Riksdagens protokoll 1988/89:4 Onsdagen den 5 oktober
ProtokollRiksdagens protokoll 1988/89:4
Kammarens protokoll
I kammarens protokoll finns allt som sägs i kammaren nedskrivet. I protokollet står det också hur partierna har röstat. Ett snabbprotokoll publiceras ungefär sex timmar efter att dagens sista debatt i kammaren är slut. Det slutliga protokollet är färdigt efter några veckor.
Riksdagens protokoll 1988/89:4
Onsdagen den 5 oktober
Kl. 18.00
I § Anmälan om utskottspresidium
Talmannen anmälde att konstitutionsutskottet vid sitt konstituerande sammanträde i dag till ordförande utsett Olle Svensson (s) och till vice ordförande Anders Björck (m).
2 § Föredrogs och hänvisades
Proposifion
1988/89:10 fill jordbruksutskoftet
3 § Anmäldes och bordlades
Konstitutionsutskottefs betänkande
1988/89:KUi om partiernas representafion i riksdagens utskott
Talmannen anmälde att han efter samråd med konstitutionsutskottets ordförande och vice ordförande hade beslutat föreslå att konsfitutionsutskottets betänkande fick företas till avgörande efter endast en bordläggning.
4 § Meddelande om interpellationer
Meddelades att följande interpellationer framställts
den 5 oktober
1988/89:6 av Hans Petersson (vpk) till finansministern om kommunernas ekonomi:
Den tredje vägens politik har inneburit drastiska förändringar för kommunsektorn. Genom åtstramningar har den ekonomiska ramen krympts. Staten har mjölkat kommunsektorn på stora belopp i stället för att hårdare beskatta storfinansens kapitalvinster och den ökande spekulationen.
Som en följd av denna pohtik har problemen inom kommunsektorn hopats. Det gäller såväl vård som omsorg, skola och kulfur. Även andra områden har drabbats.
I den valdebaft som nyligen förts har alla parfier framträtt som varande 83
Prot. 1988/89:4 5 oktober 1988
Meddelande om interpellationer
84
försvarare av t. ex. en god vård och en bättre skola. Ett särskilt ansvar för att detta blir verklighet har regeringspartiet. Med sina förslag kan regeringen medverka till en förbättring av kommunernas förutsättningar att ge dessa stolta paroller ett reellt innehåll, exempelvis genom förbättrade statsbidrag eller särskilda ekonomiska insatser för att lösa akuta problem.
Tyvärr ser det emellertid ut som en rad landsting och kommuner nu tvingas välja mellan ytteriigare höjningar av den orättvisa kommunal- och landstingsskatten eller ytterligare nedskärningar i verksamheten. Detta sker samtidigt som regeringen utlovar sänkta marginalskatter (statsskaften) och samtidigt som det bland framträdande socialdemokrater inom fackföreningsrörelsen på allvar diskuteras förslag om skattesänkningar som "ersättning" för återhållsamma lönekrav i avtalsrörelsen. En sådan utveckling skulle enligt min mening endast skydda bolagen - de skulle få behålla sina vinster i stället för att betala bättre löner. Samtidigt försämras den offenfliga sektorns inkomster ytterligare. För kommuner och landsting skulle situationen om möjligt bli än mer pressad.
Mot bakgrund av ovanstående vill jag fråga finansministern:
Hur ser regeringen på förslagen om skattelättnader som "ersättning" för ett nytt lönetak på låg nivå?
Vilka åtgärder kommer regeringen att föreslå för att en bättre utveckling av den offentliga sektorns socialt och samhällsekonomiskt viktiga delar skall kunna bli verklighet?
1988/89:7 av Mc GrönvaU (m) till justitieministern om ägaransvaret i svensk lagstiftning:
Begreppet "ägaransvar" i svensk lagstiftning måste bli föremål för debatt. Begreppet används allt oftare och i skilda sammanhang utan aff dess betydelse definieras. Av informationer om arbetet i den s.k. ägarutredning-en tycks framgå att inom kommittén förekommit överväganden om ägaransvaret. Känt är redan att ägaransvaret spelar betydande roll i de överväganden som förekommit och som skall förekomma om rätten att äga akfier i bankaktiebolag och finansaktiebolag. I skilda sammanhang diskuteras ägarens ansvar i statligt ägda aktiebolag, i vilket fall debatten i allmänhet numera innehåller markeringen att ägaren icke har något särskilt ansvar utöver det som aktiebolagslagen ålägger ägare, medan argumentet tidigare var det rakt motsatta.
