Riksdagens protokoll 1984/85:2 Tisdagen den 2 oktober

ProtokollRiksdagens protokoll 1984/85:2

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Riksdagens protokoll 1984/85:2

Tisdagen den 2 oktober

Kl. 14.00

Efter gudstjänst i Storkyrkan, där predikan hölls av ärkebiskop Bertil Werksfröm, öppnades riksmötet i kammarens plenisal enligt def program som i bilaga fogats till detta protokoll.

1 § Tillkomsten av 1734 års lag

AnL 1 Professor STIG JÄGERSKIÖLD:

Eders majesfäter, Eders Kunglig Höghet, herr talman, mina damer och herrar!

I Sverige och Finland högtidlighålles i år 250-årsminnef av antagandet av 1734 års lag.

Den 13 december 1734 var sista dagen för det årets riksmöte. Trots svåra och uppslitande inbördes tvister kunde ständerna till sist anta den nya lagbok, som länge synts oundgänglig.

Dessförinnan hade man varit hänvisad fill de medeltida lands- och stadslagarna, Magnus Erikssons och kung Kristofers. De hade tillkommit för eft annat samhälle än barocktidens Sverige. De hade hunnit bli obegripliga för gemene man och otillräckliga för rättstillämpningen. Borgarståndet vid 1734 års riksdag hade vittnat om att "riksens undersåfare i gemen äro likasom uti mörker stadde" och ville ha en lag, rensad "ifrån all tvetydighet och åldersmörker". Man hade, menade man, nu till sist fått en sådan.

Icke desto mindre hade den stora reformen fidigare motarbetats av starka krafter. Det varda som senare en populär uppfattning, att en oföränderlig lag ger trygghet. Först sedan Karl XI blivit en enväldig monark hade motståndet kunnat brytas. År 1686 tillsattes den stora lagkommissionen under ordförandeskap av Erik Lindschöld, smedsonen från Mjölby som hade blivit kungens främste rådgivare. Kommissionen skulle arbeta under nära eft halvt århundrade med sin stora uppgift.

Föreställningen att en gammal ärevördig lag ändå har alldeles särskilda värden levde vidare. Ännu mer än hundra år senare uttryckte Runeberg denna mening i Fänrik Ståls sägner. I dikten Landshövdingen får Wibelius

35

Nr 2

Tisdagen den 2 oktober 1984

Tillkomsten av 1734 års lag

36

modigt och framgångsrikt hänvisa "den ryska härens övergeneral" till landets lag. Denna beskrives då som "vår stora skatt i lust och nöd". Den "skall överleva mig likasom jag efter den blev till".

Samma tanke om en gammal lags stora värde utgör ock förklaringen till att 1734 ärs lag fått leva kvar som en yttre ram kring en sjudande modern verklighet såväl i Sverige som i Finland. Kcrt efter 1809 års revolution gjordes djärva försök aft med en gäng ersätta den gamla lagen med nya, radikala texter i nära anslutning till tidens främsta lagverk, Napoleons code civil och code pénal, med bakgrund i den stora franska revolutionen 1789, men konservativa krafter stoppade då detta, främst av Johan Gabriel Richert utarbetade nya lagverk. Vi valde i vårt land i stället de partiella reformernas väg.

Alltsedan 1734 års lag trädde i kraft har vi hållit fast vid principen, aft räffslivef i främsta rummet regleras av skriven lag, antagen av folkets företrädare. Alternativet kunde ha varit aff rätfen hos oss främst utformats av domare i praxis. Det är den väg, som de anglosachsiska folken slagit in på.

Från 1686 fill 1734 förflöt nära femtio år. Under denna långa tid har lagkommissionen arbetat igenom tidens aktuella problem, arbetat ut serier av förslag till nya balkar, sänt dem på remiss fill landets mänga domstolar och myndigheter. Till sist hade texterna föredragits för ständerna vid ett gemensamt möte och kunnat antagas.

