Riksdagens protokoll 1989/90:78 Måndagen den 5 mars

ProtokollRiksdagens protokoll 1989/90:78

Kammarens protokoll

I kammarens protokoll finns allt som sägs i kammaren nedskrivet. I protokollet står det också hur partierna har röstat. Ett snabbprotokoll publiceras ungefär sex timmar efter att dagens sista debatt i kammaren är slut. Det slutliga protokollet är färdigt efter några veckor.

PDF

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Riksdagens protokoll 1989/90:78

Måndagen den 5 mars

Kl. 12.00-12.02

1 § Anmälan om kompletteringsval till kulturutskottet och näringsutskottet

Talmannen meddelade att socialdemokratiska riksdagsgruppen på grund av uppkommen vakans i kultur- och näringsutskollen anmält Leo Persson till ny ledamot i kulturutskollel och till ny suppleant i näringsutskottel.

Talmannen förklarade utsedd till

ledamot i kulturutskottet Leo Persson (s)

suppleant i näringsutskottet Leo Persson (s)

2§ Justering av protokoll

Justerades protokollen för den 22, 23, 24, 26 och 27 februari.

3§ Bordläggning

Anmäldes och bordlades

Propositionerna

1989/90:77 Konsumentskyddet vid förvärv av småhus m.m.

1989/90:85 Ny summarisk process

1989/90:89 Ny konsumentköplag

1989/90:93 Uppskjuten tidpunkt för gallring av socialnämndernas personakter och personregister

1989/90:102 Reformerad svenskundervisning för vuxna invandrare

Motionerna

med anledning av prop. 1989/90:96 om skärpt investeringsskatt för vissa

byggnadsarbeten 1989/90;Fi28 av Inger Schörling m.fl. (mp)

1 Riksdagens protokoll 1989/90:78

Prot. 1989/90:78 1989/90;Fi29 av Ylva Annerstedl (fp)

5 mars 1990 1989/90;Fi30 av Bo Lundgren m.fl. (m)

1989/90;Fi31 av Lars Werner m.fl. (vpk) 1989/90;Fi32 av Anne Wibble m.fl. (fp) 1989/90;Fi33 av Gunnar Björk m.fl. (c)

med anledning av prop. 1989/90:83 om ändringar i lagen (1983:1053) om

Konsliiutionsutskottels betänkanden

1989/90: KU26 Riksdagens förvaltningskontors förslagom anslag på tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1989/90 1989/90;KU27 Riksdagens budget 1989/90;KU28 Kungliga hov- och slottsstaterna 1989/90; KU29 Anslag till allmänna val 1989/90; KU32 Anslag till datainspektionen 1989/90:KU34 Stöd lill politiska partier

Skatleutskottets betänkanden 1989/90;SkU22 Extra avdrag för pensionärer 1989/90;SkU23 Anslag lill skatteförvaltningen, m.m. 1989/90;SkU24 Anslag till tullen m.m.

Justiiieutskottets betänkanden

1989/90;JuU17 Inbördes rättshjälp Sverige-Polen

1989/90;JuU18 Anslag lill statsrådsberedningen m.m.

Kulturutskottets betänkanden

1989/90;KrU12 Anslag lill medlemskap i Unesco

1989/90;KrU13 Anslag till kyrkliga ändamål m.m.

Trafikutskottets betänkanden

1989/90;TU13 Kommunikationsdepartementet m.m.

1989/90:TU14 SMHI och SGI

1989/90:TU15 Poslväsende

1989/90;TU16 Anslag till Luftfart

Arbetsmarknadsutskottets betänkande 1989/90;AU9 Anslag till jämställdhet

4 § Meddelande om interpellationer

Meddelades alt följande interpellationer framställts

den 26 februari

1989/90:132 av Pär Granstedt (c) till utrikesministern om åtgärder där barn mot vårdnadshavarens vilja förts ur landet;

Enligt gjorda uppskattningar bortrövas varje år ca 100 barn från Sverige lill utlandet. I allmänhet är del fråga om barn med svensk mor, som är vårdnadshavare, och utländsk far - och med fadern som förövare.

