Riksdagens protokoll 1989/90:15 Måndagen den 23 oktober
ProtokollRiksdagens protokoll 1989/90:15
Kammarens protokoll
I kammarens protokoll finns allt som sägs i kammaren nedskrivet. I protokollet står det också hur partierna har röstat. Ett snabbprotokoll publiceras ungefär sex timmar efter att dagens sista debatt i kammaren är slut. Det slutliga protokollet är färdigt efter några veckor.
Riksdagens protokoll 1989/90:15
Måndagen den 23 oktober
Kl. 12.00-13.01
Förhandlingarna leddes av förste vice talmannen.
1 § Justering av protokoll
Justerades protokollet för den 13 oktober.
2§ Avsägelse
Följande anhållan om entledigande hade inkommit:
Till riksdagen
På grund av att jag inom kort flyttar från valkretsen (Kopparbergs län) anhåller jag att fr.o.m. den 31 oktober 1989 bli entledigad från mitt uppdrag som ersättare i Sveriges riksdag. Ludvika den 31 augusti 1989 Krister Andersson
Kammaren biföll denna framställning.
3 § Förnyad bordläggning
Föredrogs men bordlades åter Jordbruksutskottets betänkanden 1989/90:JoU2 och JoU4 Skatteutskottets betänkanden 1989/90:SkU2, SkU3, SkU5 och SkU6 Utrikesutskottets betänkande 1989/90:UU3 Kulturutskottets betänkanden 1989/90:KrUl och KrU3 Trafikutskottets betänkande 1989/90:TU3 Näringsutskottets betänkanden I989/90:NU2 och NU4
1 Riksdagens protokoll 1989/90:15
Prot. 1989/90:15 4§ Ajournering
23 oktober 1989
På förslag av förste vice talmannen beslöt kammaren kl. 12.01 att ajournera förhandlingarna till kl. 13.00, då till dagens bordläggning aviserade ärenden väntades föreligga.
5 § Återupptagna förhandlingar
Förhandlingarna återupptogs kl. 13.00 under ledning av förste vice talmannen.
6§ Bordläggning
Anmäldes och bordlades Proposition 1989/90:27 AP-fondens placeringsbestämmelser
Skrivelserna
1989/90:18 Telefonavlyssning vid förundersökning i brottmål under år 1988 1989/90:29 Redogörelse för verksamheten inom Europarådets ministerkommitté under år 1988
Konstitutionsutskottets betänkanden
1989/90;KU13 Uppskov med behandlingen av vissa ärenden till efter oktober månads utgång 1989/90;KU20 Lag om ändring i riksdagsordningen
Kulturutskottets betänkande
1989/90:KrUlO Uppskov med avgivandet av visst betänkande
Näringsutskottets betänkande
1989/90;NU11 Uppskov med behandlingen av vissa ärenden
7 § Meddelande om interpellationer
Meddelades att följande interpellationer framställts
den 20 oktober
1989/90:32 av Hans Dau (m) till kommunikationsministern om egenavgiften för riksfärdtjänst:
När riksdagen i våras biföll regeringens förslag till riksfärdtjänst i proposition 1988/89:81 och för budgetåret 1989/90 anvisade ett förslagsanslag ansåg
jag att vi
därmed också hade accepterat transportrådets förslag till egenav- Prot.
1989/90:15
gifter för resenärerna. 23 oktober 1989
Så förefaller även kommunikationsministern ha gjort eftersom han i pro-positionen säger: "I likhet med flertalet remissinstanser finner jag att TPR gjort en rimlig bedömning av avgiftsnivåerna." I propositionen anges också hur förändringen av egenavgiften kommer att bli jämfört med tidigare regler. För specialfordon anges egenavgiften bli oförändrad. Denna egenavgift föreslås i propositionen, för den som nödvändigt behöver specialfordon, uttagas i form av en fast avgift på 20 kr. -I- 4 kr./mil. Avgiften förutsätts också motsvara normala kostnaden för icke handikappade.
När transportrådet senare efter riksdagsbeslutet slutgiltigt fastställer egen-avifterna går det ifrån vad som sagts i propositionen och höjer den fasta avgiften med 100 % till 40 kr. och kilometeravgiften med 25 % till 5 kr./mil.
Jag har i höst kontaktats av några ledsna rörelsehindrade som på grund av detta märkliga handlande fått sina resekostnader i det närmaste fördubblade. En rullstolsbunden kvinna beskriver t.ex. hur en resa som tidigare kostade 84 kr. nu över en natt har kommit att kosta henne 160 kr. De 84 kronorna motsvarar dessutom ganska väl vad Georg Andersson eller jag skulle behöva betala genom att åka buss på samma sträcka.
Mot denna bakgrund vill jag fråga;
Vilka åtgärder avser kommunikationsministern vidta för att ovannämnda kvinna och alla andra handikappade som är beroende av riksfärdtjänsten för att kunna resa på ett något så när acceptabelt sätt skall kunna göra det till en rimlig kostnad, jämförbar med kostnaden för icke handikappade?
Anser kommunikationsministern att transportrådets taxesättning står i överensstämmelse med intentionerna bakom riksdagens beslut?
