Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Riksdagens protokoll 1989/90:28

Fredagen den 17 november

Kl. 12.00-12.01

Förhandlingarna leddes av förste vice talmannen.

I § Justering av protokoll

Justerades protokollet för den 9 november

2§ Bordläggning

Anmäldes och bordlades

Motionerna

med anledning av prop. 1989/90:25 med förslag om tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1989/90

1989/90:Jul3 av Anne Wibble m.fl. (fp)

1989/90:L9 av Lennart Brunander m.fl. (c)

1989/90:SolO av Daniel Tarschys m.fl. (fp)

1989/90:Ubl av Lars Leijonborg m.fl. (fp)

1989/90;N2 av Per-Ola Eriksson m.fl. (c)

1989/90:N3 av Per-Ola Eriksson m.fl. (c)

1989/90:N4 av Per Westerberg m.fl. (m)

1989/90;N5 av Cari Frick och Lars Norberg (båda mp)

1989/90:N6 av Annika Åhnberg (vpk)

1989/90;N7 av Hädar Cars m.fl. (fp)

1989/90;A3 av Sonja Rembo m.fl. (m)

med anledning av prop. 1989/90:34 om ändringar i försäkringsrörelselagen,

m.m. 1989/90:N8 av Per-Ola Eriksson m.fl. (c) 1989/90:N9 av Per Westerberg m.fl. (m) 1989/90:N10 av Rolf L Nilson m.fl. (vpk) 1989/90:N11 av Krister Skånberg (mp) 1989/90:N12 av Gudrun Norberg m.fl. (fp)

1 Riksdagens protokoll 1989/90:28

Prot. 1989/90:28 med anledning av prop. 1989/90:41 om kommunalt huvudmannaskap för

17 november 1989 lärare, skolledare, biträdande skolledare och syofunktionärer

1989/90:Ub2 av Olof Johansson m.fl. (c)

1989/90:Ub3 av Claes Roxbergh m.fl. (mp)

1989/90:Ub4 av Hans Nyhage (m)

1989/90:Ub5 av Ann-Calhrine Haglund m.fl. (m)

I989/90:Ub6 av Karin Starrin (c)

I989/90;Ub7 av Margit Gennser (m)

I989/90:Ub8 av Lars Werner m.fl, (vpk)

I989/90:Ub9 av Lars Leijonborg m.fl. (fp)

med anledning av prop, 1989/90:43 om kapitalkravel i banker och andra kreditinstitut I989/90;N13 av Sven Eric Lorentzon m.fl. (m) 1989/90;N14 av Lars De Geer m.fl. (fp) 1989/90:N15 av Per-Ola Eriksson m.fl. (c)

med anledning av skrivelse 1989/90:45 om elt nytt avgiftssystem inom livsmedelskontrollen I989/90:JoI av Kent Carisson (s) 1989/90:Jo2 av Sven Eric Lorentzon m.fl. (m) 1989/90:Jo3 av Ulla Orring (fp) 1989/90;Jo4 av Lennart Brunander m.fl. (c) 1989/90;Jo5 av Åsa Domeij och Roy Ottosson (båda mp) 1989/90:Jo6 av Annika Åhnberg m.fl. (vpk) 1989/90;Jo7 av Margareta Fogelberg (fp)

Lagutskottets betänkanden

1989/90;LU5 Konlobaseral aktiesystem

1989/90:LU7 Ändring i lagen (1980:1102) om handelsbolag och enkla bolag

Skalleutskottets betänkanden

1989/90;SkUI2 Dubbelbeskattningsavtal mellan de nordiska länderna 1989/90;SkL'13 Dubbelbeskattningsavtal mellan de nordiska länderna beträffande skatter på arv och gåva

Justitieutskottets belänkande

1989/90;JuU 11 Immunitet och privilegier för en EG-delegation

Trafikulskollels betänkanden

1989/90:TU4 Vissa beslut fattade av Internationella arbetskonferensen vid

dess sjulliofjärde möte (tionde sjöfartssessionen) 1989/90:TU5 Öresundsförbindelserna

Finansutskottets betänkande

I989/90:FiU6 Ändring i lagen (1989:329) om en folk- och bostadsräkning år
2 1990

Justitieutskottets betänkanden l989/90:JuU4 Vissa trafikfrågor 1989/90:JuU8 Vissa påföljdsfiågor l989/90;JuU9 Kriminalvårdsfrågor

Jordbruksutskoltes belänkande 1989/90;JoU5 Miljölagstiftningen m.m.

