Riksdagens protokoll 1989/90:76 Måndagen den 26 februari

ProtokollRiksdagens protokoll 1989/90:76

Kammarens protokoll

I kammarens protokoll finns allt som sägs i kammaren nedskrivet. I protokollet står det också hur partierna har röstat. Ett snabbprotokoll publiceras ungefär sex timmar efter att dagens sista debatt i kammaren är slut. Det slutliga protokollet är färdigt efter några veckor.

PDF
Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Riksdagens protokoll 1989/90:76

Måndagen den 26 februari

Kl. 12.00-12.32

 


1 § Förslag om ny statsminister

AnL 1 TALMANNEN;

Del vid kammarens sammanträde fredagen den 23 februari avgivna försla­get att riksdagen till ny statsminister skall utse Ingvar Carlsson har nu bord­lagts två gånger Riksdagens prövning av förslaget kan ske antingen i dag eller vid ett följande sammanträde, dock senast tisdagen den 27 februari, dvs. i morgon.

Kammaren beslöt alt pröva förslaget om ny statsminister vid dagens sam­manträde.

AnL 2 CARL BILDT (m):

Herr talman! Moderata samlingspartiets riksdagsgrupp avser atl rösta nej till förslaget om ny statsminister.

Den 15 februari avgick regeringen Ingvar Carlsson. Enligt vår mening borde regeringen i den situation som uppkom i stället ha utlyst extra val. Det förslag lill ny statsminister som nu föreligger innebär i realiteten atl statsmi­nistern återtar sin avskedsansökan.

1 överensstämmelse med moderata samlingspartiets riksdagsgrupps ställ­ningslagande lill förslaget lill statsminister 1978, 1981 och 1982 kommer vi atl rösta nej, därför att en bättre lösning är möjlig.

Därtill kommer alt vi även i en situation där nyvalsmöjligheten är block­erad anser det olämpligt att, utan atl några förändringar av parlamentarisk betydelse har skett, lill ny slalsrninisler utse den person som nyligen avgått.

Vårt nej lill talmannens förslag är således först och främst ett ja till ett nyval, men också elt nej lill atl en statsminister som avgått får återkomma som om ingenting hänt.

Sverige slår inför uppenbara ekonomiska problem. Inte minst mot den bakgrunden behöver vårt land en fast politisk ledning och en klar politisk kurs under de kommande åren. Ett nyval kunde ha skapat förutsättningar för det.

Vi vill i detta sammanhang också, herr talman, uttala respekt för det sätt på vilket riksdagens talman inom ramen för författningen skött sina uppgif­ter under de senaste veckorna.


Förslag om ny stats­minister


1  Riksdagetis protokoll 1989/90:76


Prot. 1989/90:76 26 februari 1990

Förslag om ny stats­minister


AnL 3 BENGT WESTERBERG (fp);

Herr talman! Efter valet 1982 lade folkjjarfiet ned sina röster vid omröst­ningen om val av statsminister Vi såg valet av socialdemokraternas ledare som naturligt i det uppkomna parlamentariska läget.

I princip är förhållandena i riksdagen likartade nu, men situationen är ändå annorlunda.

För knappt två veckor sedan behandlade kammaren den socialdemokra­tiska regeringens förslag om lönestopp. Statsminister Ingvar Carlsson hade själv vall atl ställa kabinettsfråga på förslaget. Förslaget fälldes av kamma­ren.

Orsaken till atl Sverige under knappt två veckor har haft en regeringskris är alltså alt den socialdemokratiska regeringen här i kammaren inte har fått gehör för den politik som den ansåg vara nödvändig för landet.

I denna situation hade Ingvar Carlsson enligt vår mening bort utlysa extra val för att ge väljarna en chans alt säga sitt. Han valde i stället att lämna in sin avskedsansökan.

I det uppkomna läget har vi från folkparfiets sida förespråkat att en ny regering borde bildas för att som en av sina första uppgifter utlysa ett extra val. Denna regering hade kunnat ledas av Ingvar Carlsson eller någon an­nan.

