Riksdagens protokoll 1987/88:139 Fredagen den 10 juni

ProtokollRiksdagens protokoll 1987/88:139

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Riksdagens protokoll 1987/88:139

Fredagen den 10 juni

Kl. 16.05

1 § Föredrogs

finansutskottefs betänkanden

1987/88:32 angående tilläggsbudget II till statsbudgeten för budgetåret

1987/88,                                           ■             '       ■     .

1987/88:33 om anslag till räutor på statsskulden, m. m. (prop. 1987/88:150

bil. 1),               '                                            .        '

1987/88:34 om sfatsbiidgetens inkomster för budgetåret 1988/89 (prop.

1987/88:150 bil. 1) ,    '                                  ' '

1987/88:35  om   statsbudgetens   utgifter  för  budgetåret   1988/89   (prop.

,1987/88:150 bU. 1) och              '                    _'    .

1987/88:36 angående statsbudget för budgetåret 1988/89.

Kammaren biföll utskottefs framställningar om att befänkanderta skulle avgöras efter endast en bordläggning.

Vad utskottet i betänkandena hemställt bifölls.

2 § Meddelande om protokollsjustering, riksmötet 1988/89, m. m.

AnL 1 TALMANNEN:

, De kammarens protokoll som återstår ojusterade vid innevarande riksmötes slut framläggs fill godkännande tisdagen den 21 juiii kl: 12.00.

Till kamrnarens ledamöter har utdelats stafisfik röraude riksdagsarbefet uuder riksmötena 1978/79-1987/88.

Riksdagen samlas måndagen den 3 oktober kl. 11.00. Vid detta saminart-träde förrättas upprop samt val av talman, vice talmän, kammarsekreterare och valberedning.

Riksmötet 1988/89 öppnas fisdagen dert 4 oktober kk 14:00. Öppningsce-remortin föregås av en gudstjänst i Storkyrkan kl. 12.30. Med anledning äv öppnartdet irtbjuds ledamöterna fill en operaföreställning kl. 19.30.

3 § Riksmötets avslutning

AnL 2 TALMANNEN: , Ärade kammarledamöter! Vi avslutar nu def sista riksmötet för denrta valperiod. Alla ser vi väl fram mot den kommande sommariedigheteri med

97

Prot. 1987/88:139 lOjuni1988

Riksmötets avslutning

98

stora förväntningar. Men avslutningen av det sista riksmötet för en valperiod har ju ett stänk av vemod över sig. Många av våra kamrater kommer irite tillbaka vid nästa riksmöte. Inte mindre än 54 ledamöter har beslutat atf nu lämna riksdagen. Flera har varit med mycket länge. Alla har utfört ett gagneligt arbete för vår uppdragsgivare - det svenska folket. Med några av dem som nu avgår har jag haft mycket att göra. Jag glömmer t. ex. aldrig det gräl jag som jordbruksminister hade med Bertil Jonasson i andra kammaren, ett gräl som lade grunden till en djup och bestående vänskap. Bertil Jonasson har i 32 år varit en sann förkämpe för sitt Värmland, och vi har med intresse lyssnat till hans inlägg i olika ämnen,

Karl Boo lämnar riksdagen efter 28 år. Han har bl. a. varit ordförande i konstitutionsutskottet, och han har också varit kommunminister,

Nils Erik Wååg kom till riksdagen 1964, Han slutar sin bana i riksdagen som ordförande i näringsutskottet, ett utskott sorri han har lett med stor vänlighet men med fast hand,

Nils Carbhamre började 1965, Han har haft sin huvudsakliga gärning i socialförsäkringsutskottet, där han nu är vice ordförande. Det har alltid varit fascinerande att lyssna till Nils Carishamre, Han har mig veterligt aldrig haft ett skrivet anförande med sig i talarstolen, Hans inlägg har varit ovanligt levande ochi mycket lätta att följa för lyssnaren av det skälet.