Prot. 1989/90:28 17 november 1989

3 § Meddelande om interpellationer

Meddelades att följande interpellationer framställts den 16 novetnber

1989/90:68 av Ingrid Ronne-Björkqvist (fp) till socialministern om det ökade antalet aborter:

Återigen har en oroande fortsatt ökning av antalet aborter rapporterats. Ökningen kan ha en rad orsaker. Barnmorskorna inom den offentliga vården har l.ex. fått allt mindre tid för preventivmedelsrådgivning och förebyggande verksamhet eftersom antalet födda barn har ökat liksom provtagning och behandling av sexuellt överförbara sjukdomar. HIV-screening har också införts, och allt flera gravida är invandrare som behöver tolk.

I Norge bedrivs sedan tio år rådgivning för gravida kvinnor i kris genom "Landsrådet for AA", Verksamheten drivs ekumeniskt av en rad kristna samfund. Man slår till tjänst med graviditetstesl, mödrahälsovård, social rådgivning, slödfamiljer och i viss omfattning också krisbostäder. Byråerna, som drivs med statligt och kommunalt stöd, har visat sig vara ett värdefullt komplement till den rådgivning som bedrivs i offentlig regi, I Sverige håller för närvarande liknande ekumeniska samarbetsprojekt på alt växa fram på elt tiotal orter. Eftersom verksamheten i Norge utvecklats till ett eftersökt och uppskattat alternativ bör liknande projekt kunna fylla ell behov också i Sverige,

Ökningen av antalet aborter är så pass allvarlig atl del borde vara naturligt alt uppmuntra och stimulera nya initiativ för alt hejda den negativa utveck-hngen,

1974 års abortlag vilar på grundideologin att fostret är en del av kvinnans kropp. Den syn på fostret som kom till ullryck i lagen verkar ha övergetts. För della talar både ordvalet i den allmänna debatten, riksdagsbeslut som fastslår att aborlerade foster skall behandlas på ett värdigt sätt och slutsatser i flera offentliga utredningar - senast SOU 1989:51, Den gravida kvinnan och foslrel - två individer.

Med hänvisning lill del anförda vill jag ställa följande frågor:

Vilka åtgärder har socialministern för avsikt all vidta med anledning av det ökande antalet aborter? Vilken åtgärd har socialministern för avsikt all vidta med anledning av all

r Riksdagen protokoll 1989190:28

Prot. 1989/90:28 den ideologiska syn som låg till grund för 1974 års abortlag tycks ha övergetts

17 november 1989 både bland beslutsfattare och bland allmänheten?

1989/90:69 av Ulf Melin (m) lill utbildningsministern om den treåriga yrkesinriktade utbildningen i gymnasieskolan:

Riksdagen beslutade den 6 juni 1988 om försöksverksamhet med treåriga yrkesinriktade utbildningar i gymnasieskolan (ÖGY-förslaget) och all denna skulle börja läsåret 1988/89. Del innebar att skolorna skulle börja undervisa efler nya läroplaner och med i övrigi nya förutsättningar två månader efter det att regeringen utfärdat en förordning om försökets omfattning och förutsättningar för verksamheten.

Med den korta planerings- och informationstid som skolstyrelser, läns-skolnämnder och SÖ hade på sig, kunde man inte avvakta nödvändiga beslut i riksdagen ulan planerade verksamheten så gott man kunde för alt kunna starta försöken till hösten.

Vi har sedan 1976 utrett den framlida gymnasieskolan, och därför anser jag alt vi hade kunnat vänta med själva genomförandel av försöksverksamheten ell år så atl berörda instanser haft mer lid på sig för atl förbereda verksamheten. Nu har elever tvingats välja kurser vars innehåll ej är specificerat, och lärare har varit tvungna all planera ulan atl alla förutsättningar varit klara.

Från centralt håll var budskapet till de kommuner som ansökte om alt få starta försöksverksamhet atl den skulle vara koslnadsneutral. Verkligheten är en helt annan. Kostnaderna för försöket inom teknisk-industriell sektor har visat sig bli betydligt slörre än vad man räknade med från början. Relationerna mellan skola och arbetsliv har visat sig svårare all hanlera än vad som förutsågs innan försöken startade. När ulrustningslislor och läroplaner, mycket sent, kommit lill berörda huvudmän har del visat sig atl både lokaler och utrustning saknats.

