Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Riksdagens protokoll 1985/86:81

Tisdagen den 18 februari

Kl. 15.00

1 § Justerades protokollet för den 10 innevarande månad.

2 § Anmäldes och bordlades Förslag

1985/86:18 Fullmäktiges i riksbanken förslag om ändring i lagen (1934:437) för Sveriges riksbank

3 § Meddelande om interpellationer

Meddelades att följande interpellationer framställts

den 17 februari

1985/86:118 av Agne Hansson (c) till socialministern om vissa ersättningsfrågor för aidssmitfade:

Problematiken runt den livshotande sjukdomen aids är sammansatt. Inte minst det faktum att det första dödsfallet i aids nu inträffat utanför Stockholm i Kalmar län gör det nu angeläget att snabbt sätta in åtgärder som hindrar en fortsatt spridning av denna mycket allvarliga sjukdom.

En grupp som råkat särskilt illa uf är de blödarsjuka. Deras sjukdom gör att de oftare än andra behöver blodtransfusion, I samband därmed har många blivit smittade av det virus som orsakar aids. Den svenska sjukvården har innan det blev känt använt blodplasma frän USA som innehållit detta HTLV-III-virus,

De patienter som råkat ut för detta har drabbats dubbelt. De har drabbats oförskyllt. Dels har de blivit smittade av aids vid behandling för sin i och för sig svåra sjukdom, dels är det inte de själva utan den blodplasma som använts inom sjukvården och godkänts av svenska sjukvårdsmyndigheter som orsakat dem vidare lidande och orsakat dödsfall.

Varken grundskyddet eller ersättningsfrågorna är lösta för de blödarsjuka som blir smittade och får aids. De blödarsjuka kan på grund av sin sjukdom inte som andra teckna försäkringar mot skador, olyckor och dödsfall. Därför blir katastrofen ett faktum för de anhöriga när t. ex. ett dödsfall inträffar i detta sammanhang.

För de blödarsjuka som oförskyllt åsamkats skador inom samhällets

Prot. 1985/86:81 vårdorganisation på detta sätt borde rimligen samhället känna ett ansvar. 18 februari 1986 Det handlar inte bara om dödsfallen. Det handlar också om människor som

Meddelande otn inler pellationer

tvingas leva med smittan i ovisshet och inte vet om och när sjukdomen bryter

ut. Med hänvisning härtill vill jag fråga sjukvårdsministern:

Vilka åtgärder avser regeringen vidta för att grundskyddet och ersättningsfrågorna skall få en tillfredsställande lösning för dem som smittats av HTLV-III-virus och som fått aids genom blodtransfusion på svenska sjukvårdsinrättningar?

den 18 februari

1985/86:119 av Oswald Söderqvist (vpk) till utrikesministern om de politiska förhållandena i Korea;

Koreanska halvön är eff av de områden där politiska spänningar och militära rustningar har hållits vid liv under hela efterkrigstiden. Koreakriget, 1950-1954, lämnade efter sig ett land i ruiner med sönderslagna städer och samhällen och hundratusentals människor hemlösa och på flykt. Ett hittills bestående resultat av kriget blev också uppdelningen av Korea i två stater, med en gräns där militär uppladdning och militära incidenter varit ständigt och ofta återkommande. Kriget lämnade också efter sig det absurda arvet att den ena sidan, Sydkorea med dess bundsförvant USA, har kunnat göra gällande att Förenta nationerna står som part på deras sida i konflikten. Fortfarande uppträder Sydkoreas armé och den relativt stora USA-konting-enten, ca 40 000 man, under FN:s flagg och emblem vid stilleståndslinjen vid Panmunjom. Detta trots att FN för mer än tio år sedan, 1975, uttalade att detta förhållande inte längre skulle få bestå.

