Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Riksdagens protokoll 1988/89:88

Måndagen den 3 april

Kl. 15.00

Förhandlingarna leddes av förste vice talmannen.

1 8 Justerades protokollen för den 16, 17, 20, 21, 22 och 23 mars.

2 8 Till kammarkansliet hade inkommit följande ansökningar om enlledi-ganden:

Härmed avsäger jag mig min plats som suppleant i utbildningsutskottet fr.o.m. den 4 april. Furulund den 23 mars 1989 Gösta Lyngå

Härmed ber jag att få säga upp mitt uppdrag som suppleant i bostadsutskottet.

Stockholm den 23 mars 1989 Carl Frick

Framställningarna bifölls av kammaren.

3 8 Anmälan om kompletteringsval till utskott

Förste vice talmannen meddelade

dels all miljöpartiel de grönas riksdagsgrupp på grund av uppkomna vakanser i vissa ulskolt anmält Claes Roxbergh som ny suppleant i utbildnings- och bostadsutskotten fr.o.m. den 4 april 1989,

dels att moderata samlingspartiels riksdagsgrupp som suppleant i försvars-och jordbruksutskotten under Ivar Virgins ledighet anmält hans ersättare Lars Hjertén.

Förste vice talmannen förklarade valda fill

suppleant i försvarsutskottet Lars Hjertén (m)

Prot. 1988/89:88 3 april 1989

Anmälan om kompletteringsval Ull utskott

suppleant i utbildningsutskottet Claes Roxbergh (mp)

suppleant i jordbruksutskottet Lars Hjertén (m)

suppleant i bostadsutskottet Claes Roxbergh (mp)

4 8 Föredrogs och hänvisades Propositionerna 1988/89:121 fill finansutskottet 1988/89:129-fill kulturutskottet

5 § Föredrogs och hänvisades

Motionerna

1988/89: So 19-So27 till socialutskottet

1988/89:A3-A7 till arbetsmarknadsutskottet

1988/89:Sf24-Sf26 till socialförsäkringsutskottet

1988/89:K10 och Kil fill konsfitutionsutskottet

6 8 Anmäldes och bordlades

Propositionerna

1988/89:48 om vissa ändrade bestämmelser om motorredskap och traktorer

1988/89:76 om ny köplag

1988/89:92 om ny minerallagstiftning m.m.

1988/89:101 om den kommunala parkeringsövervakningen

1988/89:115 om försäljning av statens aktier i Swedair AB

1988/89:116 om vissa dammsäkerhels- och valtenkraftsfrägor, m.m.

1988/89:119 om godkännande av den europeiska konventionen om kommunal självstyrelse

1988/89:123 med förslag om karanlänslag, m.m.

1988/89:126 om ersättning för kostnader i ärenden och mäl om skatt, m.m.

1988/89:127 om godkännande av en överenskommelse mellan Sverige och Spanien om ömsesidigt administrativt bistånd i tullfrågor

1988/89:128 om ändring i bilavgaslagen (1986:1386), m.m.

1988/89:130 om socialstyrelsens framtida roll, uppgifler och inriktning

1988/89:131 om sekretesskyddet för uppgifter i tillsynsärenden m.m.

1988/89:133 om ändring i lagen (1983:1034) om kontroll över tillverkningen av krigsmateriel, m.m.

1988/89:134 om ändring i körkortslagen (1977:477), m.m.

1988/89:135 om ändring i tulllaxelagen (1987:1068) m.m.

1988/89:136 om försäkringsmäklare

1988/89:137 om vissa regler vid fastighetstaxering

1988/89:138 om riktlinjer för specialiseringstjänstgöring för läkare m.m.

1988/89:139 om godtagande av byggproduktersom godkänts i annat nordiskt Prot. 1988/89:88

land 3 april 1989

Skrivelsen 1988/89:82 om flyktingpolifiken

7 § Anmäldes och bordlades Förslag

1988/89:24 riksdagens förvaltningskontors förslag om anslag på tilläggsbudget lill statsbudgeten för budgetåret 1988/89 m.m.

