Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Riksdagens protokoll 1988/89:8

Onsdagen den 12 oktober

Kl. 14.00

1 § Justerades protokollet för den 4 innevarande månad.

2 § Kompletteringsval till valberedningen och talmanskonferensen

Talmannen meddelade aff den socialdemokratiska riksdagsgruppen på grund av uppkomna vakanser efter Ivar Nordberg i valberedningen och talmanskonferensen anmält Jan Bergqvist dels som ledamot i valberedningen, dels ock som ledamot i talmanskonferensen.

Talmannen förklarade vald till

ledamot i valberedningen Jan Bergqvist (s)

ledamot i talmanskonferensen Jan Bergqvist (s)

3 § Anmälan om utskottspresidier

Talmannen anmälde att konstitutionsutskottet, efter det att utskottets ordförande och vice ordförande avsagt sig sina uppdrag fill följd av att antalet platser i utskottet hade utökats, hade återvalt Olle Svensson (s) fill ordförande och Anders Björck (m) till vice ordförande.

(Jfr prof. 4 1 § den 5 oktober 1988.)

Talmannen anmälde vidare atf till ordförande resp. vice ordförande i övriga utskott hade valts följande ledamöter:

finansutskottet

Anna-Greta Leijon (s) ordförande

Anne Wibble (fp) vice ordförande

skatteutskottet

Jan Bergqvist (s) ordförande

Bo Lundgren (m) vice ordförande 39

Prot. 1988/89:8 justitieutskottet

12 oktober 1988

Anmälan om utskottspresidier

Karin Ahrland (fp) ordförande Lars-Erik Lövdén (s) vice ordförande

lagutskottet

Rolf Dahlberg (m) ordförande

Lennart Andersson (s) vice ordförande

utrikesutskottet

Sfig Alemyr (s) ordförande

Pär Granstedt (c) vice ordförande

försvarsutskottet

Arne Andersson i Ljung (m) ordförande

Roland Brännström (s) vice ordförande

socialförsäkringsutskottet

Doris Håvik (s) ordförande

Gullan Lindblad (m) vice ordförande

socialutskottet

Daniel Tarschys (fp) ordförande

Bo Holmberg (s) vice ordförande

kulturutskottet

Ingrid Sundberg (m) ordförande

Maj-Lis Lööw (s) vice ordförande

utbddningsutskottet

Lars Gustafsson (s) ordförande

Larz Johansson (c) vice ordförande

trafikutskottet

Birger Rosqvist (s) ordförande

Rolf Clarkson (m) vice ordförande

jordbruksutskottet

Karl Erik Olsson (c) ordförande

Hans Gustafsson (s) vice ordförande

näringsutskottet

Lennart Pettersson (s) ordförande

Hädar Cars (fp) vice ordförande

arbetsmarknadsutskottet Lars Ulander (s) ordförande Elver Jonsson (fp) vice ordförande

bostadsutskottet Prot. 1988/89:8

Agne Hansson (c) ordförande 12 oktober 1988

Oskar Lindkvist (s) vice ordförande

Meddelande om interpellationer

4 § Föredrogs och hänvisades

Proposifion

1988/89:9 till lagutskottet

5 § Föredrogs och hänvisades Motionerna

1988/89:N1 och N2 till näringsutskoftef 1988/89:Jol till jordbruksutskoftet 1988/89:L1 fill lagutskottet 1988/89:Sol och So2 till socialutskoUet 1988/89:U1 fill utrikesutskoftet 1988/89:Ubl till utbildningsutskottet

6 § Anmäldes och bordlades Proposifionerna

1988/89:14 om internationella förmynderskapsfrågor 1988/89:15 om fortsatt giltighet av lagen (1952:98) med särskilda bestämmelser om tvångsmedel i vissa brottmål

7 § Meddelande om interpellationer

Meddelades att följande interpellationer framställts

den 11 oktober

1988/89:15 av Lars-Ove Hagberg (vpk) fill bostadsministern om doping och kommersialisering inom idrotten:

Dopingskandalerna vid OS i Söul har gjort en hel värld uppmärksam på hur elitidrotten håller på att spåra ur. Fusk, lögner och pengarnas makt är elitidrottens vardag. Det gäller att vinna fill varje pris.