Stig Josefson kom till riksdagen 1966, Vi har mest fått ta del av hans gedigna kunskaper i skattelagstiftningen, men hans register är mycket bredare än så,

Olle Göransson lämnar riksdagen nu efter 24 år. Han har varit med i försvarsutskottet som dess vice ordförande. Han har slagit vakt om vårt försvar, värnat vårt land.

Gunnel Jonäng går efter 22 år i riksdagen. Hon är inte med oss här i dag, eftersom hoii ägnar sig åt fredsarbete i Förenta nationerna i New York. Hon har varit vic:e ordförande i utrikesutskottet. Vi kommer att sakna hennes engagerade inlägg i kammaren.

Maj-Lis Landberg har 20 år i riksdagen bakom sig. Hon har lagt ned ett omfattande och gediget arbete i bostadsutskottet.

Fyra av de avgående ledamöterna kom till riksdagen 1969, nämligen Olle Westberg, trogen ledamot i skatteutskottet, Erik Hovhammar, sorii i näringsutskcittet har fört småföretagarnas talan, John Johnssori, som har varit med i socialutskottet och också är revisor - han har varit en respekterad kvittningsmEin i sin grupp-och förre industriministern Nils G Åsling, som nu under den senaste tiden har ägnat finanspolitiken stort intresse.

Alla de som jag här nämnt har varit med i 20 år och längre. Jag riktar nu ett uppriktigt tack till dem för deras värdefulla insatser - och det gäller också alla de andra, vilkas namn jag inte här kan räkna upp. Vi tackar för gott kamratskap och gedigna insatser.

Jag tackar självfallet mina kamrater i presidiet för fantastiskt fin sammanhållning och gott kamratskap - ett kamratskap som jag kommer att sakna mycket. Och jag tackar alla våra medarbetare i riksdagen för ett förnämligt arbete.

Det är naturligt att jag i dag specieUt vänder mig till vår kammarsekretera-re Sune Johansson, som efter många år nu lämnar det uppdraget. Jag framför

Riksmötets avslutning

fill Sune Johansson vårt gemensamma tack för hans insatser. Han har under    Prot 1987/88:139 alla dessa år lotsat oss förbi de konstitutionella blindskären med stor elegans,     10 juni 1988 Jag vill på riksdagens vägnar överlämna en liten blomma till Sune Johansson, (Applåder)

När jag nu, ärade ledamöter, själv sällar mig till den stora skara som lämnar riksdagen, kommer jag att ta er tid i anspråk en smula längre än jag gjort vid tidigare avslutningar. Dessutom har jag nu i nio år tålmodigt lyssnat till allt ni har sagt utan möjlighet till genmäle. Mina kolleger vice talmännen har ju förmånen att då och då kunna träda'fram i talarstolen och säga en del sanningens ord till er - vilket jag bara har kunnat göra för mig själv. Jag vill inte förneka att det känns en smula vemodigt att lämna riksdagen efter alla dessa år. Jag tror att det är en känsla som jag delar med mina 53 kamratersom lämnar riksdagen. Under så många år hinner man lära känna och bli vän med många ledamöter och många medarbetare i riksdagen. Men man mister också många vänner under så många år. Många vänner har försvunnit. Deras röster har för alltid tystnat. Några av dem som på sin tid fick mycket stora rubriker i fidningarna har nu fallit i glömska. Jag bevarar för egen del alla dessa vänner i tacksamt minne,

37 års arbete i riksdagen från olika positioner ger självfallet viss erfarenhet, och det vore lätt att falla för frestelseri att ge råd för framtiden. Men som någon så riktigt har sagt: Erfarenheten är som en baklykta, den belyser bara den väg man har tillryggalagt. Därför bör man vara sparsam méd råd. Däremot bör man ha frihet att framföra en vädjan, och det är: Slå vakt om riksdagen! Det har varit min strävan under de här åren, framför allt sedan jag blev talman, att slå vakt om riksdagen, att ständigt framhålla att vår författning stadgar att all offentlig makt i Sverige utgår från folket och att det är i riksdagen som den makten utövas på folkets uppdrag. Vi är alltså alla folkets tjänare. Våra uppdragsgivare har olika meningar om hur frågorna bäst bör lösas, och det speglas av det förhållandet att vi har fem olika partier i riksdagen.

