Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Riksdagens protokoll 1986/87:116

Tisdagen den 5 maj

Kl. 15.00

Förhandlingarna leddes av andre vice talmannen.

1 § Svar på interpellation 1986/87:224 om åtgärder för att bekämpa dödsstraffet

Anf. 1 Utrikesminister STEN ANDERSSON;

Herr talman! Hans Göran Franck har frågat mig dels hur regeringen bedömer bruket av dödsstraff i USA, dels vilka nya åtgärder regeringen är beredd alt vidta för att bekämpa dödsstraffet och avkunnade dödsdomar.

FN:s konvention om medborgerliga och politiska rättigheter stadgar att ingen får godtyckligt berövas livet. I länder som inte avskaffat dödsstraffet får delta enligt konventionen endast utmätas för de allra allvarligaste brotten och inte för brott som begåtts av minderåriga. Konventionen, som hitintills ratificerats av 86 stater, dock inte av USA, föreskriver alltså inte i sig dödsstraffels avskaffande men väl begränsningar i dess användande.

Efter vissa mindre framsteg på 60-talet och det tidiga 70-talel har arbetet med dödsstraffets avskaffande i de internationella organisationerna, och främst inom FN, mött ett hårdnande motstånd.

År 1980 lade Sverige i FN fram ett resolutionsförslag om dödsstraffets avskaffande. En klar majoritet av medlemsländerna röstade dess värre då för att frågan inte skulle behandlas. Ett förslag om ett frivilligt tilläggsprotokoll till konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter, i vilket stater skulle åta sig att avskaffa och inte återinföra dödsstraffet, har också slött på stort motstånd i FN.

Tanken på ett sådant protokoll har emellertid inte försvunnit ur FN-arbelel. Under årets möte i augusti med FN:s underkommission för förhindrande av diskriminering och för skydd av minoriteter samt under nästa års möte med FN;s kommission för mänskliga rättigheter är det meningen att man skall diskutera en rapport ora möjligheterna att enas om ett sådant frivilligt tilläggsprotokoll. Sverige kommer då återigen att inom den ramen verka för att dödsstraffet avskaffas.

Även öm arbetet inom FN-systemet för att avskaffa dödsstraffet möter
starkt motstånd av medlemsländerna får det självfallet inte hindra oss från att
pröva nya vägar och fora för att förhoppningsvis kunna bidra till att vända
utvecklingen i en positiv riktning. Som ett led i denna strävan undersöker vi ''
nu möjligheterna alt ta upp frågan under del pågående mötet i Wien om g-7

Prot. 1986/87:116 säkerhet och samarbete i Europa. Slutakten i Helsingforsöverenskommelsen

5 maj 1987 1975, vari deltagande stater bl.a. åtagit sig att handla i enlighet med de

_ „ ..' , ,.. , principer som finns nedlagda i den allmänna deklarationen om mänskliea
Om åtgärderför alt be- f' f' " &

... ,.., rr . rättigheter, kan förhoppningsvis utgöra ytterligare en gemensam grund, från

vilken diskussioner om alt avskaffa dödsstraffet kan föras.

Enligt svenskt synsätt är dödsstraffet inte förenligt raed respekt för rätten till liv. Det skapar vidare allvarliga problera vad gäller rätten all inte utsättas för gryra, oraänsklig eller förnedrande behandling. Straffels verkställighet är oåterkallelig. Misslag kan inte rättas till. Dödsstraffet tenderar också på många håll att tillämpas oftare på dem som är socialt utsatta - på fattiga och på personer som tillhör minoriteter. Det är vår fasta övertygelse all dödsstraffet bör avskaffas varhelst det förekommer. Del är därför med beklagande vi tvingas konstatera alt dödsstraffet fortfarande är i bruk i majoriteten av världens länder.

USA är, i motsats till mähga andra länder där dödsstraffet tillämpas, ett öppet samhälle. Därför känner vi mer detaljerat till förhållandena kring dödsstraffet där- hur ofta det mäts ut och hur ofta det verkställs. Del är med förstämning som vi tagit del av information och statistik om tendensen alt utmäta flera dödsstraff och att låta dem gå i verkställighet i ökad utsträckning.