8 § Anmäldes och bordlades

Motionerna

med anledning av prop. 1988/89:112 med förslag lill ny lag om ersättning lill

smittbärare 1988/89:Sf27 av Sten Svensson m.fl. (m) 1988/89:Sf28 av Karin Israelsson m.fl. (c)

9 8 Anmäldes och bordlades Finansutskottets betänkanden

1988/89:FiU14 Vissa anslag inom finansdepartementets verksamhetsområde 1988/89:FiU15 Anslag till riksdagens revisorer och deras kansli 1988/89:FiU16 Anslag lill civildepartementet och kammarkollegiet 1988/89:FiU17 Den statliga rationaliseringsverksamheten m.m. 1988/89:FiU18 Den statliga redovisningen och revisionen 1988/89:FiU19 Granskningen av riksgäldskontorets förvaltning och budget under budgetåret 1987/88

Skaiteutskottets betänkanden

1988/89:SkU22 Kapitalbeskattningen

1988/89:SkU23 Beskattningsregler för ideella föreningar, m.m.

Försvarsutskottets belänkande

1988/89:FöU12 Planering och anslag för totalförsvarets civila del, m.m.

Utbildningsutskottets betänkande

1988/89:UbU9 Högskolans styr- och anslagssystem, m.m.

Näringsutskottels betänkande 1988/89:NU16 Affärslider

Arbetsmarknadsutskottets betänkanden 1988/89: AU 11 Arbetsmarknadspolifiken 1988/89:AU12 Arbetslivsfrågor

Prot. 1988/89:88 lO 8 Meddelande om interpellationer

3 april 1989

Meddelades alt följande inlerpellalioner framställts
Meddelande om inter
pellationer , -,
den 23 mars

1988/89:173 av Sten Andersson i Malmö (m) lill statsrådet Anita Gradin om EG-frågans betydelse för svensk exportindustri:

Hitintills har den svenska EG-debatlen förts över huvudet på breda medborgargrupper. EG-frågan är ytterst viktig även för andra än politiker och ledare för storföretag. Det har tyvärr inle klart framgått.

Mänga LO-medlemmar är anställda i förelag vilka är ytterst beroende av alt kunna sälja sina produkter lill EG-länderna. Denna export är mycket omfattande och ger jobb ät många i Sverige.

Hamnar Sverige utanför EG kommer på sikl svenska förelags exporlmöj-ligheler lill medlemsstaterna alt starkt försämras, med risk för omfattande arbetslöshet framför alll för LO-medlemmar.

Alt kompensera en minskning av exporten till EG-länderna med export till andra länder blir mycket svårt och i många fall säkert hell omöjligt!

Del är förvånansvärt atl de partier i Sverige som är motståndare lill EG ofta brukar säga sig vara försvarare av de "små" i samhället. De har inte insett all just de grupper de säger sig vilja skydda blir de stora förlorarna om vi "missar" EG.

EG klarar sig ulan Sverige, men Sverige och dess arbetande befolkning klarar sig inte utan EG!

Dä mänga löntagare, bl.a. många LO-medlemmar, är ytterst beroende av alt svenska företag kan exportera till EG-länderna, önskar jag svar av statsrådet på följande frågor:

Är statsrådet medveten om all ett avståndstagande till EG innebär alt mänga LO-medlemmar riskerar att förlora sina jobb?

Vad avser statsrådet vidta för åtgärder i det fall EG framöver kommer all bedriva en politik som i första hand gynnar företagsamheten hos medlemsländerna?