För kommissionen hade man tidigt lagt upp ett program. Lagen mäste vara kort och klar, skriven på god, ren och tydlig svenska. Framför allt måste lagen vara anpassad efter landets tillstånd och förhållanden. Den skulle uttrycka billighet. Bakom dessa tankar låg modern rättsfilosofi, närmast företrädd av den från Tyskland till Lunds universitet importerade filosofen Samuel von Pufendorf.

När lagen fill sist var färdig sades den ha förorsakat mycken möda och eftertanke. Det korta och klara språket hade krävt stora ansträngningar. För det har lagverket ofta berömts. Men man har samtidigt konstaterat, att den korta texten gav domaren alltför ringa vägledning. Texten anslöt sig även avsiktligt till äldre tradition: indelningen i balkar var hämtad från de medeltida lagarna, tekniken att skriva tagbuden i anslutning till en beskriven konkret händelse likaså. Ett lagbud som börjar "Nu vill bonden hjonelag bygga" uttrycker inga allmänna rättsprinciper - dem får de lärde juristerna söka ställa upp vid sidan av lagtexterna.

Den lag som riksdagen antog var skriven för ett annat samhälle än vårt, för ett Sverige av en alldeles annan organisation än dagens.

Detta samhälle var dominerat av män - och skulle länge så förbli. Den ogifta kvinnan var omyndig, den gifta stod under mannens välde. Han ägde agaräff mot husfru och barn. Kvinna ärvde hälften mot man - principen hade dock redan vållat strid och skulle göra så under mer än hundra år framåt. Kvinnan var hänvisad fill hemmets många arbetsuppgifter.

Familjen och släkten var ännu samhällets grund, de höllos samman av blodets band. Adopfion är ett senare påfund. Äktenskapet krävde kyrkans välsignelse och giffomannens samtycke. En väsenflig skillnad rådde mellan

barn inom äktenskap och ogifta mödrars barn. Lagens regler härom var i många hänseenden en svårfunnen kompromiss mellan religionens krav och ständig mänsklig syndfullhet.

Def svenska samhället var också väsentligen agrart, jordabalkens regler återspeglade bondens liv. Marken brukades ännu i solskiffe eller tegskifte. Storskiftefs radikala omgestaltning hörde framfiden fill. Livet i bysamhällena reglerades av byggningabalkens stadganden om åkrarnas hävd, om stängsel och diken, om biskötsel och svin i ollonskog samt om kampen mot odjuret varg, ännu länge lantbefolkningens skräck och olycksöde.

Den betydelsefulla handeln, som krävde modernare regler, fick stöd i en handelsbalk. Här stadgades om avtals ingående, om köpets former, ränta, försfräckning och mycket annat.

Nya tankar hade dock redan vunnit gehör. Under lagarbetets gång gjorde sig en kraftig opposifion ibland gällande, mot förtryck, fanatism och privilegier av olika slag. Hela lagverket höll på att stranda pä en tvist, som i första hand gällde jakträtten. Adeln gjorde anspråk pä denna. Många ville jaga och kunna bjuda på en harstek eller en skogsfågel, men adeln gjorde anspråk på rätten. Alla tänkbara argument av juridisk och miljömässig natur anfördes för och emot. När så en krufsprängd och av sexton sår märkt karolin besvarade prästernas attacker med att erinra om att Jesus Kristus ej skickat ut sina apostlar för aft ränna med bössa i skogen, utan för aft fiska, då brast ovädret ut. Det blev sä våldsamt atf jakträtten måste lämnas utanför lagverket för atf defta den 13 december 1734 skulle kunna bringas i hamn. Def skulle dröja femtio år innan rättsfrågan till sist kunde lösas i en lagtext. Då hade bönderna slutligen vunnit.