1 dag sitter i USA mer än 1 700 dödsdömda personer i dödscell i väntan på all deras straff skall verkställas. Drygt 30 av dessa varunder 18 år när brottet för vilket de dömts begicks.

I konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter ålar sig konveniionssialerna att inte döma ut dödsstraff för brott som begåtts av personer under 18 år. USA undertecknade konventionen år 1977 men har sedan inte ratificerat den och är alltså inte folkrättsligt bundet. Konventionen är emellertid en internationell kodifiering av FN:s allmänna deklaration om mänskliga rättigheter, som man pä amerikansk sida ofta åberopar som ell rättesnöre. Vår förhoppning är givelvis all konventionens principer och anda ändå skall vara vägledande för beslutsfattare som har att la ställning till dödsstraffets avskaffande och att USA, med sina djupt förankrade demokratiska värderingar och sitt starka engagemang för mänskliga rättigheter, skall finna en väg som leder bort från all använda dödsstraff.

Sveriges engagemang för att förmå flera länder alt avskaffa dödsstraffet är väl känt. Del är regeringens bestämda avsikt att. trots det tilltagande motståndet, fortsätta ansträngningarna all inom ramen för arbetet för skyddet av de mänskliga rättigheterna i de internationella organisationerna verka för att dödsstraffet avskaffas.

Anf. 2 HANS GÖRAN FRANCK (s):

Herr talman! Jag tackar utrikesministern för del utförliga och positiva svaret på min interpellation.

Det är av stor betydelse att svenska regeringen på nytt deklarerar sin

bestämda avsikt att verka för att dödsstraffet avskaffas. Av särskilt intresse är

att regeringen söker pröva nya vägar för all ändra utvecklingen i positiv

riktning.

°° Utrikesministern nämner ett flertal internationella fora. där frågan om

dödsstraffets avskaffande kan tas upp till behandling. Det är främst inom FN-systemet som de mest väsentliga besluten kan las. Del finns emellertid anledning att frågan på nytt tas upp inom Europarådets ram och för regeringens del i Europarådets ministerkommitté. Detta framför allt med hänsyn till alt dödsstraffet i Turkiel är ett allvarligt problem, även om inga dödsstraff verkställts under den senaste tiden på grund av den starka opinionen. Fortfarande avkunnas nya dödsdomar i Turkiet, och hundratals dödsdömda väntar på beslut ora verkställighet.

I utrikesministerns svar anges all det finns ett tilltagande motstånd mot dödsstraffets avskaffande. Detär rikligt att så är fallet från vissa länders sida. Å andra sidan finns det anledning att pckså nämna de framsteg som har uppnåtts i kampen rnot dödsstraffet. De senaste tio åren har dödsstraffet avskaffats i 18 länder, varav i 9 länder för alla brott. Det är av särskilt intresse att få länder återinför dödsstraffet efter att en gång ha avskaffat det. Anledningen till detta är förvisso att dödsstraffet är ett ineffektivt vapen i kampen mot brottsligheten. Noggranna undersökningar, både i USA och i andra länder, har inte kunnat visa att dödsstraffet avskräcker från brott i högre grad än andra straff. I vissa länder har faktiskt antalet brott minskat sedan dödsstraffet avskaffats. Det finns forskning som har visat att bruket av dödsstraff t. o. m. har ökat brottsfrekvensen. Forskare framför tanken all denna ökning kunde bero på den brutaliserande effekt som avrättningar har.

I Sverige avskaffades dödsstraffet i fredstid 1921 och för krigslid 1973. Riksdagsmotioner om dödsstraffets återinförande har inte väckts sedan 1953 och i samband därmed avslagits utan votering. Sverige är ett bra exempel på att dödsstraffets avskaffande haft gynnsamma verkningar utan all för den skull några påvisbara negativa effekter inträtt.

Amnesty Internationals initiativ till en världsomfattande kampanj mot dödsstraffet i USA är av stort värde. Tanken är att en framgångsrik insats för dödsstraffets avskaffande i USA skulle få stor betydelse för aktioner i andra delar av världen. Kampanjen påbörjades i februari i år och skall pågå ytterligare två månader.

