Riksdagens protokoll 1989/90:82 Fredagen den 9 mars

ProtokollRiksdagens protokoll 1989/90:82

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Riksdagens protokoll 1989/90:82

Fredagen den 9 mars

Kl. 12.00-12.02

Förhandlingarna leddes av förste vice talmannen.

1 § Hänvisning av ärenden till utskott

Föredrogs och hänvisades Motionerna

1989/90;Kr-5-Krl2 lill kulturutskottet 1989/90:Ju2O-Ju22 till justitieutskottet 1989/90;Sk44-Sk48 till skatteutskottet

2 Bordläggning

Anmäldes och bordlades Propositionerna

1989/90:76 Regionalpolitik för 90-talet 1989/90:88 Vissa näringspolitiska frågor

Motionerna

1989/90;K258 av Inger Schörling m.fl. (mp) Grundlagsskydd för oreglerade

älvar 1989/90;Jo425 av Inger Schörling m.fl. (mp) Fiskets framtid 1989/90;JoiS83 av Sven Eric Lorentzon m.fl. (m) Miljöfrågor 1989/90;T258 av Sven Eric Lorentzon m.fl. (m) Stimulansbidrag för efter-

monlering av kataly.satorer m.m.

Lagutskottets betänkanden

I989/90:LU14 Del allmännas skadeståndsansvar m.m. 1989/90;LU15 Onykterhel lill sjöss. m.m. 1989/90;LU16 Lagstiflning beträffande ideella föreningar 1989/90:LU17 Ändring i utsökningsbalken

Försvarsutskottels betänkande

1989/90;FöU5 Beredskapsbudgei för totalförsvarets civila del

1  Riksdagens protokoll 1989/90:82

Prot. 1989/90:82    Näringsutskoitels betänkande

9 mars 1990            1989/90;NU20 Automatspel

3 § Meddelande om interpellation

Meddelades att följande interpellation framställts

den 9 mars

1989/90:140 av Anders Björck (m) lill utbildningsministern om den framlida radio/TV-politiken;

Riksdagen tog senast ställning till radio- och TV-politiken genom beslut vid riksmötet 1986. Sedan dess har den tekniska utvecklingen tvingat fram en förändrad situation. Sveriges Radios etermediemonopol har brutits genom att satellit- och kabelkanaler har ökat mångfalden och konkurrensen. Denna utveckling har skett under starkt motstånd från monopolets anhängare.

Det har länge stått klart alt ett nytt beslut orn radio- och TV-politikens inriktning och Sveriges Radios framtid snart måste las av riksdagen. Den förändrade konkurrenssituationen och satellit-TV;s genombrott gör atl beslutet från 1986 blir alltmer föråldrat.

Den förändrade situationen har delvis ryckt undan möjligheten för politikerna att bestämma vad svenska folket skall tillåtas lyssna till och titta på. Detta har påverkat debatten och förändrat inställningen hos svenska folket. Det råder ingen tvekan om alt en klar inajoritet i dag ställer sig positiv till ökad konkurrens och etablerande av fristående radio- och TV-stationer och moisäiter sig inskränkningar i rätten att ta ernol satellit- och kabel-TV-pro-grarn.

Den förändrade verkligheten påverkar Sveriges Radios framlid på flera sätt. Därför har en intensiv debatt startat både inom SR och bland allmänheten orn skapandet av en ny. fristående och reklamfinansierad tredje TV-kanal. Samtidigt har inom SR-koncernen diskuterats att starta en fristående besläll-TV-kanal enligt den s.k. pay-per-view-modellen.

Det har framförts åtskilliga skäl från SR-ledningens sida för all starta en besläll-TV-kanal. Del talas både orn att gagna public service-uppdraget och atl skaffa nya intäkter till företagel. Andra skål är atl det skall bli lättare att tillförsäkra SR sändningsrättigheter till filmer och större evenemang, vilket i praktiken innebär att motivet är att cementera koncernens monopolställning.

Det finns starka skäl alt ställa sig avvaktande till dessa planer. Del ligger knappast inom public service-uppdraget att ge sig in på en satsning vars kostnadsrisker skall bäras av alla licensbetalare, medan endast ett fåtal kommer att ha tillgång till kanalens utbud. I public service-tanken ligger atl televisionen görs för allmänheten och skall kunna nå alla.

Noteras kan vidare att frågan om huruvida beställ-TV ingår i public service-uppdraget inte har underställts riksdagen. I uttalandel hänvisar SR:s kon-

cernchef lill kontakter med regeringen, men något ställningstagande från re-     Prot. 1989/90:82
geringen har inte redovisats.                                                         9 mars 1990

Innan SR fattar några avgörande beslut om betal-TV är det viktigt att re-geringen ger besked om sin inställning i frågan och att den sätts in i sitt sammanhang vad gäller möjligheten för olika aktörer att bedriva motsvarande verksamhet på samma villkor som Sveriges Radio.

Del nu gällande avtalet mellan Sveriges Radio och staten gäller fram till den 30 juni 1992. Avtalet bygger på en bred majoritet inom Sveriges riksdag. Det förbereddes av en parlamentarisk arbetsgrupp under ordförandeskap av statsrådet Bengt Göransson.

Det är för den fortsatta beredningen av mediepolitiken nödvändigt alt få klara besked om gällande riksdagsbeslut och överenskommelser skall respekteras eller om förändringar under avtalsperiodens gång avser att genomdrivas. Ett klarläggande från regeringen om dess inställning på denna punkt är viktigt.