Det har emellertid stått klart att majoriteten i riksdagen, som lill sist avgör vilken regering vi skall få, inte har önskat elt extra val. Då blir det heller inget extra val.

Talmannen föreslår nu att en ny socialdemokratisk minoritetsregering bil­das. Allt återgår med andra ord till det gamla. Den nyss avgångna regeringen kommer tillbaka. Regeringskrisen framstår som ett stycke absurd teater i vil­ken många har tvingats spela med.

Herr talman! Vi kommer från folkpartiels sida mot den här bakgrunden att rösta mot Ingvar Carlsson som statsminister

I detta ställningstagande ligger ingen värdering av hans personliga lämp­lighet för uppgiften eller av atl det är han och inte någon annan socialdemo­krat som har fått uppdraget, inte heller av den politik som den nya rege­ringen kan komma att driva. Den får vi anledning alt återkomma till i andra sammanhang.


AnL 4 OLOF JOHANSSON (c):

Herr talman! En socialdemokratisk regering med Ingvar Carlsson som statsminister tillträdde efter riksdagsvalet 1988 med stöd av den socialistiska majoritet som då blivit följden av valet. Regeringen avgick frivilligt sedan propositionen om allmänt lönestopp och strejkförbud avslagils. Regeringen var sålunda inte tvingad atl avgå.

Regeringen kunde i stället för att avgå ha utlyst extra val, men avhände sig denna möjlighet. Frågan om extra val kan därefter endast aktualiseras av en ny regering, efter det atl en sådan har bildats.

Den socialistiska majoriteten i riksdagen kvarstår även efter regeringens frivilliga avgång. De parlamentariska förutsättningarna för att bilda en icke­socialistisk regering har således inte förändrats sedan 1988 års val.

Vårt förslag om en tidsbegränsad samlingsregering för atl lösa den upp-


 


komna krisen har inte prövats, vilket vi beklagar. Med utgångspunkt i de styrkeförhållanden som råder i riksdagen och enligt parlamentarismens prin­cip framstår talmannens förslag som del enda möjliga i nuvarande läge.

Denna slutsats ligger helt i linje med de principer som varit vägledande för centerpartiet, liksom för andra partier, vid tillkomsten av regeringen Palme 1982 och regeringen Carlsson 1986.

Vårt ställningstagande innebär nu, liksom vid här nämnda tillfällen, inte ett ställningstagande till den politik som den kommande regeringen avser att föra. Vårt ställningstagande har dessutom stöd i det uttalande som gjordes av en enhällig folkstyrelsekommilté och 1983 av ett enigt konstitutionsutskott, vilket godkändes av riksdagen. Regeringens handlande före och under kri­sen samt politikens allmänna inriktning kommer att kunna kritiskt granskas i samband med en till den 7 mars aviserad debatt, efler presentationen av regeringsförklaringen.

Mot bakgrund av del anförda kommer centerpartiels riksdagsgrupp att lägga ned sina röster vid voteringen om talmannens förslag till ny statsminis­ter


Prot. 1989/90:76 26 februari 1990

Förslag om ny stats­minister


Anf. 5 LARS WERNER (vpk):

Herr talman! Utgången av 1988 års val innebar att det i den här kammaren skapades en majoritet bestående av socialdemokrater och vpk. Det är natur­ligt att Sveriges regering utgår frän och baseras på detta parlamentariska un­derlag. Det var vår utgångspunkt 1988, och det är vår utgångspunkt i dag. Vpk:s riksdagsgrupp kommer därför att rösta för att Ingvar Carlsson bildar en ny socialdemokratisk regering.

Om regeringen vill föra en politik som siktar lill rättvisa, jämlikhet och solidaritet kan vi garantera en stabil riksdagsmajorilel. Vilken våg rege­ringen väljer får framtiden utvisa.

