Riksdagens protokoll 1986/87:6 Tisdagen den 14 oktober

ProtokollRiksdagens protokoll 1986/87:6

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Riksdagens protokoll 1986/87:6

Tisdagen den 14 oktober

Kl. 15.00

1 § Kompletteringsval till fullmäktige i riksbanken

Anf. 1 TALMANNEN:

Som ny fullmäktig i riksbanken efter Anne Wibble har folkpartiets partigrupp anmält nuvarande suppleanten Ingemar Eliasson. Som ny suppleant efter Ingemar Eliasson har anmälts Christer Eirefelt.

- Talmannen förklarade valda till

fullmäktig i riksbanken Ingemar Eliasson (fp)

suppleant för fullmäktig i riksbanken Christer Eirefelt (fp)

2 § Föredrogs och hänvisades

Proposition'

1986/87:23 till näringsutskottet

3 § Föredrogs, men bordlades åter Konstitutionsutskottets betänkande 1986/87:1   . Trafikutskottets betänkanden 1986/87:1 och 2 Jordbruksutskottets betänkanden 1986/87:1-3 Arbetsmarknadsutskottets betänkande 1986/87; 1

4 § Anmäldes och bordlades

Propositionerna

1986/87:24 Förbud mot nya kärnkraftsreaktorer m.m.

1986/87:26 Avgifter vid de allmänna domstolarna

1986/87:28 Förlängd tillämpning av allmänna prisregleringslagen (1956:236)

99

Prot. 1986/87:6 5 § Meddelande om frågor

14 oktober 1986

,.   , , ,    j        ,'..        Meddelades att följande fråeor framställts

Meddelande om frågor                                    "

den 13 oktober

1986/87:60 av Hans Nyhage (m) till kommunikationsministern om olyckor vid på- och avstigning av skolskjutsar:

Tyvärr inträffar alltför ofta olyckor i samband med på- och avstigning vid skolskjutsar. Trots alla anvisningar, informationer och upplysningar händer det att skolelever blir påkörda, med allvariiga konsekvenser.

Enligt 61 § vägtrafikkungörelsen skall förare hålla en med hänsyn fill förhållandet tillräckligt låg hastighet bl. a. när "fordonet nalkas spårvagn, buss eller skolskjuts som stannats för passagerares på- och avstigning". Detta är uppenbarligen inte till fyllest, vilket antalet olyckor visar.

Vilka åtgärder avser statsrådet vidta för att så långt möjligt nedbringa antalet olyckor av här berört slag?

Avser statsrådet medverka till att skyldighet införs för förare att stanna sitt fordon i samband med att skolskjuts stannats för på- och avstigning?

1986/87:61 av Anita Bråkenhielm (m) till försvarsministern om resultatet av Stockholmskonferensen;

I ett anförande i slutet av september har kabinettssekreteraren i UD, Pierre Schori, framfört uppfattningen att det politiska resultatet av Stockholmsavtalet är värt många regementen för Sveriges del. Han betecknade också avtalet som "viktigare än en fördubbling av försvarsanslagen när det gäller den nationella säkerhetspolitiken".

Delar försvarsministern uppfattningen att Stockholmskonferensens slutdokument sålunda har en avgörande betydelse för avvägningen av det svenska försvarets styrka?

1986/87:62 av Bengt Wittbom (m) till industriministern om planerna på särskild beskattning av företag i Stockholmsregionen;

I massmedia har det vid flera tillfällen omtalats att regeringen förbereder en särskild beskattning av företag som etablerar sig i eller expanderar i Stockholmsregionen.

På vilket sätt anser industriministern att höjda skatter för företag som önskar expandera kommer att gynna näringslivets tillväxt i landet som helhet?

1986/87:63 av Gunnar Hökmark (m) till industriministern om följderna av särskild beskattning av företag i Stockholmsregionen;

I massmedia har det vid flera tillfällen omtalats att regeringen förbereder
jOO                         en särskild beskattning av företag som etablerar sig i eller expanderar i

Stockholmsregionen.

Hur stor minskning av antalet arbetsplatser bedömer industriministern att denna skatt åstadkommer i Stockholmsregionen?

