Riksdagens protokoll 1988/89:2 Tisdagen den 4 oktober

ProtokollRiksdagens protokoll 1988/89:2

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Riksdagens protokoll 1988/89:2

Tisdagen den 4 oktober

Kl. 14.00

Efter gudstjänst i Storkyrkan, där predikan hölls av biskop Henrik Svenungsson, öppnades riksmötet i kammarens plenisal enligt det program som i bilaga fogats fill defta protokoll.

1 § Riksdagen i litteraturen

Anf. 1 Författarinnan KERSTIN EKMAN:

Eders Majesfäfer, Eders Kungliga Högheter, herr talman, herr statsminister!

"Mina herrar och perukstockar och lagfabrikanter! - Jag kommer utifrån folket - folket som tror och väntar. Det har genom att betala skatter, som blir allt större och större, fått rätt att i denna lagfabrik få sina egna nationella lagar stiftade men era lagar är utslag av den stora makten Penningens Vilja -en makt som även utan er underskrift skulle utsuga och förtrycka Folket. - Ni sändes hit att göra nytta och då Ni ser att det ej går att göra det här i parlamentet, försöker Ni ändå inbilla folket att det går. Det är svek, mina herrar - det är humbug - gement skoj."

Det är en ung man som står i talarstolen. Året är 1920. Sverige har fått sin första arbetarregering. Förväntningarna är stora och drömmarna heta. Nu ska det bli annorlunda i Sveriges riksdag. Nu ska det talas rent språk!

Talet blev aldrig hållet. Det skrevs av en 20-årig anarkist i tidskriften Brand. Det är önskeuppfyllande som en dagdröm och har den nattliga drömmens stämning av ohjälplig pinsamhet. Talaren som äntligen får säga som det är blir utkastad. Ironin avslöjar kanske vem som är den hete, anarkistiske ynglingen. Det är Eyvind Johnson.

Det var infe den första renhjärtade yngHngen som stod i Sveriges riksdag, beredd aff kasta alla hänsyn och säga precis som det är. Säkert kommer många av er ihåg den unge man som lär sig alla talarknepen och som finner att alla talare som kommer före honom själv i kön redan har använt både dem och hela den svenska historien med sabelskrammel, uppgrävningar och trumvirvlar: "De aldra mest patriotiska framröto sin passionerade kärlek till fosterlandet som älgar i brunstfiden. Huru kunde alla dessa hjärnor just komma på samma idé som han? Kanske det inte var några idéer? Mycket möjligt. Var det ord då? Ja, det var det! Det var ord!"

Den unge adelsmannen i Strindbergs "Det nya riket" kastar sitt manuskript för att fala rent språk. Han skriver ett nytt tal, "enkelt anspråkslöst, rakt på sak". Det mottas med tystnad.

45

Prot. 1988/89:2      När man läser Strindbergs rasande satir skulle man kunna tro aff det aldrig

4 oktober 1988     blev någon representafionsreform efter debatten 1865. Men det blev det ju,

Riksdagen i litteraturen

och det fanns faktiskt fler renhjärtade debattörer på Riddarhuset än Strindberg antyder. Tolv år efter reformens genomförande skrev den man som mer än någon annan hade ansvaret för att den verkligen kom till stånd, jusfitiestatsministern Louis de Geer, ett drama som hette "Greve Lillie". Där träffar vi på nytt talaren med det rena uppsåtet, som liksom Strindbergs unge greve förkastar praktretoriken för att enkelt och sakligt tala för det nya representationsförslaget.

Louis de Geer skildrar samhället ungefär på samma sätt som Strindberg gör det i "Röda rummet", som kom samma år. Korruption, dubbelmoral och penningmakt är Hka verksamma i båda verken. Det var det intensiva språkspelet som var Strindbergs eget. De nya idéerna och den obarmhärtiga analysen av jubelfesternas unkna tidevarv arbetades faktiskt fram på många håll. När Arvid Falk i "Röda rummet" med "en viss högtidlig känsla" träder in i Andra kammaren och överläggningarna äntligen kommer i gång börjar man med att behandla en tjänsfledighetsansökan från en bonde som måste hem och sätta potatis och fortsätter med en mofion om gärdesgårdarnas avskaffande - det är alltså den gamla pålitliga bondkomiken som Strindberg använder sig av, subtilare är fill atf börja med infe safiren. Här finns redan utkastet fill den rättrådige sanningssägaren i "Det nya riket". Han heter Sven Svensson, och när han talar går kammaren och äter frukost.