De senaste åren har emellertid vissa kontakter, samtal och överläggningar förekommit mellan de båda statsledningarna i det delade Korea. Frän och fill har dessa överläggningar avbrutits på grund av nya incidenter och motsättningar. Sydsidan och USA har med jämna mellanrum igångsatt stora militära manövrer, som på den andra sidan uppfattats som hot och bevis på bristande vilja att föra avspänningssträvandena på halvön framåt. Så var fallet förra året, då en stor militär övning kallad "Team Spirit 85" genomfördes. Den följs i dag upp av "Team Spirit 86", som skall pågå under februari-april innevarande år. Nordsidan, som föreslagit att stora militära övningar pä halvön skall undvikas för att en dialog för avspänning skall kunna komma i gång, har i stället erbjudits att skicka observatörer till USA:s och Sydsidans "Team Spirit 86". Sydkorea är också en av de stater som de flesta bedömare anser står på eller redan stigit över tröskeln till att producera egna kärnvapen. Det har ett ambitiöst kärnkraffsprogram, vilket som alltid är en inkörsport till anskaffning av kärnvapen.

Sverige, som sedan stilleståndef 1954 haft observatörer i övervakningskommissionen vid Panmunjom, bör ha ett särskilt intresse och ansvar för att föra avspänningssträvandena på den koreanska halvön framåt. Det är därför av vikt att Sverige reagerar pä åtgärder och händelser, som kan tänkas öka i stället för att minska spänningen. Det är också avvikt att Sverige pä intet sätt

bidrar till tekniköverföring, av t. ex. kärnkraftsteknik, till Sydkoreas kärn- Prot.d985/86:81
kraffsprogram. 18 februari 1986

Med hänvisning till det ovan anförda vill jag fråga utrikesministern:

Meddelande om ititer-

1. Vilken ståndpunkt intar/har den svenska regeringen när det gäller pellationer USA-truppernas användning av FN:s flagga i Korea efter 1975?

2. Vilken uppfattning har den svenska regeringen om de upprepade stora militärmanövrer som genomförs av USA och Sydkorea på och utanför den koreanska halvön?

3. Vad kan Sverige, som medlem av övervakningskömmissionen i Korea, göra för att befrämja avspänning och överläggningar mellan de båda statsbildningarna på halvön?

4. På vilket sätt och i vilken omfattning har svenska kärnkraftsföretag, t. ex. Asea-Atom, engagerat sig i Sydkoreas kärnkraffsprogram?

1985/86:120 av Karl-Gösta Svenson (m) till civilministern om ny statlig verksamhet i Blekinge:

Som bekant har Blekinge en omfattande arbetslöshet. Blekinge tillhör de län i vårt land som är värst drabbade. Den mycket höga ungdomsarbetslösheten får till följd att allt fler unga människor flyttar från länet. Det innebär att den sedan mänga år förekommande negativa befolkningsutvecklingen blir svårare och svårare att vända. Jag har nyligen från talarstolen i Sveriges riksdag tolkat länets situafion på så sätt att "Sveriges trädgård slokar". Problemen är allvarliga. Framtidstron sviktar. Den blir inte bättre av att besökande statsråd anländer tomhänta fill länet.

En bidragande orsak till den minskade sysselsättningen i länet är minskad statlig sysselsättning, företrädesvis inom försvarssektorn. Mellan åren 1975 och 1980 minskade den statliga sysselsättningen i länet med 4 %, samtidigt som den ökade med 11 % i riket som helhet. Det är självklart att staten lika väl som den privata sektorn skall effektiviseras. Det måste ibland medföra omorganisation av statlig verksamhet, som får till följd att olika arbetsuppgifter centraliseras eller regionaliseras. Denna form av omorganisation har hittills varit mycket negafiv för Blekinge. Steg för steg har den statliga verksamheten minskats i länet. Staten måste ta sift ansvar. Flödet måste vändas. I samband med omorganisation inom statliga förvaltningar och verk, som till någon del redan är etablerade i Blekinge, bör alltid utredas om hela eller delar av aktuell organisation kan placeras i Blekinge. Jag har under en frågestund med jordbruksministern och under en interpellationsdebatt med arbetsmarknadsministern exemplifierat en inom skogsstyrelsen diskuterad samordning av kanslifunktionerna i Malmöhus län och Kristianstads län med huvudort i Kristianstad. Dessutom diskuteras en långtgående administrativ samordning med skogsvårdssfyrelsen i Blekinge län. I ett sådant och liknande fall bör, med hänsyn till Blekinges arbetsmarknadssituation, enligt min uppfattning i första hand diskuteras om en sådan regionalisering kan ske till Blekinge i stället, utan att någon effektivitetsförlust uppstår.