Jag har under del här året besökt ett flertal skolor som deltar i försöksverksamheten och synpunkter och rapporter är entydiga;

Den kommunala kostnaden är mycket stor både när det gäller utrustning och lokaler, och de statliga anslagen till handledarutbildningen är otillräckliga. Irritationen mot SÖ är utbredd eftersom kursplaner och ulrustningslislor kommer alldeles för sent. Elever har fått göra sina grenval lill årskurs två utan atl känna till kursernas innehåll. Försöket skulle haverera om inte lärare och skolledare gjorl stora ansträngningar för att ge eleverna en så god utbildning som del är möjligt.

Skolorna har fått leta med "ljus och lykta" för att få fram förhandsexemplar av kursläroplaner och utrustningslistor från SÖ. De som arbetar med verksamheten upplever att besluten från SÖ kommer etappvis och alt det därmed är utomordentligt svårt alt få en helhetssyn på verksamheten.

För all arbelsplatsförlagd utbildning skall finnas utbildade handledare, och det är skolans uppgift alt se till atl handledaren får utbildning för sin uppgift. De bidrag som erhålles läcker kostnaderna för kurslokaler, föreläsa-rarvode och kursmaterial, men de läcker inle några löner till kursdeltagarna. För omvårdnadsutbildningarna och utbildningarna avseende Vård, Barn och

ungdom har handledarulbildningen inle inneburit några slörre problem. Där har den kommunala eller landstingskommunala arbetsgivaren betalat lön under handledarutbildningen. Del är däremot annorlunda inom fordons-och verkstadssektorn. Här har man inte kommit överens om huruvida det är arbetsgivaren eller skolhuvudmannen som skall betala förlorad arbetsförtjänst för handledaren. Eleverna inom dessa sektorer får alltså inte den praktik de skall ha inom de moduler som är arbetsplatsförlagda därför att del inle finns handledare. Enligt den första informationen som gavs skulle statsbidragen för inköp av maskiner och annan utrustning täcka 60 % av kostnaderna för skolhuvudmannen. Det senaste budet är 40 %. Som "grädde på moset" ligger SÖ;s riklpriser under marknadspriserna och det innebär all statsbidragen blir betydligt lägre i praktiken. Man har förståelse för alla dem som känner sig lurade!

Ett annal problem är hur elevernas betyg/godkända moduler bedöms vid antagning lill högskolan.

Min slutsats är alt del pågående ÖGY-försökel är;

Dåligt förberett, har orealistiska ekonomiska kalkyler och att del har funnits för liten lid all förbereda försöket.

Med anledning av ovanstående vill jag ställa följande frågor lill skolministern;

1. Vad avser skolministern vidta för åtgärder för atl lösa konflikterna mellan
skolhuvudmannen och arbetsgivaren när det gäller den ekonomiska er
sättningen för handledarutbildningen?

2. Vad avser skolministern vidta för åtgärder för all nedbringa de ökande kostnader som uppstått för skolhuvudmannen?

3. Vad avser skolministern göra för all läroplaner och ulrustningslislor skall komma i så god tid alt skolhuvudmannen kan förbereda verksamheten?

4. Vilka åtgärder avser skolministern vidta för att del ökade behovet av lokaler skall kunna tillgodoses?

5. Vad avser skolministern vidta för åtgärder för all klargöra värdet av betyg/godkända moduler vid ansökan lill högskola?

6. Är skolministern beredd att vänta med ytterligare försöksverksamhet till dess alla förutsättningar föreligger och konsekvenserna av fortsatt försöksverksamhet blivit analyserade?

Prot. 1989/90:28 17 november 1989

1989/90:70 av Ewa Hedkvist Petersen (s) lill utbildningsministern om vuxen-Sludieslödel;

Enligt statistiska centralbyrån har fortfarande en tredjedel av landels 35-44-åringar enbart folkskole- eller grundskoleutbildning. Bland 45-54-åringarna är det hela 43 %. Behovet av vuxenutbildning är alltså stort, och skall dessa grupper få reell möjlighet till framtidens personalutbildning måste de först stärka sina grundkunskaper.

