Riksdagens protokoll 1984/85:13 Måndagen den 22 oktober

ProtokollRiksdagens protokoll 1984/85:13

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Riksdagens protokoll 1984/85:13

Måndagen den 22 oktober

Kl, 12.00

Nr 13

Måndagen den 22 oktober 1984

Om tidpunkten för avlämnande av proposition om differentierade vårdavgifter

1 § Justerades protokollet för den 12 innevarande månad.

2 § Svar på fråga 1984/85:71 om tidpunkten för avlämnande av proposition om differentierade vårdavgifter

AnL 1 Stafsrädef GERTRUD SIGURDSEN;

Herr talman! Margö Ingvardsson har frågat mig när regeringen ämnar lägga fram en proposifion om de differentierade vårdavgifferna.

Den arbetsgrupp inom socialdepartementet som har haft i uppdrag atf följa upp fillämpningen av differenfierade värdavgifter vid sjukhusvård och som senare fick i uppgift atf även belysa olika möjligheter fill lösningar har slutfört sitt arbete våren 1984,

Arbetsgruppens slutrapport (Pensionärernas vårdavgiffer vid sjukhusvård, Ds S 1984:10) Uksom gruppens delrapport (Tillämpningen av differentierade vårdavgiffer. Ds S 1983:13) remissbehandlas f, n. Remisstiden går ut den 1 november i år.

När remissinstanserna har lämnat sina synpunkter och frågan har beretts i vederbörlig ordning avser jag att föreslå regeringen aff återkomma fill riksdagen i denna fråga.

AnL 2 MARGÖ INGVARDSSON (vpk);

Herr talman! Jag tackar statsrådet för svaret på min fråga. Något svar på när proposifionen skall komma fick jag ändå infe,

Def var i april 1984 när vi senast diskuterade vårdavgifterna här i riksdagen. Då utgick vi från aff vi skulle ha eft regeringsförslag i höst, Def var liksom underförstått i debatten, även om det inte sades klart ut. I maj var den tillsatta arbetsgruppen klar med sitt uppdrag,' Def hade alltså funnits möjlighet aft komma med eft förslag under hösten. På grund av att regeringen inte nu kommer att lägga fram ett förslag under hösten - det finns nämligen inte upptaget pä proposifionsförfeckningen för 1984 - finns def alltså ingen möjlighet atf få en ändring i systemet ens under 1985,

39

Nr 13

Måndagen den 22 oktober 1984

Om tidpunkten för avlämnande av proposition om differentierade vårdavgifter

19 av sjukvårdshuvudmännen fillämpar nu systemet, 5 sjukvårdshuvudmän har beslutat atf införa systemet men väntar med tillämpningen, och 2 har beslutat aff inte införa detsamma. De 19 sjukvårdshuvudmän som tillämpar systemet har i vissa fall byggt upp en ganska omfattande administration. Ju längre def dröjer innan regeringen kommer med ett förslag till förändring, desto mer låses systemet fast.

Ett av huvudskälen fill aff införa de differentierade vårdavgifferna var räffvisekravet, sades def. Men rättvisan har inte ökat, I stället är det orättvisan som har ökat mellan pensionärer, mellan olika landstingsområden och mellan pensionärer och andra. Anser regeringen atf systemet med differentierade vårdavgiffer medför problem, t. ex, orättvisa mellan pensionärer? Tvä pensionärer ligger på samma värdsal - det här är ett exempel som vi har hört förut. Den ena är miljonär men folkpensionär och betalar samma vårdavgift som den pensionär som är utan förmögenhet men som har en full ATP-pension, Anser regeringen atf det är förödmjukande för den enskilde och sätter den personliga integriteten ur spel när man tvingas redovisa aft man önskar behålla en större del av pensionen för personliga utgifter, t, ex, för aff gå fill härfrisörskan, köpa kläder, nöjen, osv,?