Arbetsmarknadsministern vidimerade att Blekinge har förlorat arbetstill
fällen på den statliga sidan och hänvisade till att riksdagen uttalat att de
områden i landet som i första hand bör komma i fråga när det gäller en 65

-S Riksdagens protokoll 1985/86:78-84

Prot. 1985/86:81 kommande statlig utlokalisering är skogslänen och sydöstra Sverige. Till

18 februari 1986 sydöstra Sverige hör stora delar av Blekinge. Arbetsmarknadsministern

~~~ anförde vidare att regeringen har som en huvudprincip att försöka decentrali-

Meddelande om frågor r. ,n , ,■ ■ .

sera ungefar 10 % av den statliga verksamheten. Civilministern har ansvaret

i regeringen för denna verksamhet. I budgetpropositionen åberopas den av

civildepartementets arbetsgrupp för decentralisering utarbetade rapporten.

Ds C 1985:11. Konkreta förslag om decentralisering saknas emellerfid i

propositionen.

Med hänsyn härtill och då den statliga verksamheten i Blekinge successivt

minskar får jag ställa följande frågor till civilministern:

1. Avser regeringen att prioritera Blekinge när det gäller decentralisering av
statlig verksamhet?

2. När tar regeringen sådana initiativ att den statliga verksamheten i
Blekinge påverkas i positiv riktning?

1985/86:121 av Sten Andersson i Malmö (m) till industriministern om nedläggningen av Kockums civila fartygsproduktion:

Beslutet om nedläggning av Kockums i Malmö civila handelsfartygstillverkning har medfört att regeringen presenterat ett "Kockumspaket". I detta paket och kring tillkomsten av detsamma finns ett antal frågeställningar, vilka det vore av stort allmänt intresse att få besvarade.

. I "Kockumspaketet" ingår en broförbindelse mellan Malmö och Köpenhamn. På vilket sätt är denna förbindelse nu närmare ett genomförande än tidigare?

Har regeringen eller ledamöter av densamma informerats av Svenska Varv eller av Kockumsledningen om Malmövarvets besvärliga situation, innan Svenska Varvs styrelsesammanträde hölls den 11 december 1985?

Deltog Svenska Metallindustriarbetareförbundets ordförande Leif Blomberg i Svenska Varvs styrelsesammanträde den 11 december 1985?

Reserverade sig Leif Blomberg vid nämnda sammanträde mot Svenska Varvs uppfattning att Kockums inte kunde fortsätta den civila fartygsproduktionen på kommersiellt godtagbara villkor?

Kommer huvuddelen av den svenska marinens ubåtstillverkning även fortsättningsvis att koncentreras till Kockums Varv i Malmö?

4 § Meddelande om frågor

Meddelades att följande frågor framställts

den 18 februari

1985/86:389 av Börje Hörnlund (c) till industriministern om sysselsättningen i Storuman-Stensele:

I samband med nedläggningen av Kockums varv i Malmö har regeringen gjort ett omfattande investeringspaket. Till paketet hör bl. a. ett frisläppande

av Saabs investeringsfonder pä 12,5 miljarder kronor.

Samtidigt hotas 200 jobb i Storuman-Stensele i Västerbotten i samband med nedläggningen av Stensele Mekaniska verkstad (SMV). En nedläggning av SMV i Stensele drabbar Storumans kommun fem gånger hårdare än vad Kockums nedläggning drabbar Malmö kommun i minskade sysselsättningstillfällen. Det hade därför varit på sin plats att industriministern tagit upp diskussion med Saab om aff förlägga legotillverkningen av bildelar fill Storuman-Stensele motsvarande 200 jobb. Något investeringspaket har emellertid inte aviserats för Storuman-Stensele.

Med anledning av detta vill jag fråga industriministern:

Är industriministern beredd att medverka till att motsvarande insatser görs i Storuman-Stensele som i Malmö?

1985/86:390 av Ulla Orritig (fp) till socialministern om flyktingsjukvård i Västerbotten:

