Riksdagens protokoll 1985/86:85 Måndagen den 24 februari
ProtokollRiksdagens protokoll 1985/86:85
Kammarens protokoll
I kammarens protokoll finns allt som sägs i kammaren nedskrivet. I protokollet står det också hur partierna har röstat. Ett snabbprotokoll publiceras ungefär sex timmar efter att dagens sista debatt i kammaren är slut. Det slutliga protokollet är färdigt efter några veckor.
Riksdagens protokoll 1985/86:85
Måndagen den 24 februari
Kl. 12.00
1 § Justerades protokollet för den 14 innevarande månad.
2 § Svar på interpellation 1985/86:110 om anslag till Uppsala International Summer Session
Anf. 1 Utbildningsminister LENNART BODSTÖM;
Herr talman! Lars Leijonborg har frågat mig om jag är beredd att medverka till att Uppsala International Summer Session får anslag från regeringen.
Lät mig först konstatera att statligt stöd i olika former redan lämnas fill Uppsala International Summer Session från såväl universitetet i Uppsala som skolöverstyrelsen. Låt mig vidare konstatera att särskilda medel utgår för högskolans internationalisering. Det ankommer på universitet och högskolor att bedöma behovet av medel för internationell utbildning. Bedömningar av behovet av eventuellt riktat stöd måste göras i det ordinarie budgetarbetet. Universitetet i Uppsala har i sin anslagsframställning infe framfört behov av ytterligare medel för Uppsala International Summer Session.
Jag vill understryka vad jag tidigare i annat sammanhang framfört om det värde jag tillmäter verksamheten vid Uppsala International Summer Session, men jag anser att behov av eventuella ytteriigare medel måste prövas inom ramen för de medel som står till förfogande för internationaliseringsändamål inom högskolan.
Anf. 2 LARS LEUONBORG (fp):
Herr talman! Jag tackar utbildningsministern för svaret på interpellationen. Mot bakgrund av den uppskattning statsrådet i annat sammanhang uttalat för Uppsala International Summer Session hade jag hoppats på ett något positivare svar. Om regeringen inte är beredd att medverka till en lösning av de ekonomiska problem som verksamheten dras med, innebär det att det är mycket möjligt, kanske sannolikt, att de här sommarkurserna måste läggas ned.
Låt mig säga några ord om bakgrunden. Det är bra för Sverige om andra än svenskar lär sig svenska. Det är mycket få utlänningar som inte själva bor i Sverige men som finner anledning aff lära sig värt språk. Det anses inte bara vara ett mycket litet språk i världen, utan också ganska svårt att lära sig. Men några få människor från andra länder vill trots allt lära sig svenska.
|
Otn anslag till Uppsala International Sumtner Session |
Prot. 1985/86:85 Möjligheterna för dem är inte särskilt många. Det är ganska ovanligt att 24 februari 1986 kurser i svenska erbjuds i andra länder. Ett bra alternativ är då att läsa svenska på en sommarkurs i Sverige. Nästan alla länder anordnar för övrigt kurser av den typen.
Det största och äldsta akademiska sommarprogrammet i Sverige är Uppsala Internafional Summer Session. Verksamheten startade 1963 på initiativ av California State University. Den drivs med visst stöd av Uppsala universitet, och universitetefs rektor är inspektor för verksamheten.
Uppsala International Summer Session drivs som en stiftelse. Stiftelsen får indirekt stöd från skolöverstyrelsen därför att verksamheten hittills dels har bedrivits i samarbete med ett studieförbund, dels under några veckor är förlagd till en folkhögskola. Men det är förändringar i reglerna för den här typen av stöd som nu enligt uppgift förorsakat stiftelsen akuta ekonomiska problem. Utbildningsministern påpekar i sitt svar att Uppsala universitet i sin petita inte äskat ytteriigare medel till den här verksamheten. Jag tycker inte att det är särskilt svårt att förstå. Vi vef ju alla aff universiteten för närvarande har stora problem med sin ekonomi. Anslagen gröps ur, och de har sparbeting som de måste uppnå. I den situationen är det mycket begärt att de skulle äska ytterligare medel till en halvprivat stiftelse som ligger utanför det egentliga universitetet.
Statsrådet definierar denna verksamhet som något som skall finansieras ur anslaget för högskolans internationalisering. Jag är inte säker på att defta ändamål ligger särskilt nära dem som det anslaget ursprungligen var tänkt för. Det här handlar om det som brukar kallas svenska som främmande språk och som delvis har ansetts vara ett ansvar för Svenska institutet.
Det som varit avgörande för att jag har intresserat mig för denna fråga är att Uppsala International Summer Session bedriver en mycket bra och uppskattad verksamhet. Till allra största delen finansieras den genom deltagarnas egna avgifter. Att man har uppnått dessa goda resultat beror till mycket stor del pä aitt föreståndaren är en eldsjäl som satsat oerhört mycket arbete och entusiasm pä uppgiften.