Vårt parti har under den gångna veckans sonderingar inför regeringsbil­dandet inte träffat någon allmän uppgörelse om den kommande politiken. Vi kan självfallet inte utställa några in blanco-fullmakter.

Del finns både positiva och negativa inslag i den politik som Ingvar Carls­son signalerar. Samtidigt visar samtalen alt vi kan komma fram till en samsyn i väsentliga frågor som inte fanns före regeringens avgång. Såsom något sär­skilt positivt noterar vi självfallet att regeringen gett upp planerna på en anti­facklig lagstiftning med allmänt lönestopp och slrejkförbud.

När vi förra veckan röstade nej till sådana planer, innebar del inte att vi fällde en arbetarregering. Det innebar atl vi slog vakt om för svensk arbetar­rörelse grundläggande principer Detta erkänns nu i hela fackföreningsrörel­sen. Vpk röstade till försvar för arbetarrörelsen, och det är för oss fullkom­ligt obegripligt all regeringens reaktion blev att avgå. Det var ett ansvarslöst politiskt agerande. Elt nyval med en utdragen politisk kris hade inte heller varit till gagn för vårt land.

I samband med omröstningen den 15 februari förklarade vi också att vpk aldrig kommer atl medverka till tillkomsten av en borgerlig regering.

Regeringskrisen har dessutom med all önskvärd tydlighet satt strålkastar­ljuset på den stora oredan inom det borgerliga lägret. Ni slåss inbördes. Ni beskyller politiska motståndare för fiffel, apspel och cirkuskonster samtidigt

1* Riksdagens protokoll 1989/90:76


Prot. 1989/90:76 26 februari 1990

Förslag om ny stats­minister


som ni tycks ha glömt hur det var åren 1976-1982 då kammar-en hade bor­gerlig majoritet.

Det var under de åren som ni förbrukade 48 statsråd. Det var 48 statsråd som passerade in och framför allt ut ur kanslihuset under dessa sex år Del var verkligen ingen uppbygglig syn. Det leder fram till slutsatsen att ni helt enkelt inte är mogna att bilda regering. Landet mår bäst av att ni får fortsätta atl utkämpa dessa inre gräl i oppositionsställning. En första förutsättning för att ni skall komma i fråga för att få bilda regering är dessutom alt ni får en inajoritet bakom er bland svenska folket och i kammaren. Ni kommer i vart fall aldrig att få bilda regering med vänsterpartiet kommunisternas hjälp.


AnL 6 INGER SCHÖRLING (mp);

Herr talman! Vi skall nu rösta om talmannens förslag till ny regeringsbil-dare. Det är samme person som avgick för tolv dagar sedan då han som stats­minister i riksdagen inte fick igenom sitt s.k. krispaket och som då sade sig inte vilja administrera en sönderfallande ekonomi. Han återkommer nu till riksdagen med samma regeringsunderlag och begär riksdagens förtroende. Ett svagare krispaket har lagts fram, och samme person lar nu på sig att som statsminister administrera samma ekonomi.

Har någol förändrats? Har den interna regeringskrisen förändrat socialde-fhokratin och den politik man tänker föra? I vilken riktning en eventuell för­ändring går vet vi inget orn i dag. Det får vi inte veta förrän den 7 mars när regeringsförklaringen presenteras.

' Vi förutsätter atl del som skett inte har varit ett spel för gallerierna. Vi förutsätter alt del är en ny regering som tillträder - personellt och beträf­fande den politik man tänker föra. Vi förutsätter att morgondagens presen­tation av regeringens sammansättning indikerar en satsning på en ekologiskt medveten politik.

Det vore rimligt, herr talman, alt statsministerkandidaten redogör för sitt regeringsprogram före omröstningen. Men grundlagen ställer inget sådant krav, vilket vi beklagar.