När vi i Arboga firade minnet av den första riksdagen, framhöll jag: "Att det råder olika meningar om vilka lösningar som bäst gagnar land och folk är en självklarhet i ett land där man får ha olika åsikter och full frihet att föra fram dem!"

Men att meningarna bryts i riksdagen, oftast med skarpa formuleringar, påverkar infe den personliga vänskap som råder mellan ledamöterna. Jag tror att det grundläggande för denna vänskap är arbetet i utskotten. Vi som nu lämnar riksdagen kommer att med glädje minnas vänskapen i partigrupperna. Vi erinrar oss vänskapen över parfigränserna i länsbänkarna, och vi kommer att i tacksamt minne bevara det kamratliga vardagsumgänget i utskotten.

Vi hör ju då och då talas om polifikerförakt. Jag har allfid fillbakavisat sådant tal och sådana påståenden. Att visa förakt är någonting alldeles oerhört! Men den ständiga frågan som vi bör ställa är: Hur har vi det med allmänhetens förtroende? Hur vi beter oss i riksdagen spelar stor roll för vårt anseende.

Vi skall nu påbörja en valrörelse och skall redovisa vad vi har uträttat och
vad vi vill uträtta. Jag tror för min del att det är väldigt viktigt att valrörelsen   99

Prot. 1987/88:139    utformas så atf märtrtiskorrta får förfroertde för och tilltro till oss poUtiker.

10 juni 1988         Därför är mirt andra vädjan att den intensiva valrörelse som vi nu har framför

!               '.     '.       oss skall utformas så aft den medverkar till ökat förtroende för oss politiker

Riksmötets avslutning         ■     ,,      =     j     ■•,■•■   j           .,•    .

och sa atf det klart framgår atf det ar till riksdagen mart väljer och aff

riksdagert är vårt främsta statsorgan.

Jag vill gärna avsluta med att återge vad dåvarande ålderspresidenten

Gunrtar Sträng yttrade när han lämnade riksdagert. Hart sade så här: "Till slut

är det dock i detta hus som medborgarnas rätt fill inflytande i samhällsfrågor

utformas i överensstämmelse med, de rikflirtjer folket givit sirta valda

representanter."                                   , :

Med de orden ber jag aft få avsluta riksmötet i def aff jag tillönskar er alla

och alla våra medarbetare en härlig och sfimulerande sommar.

(Långvariga applåder)

AnL 3 Förste vice falman INGEGERD TROEDSSON:

Herr falman! Innart ordet går fill ålderspresiderttert, vill jag säga rtågra ord tiU tack frårt oss som med herr talmannens eget uttryckssätt hålls bakom lasta dörrar i riksdagens, talmanskorridor. Vi viU tacka för Din trygga och rnålmedvetna ledrtirtg, för allt gott kamratskap, för uppmuntran och stöd i besvärliga situationer.

Vi vill tacka inte rninst för allt vad Du betytt och betyder för vår svenska riksdag. Att sätta riksdagen mitt i byn, att hävda riksdagens ställning som den första statsmakten har, som Du sade, varit Din ständiga ambition sorn falrtiart. Möjligen kan vi märka ett stänk av vemod när Du iblaud kortsfaferar, aft om arbetet i kammaren skall vara intressant för massriiedia, då måsfe rimligtvis också kammarens egna ledamöter finna det intressant att vistas där. Och jag tror, herr talman, alt få saker skulle glädja Dig mer äu om vi lovar att på bästa möjliga sätt fortsätta denna Din ambition att' stärka riksdagens centrala ställning och värdighet, aft göra arbetet här effekfivare och debatterna livfullare, samtidigt som vi slår vakt om den ufomordeufligt goda anda och vänskap som finrts i vår svertska riksdag rnellan ledamöter från alla parfier.

Det är svårt aff i ord tolka den tacksamhet som frän alla håll strömmar emot Ingemund Bengtsson. Men Du kan, herr falman, vara förvissad om aff alla som har haft förmånen aft få samarbeta med Dig instämmer i del tack söm jag nu framför från vice talmannen, som står här bredvid mig, och frän alla Dina medarbetare.