Tyvärr har högsta domstolen i USA nyligen med knapp majoritet fattal tvä negativa beslut. Henry Schwarzschild, ordförande i The American Civil Liberlies Union's Capital Punishment Project, sade den 24 april i år att det finns skäl att frukta att ett antal nya verkställanden av dödsdomar komraer alt fortsätta att förekomma kontinuerligt men att något omedelbart blodbad inte är att vänta för de närmare 1 900 dödsdömda som finns i USA.

Amnesty International har framfört följande rekommendation.

■ Alla regeringar i delstater som har kvar dödsstraffet bör avskaffa det för alla brott.

■ I väntan på att dödsstraffet avskaffas i lagen bör delstatliga lagar och praxis anpassas till internationella miniminormer som hindrar att dödsstraff utdöms mot ungdomsbrottslingar och mentalsjuka.

■ Tills dödsstraffet är avskaffat eller ett anstånd om dödsdomar har införts bör guvernörer och benådningsnämnder vidga sina kriterier för när nåd kan beviljas i sådana fall.

Prot. 1986/87:116 5 maj 1987

O/n åtgärder för att bekämpa dödsstraffet

Prot. 1986/87:116 Amnesty anser att tecken på rasdiskrimininering vid tillämpning av

5 maj 1987 dödsstraff ger anledning till skyndsam undersökning, och organisationen

,, . . , , r , rekommenderar alt den federala-regeringen eller den lagstiftande försam-
Meddelande om frågor = o o

lingen skall föranstalta om en opartisk undersökning av frågan.

USA-kampanjen ingår i Amnestys världsomfattande arbete mot dödsstraffet. Sä har Amnesty under 1980-talet krävt att bl; a. Kina, Cuba, Iran, Irak, Nigera, Sydafrika och Sovjetunionen avskaffar dödsstraffet. Målsättningen är givetvis att alla länder skall göra detsamma.

Som utrikesministern framhåller följer inte USA den konvention som man undertecknade 1977 om medborgerliga och politiska rättigheter, vilken man eljest så ofta åberopar som rättesnöre; Det finns all anledning för enskilda och organisationer i vårt land att stödja kampanjen för dödsstraffets avskaffande i USA, att sända brev och telegram till president Reagan och berörda guvernörer. Opinionsbildning, protester och vädjanden beträffande avkunnade dödsdomar och krav på avskaffande åv dödsstraffet har i många fall visat sig få effekt. Det gäller att slå vakt om den mest grundläggande av alla mänskliga rättigheter; rätten till liv.

Överläggningen var härmed avslutad.

2 § Föredrogs men bordlades åter Skatteutskottets betänkande 1986/87:47 Utrikesutskottets betänkanden 1986/87:14 och 21 Försvarsutskottets betänkande 1986/87:10 Socialutskottets betänkanden 1986/87:24 och 25 Kulturutskottets betänkanden 1986/87:14 och 17 Utbildningsutskottets betänkanden 1986/87:16, 19, 20, 21 och 23 Jordbruksutskottets betänkanden 1986/87:20 och 21

3 § Meddelande om frågor

Meddelades att följande frågor framställts

den 4 maj

1986/87:559 av Paul Lestander (vpk) till statsrådet Georg Andersson om prövningen av vissa utvisningsärenden:

Principen om makars rätt att bo och leva tillsammans torde ha ett allmänt stöd i Sverige. Ibland fattar myndigheter beslut som uppenbarligen strider mot denna rättsuppfattning.

Miisliim Demir har utvisats från Sverige. Demir är sedan ett år tillbaka gift
med Rita Mörtlund. Han håller sig nu gömd för att undvika att utvisningsbe
slutet verkställs. Rita Mörtlund har fört en tålmodig kamp för sin man, och
för principen att makar inte skall tvingas att leva åtskilda. Denna princip har
.„ ju regeringen i Sverige arbetat för vid olika tillfällen.

Jag vill därför fråga invandrarministern: Prot. 1986/87:116

, ■■ C', 5 maj 1987 .
Anser invandrarministern att principen om makars ratt all ta leva samman ____ i

har den styrkan att regeringen kommer alt ompröva utvisningen av de fall där Meddelande om frågor

utvisningsbeslutet strider mot denna princip?