Samtidigt som vi har dessa stora behov är inte resurserna för studiestöd till vuxna tillräckliga. Centrala sludieslödsnämnden (CSN) redovisar alt vuxenulbildningsnämnderna i landet under budgetåret 1988/89 tvingades ge avslag på 57 % av ansökningarna om vuxensludiestöd. Bara 43 % av ansökningarna kunde bifallas. Trots detta har fler kunnat utbilda sig. Inom arbets-

Prot. 1989/90:28 marknadspolitiken har många vuxna fått möjlighet all studera, både inom

17 november 1989 AMU och komvux, på utbildningsbidrag. Men här minskar nu möjlighe-lerna lill sludiefinansiering, då anslaget lill utbildningsbidrag inom det reguljära skolväsendet minskal.

Kostnaderna för vuxenutbildning och vuxensludiestöd måste ses som en investering i människor och för framtiden. Landets och regionernas framtida konkurrenskraft kommer att vara beroende av vår utbildningsnivå. Antalet unga minskar, och vi måste tillvarata den resurs de vuxna är i vårt arbetsliv. Kostnaden för detta måste delas mellan staten och förelagen.

Vuxenutbildningen och finansieringen av vuxenstudierna är intimt förknippade och tillsammans ett viktigt fördelningspolitiskt instrument som kan användas för alt minska skillnaderna mellan människor med olika utbildningsnivå, mellan unga och vuxna och mellan regioner i landet. Personer som inte slutfört sina grundskole- eller gymnasiestudier eller av andra skäl inle har tillräcklig skolutbildning måste få möjligheter atl studera för atl kunna ha en framlid på arbetsmarknaden. Det måste också finnas möjligheter alt utbilda sig av rent privata skäl, för all man vill del.

I takt med alt gymnasieskolan reformeras kommer i stort sett alla unga atl ha en treårig gymnasieutbildning, medan vuxna inte har samma utbildningsbakgrund. E>etta skapar en utbildningsklyfta mellan generationerna, och de äldre riskerar alt gå miste om personalutbildning eftersom de inle har tillräcklig grundutbildning. Satsningar måste därför göras så atl alla vuxna får en grundskolekompelens. Dessutom måste särskilda ansträngningar göras så att vuxna får en reell möjlighet till gymnasieutbildning.

De regionala skillnaderna i vuxnas utbildningsnivå är stora. Många skogslän t.ex. har betydligt lägre andel invånare med utbildning från de teoretiska linjerna på gymnasiet än riksgenomsnillet. Denna regionala utbildningsklyfta måste minska, och här är tillgången till vuxenutbildning och sludiefinansiering avgörande.

Det senasi;e året har inneburit uppenbart minskade möjligheter till utbildningsbidrag. Följden har blivit all trycket på vuxenstudieslöden ökat markant, särskilt i regioner där arbetsmarknadssituationen inte alllid är så ljus. Jag skall la mitt hemlän Norrbotten som exempel.

Då arbetsmarknadssituationen i landet klart förbättrats under de senaste åren har anslaget till utbildningsbidrag i del reguljära skolväsendel minskals. Della har inneburit all i stort sett inga nya utbildningsbidrag nu beviljas i Norrbotten, och det får stora negativa konsekvenser eftersom arbetslösheten i vissa inlandskommuner i länet fortfarande ligger på 5-10 % och behovet av vuxenutbildning är stort. Anslagen används i dag huvudsakligen till förturer, så atl de som tidigare beviljats bidrag får fortsätta sina studier.

Den vuxne som vill studera men får avslag på utbildningsbidrag, söker ofta vuxenstudiestöd om hon/han inle hell låter bli all studera. Vid ansökningstillfället den 15 maj i år ökade antalet ansökningar lill VUN i Norrbotten drastiskt, med 50%.