Svensk politik behöver förnyelse. Vi möter inte bara en ekonomisk kris, ulan vi lever också mitt i en allvarlig ekologisk kris som kräver målmedvetna och långsiktiga åtgärder 90-lalets politik kräver samarbete och breda lös­ningar

Herr talman! Miljöpartiet de grönas riksdagsgrupp kommer vid vote­ringen atl lägga ned sina röster Detta är ingel ställningstagande till den poli­tik som kommer att föras av regeringen. Vi kommer som tidigare atl sakpoli-tiskt bedöma den socialdemokratiska politiken i det löpande riksdagsarbe­lel.

AnL 7 JAN BERGQVIST (s);

Herr talman! Jag ser spänningen stiga bland riksdagens ledamöter

För formens skull vill också jag göra en röstförklaring för den socialdemo­kratiska riksdagsgruppens räkning. Ingen blir överraskad när jag säger att vi kommer att stödja Ingvar Carlsson som regeringsbildare.

Tidigare talare har diskuterat en del omkring procedurer och handlägg-


 


ning av regeringskrisen. Låt även mig få göra några reflexioner i det sam­manhanget.

Först vill jag slå fast atl det från parlamentarisk synpunkt var helt korrekt att regeringen gjorde kabinettsfråga av det s.k. ålstrarnningspaketel. När vi får höra synpunkter om alt regeringen i onödan orsakade regeringskrisen genom alt göra den ekonomiska politiken till kabinettsfråga anser jag att de är felaktiga. Jag kan tänka mig vilket rabalder det skulle ha blivit om rege­ringen efter elt voleringsnederlag i en så viktig fråga hade suttit kvar som om ingenting hade hänt. Då hade politiker och tidningar riklat stark och, enligt min mening, väl motiverad kritik mot regeringen.

Det behöver också tydligen understrykas att den avgörande omröstningen den 15 februari gällde frågan huruvida elt lönestopp var förutsättning för elt långvarigt hyres- och prisslopp. De påståenden som gjordes i debatten den 15 februari, och som senare återkommit vid olika tillfällen, om atl riksdags­beslutet handlade om införande av ett strejkförbud eller inte var felaktiga.. I det socialdemokratiska förslaget slogs fast att stridsåtgärder skulle få vidtas ulan hinder av denna lag.

Låt mig också säga att vi socialdemokrater inte alls uteslöt att regeringskri­sen kunde leda fram lill ett nyval. Men vi ansåg atl det hade varit alt börja från fel håll orn regeringen omedelbart hade tagit initiativ atl utlysa nyval.

För del första: Ett nyval skulle i ett känsligt ekonomiskt läge kasta ut landet i en uppslitande politisk strid under närmare två månader Nyvalet skulle, i en viktig lid, blockera möjligheten atl göra positiva insatser för alt utveckla Sveriges ekonomi.

För det andra: Vad skulle hända efter nyvalet? En valrörelse leder lätt till skärpta motsättningar mellan partierna. Det blir sår, och man gräver skytte­gravar. Därmed skulle en önskad samverkan mellan partierna försvåras.

För del tredje; Det fanns inga som helst garantier för att ett nyval skulle skapa elt klarare och mer entydigt parlamentariskt läge. Atl socialdemokra­terna skulle få egen majoritet var inte ett realistiskt alternativ. Att de borger­liga skulle klara av att bilda en trepartiregering var inte heller möjligt. Det har vi nu folkpartiets ord på.

I Svenska Dagbladet skriver i dag folkpartiels andre vice ordförande Inge­mar Eliasson följande; "I de båda stora frågor sorn måste upp lill avgörande före 1991 års val visade sig alltså ett gemensamt uppträdande omöjligt. Där­med var en borgerlig trepartiregering före eller efter ett extra val avfört från dagordningen. Frågan är hur länge."

Om regeringen valt alt omedelbart utlysa nyval hade den spärrat de möj­ligheter som författningen erbjuder talmannen att tillsammans med riks­dagspartierna lösa en regeringskris. Det är därför bättre att man först prövar de möjligheterna innan man går lill nyval.