Anser regeringen aft det medför problem när en socialdemokrafisk regering håller fast vid ett system som många inom arbetarrörelsen anser strida mot arbetarrörelsens grundläggande uppfattning, atf sjukvården skall betalas solidariskt och lika av alla?

AnL 3 Statsrådet GERTRUD SIGURDSEN;

Herr talman! Jag är inte i dag beredd att gå in i en diskussion i sakfrågan.

Jag tycker aff även Margö Ingvardsson skulle fycka atf def är ett riktigt förfaringssätt i god demokratisk ordning att rapporter remissbehandlas. Remisstiden gär uf den 1 november. Vissa remissinstanser har dessutom begärt och medgivits nägot förlängd tid fill den 15 november.

Jag upprepar vad jag sade i mitt interpellationssvar den 19 januari i är;

"När beredningsarbetet är avslutat, avser regeringen aff återkomma fill riksdagen,"

AnL 4 MARGÖ INGVARDSSON (vpk);

Herr falman! Statsrådet har också sagt i de debatter som vi har haft om de här avgifterna, aff hon har tagit det som en direkt beställning frän riksdagen aft beredningsarbetet skulle utföras skyndsamt, I utskottsbehandlingen av ärendet anges ocksä klart atf det skall vara en skyndsam utredning.

Arbetsgruppens slutrapport låg klar i maj i år, och def hade alltså funnits möjlighet att följa def riksdagen hade sagt om skyndsam behandling och komma med en proposifion i höst.

Statsrådet är i dag inte ens beredd aft fala om när vi kan vänta oss en proposifion. Får jag fräga direkt; Kan vi vänta oss proposifionen under våren - för det är väl ändå meningen atf det skall komma en proposition i frågan?

40

Överläggningen var härmed avslutad.

3 § Föredrogs och hänvisades
Proposifionerna

1984/85:17 fill konstifufionsufskottet 1984/85:27 fill jordbruksutskottet 1984/85:39 fill socialutskottet

4 § Anmäldes och bordlades
Proposifion

1984/85:24 Socialförsäkringsväsendet under krig och krigsfara

5 § Anmäldes och bordlades
Mofionerna

1984/85:51 av Bengt Westerberg m.fl.

1984/85:52 av Ulf Adelsohn m.fl.

Basenheten vid 1987 års taxering (prop. 1984/85:9)

1984/85:53 av Olle Grahn 1984/85:54 av Rolf Dahlberg m.fl. 1984/85:55 av KjeU Mattsson m.fl.

Ändring av bestämmelserna om markvillkoret för sfafUga bostadslån (prop. 1984/85:15)

1984/85:56 av Rolf Clarkson m.fl.

Boende- och nytfoparkering på gatumark (prop. 1984/85:14)

Nr 13

Måndagen den 22 oktober 1984

Meddelande om interpellation

6 § Meddelande om interpellation

Meddelades aff följande interpellafion framställts den 19 oktober

1984/85:52 av Paul Lestander (vpk) fill finansministern om löntagarfondernas medelsplacering;

De fem fonderna har nyligen inlett sin verksamhet. Beslutet i riksdagen om inrättandet av dessa fonder går i huvudsak uf på aff säkra en real avkastning på 3 % i de placeringar som görs. När det gäller frågan var dessa medel skall placeras öppnar riksdagsbeslutet möjligheter för både satsningar i börsnoterade företag och investmentbolag för smä och medelstora företag.

Inför riksdagsbeslutet krävde vpk atf fonderna skulle inrättas som renodlade investeringsfonder (samhällsfonder). Dessa skulle kunna användas för insatser i samhällsägda företag, kooperativt ägda företag och företag som ägs av de anställda. Vpk-förslaget innehöll också eft delmoment om de fackliga organisationernas rätt atf ur samhällsfonderna ta medel för aff skapa lokala fackliga investeringsfonder. Vpk;s fondförslag var ägnat att utgöra en del av de arbetandes motmakt mot storfinansen. Def var ett förslag som

41

Nr 13

Måndagenden 22 oktober 1984

Meddelande om frågor

skulle ha tjänat de lönearbetandes intressen och gett ett bidrag till deras frigörelse.

