Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Riksdagens protokoll 1984/85:58

Torsdagen den 10 januari

Kl 11.00

1 § Minnesord över avliden ledamot av riksdagen

Anf. 1 TALMANNEN:

Ärade kammarledamöter! Under helguppehållet nåddes vi av sorgebudet att Bertil Lidgard avlidit.

Trots sin långvariga och svåra sjukdom har han in i det sista på ett beundransvärt sätt fullgjort de uppdrag han anförtrotts.

Bertil Lidgard kom till riksdagen för 20 år sedan. Han började sin riksdagsmannabana väl förberedd. I flera år hade han varit kommunalpoli-tiskt och fackligt engagerad. Med sin stora erfarenhet från dessa verksamhetsfält och med sina gedigna juridiska kunskaper och sina personliga egenskaper kom han snabbt att inta en framskjuten ställning i riksdagen.

Han åtnjöt ett grundmurat förtroende bland sina meningsfränder och har fått bekläda många förtroendeposter, bl. a. den viktiga posten som gruppledare. Med det stora förtroende och den stora uppskattning han åtnjöt i alla läger var det naturligt att han utsågs till ordförande i jusfitieutskottet.

Bertil Lidgard hade bestämda meningar i de frågor han betraktade som sina hjärtefrågor. Men vi hörde honom aldrig höja rösten när han i kammaren pläderade för sina åsikter.

En god vän har lämnat oss. Vi delar sorgen med Bertil Lidgards närmaste, och vi ägnar en stunds tystnad åt hans rninne.

2 § Överlämnande av budgetpropositionen

Finansminister KJELL-OLOF FELDT avlämnade regeringens proposifion 1984/85:100 med förslag fill statsbudget för budgetåret 1985/86 och yttrade

Anf. 2:

Herr talman! Jag ber härmed att fill riksdagen få överlämna regeringens budgetproposition för budgetåret 1985/86. Den redovisar regeringens eko-

Nr 58

Torsdagen den 10 januari 1985

Överlämnande av kommittéberättelsen

nomiska politik och våra förslag till statsutgifter och statsinkomster för nästkommande budgetår.

Budgetpropositionen anger att regeringen vill fortsätta att driva en politik för att skapa en stark svensk ekonomi. Vi vill stimulera produktion, investeringar och sysselsättning. Vi vill bekämpa inflation, arbetslöshet och underskott i statsfinanser och utrikeshandel.

Finansplanen visar att utfallet av den ekonomiska politiken hittills varit gott. Det fidigare stora bytesbalansunderskottet har eliminerats. Landets produkfion växer igen. Investeringarna ökar snabbt. Arbetslösheten har börjat sjunka och inflafionen är på väg ner.

Budgetförslaget redovisar en fortsatt förstärkning av statsfinanserna. För nästkommande budgetår beräknas budgetunderskottet uppgå till 63,5 miljarder kronor. Därmed har underskottet i statsbudgeten, mätt i reala termer, i det närmaste halverats under de senaste tre åren.

Förbättringen är resultatet dels av att statens inkomster ökat, främst genorn den goda tillväxten i vår ekonomi, dels av att utgiftsprövningen har varit mycket hård.

Trots den strama budgetprövningen har resurser avsatts för ett antal särskilt prioriterade områden i budgetförslaget. Fyrpartiöverenskommelsen om försvaret hålls. Biståndet ökas till 1 % av vår bruttonationalinkomst.

De s. k. lärarlösa lektionerna avskaffas. Teknikerutbildningen byggs ut, och forskningen ges ökat stöd. Stödet åt de handikappade förbättras. Arbetslöshetsförsäkringen förstärks. Särskilda insatser görs. för kulturen.

Det sociala'trygghetsnätet, vården, undervisningen, kulturen och försvaret värnas således även i detta budgetförslag, samtidigt som ett viktigt steg tas mot sanerade statsfinanser.