Låt oss nu i nästa århundrade, i vårt århundrade, gå "innanför den stora porten méd sjuka sköldlejon, som dragit svansen mellan benen". Det är märkligt hur vi känner igen oss. En talare är på väg upp i kammaren. Han är från författarens hemtrakt och kallas Gnohålef. Gnohålet är en lika löjlig figur som Strindbergs riksdagsbonde. Han går med "lantligt knäande steg" och har gjort politisk karriär på frågan om importförbud när det gäller silkesstrumpor. Om Strindberg vände sig mot schablonerna kan man säga att Ivar Lo Johansson använde sig av dem för att uppnå den effekt han vill ha. Riksdagen är ett kafferep. Där avhandlas bara fruntimmerssaker. Man talar om silkesstrumpor och om priset på blöjväv.

Den unge mannen står här på läktaren ovanför flinfskallarna. Vi känner igen det: den unge uppriktige i ordvrängarnas palats på Helgeandsholmen, den unge arge mannen och perukstockarna. Det finns många varianter på motivet genom tiderna.

Hur långt tillbaka kan man finna den arge unge mannen på riksdagsläkfa-ren och den unge renhjärtade debattören som i plenum står upp och säger som det är? Och har han någonsin funnits i verkligheten?

Jag tror vi har honom redan på riksdagen i Norrköping är 1800 - livs levande. Han är adelsman. Hans hjärta brinner för frihet, jämlikhet och broderskap. Om nätterna sover han med jakobinermössan på huvudet. Snart kommer han att avsäga sig sitt adelskap och stava sitt namn Järta, med j och ä. Han är en av de många politiska visdiktarna kring riksdagen. På den tiden sjöng man sin radikala krifik, och Järta har fillskrivits den beryktade visan med morgonböner för de fyra stånden, där adelsmannen börjar med att sjunga: 46

"Herre, låt mig städse dyrka

Frihet utan skyldighet

Och gif mina lungor styrka.

När jag skriker rättighet.

Där avger också borgaren en liten suck i samma innerliga psalmton, och den sucken har inte åldrats en dag på 188 år:

"Herre, låt ej kursen falla..."

Överrefad och trött skrev Tegnér från 1840 års riksdag att han led av sömnsjuka under de långa anförandena, men många fäste stora förhoppningar vid just denna riksdag. Ett representationsförslag var framlagt. Ända in i det lövskuggade Jaktslottet når nyheterna om denna riksdag, och Almqvist låter Herr Hugo kommentera det i "Törnrosens bok". Där sägs "atf denna

riksdag har lärt svenska folket vilken makt det har likt en sluten falanx

(beväpnad med grundlagarne)", och man skall använda denna makt för aff få en demokrafisk representafion.

Målet uppnåddes etappvis. De litterära texterna speglar någon gång förhoppningarna, men oftare besvikelsen efter en stor förändring i riksdagen.

Eyvind Johnson, den unge anarkisten från 1920, skriver på 40-talet sitt stora polifiska anfifascistiska verk, böckerna om den andlige motståndsmännen Krilon. Här finns riksdagsledamoten som med flödande svada yttrar sig i alla ämnen. Han blarrar. Johnson kallar honom Blarén. Han är Blarren i leken som duger i alla sorts utspel i den svenska neutralitetspolitiken. Han är också en farlig man som med sekretessbestämmelser skyddar utskottsarbefet från insyn.

Den unge Järta, och den unge Johnson 120 år senare, angrep riksdagen fränt, och det fanns förväntan och förhoppning om reformer bakom deras vrede och ironi. Besvikelse, politisk desillusion har varit vanligare när man som Strindberg oeh Ivar Lo sett de stora reformerna och förändringarna i en tillbakablick.