1986/87:560 av Sigge Godin (fp) till socialministern om reglerna för
patientförsäkring: ' '

Landstingsförbundet rekommenderade 1984 landstingen att ändra reglerna för patientförsäkringen. Detta medförde bl, a. att den s. k. självrisken vid behandlingsskada höjdes med 100 %.

I ett fall helt nyligen i Sundsvall tillerkändes patienten ersättning med 1 800 kr. Efter avdrag för självrisk kunde patienten utkvittera 800 kr. Man kan med fog fråga sig om vederbörande dels skall drabbas av kanske livslång skada, dels betala den självrisk som landstinget påtagit sig när man tecknade försäkring hos försäkringsbolaget.

Jag vill med anledning av ovanstående ställa följande fråga till socialministern:

Vilka åtgärder vill regeringen vidta för att självrisken skall drabba den som tecknat försäkringen och inte den skadade?

1986/87:561 av Sigge Godin (fp) till kommunikationsministern om en sovvagnsförbindelse mellan Östersund och Umeå:

1 samband med SJ:s tågplan -85 togs sovvagnen Östersund-Umeå bort. Jämtlands län tillhör Umeå sjukvårdsregion, och patienter som remillerals till regionsjukhuset i Umeå behöver.därför rationella transporter. Sovvagnen från Östersund till Umeå var därför ett utmärkt alternativ.

Sovvagnsalternafivel är också ett bra resealternativ för distansstuderande vid Umeå universitet.

Med anledning av ovanstående vill jag ställa följande fråga till komrauni-kalionsministern:

Är kommunikationsministern beredd all ta sådana initiativ all sovvagnsförbindelsen mellan Östersund och Umeå kan återupprättas?

1986/87:562 av Gunnel Liljegren (m) till statsrådet Georg Andersson om
asylsökande från Chile: .

Antalet asylsökande från Chile har under det senaste året varit förhållandevis högt och tenderar att öka. Endast ett fåtal sökande har starka skäl all åberopa, och avvisningsprocenlen har varit hög. Ändå anstränger invänd-ringslryckel från Chile utlänningspolisens resurser på ett oacceptabelt sätt, och för många innebär avvisningen en tragedi, eftersoni de skuldsätter sig för att resa till Sverige.

Mot denna bakgrund vill jag fråga invandrarministern vilka åtgärder regeringen är beredd att vidta för all förbättra situationen.

Prot. 1986/87:116 1986/87:563 av Margitta Edgren (fp) till socialministern om planerna pä
5 maj 1987 indragning av viss professur i ögonsjukvård:

Meddelandeom frågor Riksdagen skall snart behandla ett förslag från regeringen om hur man skall komma till rätta med köerna inom sjukvården, främst köer inom ögonsjukvård och ortopedisk sjukvård. Regeringen föreslår en ansenlig summa pengar till att öka effektiviteten inom de två köområdena.

Nu finns samtidigt ett förslag från fakultetsstyrelsen i Lund-Malmöregionen om en indragning av två professurer i ögonsjukvård, dels en experimentell s, k, MFR-tjänst, dels en klinisk tjänst för närvarande placerad i Malmö på Allmänna sjukhuset. För en utomstående betraktare är detta mycket ologiskt och kan tolkas så, att inom regeringen den ena handen inte vet vad den andra gör.

Det kan väl inte vara i linje med socialministerns uppfattning att en indragning av den kliniska professorstjänsten bidrar till att öka förutsättningarna för att komma till rätta med köerna inom ögonsjukvården.

Vilka initiativ ämnar socialministern ta för att denna indragning av den kliniska ögonprofessuren i Malmö-Lund inte skall komma till stånd?

den 5 maj

1986/87:564 av Gunnel Joixäng (c) till industriministern om regionalpolitiska insatser i Gävleborgs län:

Mot bakgrund av industriministerns uttalande om att "lägga insatserna åt sidan" på grund av att majoriteten i arbetsmarknadsutskottet har beställt mera omfattande åtgärder än vad industriministern föreslog i årets budgetproposition för att utveckla regionalpolitiken ställer jag följande fråga till industriministern:

Är industriministern beredd att med anledning av utskottets positiva skrivningar om infrastrukturella satsningar med det snaraste lägga fram förslag till regionalpolitiska insatser såsom ett X-paket till Gävleborgs län?