Den svenska elitidroffen är inte förskonad från denna utveckling, som i grunden strider mot en sund tävlings- och idroffsinställning. Elitidrottens roll som förebild och stimulerande faktor fill idrott och motion i en massrörelse kan med de senaste årens utveckling ifrågasättas.

Elitidrottens sämsta sidor har stora likheter med samhällsutvecklingens sämsta sidor: jakten på snabba klipp där alla medel är fillåfna, egoism och hänsynslöshet gär före kamratskap och gemenskap. Den starkes och "duktiges" rätt accepteras pä bekostnad av aff andra sorteras bort eller slås ut.

Prot. 1988/89:8 12 oktober 1988

Meddelande om interpellationer

Det räcker inte längre med atf ansvariga inom idrotten säger sig ta dopingproblemet på allvar och att man inför mer kontroll. Idrottsrörelsen måste själv svara på frågorna: Varför sker denna utveckling? Vilka drivkrafter ligger bakom? Vem skall hjälpa alla barn och ungdomar som ena dagen fått en superidol och börjar med idrottsfräning, fantiserar om att vara stjärna och nästa dag får veta att idolen är en fuskare? Vilken uppfattning får barn och ungdomar av samhället när sådant sker och de aldrig fär en förklaring till varför?

När regeringen håller sig med en idrottsminister vore det välgörande om olika beslutande instanser kunde ha en ordentlig debatt med idrottens företrädare om utvecklingen samt på vilka villkor idrotten skall utvecklas.

Idrotten lever fill stor del på skattepengar från staten och kommunerna. Det sägs ofta atf samhället inte skall lägga sig i folkrörelsens inre liv. Men i fråga om elitidrottens utveckling med bl. a. doping, sponsring och kommersiella krafters inflytande över toppidroffen måste samhället reagera. Det gäller inte bara elitidrottens roll för massidroffens utveckling utan även snedfördelningen av sponsorpengar till idrotten. Det är ingen tillfällighet att POOL 2 TUSEN med 47 specialförbund har bildats för aff skapa ekonomiska resurser för atf utveckla bredden, mångfalden och kvaliteten inom idrotten. Detta är 47 förbund som inte fär del av de stora kommersiella sponsorsafs-ningarna på idrotten.

Samhället, som enligt min och vpk:s mening ger alltför litet stöd till aff bredda idrotten, måste ställa sig frågan på vilka villkor stödet skall ges. Det handlar om aff rädda idrotten kvar som en sund massrörelse, där motions-och idrottsutövande kan ske pä någorlunda jämlika villkor.

Vpk har fidigare i olika sammanhang ställt krav pä att inkomsterna från tipsmedlen oavkortat skall gä till idrotten för att främja en allsidig idrotfssats-ning samt för atf motverka kommersialismen inom idrotten. Detta gamla vpk-krav är fortfarande mycket aktuellt, vilket inte minst det senaste årets utveckling inom idrotten visar.

Med hänvisning fill ovanstående vill jag fråga idrottsminister Ulf Lönnqvist följande frågor:

1. Föranleder den senaste tidens utveckling med doping inom idrotten några
initiafiv från regeringens sida?

2. Kan regeringen överväga aff, som villkor för samhällsstöd, ställa krav pä idrottsrörelsen aff stävja fusk och osund kommersiell utveckling?

3. Vilka initiafiv kan regeringen tänka sig för att skapa en mer jämlik förutsättning för olika idrottsförbunds verksamhet?

1988/89:16 av Hans Göran Franek (s) fill socialministern om ersättningarna åt HIV-smittade:

Det finns - enligt vad som är känt - ca 80 patienter som är transfusionssmit-fade här i landet. De flesta är bosatta i Stockholmsregionen. Det rör sig om både män och kvinnor, även barn och ungdomar. De har av olika anledningar fått blodfransfusioner på sjukhus, bl. a. vid förlossningar, trafikolyckor och operationer. År 1986 fick de besked om att de blev HIV-smittade vid ett vårdtillfälle för åtskilliga är sedan. Med sin livshotande sjukdom har de

oförskyllt drabbats fruktansvärt hårt. De upplever att hela deras värld slagits i spillror, inte bara för dem själva utan även för de anhöriga.