Drygt fio år efter det aff den utestängda hälften av svenska folket fått rösträtt och riksdagsrepresentation kommer en svensk roman som faktiskt har riksdagen i centrum. Det är Elin Wägners polifiska freds- och kvinnoroman "Dialogen fortsätter". Här står nu ännu en falare med författarens uppdrag atf säga som det är. Och på riksdagsläktaren sitter en gammal bekant, referenten, brinnande i ungdomlig radikalism. Men den här gången är de båda kvinnor, och den som talar är en medelålders fru, som är rädd atf komma av sig. Och det är mycket kvinnliga problem som tas upp. Men Elin Wägner vill inte som Ivar Lo förlöjliga riksdagen och ge den karaktär av kafferep. För på vilket kafferep vågar man fala om lagstiftningen i fosferfördrivningsfrågan, om prostitutionen och kravet på att den manliga parfen infe skall gä fri? "Fy, trodde jag infe det skulle bli osmakligt, då man släppte in kvinnorna", säger en av bokens manliga sammanträdeshästar. Här debatteras jordfrågan - det som vi i dag har valt att kalla miljöfrågan -moderskapsstöd och förlossningsvård. Man ville infe ha de stora centrala BB-avdelningarna då heller. Men hur gick det? Och hur många av bokens

Prot. 1988/89:2 4 oktober 1988

Riksdagen i litteraturen

47

Prot. 1988/89:2 4 oktober 1988

öppnande av riksmötet

stora stridsfrågor har fått sin lösning eller ens en adekvat behandling i riksdagen sedan dess? Fredsarbete? Den kvinnoförnedring som prostitutionen utgör?

Det finns ursinne, smärta och hån i EHn Wägners roman, men där finns ingen besvikelse. På det sättet är den unik som tillbakablick över riksdagen efter en genomgripande reform. Den har i stället en stor filltro fill det parlamentariska arbetets möjligheter, en förhoppning om denna församling, ett krav på den.

Sorgligt att säga har jag infe kunnat återfinna det kravet längre fram i tiden. 60-talets politiska nyväckning i litteraturen satte inte riksdagen i centrum. Men ett par utpräglat politiskt skolade författare, Birger Norman och Bosse Gustafsson, låter riksdagsmannen i sin personlighet bära den splittring och destruktivitet som också underminerar hans samhälle. Nu har vi kommit långt ifrån den enkla riksdagskomiken och den uppsluppna satiren. Normans riksdagsman betalar pressen av yttre och inre krav med en invalidiserande huvudvärk och total ensamhetskänsla som han försöker bota med sprit. I Bosse Gustafssons "Nyckeln" har samma mofiv vridits upp fill full tragedi. Efter den idealistiske, konsumtrogne riksdagsmannens död avslöjas hans hemliga, panikslagna oeh urspårade liv.

En skakande notis ger en tidig 70-talsroman av P. C. Jersild, "Djurdoktorn". Där har opinionsundersökningarna drivits fill sin fulländning. Val fill riksdagen sker genom att ett slumpat urval ur befolkningen röstar. Den enskilde väljaren är på det sättet osynliggjord och ersatt med sin stafisfiska spökbild. På sätt och vis är det stora hålet, själva bristen och frånvaron av levande förbindelse mellan folk och riksdag, i denna framtidsroman ett slags förtroendeförklaring till parlamentarismen och fill vårt nuvarande demokratiska system med alla dess brister.

Men den unge mannen - eller den nyinvalda kvinnan - som i en drömlik scen reser sig i riksdagsbänken för att säga som det är, är i dag en omöjlig figur i litteraturen. Dagens retorik - och i hög grad riksdagsreforiken - säger att det är just så det ska låta: anspråkslöst, folkligt - rakt på sak. Därför talar redan de skickliga talarna så. Och den unge upproriske som övat sig så länge i konsten aff säga som det är förstummas och frågar sig: Hur kan alla dessa hjärnor komma på samma idé som jag? Kanske är det infe någon idé? Mycket möjligt. Är det ord då? Ja, det är ord!