1986/87:565 av Bruno Poromaa (s) till kommunikationsministern om LKAB:s kostnader för malmtransporter genom Norge;

För några år sedan halverades i det närmaste LKAB;s fraktkostnader till
SJ tack vare de initiativ som togs av den då nytillirädda socialdemokratiska
regeringen. Trots detta redovisar den s. k. Malmbanedivisionen en hygglig
vinst. Divisionens tillkomst som en egen resultatenhet inom SJ var en av
■ åtgärderna från regeringens sida. Jämfört raed sina konkurrenters är
LKAB:s fraktkostnader fortfarande väsentligt högre trots denna stora
reducering. NSB (Norska Statsbanor), sora svarar för malmtransporterna
från Riksgränsen till hamnen i Narvik, har tidigare tillämpat i stort sett
samma taxa som SJ, och som en konsekvens av vad som skedde pä den
svenska sidan förväntades det nu att NSB skulle göra en motsvarande
reducering. Så har tyvärr inte blivit fallet, utan NSB tillämpar fortsatt
92 överpris för sina insatser.

Med tanke på dagens läge och det framtida allvarsamma läget för LKAB får ingen avhända sig ansvaret för företagets fortlevnad. En alltför tidig nedläggning av gruvverksamheten i malmfälten skulle icke enbart få ödesdigra konsekvenser för de berörda malmfältskommunerna utan även hårt drabba orter i Nordnorge sora redan i dag har stora bekymmer.

Mot bakgrund härav vill jag fråga kommunikationsministern:

År statsrådet beredd att uppta överläggningar med sin norske kollega i syfte all få till stånd en reducering av de fraktkostnader som LKAB i dag får eriägga till NSB?

1986/87:566 av Paul Lestander (vpk) till statsrådet Bengt Göransson om Laestadiusprojektet i Pajala:

1 Pajala har inom skolan genomförts ett omfattande arbete för alt belysa Lasstadius betydelse inom Pajala. Den dokumentation som tagits fram omfattar litterära arbeten, bilder och kulturföremål. Under Laestadius levnadstid ägde en viktig del av kolonisationshistorien i Norrbotten rum. Det är viktigt att de samlingar som tagits fram kring detta kan stanna kvar och bli en tillgång för bygden. Samlingarna har givetvis dessutom ett värde som turistattraktion.

Mot denna bakgrund vill jag fråga kulturministern:

Kommer kulturministern att ta något initiativ för att göra det raöjligt för Laestadiusprojektet i Pajala att få ett stöd, så alt samlingarna också i fortsättningen kan stanna i Pajala och visas där?

1986/87:567 av Margö Ingvardsson (vpk) till socialministern ora rekryteringen till gymnasieskolans sociala servicelinje:

Inför höstterminen 1987 finns det 38 förstahandssökanden till sociala servicelinjen i Storstockholm. Efter uttagning av andra- och tredjehandsva-len är 53 platser besatta. I december fanns det 135 platser inom sociala servicelinjen i Storstockholm, vilket senare reducerats till 75 platser. Av det ursprungliga platsantalel har bara 40 % kunnat tas i anspråk. Den planerade omstruktureringen av äldresomsorgen är helt beroende av en utbyggd hemtjänst. Men om det inte finns intresse hos ungdomen för att fylla ens nuvarande utbildningsplatser så kommer den planerade förändringen av äldreomsorgen inte att kunna genomföras.

Komraer regeringen att lägga fram några förslag, utöver informationskampanjer, för att öka rekryteringen till gymnasieskolans sociala servicelinje?

Prot. 1986/87:116 5 maj 1987

Meddelande om frågor

1986/87:568 av Maria Leissner (fp) till statsrådet Georg Andersson om avvisningarna till Turkiet av iranska asylsökande:

Sverige sänder regelmässigt tillbaka iranska asylsökande till Turkiet raed stöd av första asyllandsprincipen, trots all de inte åtnjuter något juridiskt skydd i Turkiet. Regeringen har sora skäl angivit att iranska asylsökande har ett faktiskt skydd i Turkiet och att de ej riskerar att bli tillbakasända till Iran.