1986/87:64 av Göran Ericsson (m) fill industriministern om planerna på särskild beskattning av företag i Stockholmsregionen;

I massmedia har det vid flera tillfällen omtalats att regeringen förbereder en särskild beskattning av företag som etablerar sig i eller expanderar i Stockholmsregionen.

Som bekant har expansionstakten även inom Stockholmsregionen varierat mellan de olika delarna.

I vilken utsträckning kommer beskattningen att försvåra för företag att etablera sig i de södra delarna av Stockholmsregionen? Avser industriministern föreslå att man tvärsigenom Stockholmsregionen drar en gräns mellan områden där investeringar skall belastas med en särskild skatt och andra områden?

1986/87:65 av Birger Hagård (m) till industriministern om risken för särskild beskattning av företag i expansiva regioner:

I massmedia har det vid flera tillfällen omtalats att regeringen förbereder en särskild beskattning av företag som etablerar sig i eller expanderar i Stockholmsregionen.

Stockholmsregionen brukar allmänt anses som en mycket expansiv region. Även i andra regioner, exempelvis kring Linköping och Uppsala, har näringslivet kunnat expandera.

Avser industriministern föreslå regeringen att företag som expanderar även i andra regioner än Stockholm skall bli föremål för beskattning?

Prot. 1986/87:6 14 oktober 1986

Meddelande om frågor

den 14 oktober

1986/87:66 av Anna Wohlin-Andersson (c) till finansministern om tullverkets sambandscentral i Gryt;

I skatteutskottets betänkande 1985/86:24 tas under rubriken "Vissa sambandscentraler" upp frågor kring bl. a. sambandscentralen i Gryt, Östergötland. Utskottet avslutar sitt resonemang kring eventuella omorganisationer av vissa sambandscentraler med meningen: "Utskottet anser att regeringen bör redovisa frågan för riksdagen innan en omorganisation genomförs och att detta bör ges regeringen till känna."

Trots att mig veterligt ingen sådan utvärdering gjorts har nu tullverket begärt in en bemanningslista som skall börja gälla i Gryt den 3 november. Ingen personal anslås där till sambandscentralen.

Med anledning av detta vill jag ställa följande fråga till finansministern:

Vill finansministern medverka till att den utvärdering som riksdagen har begärt genomförs innan åtgärder vidtas vid sambandscentralen i Gryt?

101

Prot. 1986/87:6    1986/87:67 av Marianne Andersson (c) till finansministern om den föreslag-

14 oktober 1986       na skatten på pensionssparande;

Meddelande om frågor Samtidigt med att förslaget om engångsskatt lades fram aviserades också placeringspliktens avskaffande. Någon redovisning av vad denna reform kommer att kosta samt hur den skall finansieras gjordes inte. Räntejusteringar på prioriterade stats- och bostadsobligationer kommer att ske vilket ökar statens utgifter.

Avser regeringen presentera en kostnadskalkyl på hela paketet av åtgärder som presenterades den 12 september?

1986/87:68 av Gunnel Jonäng (c) till statsrådet Birgitta Dahl om planerad ombyggnad av högspänningsledningar genom Ljusdal och Alfta:

Amerikanska rapporter - som hemligstämplats av Vattenfall - påvisar ett samband mellan högspänningsledningar och cancerfall.

Kommer regeringen vid sitt beslut om ombyggnad av högspänningsledningar genom Ljusdal och Alfta i Hälsingland att studera dessa rapporter och väga in dem vid sin bedömning och därmed också tillgodose ortsbornas och länsstyrelsens i Gävleborgs län krav på en ändrad sträckning?

1986/87:69 av Paul Lestander (vpk) till industriministern om planerna på försäljning av Viscariagruvan till ett finskt företag;

Frågan om att LKAB skall försälja Viscariagruvan till ett finskt företag har nyligen prövats i länsstyrelsen i Norrbotten. Vpk hävdar synsättet att det är förkastligt att sälja ut viktiga nationella råvarufillgångar. Jag har själv fått det intrycket att gruvfacken i malmfälten i norr är rnotståndare till en försäljning.