2 § Öppnande av riksmötet

Anf. 2 TALMANNEN:

Eders Majestät! Jag hemställer aff Eders Majestät måtte förklara 1988/89 års riksmöte öppnat.

48

Anf. 3 HANS MAJESTÄT KONUNGEN:

Herr falman, ärade ledamöter! När Ni, valda ombud för Sveriges folk, i dag samlas till riksmöte, inleds ett nytt arbetsår för Sveriges riksdag.

Höstens val fill riksdagen har medfört atf flera nya ledamöter nu börjar sitt viktiga arbete här i riksdagen. Det är för Eder, liksom för övriga ledamöter,

en ansvarsfull uppgift som ligger framför Eder. Många väsenfliga frågor kommer att bli föremål för diskussion och beslut.

Vi hälsar också en ny talman och önskar honom all framgång i hans vikfiga värv.

Jag nämnde i mitt anförande för ett är sedan aff det fanns många tecken som tydde på bättre relationer mellan de två supermakterna. Det är glädjande att arbetet för internationell avspänning har varit framgångsrikt och atf konkreta resultat har uppnåtts. Min förhoppning är att denna utveckling skall fortsätta och även ha betydelse för våra internationella relationer.

Även om det internationella samarbetet har utvecklats positivt och medfört fortsatt avspänning, har inriktningen av den svenska säkerhefspolifi-ken stor betydelse både för oss själva och för norra Europa. Mot den bakgrunden kommer det att bl. a. vara av stor betydelse hur det svenska totalförsvaret utvecklas inom ramen för 1987 års försvarsbeslut.

Under den gångna våren och sommaren har vi mötts av alarmerande rapporter om allvarliga miljöstörningar. Jag tänker främst på algblomningen under försommaren och säldöden, som kan äventyra sälsf ammen framför allt på västkusten. Vi påminns ständigt om hur känslig vår natur är. Balansen mellan teknisk utveckling och ekonomisk expansion samt omsorg om miljö och landskap är problem som fordrar stor uppmärksamhet.

Jag har med dessa exempel på viktiga områden, som kommer att påverka Edert arbete, önskat framhålla hur betydelsefullt defta är för landefs framfid. Det är dessutom väsentligt aff Ni, liksom tidigare, i Edert arbete medverkar till att förtroendet för landets ledning och myndigheter uppräffhålles.

De beslut som Ni fattar under detta riksmöte kommer att beröra oss alla. Vi kommer med uppmärksamhet och intresse atf följa Edert arbete för värt lands utveckling.

Jag önskar Eder alla välgång och lycka i detta viktiga värv och förklarar härmed 1988/89 års riksmöte öppnat.

Prot. 1988/89:2 4 oktober 1988

Regeringsförklaring

3 § Regeringsförklaring

Anf. 4 Statsminister INGVAR CARLSSON:

Eders Majesfäfer, Eders Kungliga Högheter, herr falman, ledamöter av Sveriges riksdag!

Sveriges neutralitetspolitik är av avgörande betydelse för vårt lands fred och oberoende. Den bidrar också fill stabilitet och avspänning i vår del av världen. Kring denna polifik finns en bred folklig uppslutning. Den kommer atf fullföljas med kraft och konsekvens.

Neutralitetspolitiken stöds av ett starkt försvar till värn för vårt oberoende. Kränkningar av svenskt territorium kommer aldrig att accepteras. Armén kommer att reformeras och effektiviseras. Det är regeringens föresats atf söka breda lösningar i frågor som är av betydelse för vår nationella säkerhet.

Regeringen har välkomnat överenskommelsen mellan Förenta staterna och Sovjetunionen om att avskaffa de landbaserade medeldisfanskärnvap-nen. Nu måste ansträngningarna inriktas på att bl. a. minska de strategiska

49

4 Riksdagens protokoll 1988/89:1-6

Prot. 1988/89:2 4 oktober 1988

Regeringsförklaring

50

rustningarna och fä till stånd ett fullständigt provstoppsavfal. För detta verkar Sverige bl. a. inom ramen för sexnationsinifiafivet.