Prioriteringar skall då ske så alt grundskolestudier kommer i första hand.
Detta fick till följd att endast 47 % av dem som sökt stöd för kort gymnasie
utbildning och 21 % av dem som sökt för lång gymnasieutbildning beviljats
6 stöd. Vi skjuter alltså problemen framför oss i tiden och följden blir att män-

niskor kanske tvekar all utbilda sig om de inte vet atl de får studiestöd hela Prot. 1989/90:28
sin planerade utbildningstid. 17 november 1989

Vi har ett stort behov av utbildade människor i Norrbollen för all ulveckla vårt län. Utbildning är del viktigaste regionalpolitiska medlet. Vi kan inte i Norrbotten räkna med att fylla vårt behov av kompelens med inflyttning, utan måste till stor del höja vår egen utbildningsnivå. Brislen på medel till ekonomiskt stöd vid vuxenstudier innebär stora hinder i denna avgörande regionalpoliliska strategi. Man kommer inle långl med enbart grundskole-och kort gymnasieutbildning, och vi vet all de flesia tvekar atl la studiemedel redan på gymnasienivån. Denna måste ju ofta ändå följas av högskolestudier, där det i alla fall blir fråga om stor skuldsättning.

Slutsatsen blir att den sammanlagda försämringen av möjligheterna lill ekonomiskt stöd vid vuxenstudier är ett hinder för den långsiktiga utvecklingen av Norrbotten.

Sammanfattningsvis måste åtgärder vidtas för atl tillföra sludiefinansie-ringen för vuxna resurser för atl ge fler möjligheter till studier. Del behövs också åtgärder, även inom nuvarande system, för att skapa möjligheler all föra över medel till regioner med stora behov av vuxenutbildning.

Med hänvisning till ovanslående vill jag ställa följande frågor lill skolministern:

1. Hur ser skolministern på vuxnas framlida möjligheler all erhålla vuxenstudiestöd eller annan sludiefinansiering för utbildning?

2. Vilka åtgärder är skolministern omedelbart beredd vidta för alt komma till rälla med de problem som berörts ovan vad gäller vuxnas, i alla delar av landet, möjlighet lill studiefinansiering?

1989/90:71 av Margareta Winberg (s) lill utrikesministern om ytterligare stöd till palestinierna;

Ett antal svenska riksdagsledamöter, representerande (s), (mp) och (m), besökte under en vecka Palestina. Resan företogs i del av riksdagsledamöter bildade Svensk-Palestinska vänskapsförbundets regi. Under denna vecka fick vi information av FN-personal pä UNWRA, fackföreningsfolk, läkare, svenska och utländska volontärarbelare, kvinnoorganisationer. Al Haq (institut för mänskliga rättigheter), statsvetare, Passia, NGO-förelrädare, borgmästare, vår generalkonsul i Jerusalem samt vår ambassadör i Tel Aviv. Vi träffade också företrädare för Israels regering (Mapaj) och från Mapam-parliel.

Av alla, utom företrädarna för partierna, fick vi en myckel entydig bild av vad som sker på de ockuperade områdena.

Ockupationsmakten uppvisar en fullständig respekllöshel, inte bara för barns och ungdomars liv och hälsa utan också för träffade internationella konventioner. Laglöshet, brulalilel, segregation är ord som väl definierar staten Israels beteende.

Laglöshet

På ockuperat område gäller israelisk lag för israeliska bosättare. För palestinierna gäller 1 200 mililära förordningar.

Prot. 1989/90:28 Brutalitet

17 november 1989 När som helst kan soldaterna komma in i flyktinglägrel, hanka på alla dör-

rar och tvinga ul männen. De tvingas stå 10-12-14 timmar på galan, allt medan soldaterna går runt och slår dem i ansiktet, sparkar dem mellan benen, boxar dem i magen.

Segregering:

Alla palestinier på ockuperat område tvingas bära ID-kort, olika färg beroende på var de bor. Palestinier från Gaza måste dessutom alllid bära ett ID-kort med metallremsa. Vid kontroll av militären kan de via en dator få en exakt bild av personens liv och har därmed fullständig kontroll över personen.

Vi fann vid våra diskussioner med företrädare för del palestinska folkel alt man uppskattade Sveriges roll som påskyndare av fredsprocessen. Man var också glad över del rehabiliieringscentrum som Sverige, på initiativ av utrikesministern, bygger i Ramallah.

Vi insåg emellertid atl Sverige härutöver kan öka ansträngningarna ytterligare för alt i första hand bygga upp en fungerande infrastruktur i den kommande palestinska staten. I denna uppbyggnad ingår hälso- och sjukvård, handelsutbyte, kvinnokooperativ.

Man uttryckte önskemål om materiellt stöd lill hälso- och sjukvården, om svensk sjukvårdspersonal, om svensk jordbrukskunskap, om en satsning på handelsutbyte mellan lokala palestinska producenter och svenska importföretag.