I bland händer det att verksamheter av det här slaget hamnar mellan stolarna i vårt bidragssystem. Dä är ofta den enda lösningen att regeringen går in och ger ett bidrag i avvaktan på en mer permanent lösning.
Jag tycker att vi skall vara rädda om den här typen av frivilliga och ideella initiativ i vårt samhälle. Jag tror för min del att om staten skulle ta över de här kurserna, förutom dem som redan bedrivs i Svenska institutets regi, så skulle kurserna med stor sannolikhet kosta statsverket rhera.
Läget nu är alltså att Uppsala International Summer Session befinner sig i en akut ekonomisk kris, som hotar hela verksamheten. Därför måste jag till sist fråga statsrådet Bodström: Finns det ingenting regeringen kan göra för att rädda Uppsala International Summer Session?
Anf. 3 Utbildningsminister LENNART BODSTRÖM:
Herr talman! Jag anser det självfallet viktigt att utländska medborgare kan
besöka Sverige och här studera svenska. Det är också angeläget att de som
skall delta i annan akademisk utbildning i Sverige har möjlighet att genomgå
kortare kurser i svenska språket. Jag föreställer mig att detta också är det
huvudsakliga syftet med Uppsala International Summer Session och att detta är skälet till att Uppsala universitet och Upsala University International Summer Session har ingått eff avtal om samarbete.
Det samarbete som är avtalsreglerat innebär att Uppsala universitet ställer vissa lokaler fill förfogande och på sätt och vis även medverkar i marknadsföringen när det gäller att sprida kännedom om den här sommarundervisningen. Universitetet åtar sig också att utöva en viss insyn över verksamheten.
Det belopp det här är fråga om är knappast större än att det bör vara möjligt för Uppsala universitet, om man anser att det är en angelägen uppgift, att med egna medel medverka med ytterligare bidrag till Uppsala International Summer Session.
Prot. 1985/86:85 24 februari 1986
Otn anslag till Uppsala International Summer Session
Anf. 4 LARS LEIJONBORG (fp):
Herr talman! Jag kan dä bara hoppas att man inom Uppsala universitetsförvaltning läser detta inlägg av utbildningsministern i protokollet och tar det som ett gott råd frän högsta ort.
Jag måste för min del ändå säga att jag har förståelse för att Uppsala universitet hittills intagit den attityden att man följer sitt avtal och gör vissa insatser i enlighet med det men inte ansett att man vill ersätta insatser som tidigare kommit frän en annan statlig myndighet, nämligen skolöverstyrelsen. Eftersom jag framför allt är angelägen om den här verksamheten hoppas jag att Uppsala universitet - om det nu inte finns någon annan lösning -känner sitt ansvar. Men jag vidhåller att i det akuta läge som uppstått vore den rimligaste lösningen att regeringen gav ett anslag.
Överläggningen var härmed avslutad.
3 § Föredrogs och hänvisades
Motionerna
1985/86:304 och 305 till lagutskottet
1985/86:306 och 307 till finansutskottet
4 § Anmäldes och bordlades
Proposition
1985/86:107 Följdlagstiftning till den nya omsorgslagen
5 § Anmäldes och bordlades
Konstitufionsutskottets betänkande
1985/86:15 Vissa kommunala frågor m.m. (prop. 1985/86:70)
Skatteutskottets betänkande
1985/86:22 Slopande av lotterivinstskatten på premieobligationer (prop. 1985/86:100 delvis)
Prot. 1985/86:85 Jusfifieutskottets betänkanden
24 februari 1986 1985/86:15 Anslag fill justifiekanslern (prop. 1985/86:100 delvis)
1985/86:16 Anslag till Svensk författningssamling m.m. (prop. 1985/86:100 delvis)
1985/86:17 Datorrelaterade brott och ocker (prop. 1985/86:65)
Försvarsutskottets betänkanden
1985/86:5 Vissa värnpliktsfrågor (prop. 1985/86:100 delvis) 1985/86:6 Beredskapsbudget för totalförsvaret (prop. 1985/86:100 delvis) 1985/86:7 Kostnadsramar för vissa oljelagringsanläggningar (prop. 1985/86:101 delvis)
6 § Kammaren åtskildes kl. 12.11. In fidem
BENGT TORNELL
/Gunborg Apelgren
Kammarens protokoll
I kammarens protokoll finns allt som sägs i kammaren nedskrivet. I protokollet står det också hur partierna har röstat. Ett snabbprotokoll publiceras ungefär sex timmar efter att dagens sista debatt i kammaren är slut. Det slutliga protokollet är färdigt efter några veckor.