Bakgrunden lill detta är ofta kulturkonfrontationer där fäder med en pal-riarkalisk livssyn anser sig vara i sin fulla rätt atl ensamma bestämma över barnets uppfostran, och där han anser det nödvändigt all barnen uppfostras i hans kultur och religion. Det är inte alltid så att fadern själv befattar sig med barnens uppfostran, utan det förekommer att de lämnas i hans föräldrars eller andra anhörigas vård.

För den drabbade modern är delta givetvis mycket tragiskt, i synnerhet som hon förlorar all kontakt med barnet. Det är viktigt att de berörda mödrarna får allt stöd av den svenska utrikesförvaltningen i sin strävan atl återfå kontakt och sin rättmätiga vårdnad om barnen. Samtidigt är denna typ av ärenden svåra att hantera på grund av skillnader i tradition och lagstiftning, och resurserna är inte alllid tillräckliga. Del kan därför finnas anledning lill en översyn av del sätt på vilket UD bislår mödrar vars barn bortrövats fill utlandet.

Med hänvisning till vad som anförts vill jag ställa följande frågor till utrikesministern:

1. Anser utrikesministern all utrikesförvaltningen på ett tillfredsställande sätt förmår stödja föräldrar vars barn bortrövats till utlandet?

2. Om så inte är fallet, är då utrikesministern beredd atl vidta åtgärder för att förbättra möjligheterna?

den 1 mars

Prot. 1989/90:78 5 mars 1990

1989/90:133 av Sten Andersson i Malmö (m) till finansministern om skaltereformens regler om intäkter från travspori;

Undertecknad initierade och deltog i en interpellalionsdebatl för en månad sedan med f.d. finansministern avseende den s.k. skaltereformens effekter på travsporten.

Med tanke på de diffusa och oklara svaren på i nämnda debatt ställda frågor vore det av värde om finansministern kunde klargöra skattelägel för travhäslägare.

Framöver kommer eventuella vinster för hobbyhästägare att beskattas, något som inte varit fallet tidigare. I syfte alt lindra effekterna av detta blir det möjligt atl i deklarationen dra av kostnader som uppstått i verksamheten mot vinst i densamma.

Prot. 1989/90:78 Däremot kunde f.d. finansministern i ovan nämnda debatt inte lämna

5 mars 1990 klarl besked om hur långt tillbaka i tiden avdrag kan medgivas. Detta är en

ytterst viktig fråga för hobbyhästägare. En travhäst köps ofta som åring eller föl. I de flesta fall kommer inte hästen till start förrän vid 3-4 års ålder Med anledning av detta önskar undertecknad svar av finansministern på följande fråga;

Är finansministern beredd medverka till att en travhästs inköpspris, även om det ligger flera år tillbaka i tiden, blir avdragsgillt mot senare uppkomna vinster?

1989/90:134 av Pär Granstedt (c) till statsrådet Lena Hjelm-Wallén om det framtida biståndssamarbetet mellan Sverige och Nicaragua:

Valet i Nicaragua är en glädjande seger för demokratin. Utgången visar att sandinisterna inte hade det folkliga stöd som många, inte minst i Sverige, trodde.

Nicaragua är, alltsedan Somozaregimens fall, Sveriges viktigaste biståndsland i Latinamerika. Tyvärr har det svenska biståndet i viss utsträckning kommit att uppfattas som ett stöd till sandinistregimen. Denna uppfattning har förstärkts av att svenska biståndsarbetare öppet tycks ha uppträtt som sandinislsympatisörer

Självfallet bör Sveriges intresse vara att medverka till ett långsikfigt uppbyggnadsarbete i Nicaragua, oavsett regim, så länge inte de politiska förhållandena blir en direkt belastning i utvecklingssträvandena. Den demokrali-seringsprocess i Nicaragua som valet är uttryck för borde snarast öka vårt intresse att bistå landet.

Del är viktigt att Sverige tydligt markerar sin vilja fill fortsatt samarbete om demokratin nu får fast fot i landet.

