Riksdagens protokoll 1985/86:84 Fredagen den 21 februari
ProtokollRiksdagens protokoll 1985/86:84
Kammarens protokoll
I kammarens protokoll finns allt som sägs i kammaren nedskrivet. I protokollet står det också hur partierna har röstat. Ett snabbprotokoll publiceras ungefär sex timmar efter att dagens sista debatt i kammaren är slut. Det slutliga protokollet är färdigt efter några veckor.
Riksdagens protokoll 1985/86:84
Fredagen den 21 februari
Kl. 10.00
1 § Justerades protokollet för den 13 innevarande månad.
2 § Föredrogs och hänvisades
Proposition
1985/86:92 till skatteutskottet
3 § Anmäldes och bordlades
Mofionerna
1985/86:304 av Marianne Karlsson
1985/86:305 av Bengt Harding Olson och Allan Ekström
Ändring i patentlagen (1967:837) m.tn. (prop. 1985./86;86)
1985/86:306 av Lars Tobisson m.fl.
1985/86:307 av Björn Molin och Lars De Geer \
Fullmäktiges i riksbanken förvaltningsberättelse för år 1985 (redog. 1985/86:15)
4 § Meddelande om interpellation
Meddelades att följande interpellation framställts
den 20 februari
1985/86:126 av Nils G. Åsling (c) till kommunikationsministern om kommunikationerna i centrala och västra Jämtland:
Ett expansivt inslag i näringslivets utveckling i Norrlands inland är turistnäringen. I stora delar av Härjedalen och i västra och norra Jämtland är nu turismen den dominerande näringsgrenen. Den jämtländska och härje-dalska fjällvärlden bjuder på lättillgängliga och unika rekreationsmiljöer, som visat sig finna uppskattning hos en allt bredare svensk och utländsk publik. Detta har lett till mycket betydande investeringar under senare år. Till en del har dessa investeringar kunnat genomföras med statligt lokaliseringsstöd och i Åredalen inom ramen för särskilt anvisade medel till det s. k. Åreprojektet.
131
Prot. 1985/86:84 21 februari 1986
Meddelande om interpellation
132
Expansionen inom turistnäringen har också lett till betydande sysselsättningseffekter, vilket bl. a. kan utläsas av att Åre kommun är den enda glesbygdskommunen i Norrlands inland som under senare år kunnat redovisa en positiv befolkningsutveckling.
Turismens växande betydelse i länets näringsliv föranleder emellertid också krav på samhälleliga åtgärder på skilda områden. Utbildningsväsendet f.ex. måste naturligtvis dimensioneras och inriktas så att det fillgodoser näringens växande behov av kvalificerad fiersonal. Även i andra avseenden borde näringens utvecklingsfrågor bli föremål för en ingående uppmärksamhet och analys för aff man lättare skall kunna fastsfälla de behov och anspråk pä samhället som en snabbt växande turistnäring kan komma att ställa.
På ett speciellt område, nämligen när det gäller kommunikationerna, är behovet av en långsiktig planering särskilt framträdande. Den vårsäsong som den västjämfska turistnäringen just nu befinner sig inne i har av allt att döma på kommunikationssidan medfört betydande svårigheter. Det rapporteras sålunda om kraffiga överbokningar på både flyg och järnväg. Det förefaller som om transportföretagen, dvs. såväl Linjeflyg som SJ, inte har kapacitet att klara den ökande resandefrekvens som en utbyggnad av den västjämfska turistnäringen medfört. Detta är klart otillfredsställande, eftersom näringens hela framtid är beroende av att dess tjänster kan göras åtkomliga på ett bekvämt och ändamålsenligt sätt. Uppenbart är alltså att transportföretagens kapacitet är,otillräcklig och inte har utvecklats i samma snabba takt som turistnäringens investeringar.
Långsiktigt oroar denna eftersläpning inom transportföretagen. Denna oro kan också sägas gälla utvecklingen av andra samhällsinvesteringar, som är av avgörande betydelse för näringens utveckling. Det gäller vägarna, där fortfarande Jämtlands län har den största andelen grusvägar i landet och där vissa av dessa vägar är av klart undermålig kvalitet. En forcerad upprustning av vägnätet är en förutsättning för ett rätt utnyttjande av investeringarna inom turistnäringen. Angeläget är också att de två stora broföretag som länge diskuterats, nämligen Vallsundsbron och Rödösundsbron i Storsjön, snarast kommer till utförande, eftersom de är av avgörande betydelse för kommunikationerna med centrala Jämtland och turistanläggningarna i södra och västra delen av länet.
Jag förutsätter att regeringen inom kort förelägger riksdagen en proposition med förslag om att stödja Åre/Faluns kommuners ansökan om att få anordna 1992 års olympiska vinterspel. C)et är mycket angeläget för vårt land, för Jämtlands län och för dess turistnäring att denna ansökan får allt stöd och leder till att olympiska kommittén accepterar Åre/Faluns värdskap. Oavsett om kommunerna och den svenska skidsporten blir framgångsrika i sitt sökande av detta värdskap eller infe, innebär blotta kandidaturen för Åres del att en internationell publik uppfattar Åre som en vintersportort av världsklass, väl att jämföra med motsvarande centraleuropeiska skidsport-centrum.
Oavsett om Åre vinner framgång i sin kandidatur för olympiska spelen eller inte, kan man alltså vänta en fortsatt betydande expansion av turistnäringen i västra Jämtland. Detta motiverar en översiktlig och långsiktig planering av utvecklingen av kommunikationerna för centrala och västra
Jämtland. En snabb höjning av transportföretagens kapacitet, en förbättring av vägsystemet och en nybyggnad av de två återstående broarna i Storsjön är alltså angeläget för att utvecklingskapaciteten i länets turistnäring skall komma bättre till sin rätt.
Med hänvisning till det ovan anförda anhåller jag att till statsrådet och chefen för kommunikationsdepartementet få framställa följande frågor:
1. Är statsrådet beredd att lämna en redogörelse för det aktuella läget beträffande transportföretagens kapacitetsutnyttjande till och från centrala och västra Jämtland?
2. Är statsrådet beredd att redogöra för de långsiktiga planer beträffande utvecklingen av kommunikationerna fill centrala och västra Jämtland som är motiverade av Åres ambition att anordna 1992 års olympiska vinterspel och den även i övrigt förutsebara snabba expansionen av turistnäringen i regionen?
Prot. 1985/86:84 21 februari 1986
Meddelande om interpellation
5 § Kammaren åtskildes kl. 10.01. In fidem
BENGT TORNELL
/Gunborg Apelgren
Kammarens protokoll
I kammarens protokoll finns allt som sägs i kammaren nedskrivet. I protokollet står det också hur partierna har röstat. Ett snabbprotokoll publiceras ungefär sex timmar efter att dagens sista debatt i kammaren är slut. Det slutliga protokollet är färdigt efter några veckor.