Sedan hösten 1986 har dock ett större antal asylsökande iranier överläm-

Prot. 1986/87:116 5 maj 1987

Meddelande o/n frågor

näts fill Iran av turkiska myndigheter. Enligt UNHCR rör det sig om 250 personer, andra källor uppger 400-500 personer.

Avvisningar från Sverige till Turkiet av iranska asylsökande bör därmed inte längre vara förenliga med svensk flyktinglagstiftning. Mot den bakgrunden vill jag fråga invandrarministern följande:

Har regeringen för avsikt att ge direktiv om att iranska asylsökande inte
längre får avvisas till Turkiet? ,- ■

1986/87:569 av Hans Lindblad (fp) till miljö- och energiministern om ökad säkerhet vid oljetransporter till sjöss:

Sä länge isen låg var det omöjligt all fastställa skadorna i naturen efter grundsiöiningen i december, då tankfartyget Thunlank 5 släppte ut hundratals ton olja i Gävlebukten, De senaste dagarna har det blivit möjligt-att överblicka verkningarna, och dessa är värre än de flesta befarat. Längs hela Gästriklands kust och i norra Uppland finns partier med oljeskadad kust. De drabbade avsnitten omfattar bl, a. Billudden, som klassats som en av de nalurmässigt värdefullaste miljöerna i denna del av landet.

Länsstyrelsens fridlysning av ett område kan möjligen hindra att människor plockar blommor, men ingen fridlysning hjälper mot drivande oljeraas-sor. Att i efterhand sanera en oljeskadad kust är nästan oraöjligl, varför det avgörande måste vara att oljelastade fartyg framförs sä säkert som raöjligt. Av vad som framkommit efter Thuntanks grundsiötning ges intrycket att allvarliga felbedömningar gjordes ombord, bl, a, genom förväxling. Med hänsyn till de väldiga skador som följer av oljeutsläpp vill jag därför fråga miljö- och energiministern:

Föranleder de stora oljeskadorna i Gävleområdel någon åtgärd från regeringen i syfte att skärpa kraven på säkerhet vid oljelransporler till sjöss?

1986/87:570 av Bo Lundgren (ra) till finansministern om beskattningen av småhus:

Regeringen lägger i kompletleringspropositionen fram förslag om skärpt fastighetsskatt 1988 för bl.a. småhus. För denna kategori av fastigheter genomförs en allmän fastighetstaxering 1990. Taxeringsvärdena kan förväntas stiga relativt kraftigt.

De höjda taxeringsvärdena 1990 kommer i sin tur att leda till ännu högre fastighetsskatt då. denna uttas med taxeringsvärdet som bas. Till detta kommer att den s.k. schablonintäkten för småhus stiger. Sammantaget skulle detta leda till en kraftig skatleskärpning.

Jag vill rnot denna'bakgrund fråga finansministern om regeringen är beredd acceptera att fastighetstaxeringen 1990 leder till en skärpt beskattning av småhus.

1986/87:571 av Bo Lundgren (m) till finansministern om fastighetsskatten år Prot. 1986/87:116
1990 för hyreshus och bostadsrättshus: 5 maj 1987

Den skärpning av fastighetsskatten för småhus som regeringen föreslår i Meddela/ide om frågor kompletteringspropositionen motiveras bl, a, med att fastighetsskatten automatiskt stiger för hyres- och bostadsrättshus till följd av fastighetstaxeringen 1988.

Fastighetstaxeringen 1990 kan förväntas leda till höjda taxeringsvärden för småhus och därmed höjd fastighetsskatt. Fullföljs den politik som redovisas i årets kompletteringsproposition leder det till förslag om skärpt fastighetsskatt för hyreshus och bostadsrättshus 1990.

Jag vill därför fråga finansministern om regeringen avser att lägga fram förslag om höjd fastighetsskatt 1990 för hyreshus och bostadsrättshus.

4 § Kammaren åtskildes kl. 15.13. In fidem

TOM T:SON THYBLAD

lOlof Marcusson

Riksdagens protokoll 1986/87:116 Tisdagen den 5 maj

Kammarens protokoll

Riksdagens protokoll 1986/87:116

Kammarens protokoll