Herr talman! Det är regeringens uppfattning att de förslag som läggs fram i denna budgetproposition innebär en förstärkning av Sveriges ekonomi. Vårt land har nu en unik chans att ta det avgörande steget ur den ekonomiska krisen och lägga grunden till en ny epok av tillväxt och välstånd.

Det är min förhoppning att riksdagen i sin behandling av budgetpropositionen tar till vara dessa möjligheter.

3 § Överlämnande av kommittéberättelsen

Justifieminister STEN WICKBOM avlämnade regeringens skrivelse 1984/ 85:103, med redogörelse för verksamheten inom de kommittéer som hade filisatts efter beslut av regeringen, och anförde

Anf. 3:

Herr talman! Jag ber att till riksdagen få överlämna 1985 års kommittéberättelse.

4 § Justerades protokollen för den 11, 12,13,14,17 och 18 december 1984.

5 § Upplästes och lades till handlingarna följande från valprövningsnämn-den inkomna

Berättelse om granskning av bevis för riksdagsledamot och ersättare

Till valprövningsnämnden har från riksskatteverket inkommit bevis om att Peggy Lagerström (m). Bandhagen, utsetts fill ny ledamot av riksdagen fr. o. m. den 7 januari 1985 sedan Berfil Lidgard (m) avlidit. Till ersättare för riksdagsledamöter har utsetts Axel Wennerholm, Stockholm, Carl-Johan Ihrfors, Stockholm, Charlotte Cederschiöld, Stockholm, Lillemor Lindberg, Stockholm, Mikael Odenberg, Stockholm, Margareta Hedelius, Stockholm, Peeter Luksep, Farsta, Cari-Magnus Magnuson, Stockholm, Jon Peter Wieselgren, Stockholm och Margaretha Stelius, Stockholm (alla m).

Valprövningsnämnden har vid sammanträde denna dag granskat bevisen och därvid funnit att de blivit utfärdade i enlighet med 15 kap. 1 § vaUagen. Stockholm den 10 januari 1985 Bengt Hult

/Sven-Georg Grahn

Nr 58

Torsdagen den 10 januari 1985

Överlämnande av kommittéberättelsen

6 § Upplästes följande inkomna skrivelse;

Till riksdagen

Härmed avsäger jag mig min befattning som ledamot av Sveriges riksdag. Stockholm den 8 januari 1985 Peggy Lagerström

Denna avsägelse godkändes av kammaren.

7 § Följande ledighetsansökan hade inkommit:

Till riksdagen

Undertecknad hemställer om tjänstledighet från riksdagsuppdraget under tiden den 28 januari - den 28 februari 1985.

Jag bedriver sedan en tid högre studier vid amerikanskt universitet. Det är angeläget för att jag inte skall förlora takten och möjUgheterna att utveckla studierna mot examen, att jag under en tid får koncentrera studierna för att avsluta ett studiemoment. Efter överenskommelse med handledare vid universitetet och efter planering med utgångspunkt från arbetet i riksdagen har jag funnit att nu föreslagna tiden för tjänstiedighet är väl avpassad och passar handledare vid universitetet.

Jag har under hand förberett min ersättare om denna framställning. Stockholm den 17 december 1984 Nic Grönvall

Kammaren biföll denna ansökan.

Talmannen anmälde att Sven Skoglund (m) skulle tjänstgöra som ersättare för Nic Grönvall.

Nr 58 8 § Talmannen meddelade att till kammaren inkommit läkarintyg för f/o/ge/-

Torsdaeen den Bergman, som var sjukskriven ytterligare under tiden den 1 januari - den 15

10 januari 1985 februari 1985.

Tidsplan m. m. Erforderiig ledighet beviljades.

Talmannen anmälde att Marita Bengtsson (s) även under denna tid skulle tjänstgöra som ersättare för Holger Bergman.

