Riksdagens protokoll 1986/87:106 Fredagen den 10 april

ProtokollRiksdagens protokoll 1986/87:106

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Riksdagens protokoll 1986/87:106

Fredagen den 10 april

Kl, 10,00

Förhandlingarna leddes av tredje vice talmannen,

1 § Justerades protokollet för den 2 innevarande månad.

2 § Föredrogs och hänvisades

Propositionerna

1986/87:140 fill socialförsäkringsutskottet

1986/87:149 till socialutskottet

3 § Föredrogs och hänvisades

Motionerna

1986/87:Krll5-Krll7 fill kulturutskottet

4 § Anmäldes och bordlades Finansutskottets betänkanden 1986/87:18 Förnyelsefonder 1986/87:23 Minnesmynt (förs, 1986/87:16)

Skatteutskottets betänkande

1986/87:35 Höjning av fordonsskatten för vissa lastbilar och släpvagnar (prop, 1986/87:82)

Utrikesutskottets betänkande

1986/87:10 Internafionellt utvecklingssamarbete m,m, (prop. 1986/87:100 delvis)

Socialförsäkringsutskottets betänkande

1986/87:12 Förbättrad kompensation vid korttidssjukdom och vid fillfällig vård av barn (prop, 1986/87:69)

Kulturutskottets betänkanden

1986/87:9 Anslag till kyrkliga ändamål, m, m, (prop, 1986/87:100 delvis)

1986/87:11 Radio och television (prop. 1986/87:100 delvis)

131

Prot. 1986/87:106    Näringsutskottets betänkande

10 april 1987        1986/87:24 Eldistribution på landsbygden

Meddelande om interpellation

S § Meddelande om interpellation

Meddelades att följande interpellation framställts den 9 aprd

132

1986/87:229 av Marianne Andersson (c) till miljö- och energiministern om dispens från kilometerskatt för vissa bränslebesparande anordningar:

Riksdagen angav våren 1986 i samband med beslut om kilometerskattens bibehållande för fordon med bränslebesparande anordningar att "enligt finansministern föreligger inga principiella invändningar mot nedsättning av eller befrielse från kilometerskatf för sådana fordon". Vidare angavs att en sänkning av kilometerskatten motsvarande den minskade bränsleförbrukningen därför borde kunna medges.

I propositionen och vid utskottsbehandling har i första hand energiintressen varit avgörande för gjorda ställningstaganden.

Från såväl fillverkare som användare har framhållits att en större reduktion av skatten skulle vara av stort värde för att påskynda introduktionen av den nya tekniken. Med en skattereduktion om enbart 30 % är det i normalfallet tveksamt om investeringen i ett nytt bränslebesparingssystem kan fås att bli lönsam.

Med anledning av den senaste tidens ökade intresse för framför allt försurning och de effekter i detta avseende som vår rullande fordonspark ger, anser jag det vara befogat att pröva om inte en större skattereduktion än den nämnda kan vara motiverad.

En utvärdering, gjord på naturvårdsverkets avgaslaboratorium i Studsvik, visar att kväveoxider och partiklar reduceras i stort sett i relation till bränslebesparingen, alltså ca 30 % vid normal stadskörning. Just kväveoxider med sin försurande effekt och partiklar med sin cancerogena påverkan är det väsentligt att reducera.

Trafikens påverkan på luften i våra tätorter är väl dokumenterad. Särskilt storstäderna är utsatta för föroreningar. Varje åtgärd som kan förbättra miljön är angelägen.

Ett av de företag som satsat hårt på energisnåla fordon är Volvo Flygmotor i Trollhättan, Det är av stor vikt att denna utveckling kan fullföljas. Det är också ett utmärkt led i arbetet på att söka alternativa sysselsättningar till den tidigare dominansen av sysselsättning med militärmateriel. Därför är det rimligt att man för dessa fordon får allt det stöd man kan få. Härigenom skulle, förutom den energibesparing som erhålls, även effekter när det gäller försurning och hälsotillstånd erhåUas,

Min fråga till miljöminister Birgitta Dahl är om det inte vore befogat att bevilja dispens från kilometerskatt när det gäller dessa bränslebesparande anordningar, i avsikt att påskynda introduktionen av dessa system hos lokala bussbolag landet över.

6 § Meddelande om frågor

Meddelades att följande frågor framställts

den 9 april

1986/87:522 av Lennart Alsén (fp) till försvarsministern om verksamheten vid Karlskronavarvet:

I ett svar på en fråga om verksamheten vid Kariskronavarvet utgår industriministern från att berörda försvarsmyndigheter och Karlskronavarvet gemensamt anstränger sig för att minimera de negativa effekterna av den beläggningssvacka som drabbar Karlskronavarvet 1989—1992. Mot bakgrund av industriministerns uttalande vill jag fråga försvarsministern:

Vilka åtgärder avser försvarsministern vidta för att så långt möjligt fylla beläggningssvackan och eliminera risken för en senare överbeläggning som kommer att uppstå om marinen skall bibehållas på nuvarande nivå?

1986/87:523 av Sven Lundberg (s) till kommunikafionsministern om planerad indragning av viss postkupé:

Postverket har beslutat att dra in postkupéerna vid SJ på sträckan Stockholm-Boden fr, o, m. den 1 juni 1987, Postbefordran kommer i stället att ske med flyg- och landsvägstransporter. Effekten av beslutet slår särskilt hårt mot personalen vid posten i Långsele, Ca 15 arbetstillfällen försvinner och det drabbar unga barnfamiljer som samtliga är boende i villa. Arbetsmarknaden i Sollefteå kommun är inte fillräckligt stark och utvecklad för att kunna erbjuda dessa människor annan sysselsättning. Enda alternativet torde vara en utflyttning från kommunen med sannolikt stora problem med försäljning av villorna.

Sollefteå kommun tillhör stödområde B och är således i starkt behov av regionalpolitiska insatser, och stora ansträngningar görs också för att förstärka kommunens utveckling. Postverkets beslut får en motsatt effekt. Sektorsorganen bör åläggas att ta regionalpolitisk hänsyn vid verksamhetsförändringar.

Avser kommunikationsministern att verka för att postverket omprövar sitt beslut eller för att Långsele tillförs annan verksamhet som kompenserar bortfallet av arbetsfillfällen?

Prot. 1986/87:106 10 april 1987

Meddela/ide om frågor

7 § Kammaren åtskildes kl. 10.01.

In fidem

OLOF MARCUSSON