Riksdagens protokoll 1985/86:102 Fredagen den 21 mars

ProtokollRiksdagens protokoll 1985/86:102

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Riksdagens protokoll 1985/86:102

Fredagen den 21 mars

Kl. 10.00

1 § Justerades protokollet för den 13 innevarande månad.

2 § Föredrogs och hänvisades

Propositionerna

1985/86:132 till näringsutskoftet

1985/86:138 fill arbetsmarknadsutskottet

1985/86:142 till näringsutskoftet

1985/86:152 fill socialutskottet

3 § Föredrogs och hänvisades Förslagen och redogörelsen 1985/86:17 fill socialutskottet 1985/86:20 fill utbildningsutskottet 1985/86:22 fill finansutskottet

4 § Anmäldes och bordlades

Propositionerna

1985/86:90   Följdlagstiftning till den nya plan- och bygglagen, lagen om

exploateringssamverkan samt lagen om hushållning med naturresurser

m, m, 1985/86:109 Ändringar i radiolagen m,m, 1985/86:123 Godfrosförvärv av lösöre 1985/86:139 Vissa oljebolagsfrågor 1985/86:141 Vissa beslut fattade av internationella arbefskonferensen vid

dess sjuffioförsta möte 1985/86:145 Ändrad försäljningsskaft på vissa personbilar 1985/86:146 Vidaresändning av radio- och TV-program 1985/86:147 Vissa ändringar i kriminalvärdslagstiftningen (decentralisering

inom kriminalvärden) 1985/86:148 Fortsatt giltighet av lagen (1981:50) med bestämmelser om vissa

medel avsedda för injektion

51

Prot. 1985/86:102 21 mars 1986

Meddelande om interpellationer

5 § Anmäldes och bordlades

Motionerna

1985/86:335 av Barbro Sandberg m.fl.

1985/86:336 av Nils Carlshamre m.fl.

Vissa sjukförsäkringsfrägor för studerande (prop, 1985/86:128)

6 § Anmäldes och bordlades Konstitutionsutskotfets betänkande 1985/86:16 Presstöd (prop, 1985/86:100 delvis)

Lagutskottets betänkanden 1985/86:17 Utländska förvärv av fast egendom 1985/86:20 Inteckning av bostadsrätt 1985/86:21 Lagstiftningsåtgärder beträffande sfiftelser 1985/86:23 Anslag fill kronofogdemyndigheterna m,m, (prop, 1985/86:100 delvis)

Socialförsäkringsutskottets betänkande

1985/86:13 Invandring m,m, (prop, 1985/86:100 delvis)

Kulturutskottets betänkanden

1985/86:14 Anslag till ungdomsorganisationer (prop, 1985/86:100 delvis) 1985/86:15 Anslag     till     internationellt     kulturellt     samarbete     (prop, 1985/86:100 delvis)

Utbildningsutskottets betänkanden

1985/86:13 Anslag till forskning och centralt utvecklingsarbete inom skolväsendet, m.m, (prop, 1985/86:100 delvis)

1985/86:15 Anslag till svensk undervisning i utlandet, m,m, (prop, 1985/86:100 delvis)

7 § Meddelande om interpellationer

Meddelades aft följande interpellationer framställts den 20 mars

52

1985/86:155 av Pär Granstedt (c)  till stafsrädet Birgitta Dahl om den kommunala energirådgivningen, m, m,:

Utvecklingen av energisystemet är en av vårt lands viktigaste energifrågor. Varje nu känd form för "produktion" av användbar energi medför miljöbelastningar av något slag. Att främja hushållning med energi är därför det ur miljösynpunkt bästa sättet atf stärka vår energiförsörjning. Av central betydelse är naturligtvis också aft använda de ur miljösynpunkt bästa möjliga energikällorna för den energianvändning som ändå är nödvändig.

Ett växande problem, som också energiministern offentligt har kommenterat, är den snabba utvecklingen av elanvändningen. Om infe elanvändningen kan hållas inom rimliga proportioner växer risken för aft utbyggnad av orörda Norrlandsälvar och stora kondenskraffverk kommer att framstå som nödvändig. Detta skulle få allvarliga konsekvenser inte minst ur miljösynpunkt. Insatser för aft främja särskilt hushållningen med el är därför av allra största vikt. Ett led i en sädan polifik mäste rimligen vara att el skall användas endast i sädana fall där den energiformen är klart överlägsen andra energiformer.

Borttagandet av det statliga bidraget till den kommunala energirådgivningen fär nu av allt aft döma oroväckande konsekvenser. Enligt tillgängliga rapporter finns def risk för atf kommunernas insatser för energirådgivning kommer atf halveras inom en snar framfid, Defta skulle naturligtvis leda fill en mycket påtaglig försvagning av samhällets möjligheter atf främja bästa möjliga hushållning med el och andra energiformer, Atf åstadkomma en sådan hushållning är ett övergripande nationellt intresse, samfidigt som kommunerna är mycket lämpade huvudmän för rådgivningsverksamheten, eftersom de har lättast aff nå uf fill medborgare och företag, Mof bakgrund av den pågående utvecklingen borde def finnas anledning aff ompröva def tidigare riksdagsbeslutet och återinföra det stafliga stödet fill den kommunala energirådgivningen.

