Riksdagens protokoll 1988/89:15 Onsdagen den 26 oktober

ProtokollRiksdagens protokoll 1988/89:15

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Riksdagens protokoll 1988/89:15

Onsdagen den 26 oktober

Kl. 14.00

1 § Justerades protokollet för den 18 innevarande månad.

2 § Till kammarkansliet hade inkommit följande ansökningar om entledigande;

Härmed hemställer jag om entledigande från uppdraget som suppleant i riksdagens konstitutionsutskott. Karisfad den 21 oktober 1988 Hans Rosengren

Framställningen bifölls av kammaren.

Begär härmed entledigande från uppdraget att vara suppleant i riksdagens lagutskott.

Stockholm den 21 oktober 1988 Bengt Silfverstrand

Framställningen bifölls av kammaren.

Härmed avsäger jag mig uppdraget som suppleant i riksdagens bostadsutskott.

Stockholm den 25 oktober 1988 Axel Andersson

FramstäUningen bifölls av kammaren.

1988/89:27 t 1988/89:29 t 1988/89:36 t 1988/89:37 t 1988/89:38 t: 1988/89:39 t 1988/89:42 t 1988/89:44 fi

3 § Föredrogs och hänvisades Propositionerna

II finansutskottet

11 skatteutskottet

11 trafikufskottet

11 näringsufskottet

11 jusfitieufskoftef

11 skafteutskottet

11 socialförsäkringsutskoftet

II skatteutskottet

Prot. 1988/89:15       1988/89:45 fill lagutskottet 26 oktober 1988        1988/89:49 till skatteutskottet

Meddelande om interpellationer

4 § Föredrogs och hänvisades

Redogörelse

1988/89:12 fill utrikesufskoftef

5 § Anmäldes och bordlades Proposifion

1988/89:46 om inkomstskatten för är 1989, extra avdrag för folkpensionärer, uppbörd av B-skatt och kvarskaffeavgift pä fyllnadsinbetalningar, m.m. Skrivelse 1988/89:20 med 1988 års redogörelse för de stadiga företagen

6 § Anmäldes och bordlades Redogörelse

1988/89:3 Fullmäktiges i riksgäldskontoret förvaltningsberättelse för budgetåret 1987/88

64

7 § Meddelande om interpellationer

Meddelades aff följande interpellafioner framställts

den 25 oktober

1988/89:36 av Lennart Brunander (c) till miljö- och energiministern om ökad användning av motorgas:

. De problem vi i dag upplever i miljön härrör i stor utsträckning från luffföroreningar. Skogsskadorna kan direkt kopplas fill luffföroreningarna, men också algblomning och havsföroreningar härstammar fill stor del från just luffföroreningar.

En stor del av de farliga ämnen som finns i luften kommer från våra bilar. Därför måste vi anstränga oss och fa vara på alla möjligheter atf minska avgasutsläppen från bilarna. Katalytisk rening på nya bilar minskar utsläppen från dessa, men det tar läng tid innan alla bilar är utrustade med effektiv rening. Övergången till nya bränslen är en annan metod att förbättra vår luff. Det är möjligt atf det senare alternativet med nya bränslen är det bästa, det finns i alla fall de som påstår det.

Under lång tid har det funnits bilar som använt motorgas som drivmedel, i dag är den skaran mycket liten. Flera forskare har visat att vid användande av gas i stället för bensin, blir avgasutsläppen ännu mindre än om man har en katalytisk avgasrening. Är det sä, ja då är vi ju bra dumma som inte satsar på gas. Varför gör vi infe det? Jag återger här vad som står i en beskrivning rörande gasdrift av bil:

"Motorgas är en blandning av propån och butangas.

Vid komprimering övergår gasen i flytande form samtidigt som den minskar 250 gånger i volym.

Motorgasen transporteras och lagras i tryckkärl.

Genom aff trycket är lågt erfordras inga stora och dyrbara installationer.

I vätskeform är gasen lätt atf transportera och lagra.

Motorgas är speciellt framställd för drift av förbränningsmotorer, oktan-talet är cirka 105.

Den är giftfri, lukt- och färglös, men för atf en eventuell gasläcka lätt skall kunna upptäckas har ett luktämne tillsatts.

Utrustningen som krävs för aft kunna driva en motor med motorgas består i stort av tank, förångare och gasblandare.

Motorgasen, som i tanken har flytande form, leds via en avstängningsventil till förångaren. Där sänks trycket oeh vätskan övergår till gasform.

Förångaren är även ansluten fill motorns kylsystem och värme som återgår vid förängningen fas från kyl vätskan.

Från förångaren leds gasen fill gasblandaren där gas och luff blandas i rätt proportioner.

Eftersom gas och luft blandar sig fullständigare och lättare än bensin och luff, får motorn allfid rätt blandning oberoende av exempelvis lufttryck och temperatur.

Motorn går därför jämnt och avger renare avgaser."

Vi måste snabbt fatta beslut som ger oss renare luft, fiden håller pä aft rinna ifrån oss. Speciellt gäller detta våra stora tätorter där trafiken är tät och där minskade avgaser från bilarna skulle förbättra miljön kraftigt. Ger gasdrift de fördelar som antyds, borde vi snabbt ta beslut om introduktion av gasdrift och uppbyggnad av eft distributionsnät för motorgas samt sfimulera bilägare aft ändra sina bilar fill gasdriff. Här borde riksdagens beslut om bidrag till den som ändrar sin gamla bil så aft avgaserna minskas vara användbart.