1988/89:174 av Gunhild Bolander (c) till kommunikationsministern om åtgärder för atl minska utsläpp frän sjöfarten:

Etl av de miljöproblem som vunnit alltmer uppmärksamhet är de utsläpp av rökgaser som kommer från framför alll de litet större fartygen. Problemen blir särskill påtagliga när fartygen ligger vid kaj längre perioder. Högsvavliga och förorenade drivmedel är etl stort problem för sjöfarten, både för de ombordanställda och för miljön. Sjöfarten svarar för en tiondel av de samlade svavelutsläppen i världen. Svavelinnehällel i den svenska bunkeroljan varierar mycket, mellan 0,8 och 4,5 %. Vissa färjerederier använder frivilligt lägsvavlig olja. För alt nå ner till industrins svavelulsläpp skulle svavelhalten i bunkerolja behöva maximeras till 0,4 % eller renas i motsvarande grad.

Förutom förhållandet atl fartygen är utrustade med mycket stora motorer, vilka av så atl säga naturliga skäl ger upphov till slora utsläpp, utgör del bränsle som används ytterligare ett problem. Del finns således i nuläget inga preciserade krav på det bränsle - oftast olja - som används pä fartygen.

Under-sökningar som nyligen genomförts visar på förekomst av klorföreningar och PCBsomöverhuvud taget inle hör hemma i bunkerolja. Del finns skäl alt anta atl vissa leverantörer blandat in transformatorolja för alt slippa ta hand om elt miljöfarligt avfall.

De föroreningar som uppkommer vid användning av förorenad olja är inte i alla avseenden kända. Dock vet man atl effekten på miljön är mycket negativ, särskilt i ekologiskt avseende.

Efiersom sjöfarten i flera avseenden - l.ex. vad gäller omhändertagandel av fartygens avfall och avlopp- anpassat sig till de krav som tillämpas pä land, borde även miljökraven pä det bränsle som används ansluta sig lill de som gäller för land.

För att de föreslagna åtgärderna skall få full genomslagskrafl fordras en inlernationell acceptans. Det bör dock i vanlig ordning vara möjligt all formulera de nationella kraven och med dessa som utgångspunkt ge sig in i det inlernalionella arbetet. Elt framgångsrikt arbete i enlighet med förslaget skulle ha en påtaglig och positiv effekt på luftkvaliteten i samtliga våra hamnstäder.

Jag vill mot denna bakgrund fråga kommunikationsministern:

Vilka åtgärder avser regeringen all vidta för att minska utsläppen frän sjöfarten?

Prot. 1988/89:88 3 april 1989

Meddelande om interpellationer

den 28 mars

1988/89:175 av Marianne Samuelsson (mp) till jordbruksministern om plågsamma djurförsök:

Under den senaste tiden har massmedia i olika sammanhang tagit upp en del av de förekommande djurförsöken. Jag vill därför veta jordbruksministerns inställning till djurförsök.

Varje år dödas en halv miljon djur i Sverige i olika försök. Forskarna borrar i deras hjärnor, manipulerar dem med droger och elektriska stötar samt smittar dem med dödliga virus m.m. Dessutom pägär försök under mänga är pä vissa djur. Nästan inga ansökningar till djurförsökseliska nämnden har avslagils.

Anser jordbruksministern atl alla dessa försök på djur är nödvändiga?

Skall man tillåta försök pä djur av det slag som sker på kor och får, när man opererar in tarm- och vom-fisllar för att testa nya foderslag- alll i syfte att fä bättre ekonomi i djurhållningen?

Under hur många är kan man låta elt djur utsättas för försök?

Hur kan det vara möjligt alt nästan alla djurförsök accepteras av eliska nämnden?

Prot. 1988/89:88 3 april 1989

Meddelande om interpellationer

den 29 mars

1988/89:176 av Carl Frick (mp) lill miljö- och energiministern om redogörelse för regeringspropositioner med anledning av riksdagens miljöpolitiska beslut i juni 1988:

Jag önskar en redogörelse frän miljö- och energiminister Birgitta Dahl om de propositioner som regeringen har avgelt med anledning av riksdagens miljöpolitiska beslut i maj 1988.