Ägarens ansvar har inom vissa lagstiftningsområden klart preciserats. Således åligger det fastighetsägare att svara för immissionsskador på andra fastigheter. Likaledes kan det åligga fasfighetsägare atf svara för vattenskador på lägre liggande fastigheter. En bilägare bär ett speciellt ansvar för det ägda fordonet. Vissa anläggningsägare bär särskilda skadeståndsregler för innehavda anläggningar.
I samtliga de fall där ägaransvaret således anses förekomma vilar detta på en särskild lagbestämmelse, medan i fall som avser ägande av värdepapper och aktier och andra representativa bärare av äganderätten, det allmänt anses att något särskilt ägaransvar - annat är risktagandet med det satsade beloppet - inte anses föreligga.
Mina frågor till statsrådet är följande:
På vilka grunder finns ett särskilt juridiskt ägaransvar såvitt gäller aktier och andra representativa bärare av äganderätt?
Om sådant ansvar föreligger, gäller då detta ansvar lika för samtliga typer av aktier och värdepapper?
3 .Om svaret på den föregående frågan är nej, efterlyser jag.den rättsliga grunden för och definitionen på det differentierade ägaransvar som statsrådet därmed åsyftat.
Prot. 1988/89:4 5 oktober 1988
Meddelande om frågor
5 § Meddelande om frågor
Meddelades att följande frågor framställts den 5 oktober
1988/89:57 av Anna Horn af Rantzien (mp) till utrikesministern om stöd åt frigörelseprocessen i Estland:
I Estland pågår som bekant en frigörelseprocess som syftar i första hand till ekonomisk självbestämmanderätt. Från Estland har kommit förfrågningar om Sverige kan stödja den.
Vill och kan Sveriges regering stödja Estlands folk i dess frigörelseprocess? I så fall hur?
1988/89:58 av Åke Wictorsson (s) till finansministern om förhållandet mellan statlig och kommunal skafteutjämning:
Utgångspunkten för riksdagens beslut om ett särskilt system för regional skatteutjämning i Stockholms läns landsting har varit att den regionala skafteutjämningen inte skulle komma att ersätta den statliga skatteutjämningen utan vara ett komplement till denna. Trots detta har regeringen i beslut denna höst avslagit en framställning från Norrtälje kommun om extra skatteutjämningsbidrag för det bortfall av skatteintäkter som den ändrade beskattningen av fritidshus innebär för kommunen. Motivet har varit att det finns förslag i Stockholms läns landsting om ändrade regler för den regionala skatteufjämningen. För Norrtälje kommun har detta inneburit ett bortfall av ca 10 milj. kr.
Med hänvisning härtill vill jag fråga finansministern:
Hur överensstämmer regeringens beslut i nämnda ärende med riksdagens fidigare ställningstagande om förhållandet mellan statlig och regional skatteutjämning?
1988/89:59 av Karin Ahrland (fp) till utrikesministern om hemtagningen av sovjetiska trupper i Afghanistan:
Sovjetunionen har fortfarande trupper i Afghanistan. Enhgt uppgift har hälften av de sovjetiska trupperna nu lämnat landet. Enligt Genéveavtalet
85
Prot. 1988/89:4
skall fillbakadragandet av samtliga tmpper vara avslutat den 15 februari
5 oktober 1988 1989.1 dagarna har dock Sovjets utrikesminister
Sjevardnadze meddelat atf
|
Meddelande om frågor |
tillbakadragandet upphört. Det finns inte några som helst godtagbara skäl att
fördröja det sovjefiska uttåget. ..
Är regeringen beredd att inom FN eller i andra sammanhang aktivt verka för att Sovjet snarast fortsätter hemtagningen av ockupationstrupperna?
1988/89:60 av Lars Ernestam (fp) till jordbruksministern om avskaffande av det s.k. 5:3-bidraget enligt skogsvårdslagen:
Folkpartiet har under en rad av år motionerat om att det s. k. 5:3-bidraget för awerkning av s. k. skräpskog skall avskaffas i sin nuvarande form. Detta förslag har avvisats av regeringen och riksdagens majoritet. I sitt svar på Svenska naturskyddsföreningens enkät inför valet ger socialdemokraterna dock uttryck för motsatt uppfattning och svarar ja på frågan om 5:3-bidraget skall avskaffas. Det är angeläget att regeringen nu klargör sin hållning.
Jag vill därför fråga jordbruksministern:
Avser regeringen att ta initiativ till ett avskaffande av 5:3-bidraget i dess nuvarande form?
86
6 § Kammaren åtskildes kl. 18.01. In fidem
BENGTTORNELL
/Gunborg Apelgren
Kammarens protokoll
I kammarens protokoll finns allt som sägs i kammaren nedskrivet. I protokollet står det också hur partierna har röstat. Ett snabbprotokoll publiceras ungefär sex timmar efter att dagens sista debatt i kammaren är slut. Det slutliga protokollet är färdigt efter några veckor.