Med anledning av att iranska krigsoffer nu tas emot i Sverige och att ca 500 utländska patienter kommer årligen för vård via SwedeHealfh, vill jag ställa följande fråga:

Ämnar statsrådet aktivt medverka till att någon form av flyktingsjukvård kommer att förläggas till Hållnas sjukhem i Västerbotten eller regionsjukhuset i Umeå i Västerbotten?

1985/86:391 av Ingrid Hasselström Nyvall (fp) till kommunikationsministern om åtgärder för att minska antalet bilolyckor i Kalmar län;

1 Kalmar län har under februaris första 15 dagar inträffat ett antal bilolyckor med 11 dödsoffer och många skadade. Denna siffra kan jämföras med det totala antalet, 17 personer, som dödades i trafiken i Kalmar län 1985.

Orsakerna till den tragiska utvecklingen i februari 1986 synes vara flera, men snömodd pä vägbanan och vägkanterna verkar vara en starkt bidragande orsak.

Jag vill därför fråga kommunikationsministern om statsrådet är beredd att låta den höjning av vinterväghållningsstandarden som aviseras i budgetpropositionen på högtrafikerade vägar komma även Kalmar län till del. Eller överväger statsrådet Hulterström andra åtgärder för att stoppa denna olycksfallsufveckling?

Prot. 1985/86:81 18 februari 1986

Meddelande om frågor

1985/86:392 av Margit Gennser (m) till industriministern om villkoren för statligt bidrag till ett regionalt investmentbolag i Malmö:

I regeringens s. k. Malmöpaket i samband med beslutet om nedläggning av Kockums civila farfygsproduktion aviserade industriministern bildandet av ett regionalt investmentbolag, Malmö Finans. Statens bidrag skulle uppgå till 50 milj. kr., men endast under förutsättning att näringslivet ställer upp med 75 milj. kr. Villkoren är härda och realismen i förslaget har ifrågasatts av personer med omfattande erfarenheter av riskkapitalfinansiering.

Prot. 1985/86:81 Med hänvisning till ovanstående ber jag att få ställa följande fråga till

18 februari 1986 industriministern;

Meddelande om frågor Statens höga krav på riskkapital från näringslivet till Malmö Finans har bedömts som orealistiska. Avser industriministern att ta fasta på kritiken och ändra förutsättningarna?

1985/86:393 av Margit Gennser (m) till industriministern om statliga medel till investmentbolaget Malmöhus Invest:

År 1979 startades ett regionalt investmentbolag. Malmöhus Invest med säte i Malmö, för att utveckla företagandet i Malmöhus län. Detta bolag har sedan starten arbetat med att bygga upp stabila företag med goda utvecklingsmöjligheter och en vettig vinstnivå. Trots begränsade kapitalresurser har Malmöhus Invest lyckats väl med sina satsningar. I regeringens Malmöpaket med anledning av beslutet om nedläggning av Kockums civila farfygsproduktion fanns inga medel för att stärka kapitalbasen i Malmöhus Invest.

Avser industriministern att komplettera Malmöpaketet med medel till det regionala investmentbolaget Malmöhus Invest?

1985/86:394 av Hädar Cars (fp) till statsrådet Anita Gradin om sammansättningen av verksledningen i statliga myndigheter;

I pressen förekommer ibland presentationer i annonsform av verksledningar i bl. a. statliga myndigheter. Sådana presentationer har nyligen gjorts av bl. a. televerket och statens arbetsgivarverk.

Då sammansättningen av dessa verksledningar inte synes överensstämma med regeringens mål för jämsfälldhetspolitik vill jag fråga statsrådet om regeringen avser att vidta några åtgärder.

5 § Kammaren åtskildes kl. 15.01. In fidem

BENGT TORNELL

/Gunborg Apelgren

Riksdagens protokoll 1985/86:81 Tisdagen den 18 februari

Kammarens protokoll

Riksdagens protokoll 1985/86:81

Kammarens protokoll