1989/90:33 av Gösta Lyngå (mp) till miljö- och energiministern om exploateringen av våtmarker;
Det är från flera synpunkter ytterst angeläget att bevara de våtmarker vi fortfarande har kvar i landet:
- Våtmarkers bevarande utgör den mest ekologiska och samtidigt den mest ekonomiska metoden att reducera kväveoxider; omvänt orsakas en stor del av det katastrofala kväveläckaget till havet just av utdikning av våtmarker.
- Våtmarker har stor betydelse som livsmiljö för våtmarksfåglar.
- Våtmarker är artrika biotoper för både flora och fauna, och deras exploatering innebär en utarmning av naturens artrikedom.
Jag får också påminna statsrådet om att Sverige har undertecknat en konvention om våtmarker av internationell betydelse i synnerhet såsom livsmiljö för våtmarksfåglar. (SÖ 1975:76).
Genom denna konvention har Sverige förbundit sig att skydda vissa våtmarksområden. Ett område som skyddas på detta sätt är Falsterbo-Foteviken i Vellinge kommun Malmöhus län. Området är känt som Höllviken.
Inom detta våtmarksområde har statens vägverk och Vellinge
kommun av
vattenöverdomstolen fått tillstånd att göra en utfyllnad i Höllviken för om- ;
Prot. 1989/90:15 läggning av väg 100. Vägen kommer att gå rakt igenom det skyddade våt-23 oktober 1989 marksområdet. Den planerade vägen kommer endast att betjäna ett villa-och semesterområde; ingen industri med stora transportbehov behöver vägen. Detta är ett beklagligt exempel på att den av Sverige undertecknade konventionen inte tycks vara någon garanti för skyddet av de förtecknade våtmarksområdena.
Med anledning av vad som anförts vill jag fråga miljö- och energiministern:
1. Vilka åtgärder tänker statsrådet vidta för att Sverige skall leva upp till sitt internationella ansvar för att våtmarkskonventionen skall få avsedd inverkan?
2. Avser statsrådet att vidta någon åtgärd i det nu aktuella fallet i Vellinge kommun?
8 § Meddelande om frågor
Meddelades att följande frågor framställts
den 20 oktober
1989/90:137 av Margit Gennser (m) till finansministern om förhandsbesked i taxeringsfrågor:
Jag har vid olika sammanhang, dels i fråge-, dels i motionsform tagit upp det oacceptabla förhållandet med så långa handläggningstider att institutet med förhandsbesked i taxeringsfrågor inte har något som helst värde. Finansministern har tidigare konstaterat att förhållandena inte varit tillfredsställande men hänvisat till personalbrist och ställt sitt hopp till en aviserad omorganisation. Dess värre har förhållandena inte förbättrats. Förhandsbeskeden är av väsentligt intresse för de skattskyldiga. Beskeden borde senast vara den sökande till hända inom sex månader från ansökans ingivande.
Med hänvisning till vad som ovan anförts ber jag att få ställa följande fråga till finansministern:
Vilka kraftåtgärder kan väntas från finansdepartementets sida för att institutet med förhandsbesked skall tvingas fungera som det var tänkt, eller saknas intresse från regeringens sida att rätta till missförhållandena?
1989/90:138 av Gunnar Hökmark (m) till miljö- och energiministern om de miljömässiga följderna av en kärnkraftsavveckling:
Avvecklingen av kärnkraften kommer att ge betydande miljökonsekvenser. Återgången till fossila bränslen, som olja, kol och gas, kommer att öka utsläppen av koldioxid, andra klimatförändrande föroreningar, svaveloxider samt kväveoxider.
Mot denna bakgrund vill jag fråga miljöministern om hon är beredd att inför riksdagen redovisa de miljömässiga konsekvenserna av en kärnkraftsavveckling?
9S Kammaren åtskildes kl. 13.01. Prot. 1989/90:15
23 oktober 1989 In fidem
OLOF MARCUSSON
/Gunborg Apelgren
Prot. 1989/90:15
23 oktober 1989 Innehållsförteckning
Måndagen den 23 oktober
1 § Justering av protokoll............................................................... 1
2 § Avsägelse . . .' 1
3 § Förnyad bordläggning............................................................... 1
4§ Ajournering............................................................................ .... 2
5 § Återupptagna förhandlingar....................................................... 2
6 § Bordläggning ..................................................................... 2
7§ Meddelande om interpellationer
1989/90:32 av Hans Dau (m) om egenavgiften för riksfärdtjänst 2
1989/90:33 av Gösta Lyngå (mp) om exploateringen av
våtmar
ker ....................................................................................... 3
8 § Meddelande om frågor
1989/90:137 av Margit Gennser (m) om förhandsbesked
i taxe
ringsfrågor.............................................................................. .... 4
1989/90:138 av Gunnar Hökmark (m) om de
miljömässiga följ
derna av en kärnkraftsavveckling................................................ .... 4
Kammarens protokoll
I kammarens protokoll finns allt som sägs i kammaren nedskrivet. I protokollet står det också hur partierna har röstat. Ett snabbprotokoll publiceras ungefär sex timmar efter att dagens sista debatt i kammaren är slut. Det slutliga protokollet är färdigt efter några veckor.