Under hänvisning till ovanstående vill jag fråga industriministern;

Vilka åtgärder är industriministern beredd att genomföra för att förhindra en försäljning av Viscariagruvan fill det finska företaget?

1986/87:70 av Jan Jennehag (vpk) till statsrådet Bengt.K. Å. Johansson om arbetsvillkoren för de anställda vid Teliverkstäderna:

Teliverkstäderna övergår enligt beslut i riksdagen i bolagsform den 1 januari 1987. Riksdagsbeslutet förutsatte att inga försämringar av villkoren för de anställda skulle ske.

Jag vill fråga statsrådet Bengt K. Å. Johansson:

Vilka åtgärder avser regeringen vidta för att säkerställa att så verkligen blir fallet?

1986/87:71 av Hans Petersson i Hallstahammar (vpk) till finansministern om förslaget till realräntebeskattning;

Som ett resultat av tidigare överläggningar mellan vpk och socialdemokra-
te;rna tillsatte regeringen en utredning om realräntebeskattning. Kommittén
l(y2                    har under försommaren avlämnat sitt betänkande.

Starka finansintressen satte omedelbart i gång en massiv kampanj för att förhindra denna beskattning, som enligt regeringens direktiv till utredningen var nödvändig för att motverka "fördelningspolitiska spänningar".

Nu föreslår regeringen i stället en engångsskatt på förmögenheter hos Hvförsäkringsbolagen. Genom detta begränsade förslag avhänder sig samhället möjligheten att få mera långsiktiga intäkter från sådan förmögenhetsbeskattning så som ursprungligen var tänkt.

Mot bakgrund av ovanstående vill jag fråga finansministern:

Vilka är skälen till att regeringen avstod från att lägga fram ett realränte-beskattningsförslag i linje med vad som avsågs när utredningsdirektiven fastställdes?

1986/87:72 av Karl-Göran Biörsniark (fp) till finansministern om tullverkets
sambandscentral i Gryt;                                 '

Trots riksdagens beslut att någon omorganisation vid sambandscentralen i Gryt ej skall äga rum med mindre än att riksdagen får ta ställning därtill, har kraftiga förändringar ägt rum vid nämnda central

Enligt finansministerns tidigare klarläggande är det dock fråga om försöksverksamhet som endast skall pågå fram till den 31 oktober 1986..

Det är vid utvärdering av försöksverksamhet viktigt att de berörda, såsom skärgårdsbefolkning och fiskare, ges fillfälle att framföra sin syn på framfida organisation av sambandscentralen i Gryt.

Mot bakgrund av detta vill jag fråga.finansministern:

Hur kommer utvärderingen av försöket med förändrade öppettider vid sambandscentralen i Gryt att äga rum?

1986/87:73 av Bo Lundgren (m) till statsministern om riksdagens frågeinstitut:

I Samband med att riksdagsarbetet har återupptagits har ett stort antal frågor framställts till bl. a. finansministern om den av regeringen aviserade "engångsskatten" på pensionssparande. Trots att finansministern deltar vid frågestunden den 16 oktober har han meddelat att han inte avser att svara på någon av de frågor som har framställts, de flesta i mycket god fid.

Syftet med riksdagens frågeinstitut är att statsråden snabbt skall kunna lämna offentligt svar på frågor som från riksdagsledamöternas synpunkt anses väsentliga.

Jag vill mot den bakgrunden fråga statsministern vilka åtgärder han avser vidta för att se till att statsråden fullföljer intentionen med riksdagens frågeinstitut.

Prot. 1986/87:6 14 oktober 1986

Meddelande om frågor

1986/87:74 av Gunnar Hökmark (m) till jusfitieministern om sårbarhetsfrågorna, på ADB-området:

Den 16 januari 1986 beslöt regeringen att bemyndiga justitieministern att tillkalla en samrådsgrupp för sårbarhetsfrågor på ADB-området. Enligt regeringsbeslutet skulle gruppen ha en bred representation från statliga

103

Prot. 1986/87:6      myndigheter, kommuner, landstingskommuner och det privata näringslivet,

14oktober 1986        Gruppens uppgift skulle vara att analysera sårbarhetsfrågor inom ADB-området samt lägga fram förslag till konkreta åtgärder för att minska Meddelande om frågor  sårbarheten.