Mot bakgrund av ovanstående vill jag ställa följande fråga till ulrikesminislern;

Anser utrikesministern atl det finns möjlighet för Sverige atl i enlighet med de exempel jag nämnt ovan, ytterligare bistå med stöd lill uppbyggnad av en palestinsk infrastruktur?

4 § Meddelande om frågor

Meddelades alt följande frågor framställts

den 16 noveitiber

1989/90:221 av Marianne Jönsson (c) lill socialministern om försäkringskassornas redovisningssystem:

Försäkringskassan i Kalmar län har ej beviljats full ansvarsfrihet för del gångna årets förvaltning.

Revisorerna anser att de ej kan bedöma om utbetalningarna från sjukförsäkringssystemet via datorn i Sundsvall stämmer gentemot försäkringskassans utbetalningar. Uppbyggnaden av del centrala redovisningssystemet omöjliggör enligt revisorerna en rättvisande granskning.

För styrelsen är della en ohållbar situation. Styrelsen är ansvarig för verksamheten men kan ej påverka utformningen av redovisningssystemet.

Med anledning av della vill jag ställa följande fråga lill socialministern; Prot. 1989/90:28

,,,„ . .. , ,, ,., . , .. • ., 17 november 1989
Vilka åtgärder avser regeringen vidta for atl åstadkomma elt rättvisande _

redovisningssystem för försäkringskassorna?

1989/90:222 av Karl Hagström (s) lill finansministern om åtgärder för atl hindra fortsatta räntehöjningar:

De senaste dagarna har den fasta ullåningsränlan hos bostadslåneinslitu-len ökat med 0,5%, Bankekonomer och andra bedömare tror alt vi får räkna med en ytterligare uppgång av räntan den närmaste liden. Detta fördyrar boendekostnaderna och gör investeringar dyrare.

Vilken bedömning gör finansministern av penningmarknadens reaktion inför de ekonomiska utsikterna de närmaste åren? Vilka effekter kommer den föreslående skallereformen alt få på den ekonomiska utvecklingen? Vilka åtgärder kan behövas för atl undvika en fortsall ökning av räntorna i Sverige?

1989/90:223 av Birgit Friggebo (fp) lill statsrådet Bengt Lindqvist om informationskampanjen rörande alternativ barnomsorg:

I ett interpellationssvar den 9 november utlovade statsrådet Lindqvist en informationskampanj, i socialstyrelsens regi, om alternativ barnomsorg, I Lund drivs bl,a, i förskolan Arken elt treårigt försök med s,k, allmän förskola, I Uppsala drivs ell annat projekt, Liten lär. Erfarenheterna hittills är utomordentligt positiva. Min fråga till statsrådet Bengt Lindqvist är:

Kommer statsrådet avråda från alt informationskampanjen också omfattar den allmänna förskolan i Lund och Uppsala?

1989/90:224 av Iris Mårtensson (s) lill industriministern om brytning av vanadin i Sumåssjön:

Sverige är ett land med rika mineraltillgångar och med ell brett kunnande inom mineralområdet. En fyndighet värd all notera är vanadinfyndighelen vid Sumåssjön i Bjuråker i Hälsingland. Trots detta importeras all vanadin till Sverige i dag.

Är statsrådet villig all medverka lill all en brytning av vanadin i Sumåssjön snarast kommer lill stånd?

1989/90:225 av Elisabeth Fleetwood (m) lill statsrådet Bengt Lindqvist om gymnasieutbildning för svårt rörelsehindrade ungdomar vid Skärholmens m.fl. gymnasier:

1. Vilka åtgärder avser statsrådet vidta för all de svårt rörelsehindrade ungdomarna enligt handikapputredningens (SOU 99:54) enhälliga förslag skall kunna erhålla sin gymnasieutbildning såväl vid Skärholmens och Angereds gymnasier som vid det planerade Umeågymnasiet?

Prot. 1989/90:28 17 november 1989

2. Avser statsrådet föreslå statliga bidrag lill såväl själva utbildningen som lill kostnaden för boende och omvårdnad?

den 17 november

1989/90:226 av Gudrun Schyman (vpk) till socialministern om citygruppens fortsatta verksamhel;

Cilygruppen i Slockholm hotas av nedläggning. Socialförvaltningen skall spara pengar och eftersom gruppen arbetar uppsökande och förebyggande är det ingen obligatorisk kommunal arbetsuppgift. Det behövs en social verksamhel för hjälp och stöd och för atl få kunskap om hur ungdomar har det i den offentliga miljön eftersom så få vuxna rör sig i den miljön på kvällar och nätter. Därtill är citygruppens verksamhel av betydelse långl utanför Stockholms kommuns gränser.