9 § Talmannen meddelade att följande ledamöter återtagit sina platser i riksdagen:

Lena Öhrsvik (s) och Ann-Cathrine Haglund (m) den 19 deceniber 1984,

Jan Bergqvist (s) den 20 december 1984 samt

Jörgen Ullenhag (fp) och Sture Korpås (c) den 22 december 1984.

Uppdraget som ersättare hade därigenom upphört för Gerd Mahl Karlsson, Lars-Erik AhUnder, Torgny Larsson, Per Arne Aglert och Bror Eriksson.

Vidare anmälde talmannen att Berit Bölanders uppdrag som ersättare för Mats Hellström upphört, då Gerd Engman (s) den 21 december 1984 återinträtt som ersättare för Mats Hellström.

10 § Tidsplan m. m.

Anf, 4 TALMANNEN:

Till kammarens ledamöter har utdelats en preliminär plan för kammarens sammanträden under tiden den 10 januari - den 17 mars. Denna plan överensstämmer med tidigare lämnat förhandsmeddelande.

Jag vill erinra om att till kammarens ledamöter utdelats bl. a. en förteckning över propositioner avsedda att avlämnas under våren 1985 och ett meddelande om riksdagens arbete m. m.

11 § Föredrogs och hänvisades
Propositionerna

1984/85:90 till näringsutskottet 1984/85:98 tiU konstitutionsutskottet 1984/85:99 till lagutskottet

12 § Föredrogs och hänvisades
Förslag

1984/85:13 tiU arbetsmarknadsutskottet

13 § Föredrogs men bordlades åter
Jordbruksutskottets betänkanden 1984/85:20-24

14 § Bordlades Nr 58 Proposition och skrivelse Torsdagen den 1984/85:100 Förslag till statsbudget för budgetåret 1985/86 2q jgnyari 1985 1984/85:103 1985 års kommittéberättelse

15 § Anmäldes och bordlades Propositionerna och skrivelse

1984/85:101 Förslag om tilläggsbudget II till statsbudgeten för budgetåret 1984/85

1984/85:102 Godkännande av en deklaration angående 1955 års Haagkonvention om tillämplig lag beträffande internationella köp av lösa saker

1984/85:104 Redogörelse för telefonavlyssning vid förundersökning i brottmål

1984/85:105 Ändring i luftfartslagen (1957:297)

16 § Anmäldes och bordlades
Förslag

1984/85:9 Riksdagens revisorers förslag om multinationella företags skatteförhållanden

17 § Anmäldes och bordlades
Motionerna

1984/85:282 av Rune Torwald och Rolf Rämgård

1984/85:283 av Birgitta Hambraeus och Karl Boo

1984/85:284 av Stig Josefson m.fl.

1984/85:285 av Knut Wachtmeister m.fl.

1984/85:286 av Jan-Erik Wikström m.fl.

Kulturarbetarnas skatteförhållanden m. m. (prop. 1984/85:93)

1984/85:287 av Bertil Fiskesjö m.fl.

Ändrade villkor för budröstning vid allmänna val

1984/85:288 av Bertil Fiskesjö m.fl. Beredningen av lagstiftningsärenden

1984/85:289 a\ Bertil Fiskesjö m. fl. Grundlagsregleringen av svenska medborgares rösträtt

1984/85:290 av Carl-Henrik Hermansson m.fl. En utredning om maktförhållandena i samhället

1984/85:291 av Arne Fransson m.fl. Översyn av upphandlingskungörelsen

1984/85:292 av Anita Bråkenhielm och Ivar Virgin En generaldispens inom skattelagstiftningen, m. m.

1984/85:293 av Stig Josefson m.fl. Skattekontrollen av uppdragstagare

Nr 58

Torsdagen den 10 januari 1985

Meddelande om interpellationer

1984/85:294 av Martin Olsson och Gunhild Bolander Beskattningen av barnpension

1984/85:295 av Martin Olsson m.fl.