Det finns vidare åtta kända fall där partnern blivit HIV-smiffad. De som smittats inom sjukvärden får schablonersäff ningar mellan 33 600 och 90 000 kr., beroende på ålder, från läkemedels- och patientförsäkringen. Dessa ersättningar framstår som alltför låga. Det uppges att de smittade är en.se om aff ersättningarna inte borde vara äldersrelaterade. Däremot erhåller infe de s. k. parfnersmitfade över huvud taget någon ersättning därifrån. I ett känt fall har ett par med ett minderårigt barn smittats utomlands. Inte heller i detta fall gäller pafientförsäkringen.

Det kan även nämnas atf ett tiotal HIV-smittade redan avlidit. De som fortfarande lever känner ständig oro över att deras fid snart är ute. De efterlevande är, och kommer i många fall atf bli, ekonomiskt drabbade. Deras ersäftningsmöjligheter har varit omstridda.

Med sin livshotande sjukdom hårde drabbade fått uppleva en mycket svår isolering och utslagning, både i samhället och i vården. De upplever stor oro och rädsla, vrede och bitterhet.

Den bästa hjälpen har de haft av varandras inbördes stöd och hjälp. Det är också därför de sammanslufif sig i kamratföreningen NU, som bildades 1987, men fortfarande saknar de en lokal för sina träffar och möten. De har varit hänvisade till konditorier och restauranger, vilket försvårat verksamheten. De hoppas få en lokal som kan bli en samlingspunkt inte bara för de fransfusionssmitfade utan även för blödarsjuka, med vilka samarbete inletts.

Under den gångna verksamheten har bidrag lämnats av socialdepartementet och Stockholms läns landsting. Men de ersättningar som utgått har varit otillräckliga. Verksamheten skulle kunna förbättras och utvidgas. Föreningen har fått lita fill frivilliga arbetsinsatser, men skulle behöva åtminstone en deltidsanställd person.

De drabbade liksom deras kamratförening oroas mycket av tidsutdräkten med behandlingen av deras ärenden. Det rör sig inte bara om förbättrade ekonomiska ersättningar, som är berättigade, utan även om ökad förståelse för deras ytterst utsatta situafion, vilket i hög grad är påkallat.

Mot bakgrund av det anförda får jag ställa följande frågor till socialminister Gertrud Sigurdsen:

1. Vilka åtgärder kommer aff vidtas för att ge de parfnersmitfade ersättning?

2. Kommer åtgärder aff vidtas för att höja schablonersätfningarna?

3. Kan de efterlevande och de utomlands HIV-smittade påräkna att få ersättning?

4. Hur bedömer socialministern betydelsen av en utökad och förstärkt verksamhet inom kamratföreningen NU?

Prot. 1988/89:8 12 oktober 1988

Meddelande om interpellationer

Prot. 1988/89:8 8 § Meddelande om frågor

12 oktober 1988

Meddelades att följande frågor framställts Meddelande om frågor

den 11 oktober

1988/89:81 av Görel Thurdin (c) till utbildningsministern om introduktionskurserna för invandrare, m.m:

I dag går över 50 % av statsbidraget för grundvux fill invandrarnas och flyktingarnas behov av att lära sig läsa och skriva svenska samt att räkna. Tyvärr ställs invandrarnas behov därmed mot andras behov av samma sak. I dag finns även introduktionskurser för invandrare fill gymnasiestudier. Dessa har tidigare varit tvä terminer långa. Nu har regeringen rekommenderat fyra terminer, utan att öka resurserna. Detta betyder atf framför allt de regionalpolifiskt utsatta länen måste ställa de regionalf anpassade gymnasiekurserna mot introduktionskurser för invandrare, eftersom dessa båda utbildningar betalas ur samma resurs.

Avser regeringen atf vidta sädana åtgärder att de utbildningspolitiska målen i grundvux för olika grupper kan uppnäs och utsatta regioner få fortsatt möjlighet atf ha regionalt anpassade kurser?