Nu avslogs vpk:s förslag. Ingenting har hittills inträffat som tyder på aff socialdemokraterna är beredda aft omändra fondernas konstruktion och målsättning så att de motsvarar vpk:s förslag. Men hur fondmedlen används kan ha stor betydelse även inom de ramar som nuvarande beslut ger. Fonderna har ingen uttalad regionalpolitisk målsättning. Så t. ex. har krav på exempelvis Sydfonden rests från en facksekfion i Hultsfred. Där framhålls vikten av stödinsatser när de lönearbefande övertar eft företag från de fidigare ägarna. Även i andra delar av landet finns projekt där kraftfulla insatser väl kunde mofiveras.

Mot bakgrund av ovanstående vill jag ställa följande frågor till finansministern:

1.  År avkastningskravet vid varje placeringstillfälle överordnat alla andra krav som kan resas på dessa folkägda fonder?

2.  År regeringen beredd aft i filläggsdirektiv till fondstyrelserna betona vikten av lokala direktinsafser för nyindustrialisering och nya jobb?

3.  Kommer regeringen aft se till aff Nordfondens resurser också används för de insatser som behövs i malmfälten för nya förädlingssteg bl. a. i LKAB Järnsvamp och handelsgödselframsfällning?

7 § Meddelande om frågor

.   Meddelades aff följande frågor framställts

den 19 oktober

1984/85:115 av Paul Lestander (vpk) till industriministern om ett alumini-umsmälfverk i Piteå:

Statens vatfenfallsverk har nu presenterat en utredning om ett aluminiumsmältverk i Piteå. Vatfenfallsverket har förklarat sig berett atf satsa 150 miljoner i eft sädant projekt.

Det är utomordentligt angeläget att nödvändiga samordningsinsatser inleds och atf regeringen börjar arbeta för atf smältverket skall kunna byggas.

Mot ovanstående bakgrund vill jag fråga industriministern;

Vilka åtgärder tänker industriministern vidta för aft byggandet av ett aluminiumsmältverk i Piteå skall kunna startas?

42

1984/85:116 av Oswald Söderqvist (vpk) fill utrikesministern om den kurdiska befolkningens situation i Turkiet och Iran;

Den kurdiska befolkningen i Turkiet och Iran har de senaste månaderna utsatts för stora mUifära operationer av resp. regering. Områden i Turkiet har helt avspärrats av militären och evakueringar av kurdiska byar är

planlagda eller pågår. Samma är förhållandet i Iran, där regeringen för ett regelrätt krig mot den kurdiska befolkningen. Läget blir särskilt allvariigt genom det samarbete som turkiska och iranska militärer tillämpar i dessa aktioner. Jag vill därför fråga utrikesministern;

Vilka informafioner har den svenska regeringen om läget i def aktuella området och om def samarbete som Turkiet och Iran fillämpar i förtrycket av kurderna?

Nr 13

Måndagen den 22 oktober 1984

Meddelande om frågor

1984/85:117 av Bertd Måbrink (vpk) till arbetsmarknadsministern om arbetslösheten i Gävleborgs län:

Arbetslösheten i Gävleborgs län är fortfarande hög, trots att landet befinner sig i ett "gynnsamt konjunkturläge". Under kommande vinter befarar länsarbetsnämnden atf antalet arbetslösa i länet kommer atf uppgå fill ca 9 000. Enligt länsarbetsnämndens prognoser kommer dessutom arbetslösheten bland kvinnor över 19 år atf under första halvåret 1985 bli högre än någonsin.

En sådan utveckling är oacceptabel. Def ankommer på regeringen att se fill aft den nu höga arbetslösheten kraffigt reduceras.

Jag vill fråga:

Vilka åtgärder avser regeringen vidta för aft minska nuvarande höga arbetslöshet och förhindra en ytterligare ökning?