Viss ändring i lagen om avtalsvillkor mellan näringsidkare

1984/85:296 av Martin Olsson m.fl.

En ramlagstiftning för ideella föreningar

1984/85:297 av Rune Torwald och Martin Olsson

Värderingen av fastigheter och värdepapper vid bouppteckningar m.m.

1984/85:298 av Kerstin Anér Förhållandena för barn i krig

1984/85:299 av Elis Andersson m.fl.

Ersättning till döva och hörselskadade för merkostnader för texttelefon

1984/85:300 av Kerstin Anér Naturmedel

1984/85:301 av Arne Fransson m.fl. Ett centralt journalarkiv i Jönköping

1984/85:302 av Arne Fransson m.fl. Minskad användning av vägsalt

1984/85:303 av Arne Fransson Villkoren för exportstöd

1984/85:304 av Kerstin Anér Utbildning om offentlighetsprincipen

1984/85:305 av Kerstin Anér

Registreringen i folkbokföringen av religiös tillhörighet, m. m.

1984/85:306 av Kerstin Anér Bättre livskvaUtet för djuren, m. m.

1984/85:307 av Kerstin Anér

Skolundervisning om djurens behov och livsvillkor

18 § Meddelande om interpellationer

Meddelades att följande interpellationer framställts

den 9 januari

1984/85:80 av Olof Johansson (c) till statsrådet Birgifta Dahl om kärnkraftens avveckling;

Energiministern har vid åtminstone två olika tillfällen - i mitten av oktober 1984 och i en TT-intervju den 7 januari i år - med stark partipolitisk vinkling uttalat oro över hållfastheten i riksdagsbesluten om kärnkraftens avveckling. Besluten baserades på utslaget i folkomröstningen om energipolitiken i mars 1980. Uttalandena är anmärkningsvärda, eftersom de görs av den främste ansvarige för energipolitiken i regeringen, och kräver därför en närmare förklaring.

Den 23 mars 1980 hölls den rådgivande folkomröstningen om kärnkraftsfrågan, som i realiteten gällde energipolitikens inriktning i sin helhet. Folkomröstningens resultat följdes upp i den centeriedda regeringens propositioner 1979/80:170 och 1980/81:90. En bred riksdagsmajoritet ställde sig bakom folkomröstningens utslag. Det innebai" bl. a. att kärnkraften skall avvecklas. Det slogs fast att den sista reaktorn skall stängas senast år 2010. Vidare konstaterades att resultatet av folkomröstningen innebär att byggande av secure-reaktorer eller bridreaktorer inte skall förekomma i Sverige. Ingen ytterligare utbyggnad skulle förekomma utöver de tolv reaktorer som var i drift, färdiga eller under arbete. Ett kraftigt minskat oljeberoende angavs som ett centralt mål för energipolitiken. Vidare skulle en utveckling ske mot ett energisystem i huvudsak baserat på varaktiga, helst förnybara och inhemska energikällor med minsta möjliga miljöpåverkan.

I samband med regeringens proposition 1980/81:90 behandlades bl. a. en partimotion från socialdemokraterna, där man föreslog att regeringen snarast skulle tillsätta en parlamentarisk kommission med uppgift att skyndsamt föreslå åtgärder som gör det möjligt att avveckla kärnkraften i enlighet med folkomröstningsresultatet och med riksdagens principbeslut 1980. Eftersom ett flertal utredningar belyst olika delar av energiområdet, ansåg motionärerna att kommissionen- skulle skapa en bred majoritet omkring det samlade program som krävs för att folkomröstningens resultat skall kunna förverkligas och inte "starta nya omfattande utredningsarbeten". Näringsutskottet och riksdagen fann det motiverat med en parlamentarisk kommitté. Beslutet ledde fram till energikommitté 1981 (EK 81), som lämnade sitt betänkande i somras. Den socialdemokratiske utredningsordföranden misslyckades med att skapa "en bred majoritet". Socialdemokraterna står ensamma för betänkandets huvudalternativ, medan samtliga övriga partier reserverade sig. EK 81 har numera remissbehandlats.