1988/89:82 av Marianne Jönsson (c) till socialministern om placeringen av barn i fosterhem m.m.:

Socialförvaltningen i Kalmar har polisanmält en fosterfar vid ett fosfer-vårdshem i Skåne. Anklagelserna gäller sexuella övergrepp och psykisk och fysisk tortyr.

Med anledning härav vill jag fill socialministern ställa följande fråga;.

Avser regeringen atf med anledning härav företa en översyn av de regler som gäller vid placering i foster- och fosfervårdshem?

1988/89:83 av Paul Lestander (vpk) fill industriministern om statliga företags handläggning av personal- och arbetsmiljöfrägorna:

Vid SSAB-Luleverken görs nu en ganska omfattande reparation av koksverket. Skrämmande detaljer om hur man åsidosatt skyddsföreskrifter har blottats i samband med dessa reparationsarbeten. SSAB-Luleverken, under ledning av sin ordförande Björn Wahlström, har handskats mycket nonchalant med personal- och arbetsmiljöfrågorna. Det statliga företaget har infe ens låfit översätta skyddsföreskrifterna fill ungerska, vilket är det språk de som utför arbetet behärskar och förstår. Arbetena har alltså fortgått med klara dödsfallsrisker enligt den läkare som fått behandla några av dem som skadats i samband med reparationsarbetena.

Mot denna bakgrund frågar jag industriministern:

Kommer regeringen att fa några inifiativ för att förbättra statliga företags

handläggning av personal- och arbetsmiljöfrågorna? 44

1988/89:84 av Larz Johansson (c) till utbildningsministern om gymnasieskolans intagningskapacitet:

I den regeringsförklaring som statsministern avgav vid riksmötets öppnande sägs att alla ungdomar under 20 år skall beredas plats i gymnasieskolan. Med anledning härav vill jag ställa följande fråga fill utbildningsministern:

Vilka åtgärder kommer regeringen atf vidta för aff detta löfte skall infrias?

1988/89:85 av Larz Johansson (c) till statsrådet Georg Andersson om åtgärder för att hindra atf familjer splittras till följd av utvisningsbesluf:

Under den senaste fiden har en stark opinion i Nyköpings kommun upprörts över beslutet atf utvisa familjen Salinas till Chile. Mänga har dessutom upprörts över själva handläggningen av fallet. Trots detta har utvisningsbeslutet verkställts. Vid ufvisningsfillfället befanns dock familjefadern, José Salinas, vara i så dålig psykisk kondition atf han fick stanna i Sverige. Detta oaktat sändes resten av familjen i väg till Chile. Enligt uppgift har den äldste sonen gripits vid ankomsten.

Mot denna bakgrund ber jag att få ställa följande fråga till invandrarministern:

Vilka åtgärder är regeringen beredd att vidta för att förhindra att familjer splittras i samband med utvisningsbeslut?

1988/89:86 av Agne Hansson (c) fill arbetsmarknadsministern om norra Kalmar län som temporärt stödområde:

Den inomregionala obalansen i Kalmar län är besvärande. De senaste sex åren har länet minskat sitt invånarantal med 3 467 invånare. Under samma period har de sex kommunerna i norra länsdelen minskat med 3 820 invånare. Mer än hela länets befolkningsminskning har således drabbat norra Kalmar län med ökade regionala problem som följd.

Länsstyrelsen i Kalmar län begärde i april 1987 aff norra länsdelen av regeringen skulle förklaras som temporärt stödområde och därmed kunna få lokaliseringsbidrag och lån enligt de regler som gäller för stödområde C. Något besked från regeringen har länsstyrelsen ännu inte erhållit.

Jag vill därför fråga: Är regeringen beredd att förklara de sex nordligaste kommunerna i Kalmar län som temporärt stödområde?

Prot. 1988/89:8 12 oktober 1988

Meddelande om frågor

1988/89:87 av Agne Hansson (c) fill bostadsminisfern om nybyggnadslåne-förordningen:

Nybyggnadsläneförordningen har genom regeringsbeslut den 30 juni 1988 ändrats. Ändringen innebär att den garanterade räntan för småhus avsedda för uthyrning höjs frän 2,35 % fill 4,90 %. Det anmärkningsvärda med denna ändring är atf den har retroaktiv verkan. Ändringen avser således även beviljade, men ej utbetalade län.