Även straffrätten stod inför fortsatta reformer. Ännu gick visserligen Satan bland oss människor på jorden. Stränga straff krävdes för aff hindra folket för aft samverka med honom och hans anhang. Bland lagstiftarna anade många redan, att berättelserna härom blott var fantasier. Tron på Blåkullafärder och häxsabbafer var ett övervunnet stadium. Snart skulle även trolldom och förgörning höra forntiden fill. Men avskräckning var alltjämt straffets främsta ändamål, även om förbättring ibland skymfar som eft önskemål. Bibelns ord gällde även: principen atf mördaren skall giva liv för liv vidhölls länge. Def skulle dröja nära 200 år innan dödsstraffet i fredsfid avskaffades, än längre innan def upphävdes även för krigstid.

En betydelsefull nyhet var fill sist att processen fått en för sin fid modern utformning och häradsrätterna en fast organisation. Bevisrätten blev tryggare.

Ja, så var dä till sist 1734 ärs lagbok färdig och kunde påbjudas fill efterlevnad. Sveriges folk skulle kunna, som andra folk, grunda sin sammanlevnad och trevnad på lag, förklarade författarna fill lagens företal. Ständerna å sin sida hade uttryckt glädje över aft Sverige "nu blivit en man och alla hava vi nu omsider en klar och tydlig lag".

I anslutning fill lagjubileef ber jag aff få nämna att riksdagsbiblioteket i sitt handbibliotek anordnat en utställning fill högfidlighållande av detta minne.

Nr 2

Tisdagen den 2 oktober 1984

Tillkomsten av 1734 års lag

37

Nr 2

Tisdagen den 2 oktober 1984

Öppnande av riksmötet

Regeringsförklaring

2 § Öppnande av riksmötet

AnL 2 TALMANNEN:

Eders Majestät! Jag hemställer atf Eders Majestät måtte förklara 1984/85 års riksmöte öppnat.

AnL 3 HANS MAJESTÄT KONUNGEN:

Herr falman, ärade ledamöter! När riksmötet i dag öppnas, inleds ett nytt arbetsår för Sveriges riksdag. Riksdagshuset här på Helgeandsholmen återinvigdes förra hösten. Ni har således verkat i detta hus under ett är i det ansvarsfyllda värv som åvilar Eder som valda ombud för Sveriges folk.

I Edert förestående arbete kommer Ni aff få ta ställning till många och svåra frågor. Edra beslut har betydelse såväl för samhällsutvecklingen i stort som för den enskilde medborgaren.

Till riksdagens huvuduppgifter hör aft stifta lag. När vi i år högtidlighåller tillkomsten av def mäktiga lagverk som gillades och antogs av riksdagen för 250 år sedan, 1734 års lag, finns det särskild anledning aff begrunda betydelsen av Edert lagstiftningsarbete. Genom defta danar Ni dagens och framfidens Sverige.

I dagens oroliga värld är de internationella kontakterna av särskild vikt. Goda förbindelser över gränserna är av stor betydelse för stabiliteten i vår del av världen oeh för våra möjligheter aft bidra fill fredliga lösningar på internafionella problem.

Med dessa ord önskar jag Eder alla välgång och lycka i Edert vikfiga arbete för Sverige och för hela vårt folk, och jag förklarar härmed 1984/85 års riksmöte öppnat.

3 § Regeringsförklaring

38

AnL 4 Statsminister OLOF PALME:

Eders Majesfäfer, Eders Kunglig Höghet, herr falman, ledamöter av Sveriges riksdag!

Den internationella ekonomiska krisen har varit långvarig, och den har drabbat också oss. I de industrialiserade länderna går fortfarande 34 miljoner människor utan arbete, trots en uppgång i världshandel och industriproduktion. Underskotten i statsbudget och bytesbalans ökar i många länder. Skuldkrisen i tredje världen hotar världsekonomin.

Den återhämtning som den svenska ekonomin genomgått de två senaste åren avviker påtagligt från denna bild. I Sverige har vi lyckats atf minska underskotten i ekonomin samtidigt som sysselsättningen hävdats och välfärden bevarats. Def är resultatet av en politik som syftar till aff samla nationen. Def är början på en mödosam färd, som kräver bäde målmedvetenhet och uthållighet.