Regeringen kommer att fortsätta att arbeta aktivt för en kärnvapenfri zon i Norden och för en korridor fri från slagfältskärnvapen i Centraleuropa.

Genom att stödja u-ländernas ekonomiska och sociala utveckling vill regeringen bidra fill aff vända tillbakagängen i de fattiga länderna och lindra skuldkrisen. Biståndet skall vidare främja en framsynt hushållning med naturresurser och omsorg om miljön.

Regeringen kommer att verka för atf en global FN-konferens om miljö och utveckling inkallas 1992.

I Centralamerika har de fem presidenterna undertecknat en fredsplan, som Sverige gett sitt helhjärtade stöd. Förhandlingar pågår om fred mellan Iran och Irak. De sovjetiska trupperna är i färd med atf lämna Afghanistan.

I flertalet av de regionala konflikterna har Förenta nationerna kunnat göra vikfiga insatser. Sverige medverkar bl. a. i FN:s observatörsgrupper i Afghanistan och i Iran/Irak.

Det är med glädje vi mottagit beskedet aff Nobels fredspris i är går fill FN:s fredsbevarande styrkor. Sverige har deltagit i så gott som samtliga FN-insatser av detta slag. Det är också hedrande för Sverige att generalsekreteraren, i samråd med parterna, utsett vår FN-ambassadör fill sin personlige representant vid fredsförhandlingarna mellan Iran och Irak.

Det förnedrande apartheidsysfemet i Sydafrika måste avskaffas. Ett beslut av FN:s säkerhetsråd, om bindande sanktioner mot Sydafrika, skulle vara den mest effektiva åtgärden i detta syfte.

Konflikten i Mellanöstern fillhör de mest svårlösta i vår tid. Regeringen stöder akfivt strävandena aff sammankalla en internationell fredskonferens i FN:s regi.

Vårt land är beroende av ett fritt handelsutbyte nationerna emellan. Vi är pådrivande i de förhandlingar som nu pågår för att stärka frihandeln.

Regeringen kommer, inom ramen för och i samverkan med övriga EFTA-länder, att fördjupa samarbetet med EG på alla samhällsområden, så långt detta är förenligt med neutralitetspolitiken. Också det nordiska samarbetet utvecklas. Härvid skall kraven pä full sysselsättning, välfärd, god miljö och fackligt medbestämmande sättas i centrum. Möjligheterna till studier, arbete och kulturellt utbyte över nafionsgränserna skall utvidgas.

Regeringen avser att på flera sätt befästa och stärka rättssamhället.

Domstolarnas och åklagarväsendets möjligheter att utföra sina viktiga uppgifter förbättras.

Regeringen kommer atf lägga fram förslag om åtgärder för atf utveckla och effektivisera polisens verksamhet.

Förslag om sänkt gräns för rattonykterhet kommer att föreläggas riksdagen.

Lokalt brottsförebyggande arbete skall uppmuntras. Kampen mot väldet och den ekonomiska brottsligheten prioriteras.

Kriminalvården måste bedrivas så, att rymningar förhindras. Samtidigt måste fängelsetiden och frivården underlätta en återanpassning efter frigiv-ningen.

Målet för den ekonomiska politiken är full sysselsättning och ökat välstånd för hela folket.

Den alltför höga inflationstakten måste bringas ned. Därför måste budgetpolitiken vara fortsatt stram och de starka statsfinanserna bevaras. Kostnadskrävande reformer genomförs endast i den takt som utrymme skapas genom ekonomisk tillväxt, omprövningar av utgiftsprogram och rationaliseringar i den offentliga sektorn.

Brist på arbetskraft och det låga sparandet begränsar tillväxten och driver upp priser och kostnader. Särskilda åtgärder kommer därför att sättas in för att öka sparandet och bättre ta till vara människors vilja till arbete. Förslag kommer atf läggas fram för att öka konkurrensen och hålla fillbaka kostnaderna pä områden där prisutvecklingen driver pä inflationen.

En sänkning av marginalskatten 1989 med tre procentenheter för i första hand heltidsarbetande kommer att föresläs.