Mot den här bakgrunden är det utomordentligt anmärkningsvärt att regeringspartiets främste energiansvarige, energiministern, som har att lägga fram ett regeringsförslag som kan samla en bred majoritet i stället ägnar sig åt partipolitiskt käbbel i massmedia.

Vid flera tiUfällen har representanter för centerpartiet deklarerat sin uppskattning av energiministerns vaktslående kring folkomröstningens resultat. Detta har varit angeläget för att markera den fortsatta breda parlamentariska enigheten kring fattade beslut om kärnkraftens avveckling. Det har inneburit att vi gemensamt respekterat folkomröstningens resultat, trots att vi uppenbarligen fortfarande har oUka bedömningar av kärnkraftens risker och egenskaper som energikälla och vilket samhälle kärnkraften leder till.

Nr 58

Torsdagen den 10 januari 1985

Meddelande om interpellationer

Nr 58

Torsdagen den 10 januari 1985

Meddelande om interpellationer

Kravet på folkomröstning fick majoritet i Sveriges riksdag efter reaktorolyckan i Harrisburg. Svenska folket beslutade med klar och entydig majoritet att kärnkraften skall avvecklas. Riksdagen har konfirmerat detta resultat av folkomröstningen. Därefter har moderaterna och folkpartiet, som redan tidigare främjat kärnkraftens utbyggnad, i uttalanden "hotat" överge sina resp. linjer från folkomröstningen och ställningstagandena i riksdagen därefter. Men uttalandena har inte fullföljts i riksdagen, i varje fall inte ännu. I denna situation startar energiministern massmediapolemik riktad mot centerpartiet, som entydigt står fast vid folkomröstningens resultat.

Den avgörande frågan blir då varför energiministern nu sprider oro och osäkerhet kring hållfastheten i de beslut om avveckling av kärnkraften i Sverige som tagits av riksdagen.

Genom att socialdemokraterna - i dag regeringsparti - "bytt sida" och numera förordar att kärnkraften skall avvecklas, har den parlamentariska situationen i energifrågan klarnat högst väsentligt jämfört med perioden 1976-1978. Då var socialdemokratin fortfarande tillskyndare av ett kärnkraftprogram utan slutparentes, därtill det största kärnkraftprogrammet i världen i förhållande till folkmängden i landet.

Det socialdemokratiska partiet har såvitt bekant inte nu antytt någon förändrad inställning jämfört med folkomröstningens resultat vad gäller kärnkraftens avveckling.

Mot denna bakgrund är det viktigt att den socialdemokratiska regeringen klargör sin inställning inför den kommande energipolitiska proposifionen.

Därför ber jäg att få ställa följande frågor fill energiministern:

1. Anser den socialdemokratiska regeringen fortfarande att folkomröstningen 1980 och de på denna baserade riksdagsbesluten angående avveckling av kärnkraften skall ligga fast?

2. Om svaret på denna fråga är ja - på vilket sätt är då regeringen beredd att skapa trovärdighet åt sin uppfattning?

3. Anser regeringen att konkreta åtgärder som inleder kärnkraftens avveckling i Sverige kan vara sådana trovärdighetsskapande åtgärder?

4. Avser energiministern exempelvis att i samband med förestående förändringar i Vattenfalls ledning markera verkets ansvar för att fullfölja riksdagsbeslutet om kärnkraftens avveckling?

5. Vad anser sig den socialdemokratiska regeringen hittills ha gjort för att avveckla kärnkraften?

6. Anser den socialdemokratiska regeringen att förändringar av folkomröstningens utslag, så som det därefter uttolkats av riksdagen, förutsätter en ny folkomröstning?