Tidigare avtal mellan Sveriges Radio och staten har berelts i parlamentariska former Detta har lett sig naturligt med tanke på vikten att i frågor som ytterst rör yttrande- och informationsfriheten skapa bred uppslutning i Sveriges riksdag. Också på denna punkt är det av största vikt alt regeringen ger besked om den avser att låta också andra partier än det socialdemokratiska påverka mediepolitiken på beredningsstadiet genom att det kommande avtalet rned SR-koncernen skall föregås av en parlamentarisk beredning. Besked bör lämnas vid vilken tidpunkt regeringen avser alt tillsätta en sådan.

Med anledning av det anförda ber jag att till statsrådet få ställa följande frågor:

1. Anser statsrådet atl det nu existerande avtalet mellan Sveriges Radio och
staten skall gälla fram till den 30 juni 1992?

2.   Kominer statsrådet atl la initiativ lill en parlamentariskt sammansatt beredning ined uppgift atl bereda den framtida radio/TV-politiken?

3.   Föranleder diskussionerna inom Sveriges Radio orn atl starta en besläll-TV-kanal några åtgärder från regeringens sida?

4 § Meddelande om frågor

Meddelades atl följande frågor framställts

den 9 mars

1989/90:451 av Gudrun Schyman (vpk) till statsrådet Anita Gradin om regeringens ställningstagande lill EG-kommissionens förslag om patent på liv;

Enligt en artikel i Ny Teknik den 8 mars (1990:10) kan man läsa att Sverige via EFTA yttrat sig om EG-kommissionens förslag lill patent på liv. Yttrandet är hemligstämplat av regeringen, och inte ens riksdagens EFTA-kommitté har fått veta vad de svenska förhandlarna svarat.

Flera partier (vpk. centern och miljöparliet) vill uttryckligen förbjuda patent på växter, djur och mänsklig vävnad i motsats till EG-kommissionen.

Prot. 1989/90:82    Trots politisk oenighet i riksdagen har alltså regeringen presenterat en offi-

9 mars 1990           ciell svensk hållning, som man dessutom låtit hemligstämpla.

Mot bakgrunden av ovanstående vill jag ställa följande fråga:

Tänker utrikeshandelsministern häva hemligstämpeln och tillåta en demokratisk diskussion?

1989/90:452 av Martin Olsson (c) fill statsrådet Margot Wallström om märkning av kosmetiska preparat, som testats på djur;

1 syfte alt begränsa de plågsamma djurförsöken genom ökad kännedom om dem begärde jag 1984 i en motion införande av reglerom att det på kosmetiska och hygieniska preparat skall anges om preparatet eller i detta ingående ingredienser testats på djur. 1985 uttalade sig riksdagen för "behovet av kraftfulla insatser" för "att få till stånd en (sådan) ordning".

I propositionen 1987/88:93 om djurskyddslag m.m. meddelades dock att regeringen inte avsåg atl framlägga något förslag med anledning av riksdags-uttalandet. Efter nytt motionskrav uttalade sig riksdagen våren 1988 för atl regeringen borde "till förnyat övervägande ta upp spörsmålet".

I svar på fråga av mig uppgav statsrådet Wallström den 20 oktober 1988 alt konsumentverket snarast skulle ges i uppdrag att utreda frågan. I redovisningen för riksdagens skrivelser 1988/89:75 av den 10 november 1988 uppgavs att riksdagens begäran var "slutbehandlad", vilket är mycket anmärkningsvärt.

Jag vill fråga statsrådet Margot Wallström:

När kommer regler om all kosmetiska och hygieniska preparat skall märkas med uppgift orn de testats på djur?

1989/90:453 av Karin Starrin (c) till statsrådet Anita Gradin om regeringens ställningstagande till EG-kommissionens förslag om patent på liv;

EG-kommissionen har presenterat vad man anser bör vara för hållningen till möjligheten atl få patent på liv. Sverige har yttrat sig över EG-kommissionens förslag orn patent på liv. Yttrandet är gjort via EFTA.

Varför har detta yttrande från den svenska regeringen hemlighållits?

1989/90:454 av Karin Starrin (c) till jordbruksministern om bedömningen av riskerna med odling av gentekniskt förändrade växter:

Sedan centern log initiativ i bioleknikfrågan har regeringen börjat agera litet i frågan. Tyvärr präglas handlandet av att man inte riktigt vet vad man skall göra.

Den 15 februari i år fattade regeringen beslut om atl införa tillstånd för att
odla gentekniskt förändrade växter Enligt beslutet skall lanlbruksslyrelsen
göra en riskbedömning av odlingen innan tillstånd kan ges. Odlingen skall
inte få innebära risker för omgivningen eller för miljön. Denna riskbedöm
ning ställer stora krav på lantbruksstyrelsen.
4                                Med anledning av detta frågar jag statsrådet Hellström:

Vilken kompetens har lanlbruksslyrelsen att genomföra riskbedömningar     Prot. 1989/90:82
av delta slau?                                                                                9 mars 1990

5S Kammaren åtskildes kl. 12.02.

In fiderii

OLOFMARCUSSON

/Gunborg Apelgren

Prot. 1989/90:82 9 mars 1990

Innehållsförteckning

Fredagen den 9 mars

1 S Hänvisning av ärenden till utskott............................................................

2 § Bordläggning      

3S Meddelande om interpellation

1989/90:140 av Anders Björck (m) om den framtida radio/TV-
politiken ....................................................................................................

4§ Meddelande orn frågor

1989/90:451 av Gudrun Schyman (vpk) om regeringens ställ
ningstagande till EG-kommissionens förslag om patent på
liv................................................................................................................

1989/90:452 av Martin Olsson (c) om märkning av kosmetiska
preparat, sorn testats på djur...................................................................

1989/90:453 av Karin Starrin (c) om regeringens ställningstagande till EG-kornrnissionens förslag om patent på liv ... .

1989/90:454 av Karin Starrin (c) om bedömningen av riskerna
med odling av gentekniskt förändrade växter............................................