Det är infe acceptabelt atf låntagare som beviljats lån under vissa angivna förutsättningar får dessa ändrade på det sätt som nu skett.

Prot. 1988/89:8 Med hänvisning fill vad som anförts vill jag fråga bostadsministern;

12 oktober 1988

----------------------- Vilka motiv har regeringen för atf ge ändringen i nybyggnadslåneförord-

Meddelande om frågor ningen retroaktiv verkan?

1988/89:88 av Lars Norberg (mp) fill miljö- och energiministern om åtgärder mot direktverkande eluppvärmning i bostadshus:

Vid folkomröstningen om kärnkraften år 1980 krävdes på linje 2:s valsedel att "Åtgärder vidtas för atf styra elkonsumtionen bl. a. för att förhindra direktverkande elvärme i ny permanenfbebyggelse". Tanken var uppenbarligen aff sådan elvärme försvårar kärnkraftsavvecklingen, kanske också att systemet är onödigt sårbart. Linje 2 utropade sig till folkomröstningens segrare. Socialdemokraterna och folkparfiet som stod bakom linje 2 har under hela 80-falet haft majoritet i pariamenfet. Trots detta har utbyggnaden av direktverkande elvärme fortsatt i stor skala. Marknadskrafterna har uppenbarligen varit omöjliga aff betvinga.

Jag frågar statsrådet Birgitta Dahl hur hon kan förklara detta misslyckande och hur regeringen vill förhindra att direktverkande el installeras i framfiden när nu bostadsbyggandet ånyo far fart.

1988/89:89 av Göthe Knutson (m) fill jusfitieministern om åtgärder mot rymningar från kriminalvårdsanstalter;

Återigen har rymningar skett från en kriminalvärdsansfalf. Pä måndagskvällen var det fem interner som formligen gjorde strömhopp ut från Väsferviksanstalten. Enligt tidningsuppgifter behövde fångarna endast bryta upp ett fönsterlås för atf via en brandutgång fa sig ut från anstalten. Rymningarna bör ses mot bakgrund av de många löften och försäkringar som ett par av den senaste tidens justitieministrar utfärdat om atf vidta olika åtgärder i syfte att förhindra rymningar åtminstone från de slutna kriminal-vårdsanstalferna-. Men ännu en gång sker alltså rymning behändigt just från en sluten anstalt.

Vad tänker justitieministern vidta för åtgärder för atf tidigare socialdemokrafiska justitieministrars löften om åtgärder mot rymningar från fängelserna infe skall framstå enbart som tomt prat?

1988/89:90 av Ingvar Karlsson i Bengfsfors (c) fill jusfitieministern om organisationsanslutningen fill polifiskt parti:

När kollektivanslutningen till det socialdemokrafiska parfiet upphör 1990 skall den nya anslutningsformen - organisationsanslutningen - vara genomförd.

Denna nya anslufningsform är även den kränkande för den enskilde.

Medlemsavgiften baseras på det totala antalet medlemmar i fackorganisationen, således får alla oavsett partitillhörighet bidraga med medlemsavgiften.

Återigen visar socialdemokraterna prov på dåligt omdöme och accepterar infe den enskildes integritet. I defta fall är till och med reservationsrätten borttagen.

Prot. 1988/89:8 12 oktober 1988

1. Hur mänga fackliga organisafioner är i dag organisafionsanslutna fill------------

socialdemokraterna? Meddelande om frågor

2. Avser justitieministern aff medverka till aff även denna nya ansluf
ningsform kommer atf upphöra?

Med anledning härav vill jag fråga jusfitieministern;

1988/89:91 av Barbro Sandberg (fp) fill socialministern om det statliga bidraget fill de neurosedynskadades förening:

Av massmedia har framgått att de neurosedynskadades förening fråntagits sitt statliga bidrag med motiveringen att de saknar handikappolifisk målsättning.

Avser socialministern atf vidta några åtgärder med anledning av detta beslut?

1988/89:92 av Maria Leissner (fp) till statsrådet Georg Andersson om beredskapsarbete för asylsökande:

Väntetiderna för asylsökande är fortfarande oacceptabelt långa. Många flyktingar bryts ner under den ofrivilligt sysslolösa väntetiden. Samtidigt ropar företagen på arbetskraft.