1984/85:118 av Björn Samuelson (vpk) fill utbildningsministern om planerna på uppdragsutbildning inom högskolan för utländska studerande:

Förslag har väckts om aff anordna uppdragsutbildning för utlandet inom vissa högskoleområden. Vpk ställer sig i princip inte avvisande till sådan verksamhet, om def innebär bl, a, aff man förbättrar utnyffjandegraden av befintlig resurs. Ett förslag i denna riktning är aff anordna tandläkarutbildning vid högskolan i Malmö för utländska studerande.

Mot bakgrund av bl. a. detta förslag vill jag fråga utbildningsministern:

Hur långt har planerna kommit med aft anordna tjänsteexport i form av utbildningsplatser inom tandläkarutbildningen i Malmö, och vilka ufbild-ningsefiska regler skall gälla då man erbjuder tjänst i form av utbildning till uflandet?

1984/85:119 av Eva Hjelmström (vpk) till statsrådet Bengt Göransson om utsfällningsersäffning fill konstnärer:

Frågan om utställningsersäffning till konstnärer har diskuterats under en följd av år. Redan 1976 förklarade kulturufskoffef aft; "Utskottet ställer sig helt bakom principen aft konstnärerna bör ersättas för sin medverkan i olika utställningar." Sedan dess har frågan stötts och blötts i utredningar och förhandlingar, men resultaten har uteblivit.

43

Nr 13

Måndagen den 22 oktober 1984

Meddelande om frågor

Mot bakgrund av ovanstående vill jag ställa följande fråga till kulturministern:

Vad avser regeringen atf göra för aft snarast få fill stånd en lösning vad gäller utställningsersäffningen fill konstnärerna?

1984/85:120 av Eva Hjelmström (vpk) till stafsrädet Bengt Göransson om de StatUga pålagorna inom kulturområdet:

Det är i år tio år sedan riksdagen fattade beslut om de kulturpolitiska målen. Tyvärr har det sedan dess alltför ofta hänt, och händer alltjämt, att andra politiska beslut som fattas och åtgärder som vidtas av olika myndigheter påverkar kulfurpoUtiken på ett negativt sätt, utan aft de i egenflig mening är kulfurpolitiska till sin innebörd. Från vpk:s sida har vi tidigare bl. a. tagit upp frågan om vad portohöjningarna har inneburit för kulturtidskrifterna. Ett aktuellt exempel är aff man inom fullverket beslutat befrakta filmer, avsedda för en tillfälUg kulturfestival, som kommersiella, vilket medför fullkosfnader och moms. Det är oroande aft sådana icke kulfurpolitiska åtgärder kommer atf i praktiken drabba kulfuren.

Jag viU därför fråga kulturministern:

Vilka åtgärder är regeringen beredd aft vidta för atf det ekonomiskt mycket känsliga kulturområdet skall skyddas frän pålagor av olika slag som kan medföra atf meningen med de kulturpolifiska målen urholkas?

1984/85:121 av Wiggo Komstedt (m) fill justitieministern om sekretesskyddet för enskild persons uppehållsort:

Sekretesslagens innebörd är aff bl, a, skydda enskilda medborgare. Trots denna målsättning finns def i lagen vissa luckor, som gör aft den enskilde infe får sekretesskydd som lagen avsett.

Om polis och/eller domstol beslutat aff en viss person och dennes anhöriga skall skyddas genom aff deras uppehållsort inte får offentliggöras gäller sekretesslagen. Detta visar sig i praktiken infe ge def fulla skydd som lagen avser,

I mantalslängd, skattelängd och fastighefslängd går def aft mycket enkelt fa fram uppgifter om den eller dem som skall skyddas genom sekretesslagen.

1. Har jusfitieministern uppmärksammat nämnda brister i sekretesslagen?

2, Avser justitieministern  föreslå sådana åtgärder aft  nämnda brister
undanröjs?

8 § Kammaren åtskildes kl, 12,08, In fidem

44

SUNE K, JOHANSSON

/Solveig Gemert