1988/89:177 av Carl Frick (mp) till miljö- och energiministern om regler för avgasutsläpp från motordrivna fartyg, m.m.:

Fartyg drivs företrädesvis med dieselmotorer och därvid används inte de ur miljösynpunkt bäsla oljorna. De avgaser som bildas vid användning av dieselmotorer innehåller höga halter av kväveoxider pä grund av de höga förbränningstemperalurerna. De är starkt frätande på grund av sin stora surhet. De skadar människor, djur och natur samt våra kulturskatter.

Vissa delar av våra kulturskatter är speciellt känsliga, som l.ex. Visby med dess gamla byggnader och den unika stadsmuren. Kommunen har förstått detta och har därför infört starka begränsingar för biltrafiken under en kort sommartid.

Nu byggs en stor kryssningskaj för att det skall bli möjligt att kunna ta emol mänga och slora kryssningsfartyg. Under tiden i hamnen gär ofta dieselmotorerna för atl kunna klara den inre försörjningen med elkraft och för all hålla värme. Dessa avgaser letar sig in i staden med de förhärskande vindarna och bidrar därmed lill att förstöra oersättliga kulturskatter.

Detta reser frågor kring de ulsläppsbestämmelser som gäller för motordrivna fartyg. Såvitt mig är bekant finns del i dag inga bestämmelser i detta avseende och det står därför båtägarna fritt all ohämmat spy ul sura, frätande och förstörande avgaser.

Det borde självfallet åligga kommunen att se till att båtarna kan försörjas med elkraft frän land. Finansieringen måste kunna klaras genom speciella ankringsavgifter. Därutöver fordras regler för avgaskrav på fartyg.

Jag vill med anledning av ovanstående fråga miljö- och energiministern vad hon avser atl göra:

1. För att snabbt fä fram stränga regler för avgasutsläpp från motordrivna fartyg - regler som också skall gälla för fartyg som i vanliga fall angör svenska hamnar. I rena nödlägen mä::le undantag kunna göras.

2. För att hjälpa kommuner att investera i utrustningar för all fä "landbaserad" elkraft till ankrade fartyg.

1988/89:178 av Carl Frick (mp) till miljö- och energiministern om de ekologiska verkningarna av skogsdikningar:

1 ett TV-program den 27 mars 1989 kallat Hugg först och forska sedan log man upp de allvariiga problem som den moderna skogsdikningen medför.

I programmet pekade man på den enorma mängd humusämnen som frigörs och som belägger vattendrag med centimetertjocka skikt. Enligt

forskare medför delta alt stora delar av insektslivet slås ut och därmed kommer vi att få nedgång i antalet fiskar och fåglar, eftersom insekter är viktiga delar av dessa djurs föda. Orsaken lill all det nu dikas sä kraftigt är alt man med dessa metoder vill öka landels beskogning ulan atl pä nägot sätt bry sig om de ekologiska konsekvenserna av detta. Det utgår omfattande bidrag tillskogsdikningarna, förutom atl en hel del dikningar sker utan vederbörliga fillstånd. Dikningarna medför också alt pH sjunker och del rapporterades i programmet om pH-värden ner till 5,0, dvs. etthundra gånger surare än neutralt tillstånd. Dessutom frigjordes stora mängder kobolt, och del medför på sikl atl djur i dessa områden kan få olika bristsjukdomar. Del kobolt som frigörs kommer till kusterna och kommer där in i de ekologiska kretsloppen som blir störda. Det nämndes i programmet atl detta kobolt kan vara en av orsakerna till den algblomning som drabbade Västerhavet vären och sommaren 1988.

Ansvariga tillståndsgivare skulle vilja stoppa drygl 90 % av alla diknings-företag av ekologiska skäl. Med hjälp av gällande lagar gär det bara all stoppa nägra procent av dem.

Vi stär milt uppe i ett gigantiskt experiment med vår livsmiljö, där utomordentligt stora naturvärden hotas. Det känns märkligt all denna miljöförslörelse styrs av statsbidrag. Det motsatta förhållandet vore det rimliga - att genom statliga bidrag försöka bevara och rädda biotoper och minska förstörelsen.