Sverige är eft land atf vara stolt över. Vi har en enastående natur och är ett kulturellt öppet samhälle. Vi är en nation med rika naturfillgångar, en väl

utvecklad industri och yrkesskickliga män och kvinnor. Vi har tillsammans skapat eft välfärdssamhälle av stor betydelse för allas frihet och trygghet. Samverkan på arbetsmarknaden har gjort den svenska modellen till ett internafionellt föredöme. I def svenska samhället finns skaparkraft och kunnighet, sammanhållning och ansvarskänsla.

Dessa förutsättningar ger oss en unik chans aff bemästra den ekonomiska krisen.

Herr talman! Def grundläggande säkerhetspolitiska mönstret i norra Europa är oförändrat, men def strategiska intresset framför allt för den nordligaste delen har ökat. Militära uppbyggnader har skett i vårt näromräde. Samtidigt har vårt territorium utsatts för kränkningar vid flera tillfällen.

Detta skärper kraven på neufralitetspolitiken.

Den svenska regeringen kommer aft fullfölja denna politik med kraft, klarhet och konsekvens. Det får icke skapas förväntningar pä den ena sidan, eller farhågor på den andra, om avvikelser från den valda handlingslinjen.

Vi skall slå vakt om förtroendet i vår omvärld för vår föresats aft icke ens under starkt yttre tryck lämna neutralitetspolitiken, att icke bli en utpost för den ena eller andra militäralliansen. Utrikespolitiken är vår främsta försvarslinje. Vi bejakar samtal och meningsutbyten, även i spända lägen eller dä åsiktsskillnader råder.

Vi underbygger neutralitetspolitiken med eft efter våra förhållanden starkt försvar. Det är en fillgång för vårt land aft vårens försvarsbeslut kunde fattas under bred enighet.

Våra resurser aff spåra och ingripa mot främmande inkräktare i våra vatten ökar. Regeringen kommer icke att tveka att ingripa mot den eller dem som kan komma atf kränka svenskt territorium.

Sveriges utrikespolitik inrymmer ett engagemang för vikfiga principer: respekt för självbestämmanderätten, social och ekonomisk rättvisa, fred och frihet. Men den är också ett uttryck för våra egna nationella intressen. Vi är i ökande grad beroende av utvecklingen i andra länder. Arbetet för fred och internationell solidaritet är också en del av Sveriges säkerhetspolitik.

Vi skall fortsätta atf försvara folkrätten. Respekt för folkens rätt till självbestämmande och nationernas territoriella integritet måste vara en självklar utgångspunkt för umgänget mellan staterna.

Vi skall fortsätta atf värna de mänskliga rättigheterna. Def gäller grundläggande rätfigheter som frihet från svält och undernäring. Det gäller ocksä frihet från förföljelse och frihet från forfyr.

Vi skall fortsätta aff verka för fredliga lösningar på konflikter. Förenta nationerna är, med alla sina brister, def främsta instrumentet för atf gemensamt förebygga och lösa konflikter. Ett starkare FN är till nytta för alla stater och folk.

Vi skall fortsäfta vårt arbete för internationell nedrustning. Kapprustningen måste hejdas och en nedskärning av kärnvapenarsenalerna påbörjas, i ömsesidiga och kontrollerbara former. Regeringen söker främja överenskommelser om en frysning av kärnvapenutvecklingen, ett stopp för alla kärnvapenprov och ett moraforium för utplacering av nya kärnvapen.

Nr 2

Tisdagen den 2 oktober1984

Regeringsförklaring

39

Nr 2

Tisdagen den 2 oktober 1984

Regeringsförklaring

40

Regeringen arbetar för en korridor fri från slagfältskärnvapen i Centraleuropa och för en kärnvapenfri zon i Norden.

I konferensen om förtroende- och säkerhetsskapande åtgärder och nedrustning i Europa söker Sverige fillsammans med övriga neutrala och alliansfria stater atf överbrygga motsättningar och bidra till kompromisslösningar.

