Riksdagens protokoll 1982/83:47 Fredagen den 10 december

ProtokollRiksdagens protokoll 1982/83:47

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Riksdagens protokoll 1982/83:47

Fredagen den 10 december

Kl, 09.00

1 § Justerades protokollet för den 2 innevarande månad.

2 § Svar på interpellation 1982/83:38 om småjordbrukens betydelse

AnL 1 Jordbruksministern SVANTE LUNDKVIST:

Herr talman! Berfil Jonasson har frågat mig hur regeringen ser på den roll småjordbruken fillsammans med andra näringar - skog, turism m. m. -spelar som underlag för försörjning och sysselsättning liksom service i gles-och mellanbygder.

Jag anser att jordbruket i kombination med andra näringar spelar en betydelsefull roll när det gäller att skapa fömtsättningar för sysselsättning och boende i våra glesbygder,

1 dagarna tillsätter regeringen en utredning om den Uvsmedelspolitik vi skall ha i framfiden, I direktiven understryks bl, a, att utredningen skall ta hänsyn fill den betydelsefulla roll jordbruket spelar för att skapa arbetsfillfällen i bygder där annan sysselsättning ofta är svår att uppnå.

AnL 2 BERTIL JONASSON (c):

Herr talman! Jag ber först atf få tacka jordbruksministern för svaret. Jag vill gärna säga att jag ser en del posifivt i svaret.

I stora delar av vårt land har vi arbetslöshet, Defta gäller inte minst Värmland, De bygder som drabbas hårdast är skogs- och mellanbygderna, med andra ord glesbygderna.

Jordbruk med binäringar, inkl, skogsbruket, har i glesbygderna varit av stort värde för atf ge sysselsättning och utkomst. Den hårda rationaliseringsprocess som har drivits har friställt många. På senare år har emellerfid denna utveckling kunnat dämpas något fack vare det särskilda glesbygdsstöd som har satts in för atf skapa kombinafionsmöjlighefer.

Detta stöd har på många håll varit fill stor nytta och skapat passande näringsfång i glesbygden. Enligt min uppfattning finns def stora möjligheter

Nr 47

Fredagen den 10 december 1982

Om småjordbrukens betydelse

Nr 47

Fredagen den 10 december 1982

Om småjordbrukens betydelse

att gå vidare, om bara viljan från statsmakternas sida är god.

Diskussionerna om överskottet av jordbruksprodukter liksom debatten om en ny jordbmksufredning har dock föranlett oro. Inte minst LO-ordföranden Sfig Malms inlägg har bidragit till denna oro. Han gick ju i ett fal den 8 november fill fronfalangrepp såväl mot 1977 års jordbrukspolitiska beslut som mot jordbrukarna och deras rättmätiga krav på en inkomst som kan jämföras med likvärdiga gruppers.

Speciellt retade Malm många när han sade "att det inte borde gå atf bedriva jordbmksverksamhef av den här omfattningen av rena terapiskäl".

Jag beklagar, med hänsyn fill Malms ställning, att han uttryckt sig så mot en grupp människor som har varit vana atf klara sig själva och som med enkla medel har arbetat för aft producera och göra rätt för sig. Jag utgår ifrån aft jordbruksministern infe delar Malms uppfattning. I annat fall skulle det vara illa. Att producera livsmedel när många svälter och ropar efter mat borde infe betecknas som terapi - det vill jag klarf och tydligt ha sagt,

Def torde infe heller vara fel atf producera och sälja livsmedel när vi i def här landet har ett underskott i bytesbalansen på över 20 miljarder kronor, även om försäljningen i något fall skulle ske till låga priser. Men Malm vill tydligen åt småjordbrukarna.

Småjordbruket håller bygden öppen. Ur naturvårds- och miljösynpunkt är en öppen bygd én plusfaktor av stor betydelse. Enligt min åsikt är småbruken en närande faktor, som man bör uppmuntra och stödja. Det görs också på många håll i världen.

Jag har därför frågat jordbruksministern hur han ser på småbrukens roll i berörda hänseenden. Jordbruksministern delar min uppfattning när def gäller jordbruket och möjligheten fill kombinationer med aridra näringar eller arbeten, och defta är bra. Men frågan är om man tänker sätta krokben för småbruket - inte minst med tanke på Stig Ma|ms resonemang. Där kommer också risken in i bilden när def gäller den nya utredningen om livsmedelspolitiken. Även om jordbmksminisfern säger atf utredningen enligt direkfiven skall fa hänsyn tUl den betydelsefulla roll som jordbruket spelar för aft skapa sysselsättningstillfällen i bygder där annan sysselsättning ofta är svår att uppnå, funderar man på hur def skall bli - inte minst i anledning av Stig Malms uttalande.

Svaret på denna interpellafion låter bra och lugnande. Men jag vill fråga: Om en neddragning skall ske inom jordbruket och jordbmksprödukfionen, var skall jordbruk läggas ner? Och vilka jordbruk är det som idkar terapiverksamhet? Def skulle vara bra att få svar på dessa frågor. Om man beskyller en människa eller en grupp människor för någonting skall man också precisera sig och säga vad def egenfiigen är fråga om. Några måste vara utpekade.