Jag vill fråga miljö- och energiministern vad hon avser att göra för att snabbi fä hejd pä den påtalade ekologiska massakern i våra skogar.

Prot. 1988/89:88 3 april 1989

Meddelande om interpellationer

1988/89:179 av Carl Frick (mp) lill jordbruksministern om förbud mot inplantering av rådjur på Gotland:

Enligt gällande lagar är det möjligt att plantera in rådjur pä Gotland trots att dessa djur inte tillhör Gotlands naturliga fauna. Inplantering lär redan ha börjat.

Orsaken till inplanteringen är att vissa jägare vill ha rejälare villebråd att nedlägga än kanin och fågel.

Eftersom rådjuret inle är inhemskt på Golland har det inga andra naturliga fiender än människorna/jägarna och fordonstrafiken. Del finns gamla erfarenheter av atl det är olämpligt atl planlera in främmande arter speciellt på öar. Av den anledningen bör man avstå från denna typ av experiment med faunan.

Att vissa människors jaktglädje skulle öka kan inte vara etl rimligt motiv för alt genomföra dessa experiment och får inte vara styrande i dessa frågor. Den glipa som finns i lagstiftningen måste snarast täppas till.

Mina frågor till jordbruksministern är:

1. Vad avser jordbruksministern all göra för alt ändra gällande lag så atl inplanlering av främmande arter omöjliggörs?

2. Vad avser jordbruksministern atl göra för alt se till all de rådjur som redan finns på Golland infångas och förs tillbaka lill fastlandet?

Prot. 1988/89:88 3 april 1989

Meddelande om interpellationer

1988/89:180 av Carl Frick (mp) till justilieminislern om polisjakter pä billjuvar:

Härförleden jagades biltjuvar i centrala Stockholm av upp lill tio polisbilar. Vid en gatukorsning vid Folkungagatan körde billjuvarna pä en bil som körde mol grönt ljus. Turligt nog klarade sig den kvinnliga föraren utan allvarliga skador. Metoden att jaga biltjuvar med fordon innebär uppenbarligen allvarliga risker för tredje man. Del är nalurligtvis ordningsmaklens skyldighet att försöka avvärja brott och att se till alt få tag i brottslingar. Händelser som de i Stockholms centrala delar reser trots allt nägra principiella frågor:

Stär brottet atl stjäla en bil i rimlig proportion till de risker för liv och lem som biljakterna medför för dels de inblandade, dels för tredje man? Stär ursprungsbrottet att stjäla en bil i rimlig proportion till det brott det hade varit om kvinnan i det krockade fordonet hade avlidit?

Jag skulle vilja ha justitieministerns syn på dessa frågor, som är svåra, och jag vill gärna vela vad hon avser alt göra för all få rimliga proportioner mellan brott och polisinsatser med tanke på de risker som ogenomtänkta aktioner kan medföra.

1988/89:181 av Carl Frick (mp) lill justitieministern om respekten för hastighetsbeslämmelserna i vägtrafiken:

För inle så länge sedan kunde vi i massmedia läsa, att kriminalvårdschefen herr Weibo hade framfört sitt fordon på allmän väg med en hastighet som överskred den gällande bestämmelsen med inte mindre än 40 kilometer per timme. Vi vet också atl den allmänna respekten för hastighetsbeslämmelserna är mycket läg. Samtidigt vel vi all överhaslighelerna innebär alt riskerna för dödande och lemläslande ökar markant tillsammans med miljöskadorna.

Det är trots allt så att det dödas över 800 människor årligen pä landets vägar och all ca 5 500 skadas svårt. Det finns etl klart samband mellan farter, död och lemläslande. Uppgifler om detta finns i irafiksäkerhetsverkets utredningar, där man ocksä redovisar hur myckel trafikolyckorna skulle minska om hastigheterna på våra vägar sänktes och lagar lyddes.