7. Kommer regeringen, mot bakgrund av den oro för riksdagsmajoritetens hållfasthet angående kärnkraftens avveckling som energiministern gett uttryck åt, att föreslå riksdagen att bekräfta 1980 och 1981 års energipolitiska beslut om kärnkraften våren 1985?

1984/85:81 av Hans Petersson i Hallstahammar (vpk) till arbetsmarknadsministern om arbetsmarknadsutvecklingen i Västmanlands län:

Industridepartementet har sammanställt prognoser från länsstyrelserna i landet angående sysselsättnings- och befolkningsutvecklingen i resp. län under perioden 1984-1990. Denna sammanställning visar att Västmanlands län kommer att förlora ca 7 300 invånare. Några län har högre förlustsiffror, men sett i relativa tal drabbas Västmanland värst av alla. De ovan nämnda prognoserna stämmer ganska väl överens med den bild av framtiden som SIND tidigare varslat om vad gäller utvecklingen i Bergslagen.

Efter en period av nedläggningar och avskedanden inom både stål- och skogsindustri står nu Västmanlands län inför stora problem. Länet har redan förlorat befolkning, och arbetslösheten är hög. Den negativa utvecklingen har hittills inte på något sätt motverkats av statens agerande utan snarast tvärtom - storfinansen har fått stöd och hjälp med att genomföra avskedanden och nedläggningar t. ex. i Fagersta. Flygflottiljen i Västerås har lagts ned utan att någon ersättningsverksamhet etablerats.

Mot bakgrund av ovanstående vill jag fråga arbetsmarknadsministern:

1. Vad tänker regeringen göra för att på längre sikt möta den negativa utvecklingen i Bergslagen?

2. Vilka åtgärder kommer regeringen att föreslå för att snabbt minska antalet arbetslösa i länet?

3. Är regeringen beredd att utlokalisera statlig verksamhet till Västmanlands län?

Nr 58

Torsdagen den 10 januari 1985

Meddelande om frågor

19 § Meddelande om frågor

Meddelades att följande frågor framställts den 19 december

1984/85:324 av Per Unckel (m) till statsrådet Bengt Göransson om betygen i grundskolan:

I tidningen Expressen den 22 november säger statsrådet Bengt Göransson apropå höstbetygsintagningen till gymnasieskolan: "När jag har varit i skolorna har en klar majoritet bland särskilt eleverna varit emot höstintagningen. De kan väl få som de vill, tänkte jag."

Hos regeringen ligger f. n. tre ansökningar om dispens från stadgandet om höstterminen i årskurs 8 som det första betygstillfället i grundskolan. Sollentuna kommun bifogar dessutom en enkät som genomförts under hösten. Av denna framgår att hela 85 % av eleverna i årskurs 6 vill ha betyg före årskurs 8. Av eleverna i nian - som alltså haft erfarenhet av den sena betygsgivningen - anser 82 % att betygsättningen borde börja tidigare än i dag.

Nr 58

Torsdagen den 10 januari 1985

Meddelande om frågor

Mot denna bakgrund ber jag att fill statsrådet Bengt Göransson få ställa följande fråga:

Avser statsrådet - med kännedom om elevernas uppfattning och med beaktande av det ovan redovisade uttalandet - att bevilja Danderyd, Sollentuna och Vellinge kommuner dispens från regeln att betyg inte får ges före årskurs 8?

den 20 december

1984/85:325 av Gunnar Hökmark (m) till civilministern om ökat skydd för enskildas integritet:

Civilministern har i en tidningsintervju meddelat att han avser att lägga fram ett lagförslag som skall öka sekretesskyddet för uppgifter insamlade till statistiska centralbyrån. Ett sådant lagförslag påverkar dock varken mängden av uppgifter om den enskilde som SCB samlar in, lika litet som inom andra samhällsområden.