Det var välgörande alt i del här sammanhanget slippa höra tal om fiffel med författningen. Vem kunde tro atl den Carl Bildt som nyss stod i talarsto­len är samme man som den 17 februari fick talmannens uppdrag att sondera i regeringsfrågan och som sedan återkom till talmannen med begäran om att få ytterligare förlängd tid för delta uppdrag.

Talet om fiffel med författningen har tydligen även drabbat de egna leden. Del har bl.a. drabbat moderaternas hus- och livorgan Svenska Dagbladet.


Prot. 1989/90:76 26 februari 1990

Förslag om ny stats­minister


 


Prot. 1989/90:76 26 februari 1990

Förslag om ny stats­minister


Den 14 februari skriver man följande; "Det skall inte alls uteslutas atl ett nyval är den bästa, möjligen kanske också enda, utvägen ur den regerings­kris som råder Men del skall inte drivas fram för att skapa.utrymme för ett starkt borgerligt regeringsalternativ som inte visar sig existera efter valet. Ty då är nyval inte en väg ur krisen, ulan blott en väg som för från en kris till en annan."

Vi kan nu konstatera att av riksdagens sex partier bara två kommer att rösta nej. Jag tror att detta anger alt denna lösning var den bästa lösningen av regeringskrisen.


AnL 8 CARL BILDT (m);

Herr talman! I situationer som denna är det viktigt att vi alla har viss re­spekt för det som av tradition och hävd utgör formerna för riksdagens be­slutsfattande. Vi har en erfarenhet som sträcker sig elt antal decennier till­baka att falla tillbaka på när det gäller omröstningar om förslag till statsmi­nister Dessa har alltid kännetecknats av en viss grad av parlamentarisk vär­dighet. Partiernas gruppföreträdare har alla i ganska strikta former redovisat det som är grunderna för resp. riksdagsgrupps ställningstagande. Så var del år 1976, så var del år 1978 och 1979, så var det år 1981 och år 1982, och så var det år 1986.

Det som nu har inträffat är att man från två partiers sida har utnyttjat si­tuationen för atl sätta igång en debatt. Det senaste inlägget frän företrädaren för den socialdemokratiska riksdagsgruppen var ett malplacerat försök till förfalskad historieskrivning-som kan passa i en annan debatt men som icke passar en dag som denna.

Jag beklagar och gör nu ett eget avsteg från ordningen, alt man från soci­aldemokratiskt håll uppenbarligen känner sig så trängd i detta läge atl man missbrukar de former vi alltid har haft i denna kammare när del gäller att la ställning lill ett förslag om ny statsminister

AnL 9 OLOF JOHANSSON (c):

Herr talman! I min och centerpartiels röslförklaring sade jag att regering­ens handlande före och under krisen samt politikens allmänna inriktning kommer alt kritiskt kunna granskas i samband med den av talmannen avise­rade debatten den 7 mars efler presentationen av regeringsförklaringen. Jag tycker atl det är viktigt atl man i sådana här sammanhang inte ägnar sig åt polemik, ulan att man beskriver de utgångspunkter som man själv har för sitt ställningstagande och röstande. Det är uppgiften för riksdagen just nu.

Det vi har att ta ställning fill är alltså talmannens förslag till ny statsminis­ter. Jag vill dessutom helt kort uttrycka min respekt för det sätt på vilket talmannen har skött den uppgift som ankommil på honom inför delta val.

AnL 10 BENGT WESTERBERG (fp);

Herr talman! Delta tillfälle all avge röstförklaringar vid omröstning orn ny statsminister har av socialdemokraternas gruppledare utnyttjats lill alt göra ett starkt polemiskt inlägg. Del förhållandet att jag inte nu tänker ge mig in i polemik med honom skall inte ses som ett ullryck för all jag håller med om


 


vad han sade. Vi får i riksdagen den 7 mars anledning alt återkomma lill själva sakdiskussionen.