Utsläpp av koldioxid och kväveoxid ökar markant med ökande farter. Riksdagen har beslutat att utsläppen av koldioxid inle fär öka i Sverige och atl utsläppen av kväveoxider skall minskas med blygsamma 30 % till 1995, trots atl forskarna hävdar atl den lotala minskningen bode vara 75-80 % för atl nä utsläppsniväer som naturen klarar utan alt skadas.

Överhastigheter är ett klart trots mol gällande riksdagsbeslut.

Sammantaget måste vi kunna konstatera: att köra för fort måste vara ett allvarligt brott eftersom man därmed hotar tredje man till liv och lem samt aktivt och medvetet bidrar lill alt förstöra miljön - våra livsbetingelser.

Del känns extra bekymmersamt att höga statstjänstemän inom ordningsmakten visar sä dåligt omdöme all de överskrider hastighetsbeslämmelserna. En orsak till della mäsle vara alt samhället och lagstiftarna hitintills har tagit alldeles för lätt på dessa brott och atl vi har staffbeslämmelser som slår i

samklang med denna syn. Det är min uppfattning atl del fordras en helt annan syn på dessa brott om vi skall kunna komma till rätta med de allvarliga skador som fortkörningarna innebär. Med en annan syn med hårdare och kraftigt kännbara straff tillsammans med en effektivare övervakning skulle trafikmoralen kunna förbättras avsevärt. Det är viktigt i ett samhälle, som bygger på tankar om solidaritet mellan människor och solidaritet med naturen och de ekologiska systemen.

Jag vill fråga justilieminislern vad hon avser alt göra på kort och läng sikt för alt genom rättsliga metoder komma till rätta med de metodiska och flagranta brotten mot hastighetsbeslämmelserna.

Prot. 1988/89:88 3 april 1989

Meddelande om interpellationer

1988/89:182 av Carl Frick (mp) till justitieministern om ordningsmaklens arbetssätt:

En ung man - 18 år - tas av polisen och föras lill polisstation där han kvarhälls i två dygn för att sedan häktas och föras till Österåker. Föräldrarna fär ingen kontakt med sonen - de får bara vela vad som har hänt. Kontakter skulle försvåra ordningsmaklens arbete.

Efter sammanlagt sju dagar släpps den unge mannen utan ett ord. Tre veckor senare får han ett brev som talar om alt ärendet är avskrivet - brott kan inte styrkas. Därmed borde allt vara frid och fröjd - men del är del inle.

Med anledning av det inträffade kan man som medborgare ställa sig ett antal frågor:

1. Varför skriver inle ordningsmakten elt vänligt brev där man talar om att
den unge mannen är frikänd från alla anklagelser och alt man ber om ursäkt
för det som har inträffat och atl det hela berodde pä etl misslag frän
ordningsmaktens sida?

2. Varför är det inte självklart atl ordningsmaklen erbjuder ersättning för förlorad inkomst för den tid då den unge mannen orättfärdigt har tagits i förvar?

3. Varför erbjuds inte den unge mannen och hans föräldrar ell vederlag för psykiskt lidande - förslagsvis 2 000 kr. per dygn till den unge mannen och lika mycket till de chockerade föräldrarna?

4. Varför stär del inte i skrivelsen frän ordningsmakten -"Du är frikänd frän alla anklagelser som vi har riktat mol Dig" och inle som nu "brott kan inte styrkas"? Den nuvarande lydelsen uppfattas som att misstankarna kvarstår men att man inte klarade av att fälla.

5. Hur kommer noteringarna i ordningsmaktens akter all se ul? Stryks de för gott? Om icke - varför? Och vad slär del i så fall? Hur länge kommer del alt slå något?

Jag är fullt på del klara med atl justitieministern inte kan eller skall svara pä det enskilda fallet, men däremot är det viktigt alt föra en principiell diskussion med utgångspunkt frän elt enskilt fall. Det är min uppfattning atl del är myckel viktigt att ordningsmakten uppträder på ett annal sätt i fall som della. Sker icke så kommer mänga unga människor atl få en myckel negativ syn på ordningsmakten och dess vikliga roll i samhället. Samarbetsviljan kommer atl bli minimal.