Samtidigt finns det skäl att klargöra vilken betydelse enskilda biståndsarbetares uppträdande haft för de framtida svensk-nicaraguanska förbindelserna. Del är naturligtvis vikfigt att det svenska biståndet inte uppfattas som en obehörig inblandning i mottagarlandets inre angelägenheter

I den mån del är fråga om enskilda organisationer, måste man ha förståelse för deras idéburna karaktär Det finns också exempel på fall där brislen på demokrati varit sådan att svenska insatser kommit att bli ett stöd för en förtryckt opposition. Om svenska biståndsinsatser kommer att uppfattas som elt stöd för ett regeringsparti med ett tvivelakfigt demokrafiskt förflutet mot en demokratiskt arbetande oppositionsrörelse är det mer betänkligt.

Del finns anledning att från svensk sida utvärdera erfarenheterna från valrörelsen i Nicaragua och klargöra behovet alt någon form av uppförandekod för svenska biståndsarbetares politiska uppträdande i mottagarländerna införs.

Med hänvisning lill vad som anförts vill jag ställa följande frågor till biståndsministern;

1. Hur ser statsrådet på det framtida samarbetet mellan Sverige och Nicara
gua?
. 2. Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta med anledning av uppgifterna om

att svenska biståndsarbetare uppfattas engagera sig till förmån för den ena sidan i valrörelsen, och atl svenskt bistånd över huvud tagel kan ha uppfattats som elt stöd lill del tidigare regeringspartiet?

Prot. 1989/90:78 5 mars 1990

5 § Meddelande om frågor

Meddelades atl följande frågor framställts

den 26 februari

1989/90:430 av Pär Granstedt (c) till socialministern om lagstiftningen om tvångsvård:

Att en HIV-smittad narkoman som kan befaras förgripa sig på pojkar i puberteten utan ingripande från myndigheternas sida kan gå fri i Stockholm har skapat en betydande oro och förefaller alt visa på allvarliga brister i lagstiftningen.

Avser statsrådet att mot bakgrund av den ovan åberopade erfarenheten ta initiativ till en översyn av den gällande lagstiftningen i fråga om tvångsvård?

den 1 mars

1989/90:431 av Marianne Andersson i Vårgårda (c) lill utbildningsministern om Vänerskolan i Vänersborg;

I höstas behandlade utbildningsulskotlel frågan om ell skolprojekt samordnat mellan specialskolan Vänerskolan och grundskolan i Vänersborg och uttalade därvid atl det är väsentligt att ärendet får ell snabbi avgörande inom regeringskansliet.

Projektet har varit aktuellt i tio år utan att något avgörande skett. Detta är synnerligen besvärande, både för Vänerskolan vars lokaler är i akut behov av upprustning och för kommunen som inte kan planera sina skollokaler Dessutom vållar dröjsmålet problem för byggnadsstyrelsen, som nu försöker ordna lokaler till högskoleutbildningen i regionen. Största problemen har dock eleverna i de gamla och nedslitna lokalerna.

När avser regeringen fatta beslut angående specialskolan Vänerskolan i Vänersborg?

1989/90:432 av Jan Hyttring (c) till miljöministern om åtgärder för att hindra nedläggningar av järnvägar:

Flera järnvägssträckor med godstransporter står inför nedläggningshot på grund av brist på pengar till nödvändig upprustning. Följden av nedläggningar blir en ökad tung landsvägstrafik och kraftigt ökad miljöbelastning frän lastbilstrafik.

Tidigare har statsrådet Dahl uttalat sitt stöd för ökade järnvägstransporter av miljöskäl.

