydda, värna och utveckla de viktiga institutionerna för multilateralt samarbete. Vad vi ser i rapporterna och i vår egen debatt är angrepp på våra multilaterala institutioner. Det sker ömsom från höger från nyliberalt håll, där man anser att det är orimlig statlig interventionism på internationellt plan, och ömsom från vänster, som väl är mer Lotta Nilsson Hedströms infallsvinkel. Det gäller också rapporterna, som i något slags globaliseringsmotstånd siktar in sig inte minst på institutionerna som särskilt kritikvärdiga eller förhatliga. Det intrycket kan man få i debatten, vilket är mycket olyckligt.  Gemensamt kan dessa krafter komma att ingå en ohelig allians och underminera det väldigt viktiga multilaterala samarbete som vi traditionellt har stått upp för i Sverige. 

Anf. 6 LOTTA N HEDSTRÖM (mp):

Herr talman! Det är bra att vi kom in på den ideologiska diskussionen. De som kritiserar IMF och Världsbanken är i princip väldigt mycket för globalisering. Det är viktigt att förstå det. Men det är en globalisering på icke-nykolonialistiska premisser.  Det handlar om delaktighet. Alla dessa tre rapporter har det gemensamt att man vill mer lyfta fram strategier för delaktighet hos Världsbanken och IMF och dessutom för sociala konsekvensanalyser och miljöanalyser. Där är inte Världsbanken tillräckligt bra. Det är vad kritiken går ut på.  Min roll som parlamentariker är att knuffa på dig och regeringen. Jag känner mig lite som pionjär i frågan. Det gör jag. Jag tror nog att det säkert blir bättre framöver. Det handlar om att vi vill att den svenska regeringen ska pusha på i våra regionala baltisk-nordiska råd för att få en politik som i grunden gör upp med nykolonialismen även på de ekonomiska områdena.  Vad gäller det du sade om de fossila bränslena har vi en klimatsituation att ta hand om. Det blir en fälla för de fattiga länderna att de tvingas kvar i kol-olja-gas-beroende i stället för att det blir ett kraftfullt stöd för förnybara strategier och en överföring av tekniker. Det är vad vi vill åt.  Vad gäller kommunikationen med riksdagen håller någonting på att hända. Det är jag väldigt glad för, och det noteras väl. Mina små preciserade frågor om det är: Är regeringen beredd att redovisa just fördelningen mellan fossilt och förnybart i energifördelningen från Världsbanken? Är ni beredda att mer involvera oss parlamentariker och inte bara informera? Jag har massor att säga, helst utan mikrofoner och tidspress. Jag har massor av bra saker att tillföra för en god dialog i stället för en konfrontation. Är ni beredda att verka för att man ska offentliggöra Världsbankens protokoll? 

Anf. 7 Statsrådet GUNNAR LUND (s):

Herr talman! Jag ser gärna att vi ägnar de frågorna mer uppmärksamhet här i riksdagen och i den allmänna debatten och vill gärna medverka till det. Jag är glad om vi kan göra gemensam sak för att se i grunden positivt på det nätverk av internationella institutioner som står till vårt förfogande för att i dagens värld kämpa för samarbetslösningar och spjärna emot när enskilda länder och regeringar hellre litar till den egna styrkan och inte till det multilaterala samarbetet. Jag tror att man då måste vara lite försiktig och inte göra dessa internationella institutioner till sin främsta måltavla för kritik. Det är alltför ofta fallet. Den här debatten är delvis ett symtom på detsamma.  Jag tror också att man ska vara väldigt försiktig på en annan punkt. Det gäller att inte gå i den fällan att man ägnar sig åt vad som nog med rätta av en del u-länder kan uppfattas som just förmynderi och neokolonialistiska attityder. Man vill gå till rätta med saker och ting hos dem och förhindra att de utvecklas ekonomiskt med samma medel och på samma sätt som vi själva gör och har unnat oss att göra. Vi kan inte förmena dem något som vi har unnat oss själva. Det menar jag måste vara en viktig utgångspunkt.  Sedan är det solklart att vi genomgående intar en klart granskande och kritisk hållning i institutionerna. Vi engagerar oss aktivt i det styrelsearbetet. Det tänker vi fortsätta att göra i framtiden.    Överläggningen var härmed avslutad. 

5 § Hänvisning av ärenden till utskott

  Föredrogs och hänvisades  Motioner 
2003/04:So18–So25 till socialutskottet 
2003/04:Fi32 till finansutskottet 
2003/04:MJ60 till miljö- och jordbruksutskottet 

6 § Bordläggning

  Anmäldes och bordlades  Motioner 
med anledning av prop. 2003/04:127 Ett stärkt Green Cargo AB för hållbara transportlösningar 
2003/04:N15 av Camilla Sköld Jansson m.fl. (v) 
2003/04:N16 av Per Bill m.fl. (m) 
2003/04:N17 av Maria Larsson och Åsa Torstensson (kd, c) 
2003/04:N18 av Eva Flyborg m.fl. (fp) 
  med anledning av skr. 2003/04:129 En svensk strategi för hållbar utveckling 
2003/04:MJ61 av Jeppe Johnsson (m) 
2003/04:MJ62 av Per Erik Granström (s) 
2003/04:MJ63 av Sven Gunnar Persson m.fl. (kd) 
2003/04:MJ64 av Gunnar Goude m.fl. (mp) 
2003/04:MJ65 av Catharina Elmsäter-Svärd m.fl. (m) 
2003/04:MJ66 av Lennart Fremling m.fl. (fp) 
2003/04:MJ67 av Jan Andersson m.fl. (c) 
  Socialförsäkringsutskottets betänkanden 
2003/04:SfU11 Åtgärder för att klarlägga asylsökandes identitet 
2003/04:SfU12 Migration och asylpolitik 
  Socialutskottets betänkande 
2003/04:SoU8 Rökfria serveringsmiljöer m.m. 
  Finansutskottets betänkande 
2003/04:FiU15 Reformerade regler för bank- och finansieringsrörelse 
  Justitieutskottets betänkande 
2003/04:JuU24 Förlängning av 1952 års tvångsmedelslag och lagen om hemlig kameraövervakning 
  Utrikesutskottets betänkanden 
2003/04:UU13 Strategisk exportkontroll 2003 – krigsmateriel och produkter med dubbla användningsområden 
2003/04:UU15 Europarådet 
2003/04:UU17 Sveriges samarbete inom Euroatlantiska partnerskapsrådet (EAPR) och Partnerskap för fred (PFF) 
  Näringsutskottets betänkande 
2003/04:NU13 Moderniserad konkurrensövervakning 