AnL 11 JAN BERGQVIST (s);

Herr talman! Carl Bildt har tidigare riktat utomordentligt stark kritik mot hanteringen av regeringsfrågan och talat om fiffel och en massa andra saker Nu väljer han alt uppträda som en väktare för vissa former och han är inte beredd alt gä in i en diskussion kring dessa saker.

Jag noterade också att Bengt Westerberg använde uttrycket absurd cirkus. Kan man använda det uttrycket som en kommentar till händelseutveck­lingen måste jag nog säga att jag hållit mig inom de ramar som gäller för en sådan här debatt.


Prot. 1989/90:76 26 februari 1990

Förslag om ny slats.-minister


AnL 12 CARL BILDT (m):

Herr talman! Jag har liksom de övriga företrädarna för partigrupperna, hållit rnig strikt inom den ram som vi alltid har haft när det gäller omröstning orn talmannens förslag till statsminister. Detta är inte första gången. Del är en konstitutionell tradition som följs. I denna konstitionella tradition har le­gal, vilket jag ber att få erinra den socialdemokratiska gruppledaren om, att vi avgivit röstförklaringar men inte ägnat oss åt partipolitisk polemik eller debatt om regeringens ståndpunkter i sak eller diskussioner om vad som har förekommit på enstaka tidningars ledarsidor, för att nu ta ett av lågvatten­märkena i den Bergqvistska uppvisningen här

Jag bara noterar all del enda försvar som Jan Bergqvist hade att anföra för sitt uppträdande var att det föll inom ramen för en cirkus och en absurd teater. I denna del är jag beredd atl instämma med Jan Bergqvist.

Anf. 13 BENGT WESTERBERG (fp);

Herr talman! Bara en korrigering: absurd teater, inte absurd cirkus-och Jan Bergqvist tillhör skådespelarna.

Överläggningen var härmed avslutad.

Talmannen erinrade om alt förslag om ny statsminister skulle prövas av riksdagen genom omröstning. Denna skulle ske genom rösträkning.

Följande voteringsproposilion upplästes och godkändes:

Den som godkänner talmannens förslag att till ny statsminister utses Ingvar

Carlsson röstar ja,

den det ej vill röstar nej.

Röstar mer än hälften av riksdagens ledamöter nej har riksdagen förkastat

förslaget.

Vid voteringen genom rösträkning avgavs 175 ja-röster och 101 nej-röster 59 ledamöter avstod från atl rösta.

Riksdagen hade alltså utsett Ingvar Carlsson till statsminister


 


Prot. 1989/90:76        2 § Justering av protokoll

26 februari 1990

~                         Justerades protokollet för den 20 februari.

3 § Meddelande om sammanträde tisdagen den 27 februari

AnL 14 TALMANNEN:

Utöver vad som tidigare planerats anordnas sammanträde med kammaren i morgon tisdagen den 27 februari kl. 9.00, varvid statsministern kommer att anmäla regeringens sammansättning.

4§ Kammaren åtskildes kl. 12.32.

In fidem

GUNNAR GRENFORS

/Gunborg Apelgren


 


Prot. 1989/90:76

Innehållsförteckning                              26 februari 1990

Måndagen den 26 februari

1...................................................................................... § Förslag om ny statsminister                    1

Talmannen
Carl Bildt (m)
Bengt Westerberg (fp)
Olof Johansson (c)
Lars Werner (vpk)
Inger Schörling (mp)
Jan Bergqvist (s)
Beslut...............................................................................         7

2...................................................................................... § Justering av protokoll              8

3§ Meddelande om sammanträdet tisdagen den 27 februari          8

Talmannen


 


 


 

Kammarens protokoll

I kammarens protokoll finns allt som sägs i kammaren nedskrivet. I protokollet står det också hur partierna har röstat. Ett snabbprotokoll publiceras ungefär sex timmar efter att dagens sista debatt i kammaren är slut. Det slutliga protokollet är färdigt efter några veckor.