Prot. 1988/89:88 3 april 1989

Meddelande om interpellationer

Jag vill fråga justifieministern vad hon avser alt vidta för åtgärder för att ändra ordningsmaktens förhållningssätt och arbetssätt i fall som liknar det som jag har refererat. Jag vet alt del inte är ovanligt att ungdomar behandlas på detta sätt.

den 30 mars

1988/89:183 av Birger Hagård (m) fill utbildningsministern om rekryteringen lill högre utbildning:

Den s.k. högskolereformen 1977 innebar atl del fria och självständiga kunskapsinhämtandet på slora områden inom universiteten och högskolorna kom alt ersättas av yrkesförberedande linjer. Detta har bidragit till en "gymnasifiering" av den högre utbildningen. Universiteten och högskolorna har förlorat en väsenllig del av sin tidigare roll som centra för ett kritiskt och självständigt tänkande och i stället förvandlats lill - i mänga fall - mindre goda "yrkesskolor".

Tillskyndarna av förändringen 1977 var dock uppenbarligen beredda atl acceplera de negativa följdverkningarna för alt uppnå vad som uppfattades som väsentligare, nämligen att minska den sociala snedrekryteringen lill högre studier och även göra denna mindre könsbunden.

Statistiska centralbyrån har i dagarna presenterat en rapport, där de första tio åren med den nya högskolan granskas. Av rapporten framgår, att den sociala snedrekryteringen ökat. Den s.k. högskolereformen har således inte infriat förväntningarna i denna del. Vidare redovisas nu atl högskolans uppdelning i en mansdominerad och en kvinnodominerad del ocksä har förstärkts under tioårsperioden. Inte heller på denna punkl har således förändringen av högskolan kunnat bidra till en annan ordning.

Med anledning av nu redovisade fakta vill jag ställa följande frågor till utbildningsministern:

Anser utbildningsministern att det är befogal att beteckna förändringen 1977 som elt fiasko?

Vilka älgärder avser statsrådet att vidta för att stimulera rekryteringen lill högre utbildning?

Hur kan enligt statsrådels mening den pågående "gymnasifieringen" motverkas och kvaliteten i utbildningen förstärkas?

den 31 mars

1988/89:184 av Carl Frick (mp) lill bostadsministern om koncentrationen av dagligvaruhandeln:

Under en lång följd av är har vi kunnat se en stadig koncentration av dagligvaruhandeln lill stora eller större köpcentra. De kan ligga mitt inne i en tätort eller utanför. I extremfall, som med Bert Karlssons "Köpstad" mellan Skara och Skövde, ligger köpcentrar längt utanför samhällena.

Detta leder lill en utarmning av tätorterna som kommer atl förlora sin karaktär av stad.

Personer och familjer utan bil kommer i kläm, eftersom de nya köpcentra är byggda för dem med bil. Dessa grupper får del svårt i det moderna samhället. Många äldre som skulle kunna klara sina dagliga inköp ulan hjälp av hemtjänst och färdtjänst klarar inte detta, och vi får på detta sätt en onödig ökning av den offentliga sektorn.

Storskaligheten inom handeln leder till ökad bilism, som i sin tur leder till skador på människor och miljö. Delta leder till ökade samhällskostnader.

Förändringarna rimmar illa med den kampanj som nu drivs under mottot "Hela Sverige skall leva". Del är med andra ord en olycklig förändrig av samhället som är helt styrd av marknadsekonomiska krafter där man kallt räknar med atl samhället kommer att gå in med all den hjälp som behövs för dem som kommer i kläm. De personer som styr denna samhällsförändring, med ökade samhällskostnader som följd, är ofta de som klagar mest över skattetrycket.