Prot. 1989/90:78 Jag vill därför fråga statsrådet om dessa uttalanden ännu äger giltighet och

5 mars 1990 om statsrådet är beredd att ta initiativ lill alt regeringen genom ett ökat eko-

nomiskl ansvarstagande stoppar planerna på ytterligare järnvägsnedläggel-ser

1989/90:433 a\ Jan Hyttring (c) till kommunikationsministern om järnvägssträckan Deje-Hagfors;

Den smalspåriga järnvägen mellan Deje och Hagfors, NELJ-banan, är i behov av upprustning och breddning lill normalspårsbredd. Flera ur-spårningar har inträffat under senare år, och järnvägsinspektionen kräver därför att hastigheten sänks från 30 till 20 km/t på halva bansträckan. Kostnaden för breddning och upprustning beräknas nu till 120 milj. kr, och banverket har förklarat sig villigt atl överta skötseln om staten övertar ansvaret för banan. Såväl kommuner som företag är villiga att tillskjuta medel till upprustningen. Regeringen har nu efter lång tvekan avslagit begäran om statligt övertagande.

Jag vill därför fråga om statsrådet är villig att ta initiativ till att regeringen omprövar sill ställningstagande.

1989/90:434 av Knut Wachtmeisier (m) till finansministern om avdraget för räntekostnader i del nya skatteförslaget;

Enligt det nya skatteförslaget skall ränteutgifter, minus ränteinkomster, över 100 000 kr inte vara fullt avdragsgilla.

Avser finansministern, mot bakgrund av den mycket kraffiga och troligtvis bestående ränteuppgången, föreslå ett slopande av 100 000 kronorsgränsen, eller i andra hand en höjning av denna gräns?

den 2 mars

1989/90:435 av Margö Ingvardsson (vpk) till civilministern om rikspolisens cirkulär om handläggningen av ärenden enligt utlänningslagen och utlänningsförordningen:

Statsrådet Johansson meddelade den 21 november 1989 som svar på en fråga från mig att rikspolisstyrelsens cirkulär rörande handläggningen av ärenden enligt utlänningslagen och utlänningsförordningen fåll en mindre lyckad formulering beträffande hanteringen av framställningar om offentligt biträde.

Enligt svaret pågick en översyn av del aktuella cirkuläret, och enligt vad statsrådet erfarit skulle rätlen till offentligt biträde redan under polisutredningen klargöras.

Från rikspolisstyrelsen uppges nu - besked lämnades den 22 februari - alt det inte pågår eller planeras någon sådan översyn av cirkuläret.

Kommer cirkuläret att ändras sä att det bringas i överensstämmelse med

6 vad riksdagen beslutat?

6§ Kammaren åtskildes kl. 12.02. Prot. 1989/90:78

5 mars 1990

In fidem

OLOF MARCUSSON

/Gunborg Apelgren

Prot. 1989/90:78 5 mars 1990

Innehållsförteckning

Måndagen den 5 mars

1 § Anmälan om kompletteringsval till kulturutskottet och näringsut-

skottel ........................................................................................................... 1

2 S Justering av protokoll................................................................................ 1

3 S Bordläggning 1

4§ Meddelande om interpellationer

1989/90:132 av Pär Granstedt (c) om åtgärder där barn mot

vårdnadshavarens vilja förts ur landet........................................................... 3

1989/90:133 av Sten Andersson i Malmö (m) orn skalterefor
mens regler om intäkter från iravsport....................................................... 3

1989/90; 134 av Pär Granstedt (c) om del framtida biståndssam
arbetet mellan Sverige och Nicaragua........................................................ 4

5 S Meddelande orn frågor

1989/90:430 av Pär Granstedt (c) om lagstiftningen orn tvångs
vård............................................................................................................ 5

1989/90:431 av Marianne Andersson i Vårgårda (c) om Väner
skolan i Vänersborg.................................................................................... 5

1989/90:432 av Jan Hyttring (c) om åtgärder för atl hindra ned
läggningar av järnvägar............................................................................. ...... 5

1989/90:433 av Jan Hyttring (c) om järnvägssträckan Deje-

Hagfors........................................................................................................... ...... 6

1989/90:434 av Knut Wachtmeisier (m) om avdraget för ränte
kostnader i det nya skatteförslagel............................................................ ...... 6

1989/90:435 av Margö Ingvardsson (vpk) om rikspolisens cir
kulär om handläggningen av ärenden enligt utlänningslagen
och utlänningsförordningen........................................................................ ...... 6

gotab 96213. Stockholm 1990