Därför vill jag fråga socialminister Sven Hulterström:

Är regeringen beredd atl vidta några åtgärder för att säkra cilygruppens fortsatta verksamhel?

1989/90:227 av Bertd Måbrink (vpk) lill ulrikesminislern om visumtvånget mellan Sverige och DDR:

Sverige har visumtvång för DDR-medborgare, En västtysk medborgare däremot drabbas inte av detta visumtvång för inresa till Sverige. Den svenska regeringens diskriminering av DDR-medborgare bör omedelbart upphöra.

Jag vill därför fråga utrikesministern:

Avser regeringen atl upphäva visumtvånget mellan Sverige och DDR?

1989/90:228 av Rolf L Nilson (vpk) till statsrådet Bengt Lindqvist om rörelsehindrade ungdomars rätt lill gymnasiestudier;

Handikapputredningen hade som uppdrag all i förtur behandla frågan om de svårt rörelsehindrade ungdomarnas rätt till gymnasiestudier. De förslag som utredningen lämnat, och som politikerna i utredningen var eniga om, har också remissinstanserna varit positiva lill. Bl.a. gällde del atl staten skulle ta över alla kostnader för gymnasieutbildningen. Allt var upplagt för all en gammal och misskött fråga skulle lösas, men trots detta har ingen proposition aviserats av regeringen. Del ryktas om politiska manipulationer bakom kulisserna för alt komma ifrån utredningens förslag lill lösningar. Handikapprörelsen är djupt oroad, och ungdomarna riskerar atl få ha kvar del gamla och utdömda systemet vid ytterligare minst två intagningslillfäl-len.

Jag vill fråga statsrådet Bengt Lindqvist;

Kommer regeringen atl snabbi ta några initiativ för alt lösa gymnasiefrågan för dessa ungdomar?

5§ Kammaren åtskildes kl. 12.01. Prot. 1989/90:28

17 november 1989

In fidem

OLOF MARCUSSON

/Gunborg Apelgren

Prot. 1989/90:28

17 november 1989 Innehållsförteckning

Fredagen den 17 november

1 § Justering av protokoll............................................................... 1

2 § Bordläggning 1

3§ Meddelande om interpellationer

1989/90:68 av Ingrid Ronne-Björkqvist (fp) om del ökade anta
let aborter.............................................................................. 3

1989/90:69 av Ulf Melin (m) om den treåriga yrkesinriktade ut
bildningen i gymnasieskolan........................................................ 4

1989/90:70 av Ewa Hedkvist Petersen (s) om vuxenstudiestödet 5

1989/90:71 av Margareta Winberg (s) om ytterligare stöd till pa
lestinierna .............................................................................. 7

4 § Meddelande om frågor

1989/90:221 av Marianne Jönsson (c) om försäkringskassornas

redovisningssystem...................................................................... 8

1989/90:222 av Karl Hagström (s) om åtgärder för a« hindra

fortsatta räntehöjningar............................................................... 9

1989/90:223 av Birgit Friggebo (fp) om informationskampan
jen rörande alternativ barnomsorg............................................... 9

1989/90:224 av Iris Mårtensson (s) om brytning av vanadin i

Sumåssjön................................................................................. 9

1989/90:225 av Elisabeth Fleetwood (m) om gymnasieutbild
ning för svårt rörelsehindrade ungdomar vid Skärholmens
m.fl, gymnasier........................................................................ 9

1989/90:226 av Gudrun Schyman (vpk) om citygruppens fort
satia verksamhet..................................................................... 10

1989/90:227 av Bertil Måbrink (vpk) om visumtvånget mellan

Sverige och DDR......................................................................... 10

1989/90:228 av Rolf L Nilson (vpk) om rörelsehindrade ungdo
mars rätt lill gymnasiestudier...................................................... 10

12 gotab 99322, Slockholm 1989

Riksdagens protokoll 1989/90:28 Fredagen den 17 november

Kammarens protokoll

Riksdagens protokoll 1989/90:28

Kammarens protokoll