Senare under valperioden kommer förslag att läggas fram om en omfattande reformering av skattesystemet. Syftet är att stimulera arbete och sparande. Den statliga inkomstskatten skall sänkas och kapitalbeskattningen skärpas. Skattesystemet skall göras enklare och skatteplanering motverkas. Företagsbeskattningen kommer att reformeras i riktning mot lägre skattesatser och bredare skattebaser. Även den indirekta beskattningen skall reformeras.

För att ytterligare öka sysselsättningen och möta bristen pä arbetskraft kommer regeringen att utveckla den aktiva arbetsmarknadspolitiken. Återkommande utbildning i arbetslivet och kompetensgivande vidareutbildning spelar härvid en viktig roll. Handikappades möjligheter att delta i arbetslivet måste ytteriigare förbättras. Invandrarnas inträde på arbetsmarknaden bör underlättas.

Arbetslivet skall göras tryggare och rättvisare.

Regeringen kommer att inbjuda organisationerna pä arbetsmarknaden och berörda myndigheter att delta i en arbetsmiljökommission för aff göra särskilda insatser för de 400 000 mest utsatta arbetena. Kommissionen skall lägga fram förslag till åtgärder som ger hälsosammare arbetsmiljöer och som minskar de mänga arbetsskadorna.

Under valperioden lagstiftas om en sjätte semestervecka. Denna reform genomförs stegvis.

Det är angeläget att fortsätta arbetet med att bryta den könsuppdelade arbetsmarknaden. Kvinnor och män mäste lättare kunna förena förvärvsarbete med föräldraansvar. Fortsatta åtgärder kommer att vidtas för aff öka kvinnorepresentationen i olika beslutande organ.

Den breddning av regionalpolitiken som ägt rum under senare år, med inriktning mot kompetenshöjning, utbildning och förbättrad infrastruktur, kommer att fortsätta.

De små företagen svarar för mycket av dynamiken och förnyelsen i det svenska näringslivet. Strävan att skapa goda arbetsmöjligheter och utvecklingsmöjligheter för småföretagen kommer därför att fortsätta.

Den generösa och solidariska flyktingpolitiken ligger fast. F.N:s arbete för världens flyktingar skall få fortsatt starkt stöd. Rasism och främlingsfientlighet skall motverkas.

Prot..1988/89:2 4 oktober 1988

Regeringsförklaring

51

Prot. 1988/89:2 4 oktober 1988

Regeringsförklaring

52

Förslag kommer att föreläggas riksdagen om en ny utlänningslag. Väntetiderna i utlänningsärenden skall förkortas väsentligt.

Hänsynen fill miljö och natur måste prägla utveckhngen på alla samhällsområden. Riksdagens beslut om trafikpolitiken har därvid stor betydelse.

En radikal miljöpolitik förutsätter en stark ekonomi. Arbetet drivs vidare för att nå överenskommelser över gränserna om minskade luff- och vattenföroreningar och om skydd för jordens klimat. Avvecklingsplanen för freon fullföljs.

Industrins produkter och processer skall bli renare genom hårda krav och snabb anpassning till ny teknik. Givna fillstånd omprövas. Kraven på miljöfarliga produkter, kemikalier och avfallshanteringen skärps. Nya kemiska ämnen förhandsgranskas.

Miljöavgifter införs redan år 1989 på klororganiska föreningar oeh svavel. Förslag om miljöavgift på andra ämnen, bl. a. på koldioxid, presenteras under mandatperioden.

All miljölagsfiftning skall ses över och samordnas. Förslag till ny naturvårdslag liksom ytterligare skärpningar av miljöskyddslagen presenteras under mandatperioden.

Miljöskyddsorganisationen ges ökade resurser. Särskilda åtgärder sätts in i speciellt utsatta regioner, t. ex. västra Skåne och Sundsvall/Timrä-omrädet.

Regeringen inbjuder inom kort företrädare för de fre storstadsregionerna till överläggningar om hur miljön i dessa områden skall förbättras.

Förslag kommer år 1990 atf föreläggas riksdagen om vilka två reaktorer i kärnkraftverken Barsebäck och Ringhals som skall tas ur drift 1995 och 1996. Energisystemet förändras så att försurningen minskar och klimatpåverkan motverkas.