Med allt större skillnader mellan fattiga och rika länder kan någon varaktig avspänning inte nås. Regeringen kommer atf verka för fördjupad förståelse och vidgat samarbete mellan industriländer och utvecklingsländer, och för ett generöst bistånd till de fattiga länderna.

EFTA:s regeringschefsmöte i Visby i maj angav vikfiga rikflinjer för ett ökat samarbete mellan EG och EFTA. Regeringen arbetar nu för aft förverkliga de mål som satts upp.

Tillsammans med övriga nordiska länder vill vi höja ambifionsnivån i def nordiska samarbetet för aff öka sysselsättningen och trygga den ekonomiska utvecklingen. Vi eftersträvar aff i dessa syften utforma en nordisk handlingsplan.

Herr falman! Då den nuvarande regeringen tillträdde, befann sig landet i en akut ekonomisk kris.

Den nya regeringen valde i detta svåra läge aft söka mobilisera nationens samlade resurser fill kamp mot arbetslösheten och underskotten. Den ekonomiska polifiken lades om - med goda resultat. Exporten har sfigit medan importen dämpats. Som en följd härav uppnår vi i år balans i våra affärer med utlandet.

Industriprodukfionen växer snabbt. Näringslivets lönsamhet har återställts. Investeringarna ökar.

De statliga företagen visar nu positiva resultat efter en kraftfullt genomförd rekonstruktion.

Sysselsättningen ökar. Aldrig har så många människor haft arbete som i dag. Varslen om permitteringar och uppsägningar minskar medan antalet lediga platser ökar. Arbetslösheten är nu lägre än under 1982 och 1983.

Inflafionen sjunker och de offenfliga finanserna förbättras. Nästan hela budgetunderskottet består nu av räntan på de lån som i allt väsenfligt tagits upp sedan 1976.

Vi har således brutit nedgången i samhällsekonomin. Sverige är åter på rätt väg.

Men för att förbättringen skall bli bestående, måste vi med fasthet, tålamod och självdisciplin hålla fast vid den ekonomisk-polifiska strategin. Det kräver atf den ekonomiska politiken även framgent präglas av ansvar för Sverige. Def är eft ansvar som måste delas av alla medborgare.

Skall vi lyckas i den ekonomiska polifiken måste budgetarbetet bedrivas med stor stramhet. Det betyder atf utrymme i dagens läge saknas för nya kostnadskrävande reformer eller skattesänkningar. Möjligheter aft öka inkomsterna och begränsa utgifterna måste fas fill vara. I ett sädant läge är det särskilt viktigt att bördorna fördelas rättvist.

Även om arbetslösheten har minskat, är den fortfarande hög. Atf värna

sysselsättningen är och förblir det främsta målet för regeringens politik.

Genom ungdomslagen har hitfills 45 000 18-19-åringar givits rätten aff starta sitt vuxenliv i arbete i stället för i arbetslöshet.

Arbetsmarknadspolitiken har alltmer inriktats på en effekfiv arbetsförmedling och på aft stödja nyrekrytering främst till industrin. Riksdagen kommer aff föreläggas ytterligare förslag i defta syfte. Regeringen kommer också aft lägga fram förslag för att förbättra byggsysselsättningen och motverka långtidsarbetslösheten. Åtgärder för aft främja jämställdheten på arbetsmarknaden kommer att presenteras.

Investeringarna i energi, transporter och byggande fortsätter. Förhandlingar förs nu med Danmark om fasta förbindelser över Öresund.

Den regionala balansen i Sverige har under def senaste decenniet försämrats. Regeringen kommer aft framlägga förslag för aft bryta denna utveckling och främja lokala och regionala initiafiv.

Den industripolitik för tillväxt och förnyelse som regeringen inlett skall fullföljas - infe minst när def gäller småföretagen. En fortsatt satsning pä utbildning och forskning är nödvändig. Def finns ett starkt samband mellan medborgarnas kunskapsnivå och vårt lands möjligheter atf förnyas och utvecklas som industri- och välfärdsnation. Aft så många som möjligt fär utbildning i den nya tekniken är en investering bäde för de enskilda och för samhället.