Jag vill fräga bostadsministern vad han avser alt göra för alt på elt effektivt sätt motverka den utveckling som nu pågår, sä atl många grupper lätt kan komma till affärer där de kan köpa det dagliga.

Prot. 1988/89:88 3 april 1989

Meddelande om interpellationer

1988/89:185 av Carl Frick (mp) fill miljö- och energiministern om anpassningen fill EG och svenska miljömål:

13 och 58 S§ i EG:s vitbok reglerar frågor om försäljning av varor inom Gemenskapen och där sägs att ett land inte har rätt att sätta upp egna nafionella regler som skydd för miljö- och konsumentintressen. En vara som är marknadsförd i ett land inom Gemenskapen skall kunna marknadsföras utan hinder i alla andra länder inom Gemenskapen. Detta kan leda till att mindre nogräknade företag kan förlägga sin produktion till länder där man tillämpar lägre krav än vad vi gör i Sverige. Därefter kan man importera varan fritt till Sverige utan nägra hinder.

För att kunna behålla tillverkning och arbetstillfällen kan miljöansvariga länder tvingas lill atl ge efter för miljökraven. Med denna uppläggning enligt de aktuella paragraferna skulle vi vid en anpassning kunna stå inför en allmän miljödumpning. Alt införa miljölullar för att konkurrensmässigt likställa ansvarig tillverkning med oansvarig kommer atl betraktas som alt vi vill införa tekniska handelshinder, och det kommer EG-domstolen i Luxemburg inle alt acceptera.

Del finns en miljögaranfi som säger att etl land har möjligheler att stifta egna lagar om detta kan mofiveras av arbetsmiljö- eller miljöskyddsskäl. Rätlen till lagsfiftning av detta slag begränsas om den strider mot Romfördraget och hifintillsvarande tolkningar av denna. Det är EG-domstolen i Luxemburg som skall avgöra om det är fråga om en miljölag eller ett tekniskt handelshinder genom att andra länder eller EG-kommissionen drar frågan inför EG-domstolen, som kan besluta om det enskilda medlemslandets lag är olaglig eller ej.

Tendensen inom EG är att det fria varuutbytet är viktigare än miljöfrågorna. Det ligger i sakens natur, eftersom della är en av de fyra vikliga friheterna. Därför finns det all anledning alt hysa farhågor för de praktiska

Prot. 1988/89:88 3 april 1989

Meddelande om fråga

möjligheterna för elt enskilt land att kunna hävda miljö-, arbetsmiljö- och konsumentintressen inom EG efter 1992.

Jag vill fråga miljö- och energiministern hur det kommer alt bli möjligt för Sverige atl kunna hävda svenska miljömål när vi anpassas till EG.

118 Meddelande om fråga

Meddelades alt följande fräga framställts

den 28 mars

1988/89:553 av Kaj Nilsson (mp) till miljö- och energiministern om förbud mot viss avverkning av barrträd i Stenshuvuds nationalpark:

Sedan februari månad i år har en avverkning av utländska barrträd pågått i "Arboteket" inom Stenshuvuds nafionalpark, söder om Kivik.

Elt hundratal, ca 70 år gamla träd, har kapats vid roten och lagts upp för användning som massaved, ca 400 m ved. Enligt uppgift ämnar statens naturskyddsverk låta fälla ytterligare hundratals träd till hösten.

SNV bryter mol naturvårdslagen genom alt ändra landskapstypen inom området, vilkel kommer att förmena kommande generationer upplevelser av en unik plantering.

Med anledning av vad som förekommit och inför hotel om ytterligare förstörelse av "Arboteket" ställs följande fräga:

Vad kan miljöministern göra för all hindra all en ny avverkning kommer alt ske fill hösten?

12 8 Kammaren åtskildes kl. 15.03. In fidem

OLOF MARCUSSON

/Gunborg Apelgren

Riksdagens protokoll 1988/89:88 Måndagen den 3 april

Kammarens protokoll

Riksdagens protokoll 1988/89:88

Kammarens protokoll