Mot bakgrund av detta vill jag fråga civilministern om han avser att öka skyddet av den enskildes integritet genom att framlägga lagförslag som begränsar olika myndigheters rätt att insamla och registrera uppgifter om den enskilde.

den 7 januari

1984/85:326 av Jörgen Ullenhag (fp) till kommunikationsministern om åtgärder mot störningar i tågpendeltrafiken mellan Uppsala och Stockholm;

Tidigare vintrar har tågpendeltrafiken mellan Uppsala och Stockholm varit utsatt för upprepade förseningar och andra störningar.

Under år 1984 fungerade pendeltrafiken som helhet bättre än tidigare. I början av januari i år inträffade dock igen besvärliga förseningar.

Mot denna bakgrund vill jag fråga kommunikationsministern:

Vilka åtgärder har vidtagits och kommer att vidtas för att förhindra en upprepning av tidigare vintrars förseningar och störningar i tågpendeltrafiken mellan Uppsala och Stockholm?

den 8 januari

1984/85:327 av Bo Lundgren (m) till finansministern om anstånd med skattebetalning i visst fall:

Om en arbetstagare, eller någon som betraktas som arbetsgivare, åläggs betalningsskyldighet på grund av att han inte gjort avdrag för arbetstagares skatt skall beloppet inbetalas omgående.

Någon möjlighet att erhålla anstånd med betalningen finns inte även om besvär över beslutet inlämnats. Skulle besvären bifallas återbetalas det

inbetalda beloppet.

I fall där betalningsskyldigheten omfattar stora belopp kan därför arbetsgivaren i fråga drabbas av mycket stora ekonomiska problem och tillfogas stor skada även om hans besvär (efter en lång behandlingstid) bifalles.

Detta är inte fillfredsställande ur rättssäkerhetssynpunkt.

Jag vill därför fråga finansministern om han är beredd medverka fill att en möjlighet till anstånd införs då besvär anförs över beslut om att påföra betalningsskyldighet.

Nr 58

Torsdagen den 10 januari 1985

Meddelande orn frågor

1984/85:328 av Bo Lundgren (m) till finansministern om tillämpningen av bestämmelserna om arbetsgivares ansvar för arbetstagares skatt:

I ett uppmärksammat fall i Göteborg har en rörelseidkare blivit ansvarig för skatt som skulle ha erlagts av en av honom anlitad firma.

Enligt 75 § uppbördslagen är en arbetsgivare ansvarig för arbetstagares skatt, om han underlåtit att göra skatteavdrag utan skälig anledning. I detta fall har rörelseidkaren kontrollerat att den anlitade firman var inregistrerad och att firman var momsregistrerad. Det belopp som debiterades var normal timlön jämte sociala avgifter och moms.

Rörelseidkaren, som driver en rörelse av mindre omfattning, torde därmed ha haft skäUg anledning att anta att den av honom anlitade firman var att betrakta som självständig rörelse. Skatteavdrag skall då ej göras.

Mot denna bakgrund vill jag fråga om finansministern är beredd att medverka till att uppbördslagen inte fillämpas på sätt som skett i det av mig redovisade fallet i Göteborg.

den 9 januari

1984/85:329 av Ingvar Karlsson i Bengtsfors (c) till kommunikationsministern om persontrafiken på järnvägssträckan Arvika-Mellerud:

Transportrådet föreslår regeringen att persontrafiken på bandelen Arvika-Mellerud läggs ned fr. o. m. den 9 juni 1985. Med anledning av detta vill jag fråga kommunikafionsministern:

När avser regeringen fatta beslut om bandelen?

Avser regeringen följa TPR:s förslag att persontrafiken upphör innan en godtagbar vägförbättring skett?

1984/85:330 av Siri Häggmark (m) till kommunikafionsministern om orsakerna till förseningar med postutdelningen under julhelgen:

Vill statsrådet redogöra för orsakerna till postens förseningar med utdelning av post under julhelgen, trots att försändelserna postats i god fid före helgen?