Regeringen har föranstaltat om en försöksverksamhet i datautbildning. Regeringen överväger, som ett andra steg, aft framlägga förslag om aft en del av 1985 års vinster avsätts fill företagsanknutna förnyelsefonder. Dessa skall i samråd med de anställda användas för utbildning i ny teknik. De skall också kunna utnyttjas för forskning och utveckling.

Förnyelsefonderna har ett direkt samband med kampen mot inflationen. Skall löntagarna visa återhållsamhet i lönekraven, måste företagens vinster användas för produkfiva ändamål.

Det är en huvuduppgift för den ekonomiska politiken att fä ned inflationen. Vi har kunnat glädja oss åt en minskande inflationstakt under året. Men def räcker infe. Vi måste ned till den nivå som råder i de länder som har störst betydelse för vår utrikeshandel. Detta krävs för atf bevara industrins förbättrade konkurrenskraft och den nyvunna balansen i vår utrikeshandel. En hög inflation undergräver statens finanser och medför en orättfärdig omfördelning från sparare till låntagare. I förlängningen hotar ökad arbetslöshet.

Def är därför regeringen har satt upp målet att inflafionen under loppet av 1985 ej skall överstiga nivän 3 %. Def är därför det ligger i allas intresse att kampen mot inflationen lyckas. Lyckas vi med defta mål, finns goda förutsättningar atf såväl minska arbetslösheten som öka reallönerna.

Ett villkor för aff inflationsmålet skall näs är aff kostnadsutvecklingen dämpas. Därför måste de pågående förhandlingarna mellan arbetsmarknadens parter leda till en lönekostnadsutveckling som står i samklang med inflafionsmålet.

I detta syfte för regeringen diskussioner med parterna pä arbetsmarknaden.

Nr 2

Tisdagen den 2 oktober 1984

Regeringsförklaring

41

Nr 2

Tisdagen den 2 oktober 1984

Regeringsförklaring

42

Parterna har anslutit sig till regeringens inflationsmål oeh till regeringens bedömning av def totala utrymmet för löneökningar under 1985. Det är nu en ansvarsfull uppgift för parterna atf i avtal ge uttryck för denna samsyn.

Herr falman! Den generella välfärdspolitiken skapar de bästa förutsättningarna för en rättvis fördelning. Målet skall infe vara en minimistandard för de sämst ställda, utan en hög standard för hela folket.

En omfattande familjepolitisk reform genomförs den 1 januari 1985, innefattande en höjning av barnbidragen med 1 500 kr. per år och barn. Ocksä bostadsbidragen höjs. Åtgärderna är särskilt riktade fill flerbarnsfamiljer och familjer med låga inkomster.

Våra äldre skall tillförsäkras god omvårdnad och ekonomisk trygghet. Pensionerna värdesäkras genom anknytning till konsumentprisindex och höjs i januari 1985.

Förslag kornmer att läggas fram om atf även arbetare garanteras full lön och andra anställningsförmåner vid permittering.

Regeringen kommer att framlägga förslag för aft minska narkotikamissbruket och för att motverka ekonomisk brottslighet.

Förslag kornmer att framläggas om en utbyggd företagshälsovård.

Den offentliga sektorn skall tjäna människorna efter deras önskemål och behov. Regeringen kommeratt lägga fram principiellt viktiga förslag om den offenfliga sektorns förnyelse. Besluten skall flyttas närmare människorna. Serviceandan skall utvecklas. Byråkrati och regleringar skall begränsas. Initiativ, mångfald och handlingsvilja skall främjas.

Regeringen kommer aft föreslå en fortsatt reformering av inkomstskatten, bl.a. i syfte att förenkla självdeklarationen för pensionärer och vanliga inkomsttagare.

Regeringen kommer att lägga fram förslag om aft den skatt på fastigheter som hittills endast avsett vissa flerbostadshus bör omfatta samtliga affärs- och bosfadsfastigheter.