Regeringens jordbrukspolitik syftar fill ett livskraftigt jordbruk utan skadlig påverkan på miljön. En förskjutning måste ske från dagens intensiva produkfion fill ett jordbruk som bättre motsvarar de krav som ställs när det gäller miljön och den regionala fördelningen. Alfernativodling skall stimuleras. Det öppna landskapet värnas.

Den internationella utvecklingen kommer också atf ställa krav på en omställning av jordbruksstödet fill former som innebär minskad protektionism. Regeringen avser att utveckla livsmedelspolifiken så att prisutvecklingen dämpas och konsumenterna erbjuds livsmedel fill rimliga priser. Livsmedelskontrollen skärps.

Den offenfliga sektorn skall förnyas för att bättre tjäna människorna efter deras behov och önskningar. Servicen och valfriheten skall öka. Effektiviteten skall främjas, bl. a. genom att de anställdas initiafivkraft får ett vidgat utrymme.

Föräldraförsäkringen byggs ut från 9 fill 18 månader, med ersättning enligt inkomstborffallsprincipen. Utbyggnaden skall vara slutförd 1991. Den första etappen, som träder i kraft den 1 juli 1989, innebär ytterligare tre månaders ersättning.

Utbyggnaden av barnomsorgen fortsätter i enlighet med riksdagens beslut.

Genom den extra höjningen av basbeloppet fr. o. m. den 1 januari 1989 får pensionärerna full kompensation för devalveringen 1982.

Regeringen avser, bl. a. genom hälso- och sjukvårdsberedningens arbete.

att ägna stor uppmärksamhet ät aff alla får rätt fill en hälso- och sjukvård av hög kvalitet. Personalrekryferingen inom vården och omsorgen måste förbättras.

Situationen för svårt handikappade samt för handikappade barn och deras familjer kommer att uppmärksammas särskilt.

Äldreomsorgen byggs ut i syfte att skapa trygghet, självbestämmande och valfrihet för äldre.

Kampen mot HIV och aids skall fortsätta, liksom kampen mot droger.

Regeringens proposifion om grundskolan föreligger nu för behandling. Gymnasieskolan reformeras. Det innebär förändringar av såväl de yrkesinriktade som de teoretiska linjerna. Alla ungdomar under 20 år skall beredas plats i gymnasieskolan.

Vuxenutbildning, arbetsmarknadsutbildning och personalutbildning skall samordnas bättre.

Ansträngningarna att uppnå ökad jämställdhet och en jämnare social sammansättning på alla ufbildningsvägar kommer aff intensifieras. Särskih invandrarungdomarnas situation kommer atf uppmärksammas.

Det internafionella samarbetet inom forskning och utveckling blir allt vikfigare. Regeringen kommer atf fortsätta arbetet med atf skapa goda förutsättningar för svenskt näringsliv och svenska forskare att delfa i det internationella forskningssamarbetet.

Under den kommande valperioden skall 300 milj. kr. satsas på förnyelse och utveckling av kulturlivet. Barn och ungdomar skall ges ökade möjligheter aff möta och själva utöva musik, dans, sång, litteratur, teater och andra konstnärliga verksamheter.. De konstnärliga yrkesutövarnas villkor skall förbättras. Kulturlivet i hela landet skall stärkas.

Folkrörelserna, inte minst ungdomsorganisationerna oeh idrottsrörelsen, utför ett värdefullt arbete som skall stödjas och underiätfas.

Bostadsbyggandet skall ha en sådan omfattning atf behovet av bosfäder kan fillgodoses. Ansträngningarna för aff få fram fler bosfäder fill unga intensifieras. Resurser frigörs för bostadsbyggande genom begränsningar av annat byggande i överhettade regioner. Ytterligare åtgärder för att begränsa kostnadsutvecklingen vidtas.

Till statsråd och chef för justitiedepartementet kommer Laila Freivalds att utses.

Till statsråd och chef för bostadsdepartementet kommer Ulf Lönnqvist att utses.

Till statsråd och chef för industridepartementet kommer Ivar Nordberg att utses.