Mot denna bakgrund vill jag fråga invandrarministern om han är beredd att verka för att kommuner fär möjlighet att inrätta beredskapsarbete för såväl flyktingar som asylsökande.

1988/89:93 av Ylva Annerstedt (fp) till justitieministern om åtgärder för att förhindra att barn utnyttjas för pornografiska alster:

I massmedia har flera uppgifter figurerat som utpekar Sverige som stor exportör av barnpornografi i form av bilder och videofilmer.

Uppgifterna är upprörande och chockerande. Samtidigt sägs att en pågående utredning i frågan infe kan presentera något resultat förrän tidigast 1989.

Det kan inte vara rimligt att så lång fid skall förflyta innan svenska myndigheter reagerar för atf minska de oerhörda övergrepp som barn utsätts för.

Mot denna bakgrund vill jag ställa följande fråga:

Vilka åtgärder avser jusfitieministern vidta för att snabbt bekämpa de människor som utnyttjar barn för pornografiska alster och som driver handel med dessa?

1988/89:94 av Lars Leijonborg (fp) till utbildningsministern om kvaliteten på högskolans grundutbildning:

Problemet med kvaliteten inom högskolans grundutbildning har på nytt uppmärksammats i massmedia. Förutom bristen på resurser gäller krifiken den ofillräckliga pedagogiska kompetensen hos lärarna.

Jag vill fråga utbildningsministern:

Prot. 1988/89:8

12 oktober 1988

----------------------- Vilka åtgärder ämnar regeringen vidta för att förbättra högskolans

Meddelande om frågor grundutbildning och förbättra lärarnas pedagogiska kunskaper?

1988/89:95 av Håkan Holmberg (fp) fill utrikesministern om tillämpningen i Rumänien av FN-deklarafionen om mänskliga rättigheter:

Regeringen i Rumänien har nyligen inlett den utplåning av jordbruksbyar, bl. a. i Transsylvanien, som beslöts redan 1972 men som man hittills inte satt i verket. Många tusen byar, i första hand de områden som bebos av landets etniska minoriteter, kommer nu atf jämnas med marken.

Det officiella skälet fill utplåningen av byarna och deras många hundra är gamla kulturtraditioner är att jordbruket i landet på defta sätt skall effektiviseras. För de berörda människorna framstår åtgärden i stället som kulmen pä många års förföljelse av de nationella minoriteterna. Något liknande övergrepp mot en hel befolkningsgrupp torde infe ha förekommit i Europa sedan andra världskriget.

Men utplåningen av de rumänska jordbruksbyarna har dock bara hunnit börja. Det finns alltjämt möjligheter att genom kraftfulla internationella påtryckningar förmå den rumänska regeringen att överge sina planer.

Mot bakgrund av ovanstående vill jag fråga utrikesministern:

Är regeringen beredd atf inför Förenta nationerna och den internafionella säkerhefskonferensen i Wien inom ramen för den s. k. ESK-processen aktualisera detta brott mot de mänskliga rättigheterna i Rumänien?

den 12 oktober

1988/89:96 av Sten Andersson i Malmö (m) fill kommunikationsministern om fidsschemat för en fast förbindelse mellan Malmö och Köpenhamn:

Sedan mycket läng fid fillbaka har frågan om fasta förbindelser mellan Malmö och Köpenhamn debatterats. Många utredningar har presenterats i ärendet. Under valrörelsen vid ett besök i Malmö uttalade sig statsministern ytterst svävande om fidpunkten för ett beslut i ovan nämnda fråga.

Det är av stor vikt att ett besked om en fast förbindelse mellan Malmö och Köpenhamn aktualiseras.

Vilket tidsschema gäller för närvarande avseende ett beslut om en fast förbindelse mellan Malmö och Köpenhamn?

9 § Kammaren åtskildes kl. 14.04. In fidem

OLOF MARCUSSON

/Gunborg Apelgren

Riksdagens protokoll 1988/89:8 Onsdagen den 12 oktober

Kammarens protokoll

Riksdagens protokoll 1988/89:8

Kammarens protokoll