Värnet av livsmiljön är avgörande för vår framtid. I vårt land måste åtgärder mot luffföroreningar och försurning ges hög prioritet. Genom internafionellt samarbete och genom egna insatser måste def allvarliga miljöhot som försurningen av våra skogar och sjöar utgör bringas under kontroll. Regeringen kommer aft lägga fram förslag om ytterligare åtgärder för aft bekämpa luftförorening och försurning.

Vidare kommer förslag om förbättrad kontroll av kemikalier att framläggas för riksdagen. Förslag om ny plan- och bygglag och ny naturresurslag förbereds.

Skolan har en betydelsefull roll när det gäller aft ge människorna ett humanistiskt perspektiv på den tekniska och ekonomiska utvecklingen. Skolans roll som en värnare av vårt kulfur- oeh bildningsarv måste stärkas. Insatser för att sfimulera ett vitalt kulturliv utgör en vikfig del av välfärdspolitiken. Förslag i viktiga massmediafrågor kommer aff föreläggas riksdagen.

Herr falman! Def har varit en styrka för den svenska folkstyrelsen att def rått en bred enighet om de principer, pä vilka våra grundlagar vilar. För aff värna om riksdagens handlingskraft har bred enighet rått om en spärr för småpartier.

Genom medverkan av ett av riksdagens partier kan dock vid nästa val ytterligare ett parfi bli representerat i riksdagen, trots aff det av egen kraft inte förmått erhålla sådan representation. Detta innebär aft grundlagen kringgås och aff överenskommelserna kring vårt styrelseskick har brutits. Detta är djupt beklagligt.

Det är en viktig uppgift för den nya folkstyrelsekommittén att skapa fasta regler för valsättet som motverkar splittring och tryggar respekten för våra grundlagar.

Herr falman! Vi har under de gångna åren tagit de första stegen på den väg som kan föra värt land ur den ekonomiska krisen. Framgångarna har varit påtagliga. Framtidstron har återvänt till Sverige.

Med fasthet måste vi nu fortsätta på den inslagna vägen. Men det är inte bara regering och riksdag som avgör graden av framgång. Vi skall lyssna till de erfarenheter och åsikter som finns hos olika grupper i vårt samhälle. Deii tradition av samverkan kring väsentliga fing som finns i vårt samhälle måste fas fill vara. Folkrörelsernas förmåga att samla människors ideella kraft har därvid stor betydelse. Regeringen vill därför fortsätta en politik som samlar nafionen i uppgiften aff föra landet ur krisen.

En sådan polifik förutsätter för atf lyckas att krispolitikens bördor fördelas efter bärkraft och att principen om alla människors lika värde upprätthålls i vardagsarbetet. Välfärden för de många måste försvaras och sysselsättningen tryggas.

Def är en polifik som enar och infe splittrar nationen. Def är en politik som bygger på ansvar för Sverige.

Nr 2

Tisdagen den 2 oktober 1984

Regeringsförklaring

4 § Ceremonin avslutades kl. 14.48.

In fidem

SUNE K. JOHANSSON

/Solveig Gemert

43

Nr 2                        Bilaga till

Tisdagen den       Riksdagens protokoll

2 oktober 1984     1984/85:2

Program vid öppnandet av riksmötet 1984/85 tisdagen den 2 oktober 1984 kl. 14.00

Musik under samlingen

Fanfar Kungssången

Vila vid denna källa............................................       Carl Michael Bellman

Tillkomsten av 1734 års lag
Tre danser.......................................................       Michael Praetorius

TALMANNEN

HANS MAJESTÄT KONUNGEN

Fanfar
Nå, skruva fiolen................................................      Carl Michael Bellman

STATSMINISTERN

Vivace ur Drottningholmsmusik.............................      Johan Helmich Roman

Fanfar

Utgångsmusik
Festivo.............................................................      Christer Danielsson

MEDVERKANDE

Filharmonins brassensemble
Valthornskvartetl från Filharmonin
                                                                Professor Stig Jägerskiöld