Till statsråd och chef för civildepartementet med ansvar för löner och priser, pensioner, strukturfrågor, kommuner, polis och ADB kommer Bengt K Å Johansson atf utses.

Till konsultafivt statsråd och biträdande finansminister kommer Odd Engström atf utses.

Till konsultafivt statsråd i civildepartementet med ansvar för konsumenf-polifik, ungdom, folkrörelser, jämställdhet och kyrkofrågor kommer Margot Wallström aff utses.

Prot. 1988/89:2 4 oktober 1988

Regeringsförklaring

53

Prot. 1988/89:2 4 oktober 1988

Regeringsförklaring

De kommande tre årens politik kommer att sätta sin prägel pä utvecklingen i vårt land under nästa decennium. De närmaste åren ställs vi inför utmaningar med verkningar in i nästa århundrade.

Skiftet mellan 80- och 90-talen bör därför användas för att långsiktigt befästa och stärka det som måste vara grunden även för den framtida utvecklingen: ekonomin, sysselsättningen och välfärden.

Därmed skapar vi också handlingsutrymme för den förnyelse och de nya insatser som krävs pä en rad viktiga områden: inom miljö- och energipolitiken, i den gemensamma sektorn, i arbetslivet, på skatteområdet och för atf stärka vårt samarbete - ekonomiskt, socialt och kulturellt - med andra länder.

Förutsättningar för en sådan inriktning av politiken är gynnsamma:

Den internationella utvecklingen ger hopp om ytterligare steg mot fred, frihet och ökad förståelse mellan nationer och folk.

Sveriges ekonomiska läge har kraftigt förbättrats under senare år. Sysselsättningen i värt land är hög. Välfärdssamhället vilar pä en bred folkopinion.

Det finns en stark politisk vilja och uppslutning för att med kraft angripa miljöproblemen.

Vi kan pä goda grunder känna optimism inför framtiden.

Men det finns också skäl att påminna om hur snabbt en gynnsam utveckling kan vändas i sin motsats. Det skedde under 70-talet. när svensk ekonomi drabbades av den svåraste krisen sedan 30-talet. De uppgifter vi har framför oss, och riskerna för snabba dramatiska förändringar, innebär att det kommer att krävas ansvar, politisk handlingskraft och förmåga till samarbete också i framtiden.

För första gängen pä 70 år tar nu ett nytt parti säte i riksdagen. Jag vill hälsa miljöpartiet de gröna och dess ledamöter välkomna till vad jag hoppas blir ett inspirerande riksdagsarbete.

Vi har alla ett gemensamt ansvar för att de tre kommande åren blir goda för värt land och alla dess invånare, för miljön, för våra relationer med omvärlden och för kontakterna och samvaron oss människor emellan i vardagen, oavsett var vi har vårt ursprung.

Det är regeringens ansvar och strävan att ta till vara alla goda initiativ, att verka för breda lösningar och att föra en politik i hela folkets intresse.

54

4 § Ceremonin avslutades kl. 15.03. In fidem

GUNNAR GRENFORS

/Gunborg Apelgren

Bilaga till                                                                    Prot. 1988/89:2

4 oktober 1988
Riksdagens protokoll                                                                     

1988/89:2

Program vid öppnandet av riksmötet 1988/89 tisdagen den 4 oktober 1988 kl. 14.00

Musik under samlingen Fanfar

Kungssången

Danslek ur Ran   ............................   W. Peterson-Berger

Riksdagen i litteraturen

Inbjudan fill Bohuslän ....................   Evert Taube

TALMANNEN HANS MAJESTÄT KONUNGEN

Fanfar
Öppningsmusik   ............................   Sven-David Sandström

STATSMINISTERN

Tambourin   ...................................  J. M. Kraus

Pulse   ...........................................   Henry CoweU

DU GAMLA, DU FRIA
Final ur Serenad i B-dur   ...............   W. A. Mozart

MEDVERKANDE

Svenska rikskonserfer - Stockholmsmusiken

Kammarbläsarna

Slagverksensemblen Kroumata

Fanfartrumpetare Författarinnan Kerstin Ekman