En viktig orsak till den höga elanvändningsnivån är den stora omfattning som elanvändning för bostadsuppvärmning och annan uppvärmning har fått. Användning av el för uppvärmningsändamäl ställer extremt stora krav på effektutbyggnaden, eftersom efterfrågan när mycket höga toppar kalla vinterdagar. Ett viktigt led i ansträngningen aft åstadkomma bästa möjliga hushållning med el måste därför vara atf starkt begränsa vidare utbyggnad av elvärme och uppmuntra redan.befintliga elvärmeabonnenfer att gå över till andra uppvärmningsformer. Det borde därför finnas anledning för statsmakterna aft överväga lämpliga stimulansåtgärder för en sädan utveckling.

Med hänvisning till vad som anförts vill jag ställa följande frågor till statsrådet Birgitta Dahl:

1,    Är regeringen beredd att överväga ett återinförande av statsbidrag fill kommunal energirådgivning?

2,    Är regeringen beredd aff överväga sfimulansäfgärder för att fä elvärmeabonnenfer atf gå över fill andra uppvärmningsformer?

1985/86:156 av Pär Granstedt (c) till jordbruksministern om exploateringen av sand och andra mineraler på havsbotten:

Enligt långt framskridna planer avser ett företag på Gotland att exploatera sand på havsbotten på ett område öster om Fårö, Exploateringen är avsedd atf omfatta ca 50 000 m/är. Dessa planer har väckt kraftigt motstånd bland fiskare på Gotland och annorstädes, eftersom det berörda området är av stort intresse för fisket. Sandsugningen innebär aft havsbotten blir död och att fiskens miljö i området fördärvas. Värdet av fisket i området har uppskaffats till ca 600 000 kr,/är, Ocksä Gotlands fiskareförbund och Fiskenämnden på Gotland liksom Gotlands naturskyddsförening har motsatt sig projektet.

Prot. 1985/86:102 21 mars 1986

Meddelande om interpellationer

53

Prot. 1985/86:102 21 mars 1986

Meddelande om interpellationer

Trots detta tycks det föreligga en överhängande risk att företaget kommer att fillåtas.

Hänsyn till fisket måste givetvis tillmätas stor betydelse vid prövning av exploateringsföretag på havsbotten. Att skada en förnybar resurs vad gäller fiske för att under en kortare tid exploatera mer eller mindre värdefulla mineraler är naturligtvis tveksamt ur ekonomisk synpunkt. Det är också nödvändigt att ta ekologiska hänsyn, I den mån exploateringsverksamheten på havsbotten leder till förluster för fisket måste det vara en självklarhet aft de berörda fiskarena skall kompenseras fullt uf.

Med anledning av detta aktuella projekt hemställer jag om att få ställa följande frågor till jordbruksministern;

1, Avser jordbruksministern atf vidta några ätgärder sä att fiskets intressen
fillvaratas vid tillståndsprövning av exploatering av sand och andra
mineraler på havsbotten?

2, Är regeringen beredd att garantera att full ersättning skall utgå för
förlorat fiske i samband med exploatering pä havsbotten?

1985/86:157 av Hugo Hegeland (m) till statsrådet Bengt K, Å, Johansson om de statliga förnyelsefonderna:

I avtalet om löner för statstjänstemän m,fl, (ALS 1984-85) träffades dessutom avtal om särskilda överläggningar om medel för personalutvecklingsåtgärder/förnyelsefonder. Sädana avtal har ocksä ingåffs, innebärande att fondernas ändamål skall vara atf i samband med förnyelse av arbete och verksamhet fillföra särskilda resurser för atf bereda utvecklingsmöjligheter och tryggad anställning för arbetstagare med bristande utbildningsbakgrund och för personalgrupper som till följd av strukturförändringar befinner sig i eller riskerar hamna i övertalighetssituafioner.

Fonderna finansieras genom årliga avsättningar i statsverksbudgeten enligt följande:

54

50 milj.	kr,
100 milj.	kr.
100 milj.	kr
50 milj.	kr

Fonderna skall kunna utnyttjas av all personal med statligt reglerad tjänst. Med hänvisning till det anförda vill jag ställa följande frågor fill löne-minisfern:

1,    Vilka former för beslutande och för fondsystemets organisafion har     Prot. 1985/86:102 fastställts?      21 mars 1986

2,    I vilken utsträckning har fonderna hittills utnyttjats?         'h7'7j~i    3

3,    Vilka erfarenheter har gjorts, och vilka eventuella resultat har uppnätts?

pellationer

8 § Kammaren åtskildes kl. 10.02. In fidem

TOM T:SON THYBLAD

/Gunborg Apelgren