Nr 58

Torsdagen den 10 januari 1985

Meddelande om frågor

1984/85:331 av Karin Ahriand (fp) tUl finansministern om en översyn av uppbördslagen:

På sistone har ett flertal fall uppmärksammats där köpare av tjänster från registrerade firmor sedermera tvingats betala dessas skatteskulder. Anledningen har varit att de endast kontrollerat firma- och rhomsregistrering men inte firmainnehavarens skattsedel.

Är finansministern beredd att göra en översyn av uppbördslagen så att hederliga men möjligen något försumliga företagare inte kan krävas på mindre hederliga eller mera försumliga företagares skulder?

den 10 januari

1984/85:332 av Oskar Lindkvist (s) till finansministern om realisafionsvinst-beskattningen vid försäljning av bostadsrätter och villor;

Riksdagen beslöt i december år 1983 om ändrade beskattningsregler för realisationsvinster på bostadsrätter.

I sitt yttrande till skatteutskottet i frågan anförde bostadsutskottet bl. a. följande.

Liksom vissa av motionärerna finner bostadsutskottet det väsentligt att realisafionsvinstbeskattningen inom bostadssektorn utformas från ett bostadspolitiskt helhetsperspektiv och att därvid beskattningsreglerna utformas så att likformighet uppnås oavsett upplåtelseform. Enligt utskottets uppfattning är det nämligen vikfigt att beskattningsreglerna utformas så att de är neutrala i det enskilda fallet och så att de i allt väsentligt ger samma utfall oberoende av boendeform. Utskottet finner det både mofiverat och angeläget att en översyn görs i huvudsak utifrån vad nu anförts.

Skatteutskottet instämde i vad bostadsutskottet anfört.

Mot bakgrund av vad de båda utskotten anfört vill jag till finansministern rikta följande fråga:

Vilka åtgärder har regeringen vidtagit i syfte att genomföra en översyn som belyser hur en Ukartad utformning av reglerna för beskattning vid försäljning av bostadsrätter och villor skall utformas?

1984/85:333 av Stig Josefson (c) till finansministern om fillämpningen av bestämmelserna om arbetsgivares ansvar för arbetstagares skatt:

För att man skall kunna upprätthålla god skattemoral i samhället är det nödvändigt att enskilda medborgare uppfattar skattereglernas fillämpning som rimlig. Det framstår som uppenbart orimligt att reglerna kan tillämpas så att en skattskyldig kan göras ansvarig för en annans försumlighet. Bl. a. i samband med den s.k. angiverilagen skapades enkla regler för hur den enskilde skulle kunna kontrollera den skattemässiga statusen hos den han anlitar för ett uppdrag. I riksdagen har under flera år motioner väckts om en klarare gränsdragning när det gäller begreppen arbetsgivare-arbetstagare.

Jag vill nu fråga finansministern om han uppmärksammat att en företagare Nr 58 kan göras skyldig betala en annans skatter trots att kontroll skett att den Torsdaeen den andre är momsregistrerad. Vad avser statsrådet i så fall göra för att rätta till iq januari 1985

förhållandena?

Meddelande om 1984/85:334 av Bo Lundgren (m) till finansministern om åtgärder mot fråeor skatteskärpningar för hushållen:

Av den i dag avlämnade budgetproposifionen framgår att regeringen inte har för avsikt att höja basenheten vid den statliga inkomstbeskattningen för 1986. Det innebär att inflationsskyddet av den statliga inkomstskatteskalan definitivt avskaffas och att inkomstskatten automatiskt höjs genom inflationen.

Jag vill därför fråga om finansministern avser vidta någon åtgärd som syftar till att motverka de senaste årens ständiga skatteskärpningar för hushållen.

20 § Kammaren åtskildes kl. 11.13.

In fidem

SUNE K. JOHANSSON

/Solveig Gemert

Riksdagens protokoll 1984/85:58 Torsdagen den 10 januari

Kammarens protokoll

Riksdagens protokoll 1984/85:58

Kammarens protokoll