Mot denna bakgrund vill jag ställa följande frågor fill miljö- och energiministern:

1.    Vilken kunskap finns i dag om gasdrift av motorfordon?

2.    Har regeringen i dag några planer på atf vidta åtgärder för att öka användningen av motorgas?

3.    Är regeringen beredd aft på allvar pröva en introduktion av motorgas så aff den blir eft verkligt alternafiv?

Prot. 1988/89:15 26 oktober 1988

Meddelande om interpeUationer

den 26 oktober

1988/89:37 av Ulla Tilländer (c) till försvarsministern om trafiken i Sverige med östeuropeiska lastbilar:

I den nyligen publicerade rapporten av ÖB Bengt Gustafsson om de s.k. TIR-märkta lastbilarna redovisas en lång rad av möjliga sätt att utnyttja lastbilarna på. Jag vill först understryka aft ÖB :s utredning som nu föreligger är välkommen och av många sedan länge efterfrågad. Det finns en vida

65

5 Riksdagens protokoll 1988/89:13 -17

Prot. 1988/89:15 26 oktober 1988

Meddelande om interpellationer

66

spridd undran hos allmänheten och i synnerhet hos människor som är engagerade i värt försvar om vad som är det bakomliggande syftet med denna trafik och hur den har kunnat fillåtas fortsätta.

Nu har vi fått en rad möjliga svar på frågan om varför dessa östeuropeiska lastbilar sedan omkring tio år tillbaka far uf svängarna på de av våra svenska vägar som har ett ofrånkomligt samband med militära övningar och platser för krigsvikfiga industrier, telefonstationer, lager och förråd.

Misstankar uttalas också i rapporten om aff lastbilarnas besättning helt eller delvis utgörs av militär personal. Förarnas köregenskaper och uppträdande oeh klädsel har nämligen påtagligt skilt dem frän lasfbilsförare i allmänhet.

En annan allvarlig misstanke framläggs av ÖB, nämligen den att lastbilarna kan användas för atf transportera vapen och material som sabotageförbanden behöver för sin verksamhet i en kritisk situation. Kontaktmän finns redan inom Sveriges gränser och de har ansvaret för atf under fredstid förvara sabotageförbandens utrustning.

Mot denna bakgrund ter sig den långa listan av observationer av östeuropeiska lastbilar anmärkningsvärd.

Det intryck som rapporten som helhet ger är enligt min mening mycket allvarligt. Här försiggår uppenbarligen helt öppet olika former av kunskaps-inhämtande från utländsk makt, och den får fortgå tämligen ogenerat. Frågan är nu om åtgärder kommer atf sättas in mot denna trafik. Att döma av de referat som hai 1 jrekommit i pressen förefaller det infe som om tillräckligt kraftfulla åtgärder kommer aft vidtas för atf få stopp på ofoget.

I rapporten konstateras att lasfbilstrafiken inte bryter mot svenska lagar när man pä defta sätt skaffar sig uppgifter om det svenska samhället. Försvarsstaben sägs utgå ifrån att inget land skulle riskera upptäckt genom aft förvara utrustning för t.ex. signalspaning ombord på lastbilarna. Är det infe snarare så aft inget land behöver riskera upptäckt därför att, som rapporten också konstaterar, svenska full- och viseringsregler är ytterst liberala vid godstransporter fill och frän Sverige och aff kontroller sker endast sfickprovsvis och utan atf någon kontinuerlig uppföljning av trafiken sker?

Den åtgärd som utredningen föranlett är att ÖB tillsammans med polis och full gett uf anvisningar för att förbättra kontrollen av den utländska lasfbilstrafiken i samband med vikfiga militära övningar. Men är det verkligen tillräckligt?

Man försöker ju dä blott eliminera en av många möjliga anledningar fill atf trafiken fortsätter är efter år. När viktiga militära övningar inte förekommer är det tydligen fortfarande fritt fram.

Försvaret av försvaret debatteras flitigt i dessa dagar. En självklar och enkel åtgärd för aft upprätthålla styrkan hos försvarets olika grenar borde vara att hindra den närgångna uppmärksamhet som TIR-lastbilarnas framfart innebär. Det gäller aft stämma i bäcken och inte i än. Redan atf resolut hindra dessa spaningsbilar skulle stärka försvarsviljan. Slappa och alltför liberala viseringsregler för godstransporter fill och från Sverige måste ses över och skärpas.

Slutligen har ju riksdagens försvarsutskott uttalat sig för vikfen av en bättre     Prot. 1988/89:15
kontroll. Därför vill jag till försvarsministern ställa följande fråga: 26oktober 1988

Vilka åtgärder ämnar regeringen vidta för atf förhindra den verksamhet     Meddelande om inter-
som TIR-lastbilarna misstänks bedriva till förfång för försvaret? pellationer

8 § Kammaren åtskildes kl. 14.02. In fidem

OLOF MARCUSSON

/Gunborg Apelgren