I dag, nästan nio månader efter regeringsbeslutet, tvingas man konstatera att det ännu inte lett till någonting.

Av vilken anledning har regeringsbeslutet om att förbättra arbetet med sårbarhetsfrågorna på ADB-området förhalats under så lång tid?

När avser justitieministern att fullfölja regeringsbeslutet av den 16 januari 1986 om att tillkalla en samrådsgrupp för sårbarhetsfrågor på ADB-området?

1986/87:75 av Gunnar Hökmark (m) till civilministern om ansvaret för de statliga datasystemens säkerhet och sårbarhet:

Uppenbarligen råder det inom statsförvaltningen en betydande förvirring om vem som ansvarar för säkerheten i de stora statliga datasystemen. Detta kom t. ex. till uttryck nyligen när en av de tidningar som bevakar datafrågor rapporterade om en anmärkningsvärt låg säkerhet hos postgirot, och dessutom fick motstridiga besked från olika delar av statsförvaltningen angående. vem som har ansvaret för att en acceptabel säkerhetsnivå upprätthålls.

Den bristande säkerheten är ytterligt allvarlig, liksom den bristande kunskapen om vem som har ansvaret. En bristande säkerhet inom de statliga datasystemen kan leda till mycket omfattande störningar i samhällets funktionsförmåga, stora ekonomiska förluster och betydande hot mot de enskilda medborgarnas integritet.

Mot denna bakgrund vill jag fråga civilministern vad han avser att vidta för åtgärder för att undanröja den förvirring som i dag råder angående vem som har ansvaret för de statliga datasystemens säkerhet och sårbarhet.

1986/87:76 av Gunnar Hökmark (m) till justitieministern om sekretesskyddet för uppgifter om sjukhuspatienter;

Majoriteten i data- och offentlighetskommittén föreslog i ett betänkande under våren att sekretesslagen skulle ändras så att skyddet av den enskilde patientens sekretessbelagda uppgifter försämras. Förslaget har nu varit ute på remiss.

Avser justitieministern att använda utredningsförslaget som grund för en proposition till riksdagen?

1986/87:77 av Bertil Måbrink (vpk) till industriministern om industripolitiska satsningar i Gävleborgs län:

I den redovisning över arbetslösheten som länsarbetsnämnden i Gävle
borgs län presenterade för Gävleborgs län gällande augusti månad 1986 visas
följande;
                                  Jämfört med augusti 1985 redovisar länet en ökning med 606 arbetslösa.

Dessutom visar siffrorna att Gävleborg har landets högsta arbetslöshet bland 20-24-åringar, vidare att länet har landets största andel ungdomar i ungdomslag. Detta är en oacceptabel situation. Jag vill fråga;

Vilka industripolitiska satsningar avser industriministern göra i Gävleborgs län?

1986/87:78 av Tommy Franzén (vpk) till finansministern om tullverkets sambandscentral i Gryt;

I riksdagens beslut den 23 april i år beträffande tullverkets sambandscentraler sägs att någon omorganisation inte får göras utan att regeringen redovisar frågan för riksdagen.

I en debatt den 29 maj om sambandscentralen i Gryt förklarade finansministern att den neddragning som då var aktuell var att anse som försöksverksamhet. Det gällde den gången ett begränsat öppethållande mellan 08.00 och 22.00.

Fr. o. m. den 3 november har bemanningen inskränkts till ett minimum med öppethållande endast vardagar mellan 08.00 och 16.00. Denna neddragning innebär att verksamheten som sambandscentral inte kan upprätthållas och att sjösäkerheten riskeras.

Med anledning av detta vill jag fråga finansministern;

1.    Tillåter regeringen vad som helst inom ramen för s.k. föi;söksverk-samhet?

2.    Anser regeringen att sjösäkerheten allvarligt får åsidosättas på sätt som nu görs beträffande Gryts sambandscentral?

Prot. 1986/87:6 14 oktober 1986

Meddelande om frågor

6 § Kammaren åtskildes kl. 15.01. In fidem

BERTIL BJÖRNSSON

/Olof Marcusson