Vårt varma och irtuerliga tack fill Dig, Ingemund Bengtsson, för Dina grurtdläggartde irtsatser som talman i Sveriges riksdag.

(Applåder)

AnL 4 STIG ALEMYR (s):

Ärade kolleger! Det är min uppgift aff framföra riksdagens tack till

talmannen och till vice falmanrten för def skickliga sätt på vilket de leder

riksdagerts arbete, både här i dertna väldiga sal och i planeringsarbetet i andra

lokaler; och det skickliga sätt på vilket de representerar oss i olika

100                    sammanhang; Vi är mycket imponerade över hur fort det går för nyfillfrädau-

de vice talmart att rtå utomordentligt rufinerad skicklighet.       ,

Herr talman! Det var i början av 1950-talet som Ingemund Bengtsson blev ledamot av riksdagens artdra kammare. Def var uuder förhållartdert som herr falmartrtCrt själv iblartd har karakteriserat ungefär på följande sätt: Det utrymme vi hade fill vårt förfogande var en rockhängare och eu galoschhylla.

Jag kom strax efteråt till riksdagen och minns från de tidiga värmorgnarrta, rtär vi vartdrade hem vid fyra-femfidert, hur de som var allra tröttast låg och sov på golvet i sammanbirtdrtingsbartan eller i klubbrummen och hade lagt skorna eller en tidningshög fill huvudkudde.

Sedan har av naturliga skäl riksdageus förhållartdert dramatiskt förärtdrats, och man kan väl säga att det under de senaste nio åren uuder Ingemund Bengtssorts falmartskap har skett utomordentligt påtagliga förbättringar av vara arbetsvillkor. Vi kau lova deu avgående talmannen aft fortsätta att ytterligare förbättra dem för att göra arbetet i riksdagen effekfivare och göra våra möjligheter aff arbeta ute bland Sveriges folk ännu bättre.

Under den långa tid från 1950-falefs början, då Ingemund Bengtsson blev ledamot av andra kammaren, har Ingemuud Bengtsson utfört eu lång rad olika, mycket viktiga arbetsuppgifter. I största korthet vill jag nämna några av dem.

Under många år var vår nu avgåertde talmart svertskt ombud vid Förenta nationernas generalförsamling, och under många år medlem av Sveriges regering på olika tunga poster. Under ett antal år var han ledare för socialdemokrafiska riksdagsgruppen och uu de senaste åren riksdagens falman.

Jag har varit med länge - inte riktigt lika länge som Ingemund Bengtsson, meu bra nära - och jag har aldrig hört uågon någonsirt säga aft Irtgemuud Bengtsson har utfört ett arbefe dåligt. Def har snarare blivit så aff rtamrtet Irtgemuud Bertgtssort uuder åreus lopp har utvecklats fill ett kvalitetsbegrepp.

Nu vill vi alla ledamöter av Sveriges riksdag geuom mig, som här vid min sida har riksdagspartiernas ledare, framföra ett varmt tack fill vår avgående talman för dessa många år av skickligt utfört arbefe i def offentliga livets tjänst. Vi har en liten present som vi skulle vilja överlämna. Det är eu skål av silversmeden Bengt Liljedahl.

Jag uttalar den förhoppningen aff Ingemund Bengtsson skall komma ihåg oss när han ser denrta gåva och rtär han nu som vi hoppas under många år i sin hallärtdska hembygd skall njuta ett välförtjänt ofium cum diguifafe.

(Applåder)

AnL 5 TALMANNEN:

Jag framför ett hjärtligt tack för dessa vänliga ord och för denna gåva. Jag kommer aldrig aff glömma den här stunden, meu jag får inte heller glömma atf avsluta 1987/88 års riksmöte.

Prot. 1987/88:139 lOjuni1988

Riksmötets avslutning

101

Prot. 1987/88:139    4 § Kammiaren åtskildes kl. 16,29, lOjuni1988

In fidem

SUNE K, JOHANSSON

/Olof Marcusson