7 § Anmälan om interpellationer

  Anmäldes att följande interpellationer framställts    den 7 maj

2003/04:477 av Cecilia Magnusson (m) till justitieminister Thomas Bodström  
Offer för människohandel  
2003/04:478 av Yvonne Andersson (kd) till justitieminister Thomas Bodström  
Assisterad befruktning för lesbiska kvinnor  
2003/04:479 av Ragnwi Marcelind (kd) till statsrådet Lars-Erik Lövdén  
Statens styrning av kommunala bostadsbolag  
2003/04:480 av Mia Franzén (fp) till socialminister Lars Engqvist  
Låssystem för äldreboenden  
2003/04:481 av Anita Brodén (fp) till statsrådet Barbro Holmberg  
Avvisning av ensamma barn  
2003/04:482 av Lennart Beijer (v) till miljöminister Lena Sommestad  
Ledningsrätt för elektroniska kommunikationsnät  

Interpellationerna redovisas i bilaga som fogats till riksdagens snabbprotokoll tisdagen den 18 maj. 

8 § Anmälan om frågor för skriftliga svar

  Anmäldes att följande frågor för skriftliga svar framställts    den 7 maj

2003/04:1163 av Carina Hägg (s) till utbildningsminister Thomas Östros  
Studentutbyte med Saudiarabien  
2003/04:1164 av Sven Bergström (c) till statsrådet Ulrica Messing  
Dyrbar planeringsmiss  
2003/04:1165 av Christer Winbäck (fp) till statsrådet Ulrica Messing  
Mobiloperatörers överprissättning  
2003/04:1166 av Allan Widman (fp) till försvarsminister Leni Björklund  
Det nätverksbaserade försvaret  
2003/04:1167 av Tina Acketoft (fp) till statsrådet Lena Hallengren  
Bristen på förskolepedagoger  
2003/04:1168 av Siw Wittgren-Ahl (s) till justitieminister Thomas Bodström  
Sexualbrottslagen  
2003/04:1169 av Cecilia Wikström (fp) till justitieminister Thomas Bodström  
Etiska riktlinjer för polisen  
2003/04:1170 av Cecilia Wikström (fp) till kulturminister Marita Ulvskog  
Konstnärerna och trygghetssystemen  
2003/04:1171 av Alice Åström (v) till utrikesminister Laila Freivalds  
Rättsövergreppen mot vitryska Helsingforskommittén  
2003/04:1172 av Alice Åström (v) till utrikesminister Laila Freivalds  
Diskriminering av romerna i Europa  
2003/04:1173 av Anne Marie Brodén (m) till justitieminister Thomas Bodström  
Skattepengar och partistöd  
2003/04:1174 av Birgitta Ahlqvist (s) till statsrådet Ulrica Messing  
Försäkringsvillkor för bilar och bussar  
2003/04:1175 av Louise Malmström (s) till statsrådet Ulrica Messing  
Fjärde storstadsregionen  
2003/04:1176 av Maria Larsson (kd) till näringsminister Leif Pagrotsky  
Överlåtelse av fordon till affärsverket Statens järnvägar  
2003/04:1177 av Maria Larsson (kd) till näringsminister Leif Pagrotsky  
Förtroendet för statliga bolag  
2003/04:1178 av Erling Wälivaara (kd) till försvarsminister Leni Björklund  
Strategi för försvarsbeslutet  
2003/04:1179 av Kenneth Lantz (kd) till statsrådet Berit Andnor  
Semestertider hos försäkringskassan  
2003/04:1180 av Owe Hellberg (v) till statsminister Göran Persson  
Regionala insatser för södra Norrlandskusten  

den 10 maj

2003/04:1181 av Torsten Lindström (kd) till utbildningsminister Thomas Östros  
Barntillägg för studenter  
2003/04:1182 av Veronica Palm (s) till utrikesminister Laila Freivalds  
Mordechai Vanunus medborgerliga rättigheter  
2003/04:1183 av Ronny Olander (s) till statsrådet Hans Karlsson  
Revor i trygghetssystemet  
2003/04:1184 av Lars-Ivar Ericson (c) till statsrådet Morgan Johansson  
Åtgärder mot social fobi  
2003/04:1185 av Lennart Fremling (fp) till statsrådet Ulrica Messing  
Järnvägstrafiken i Dalarna 

Frågorna 2003/04:1163–1180 redovisas i bilaga som fogats till riksdagens snabbprotokoll tisdagen den 11 maj.  Frågorna 2003/04:1181–1185 redovisas i bilaga som fogats till riksdagens snabbprotokoll tisdagen den 18 maj. 

9 § Kammaren åtskildes kl. 12.27.

    Förhandlingarna leddes av förste vice talmannen.      Vid protokollet 


CHARLOTTE RYDELL 

/Monica Gustafson