Man kan naturligtvis säga att konsumentens kostnader för maten är höga, och därför är det svårt att klara dessa utgifter för stora familjer med små inkomster. Jag förstår det mycket väl. Men detta är infe jordbrukarens fel. Detta  upptäcker  man  om  man  penetrerar  frågan,   men  det  har  väl

människorna infe gjort så mycket. Bönderna är infe boven i detta drama.

Först och främst bör det påpekas atf maten i Sverige infe är dyr i jämförelse med i andra länder. Vi hör till dem som har de lägsta matpriserna i världen. När def gäller de jordbmksreglerade livsmedlen, som är de tyngsta i sammanhanget, kan noteras atf av den kostnad som bufiken far ut i dag går 49 % fill energi, råvaror, räntor och avskrivningar, 25 % till löner i handel och indusfri, 18 % till moms och 8 % blir jordbrukarens lön för nedlagt arbete. Man kan göra den reflexionen, aft om bonden gjorde hela sin insats gratis skulle effekten på konsumentpriset bli ytterst ringa.

Den del av jordbruket som infe har, som många vill påstå, en rafionell drift, är väldigt liten. Men om den nu finns där berör def ändå dessa människors inkomster, och de får själva lida för aft de infe har en rafionell drift. De får själva bära den bördan - det är infe konsumenten som tar den,

Jordbmksreglerade Uvsmedel subvenfioneras med 3 miljarder kronor men beskattas med 7,8 miljarder. Hotet är givetvis en överprodukfion av jordbruksvaror i vårt land. Då skall vi i detta sammanhang komma ihåg att jordbrukarna inte har kunnat fä ut vad de är berättigade till. Men vi skulle faktiskt haft ett mindre överskott om vi hade fått igenom den etableringskontroll som vi från centerns sida har arbetat för. Vi vet också att både socialdemokraterna och moderaterna gick emot oss i detta fall, LO har motsatt sig detta bl, a, av sysselsättningsskäl, Def är faktiskt vikfigt att påpeka detta i sammanhanget, därför att om man vill se jordbruket, enkannerligen småbruket, skall man i def också se den sysselsättning som det kan ge. Från jordbrukefs sida har man också ställt upp för aft nedbringa kostnaderna på olika sätt med olika åtgärder.

Jag skulle gärna vilja ställa en försiktig fråga till jordbruksministern, om inte han och hans parfi skall ta under övervägande och pröva inställningen och åstadkomma en etableringskontroll. Det är ändå stordriften, matfabrikerna, som åstadkommer överproduktionen.

Jordbruksministern måste förstå atf Sfig Malms angrepp givit upphov fill oro. Jag vill säga aft det är horribelt att försöka vidta åtgärder mot en så liten grupp som jordbrukarna numera är- i synnerhet den grupp som skulle "idka jordbruk som terapi".

För våra skogs- och mellanbygder kan vi konstatera att andra näringar kan ge sysselsättning. Socialdemokraterna har lovat arbete åt alla, och jag vill sluta med aft fråga: Kommer det att gälla även de människor som jag här berört?

Nr 47

Fredagen den 10 december 1982

Om småjordbrukens betydelse

AnL 3 Jordbruksministern SVANTE LUNDKVIST:

Herr talman! Jag uppfattade interpellafionen så, att Bertil Jonasson speciellt ville fråga mig hur vi i regeringen ser på den roll småjordbruket tillsammans med andra näringar- skog, turism m, m. - spelar som underlag för försörjning och sysselsättning liksom service i gles- och mellanbygd. Jag har svarat på den frågan, och jag finner inte skäl att nu vidga debatten fill att omfatta även frågan om hela vår livsmedelsförsörjning. Vi har nyligen haft en

Nr 47

Fredagen den 10 december 1982

Om småjordbrukens betydelse

sådan debatt här i kammaren, och jag vill gärna hänvisa till den. Jag redovisade då hur vi ser på situationen på livsmedelsområdet i stort,

I den mån som Bertil Jonasson har känt speciell oro för hur vi skulle se på småjordbrukets roll i def sammanhang som han åberopar i interpellationen har han fåft besked i mitt svar. Där har jag understrukit att vi fuller väl inser att småjordbruket i glesbygder spelaren betydelsefuU roll i kombination med andra näringar för atf vi i dessa bygder skaU kunna behålla def befolkningsunderlag som vi från olika synpunkter finner def angeläget atf ha. Därför kommer vi i direkfiven fiU utredningen om vår livsmedelsförsörjning aft uttala aft hänsyn måste tas fiU den betydelsefulla roll som vi menar atf jordbruksnäringen spelar i dessa bygder,

Bertil Jonasson ställde ytterligare en fråga. Den gällde huruvida vi skulle kunna tänka oss att använda etableringskontroll som ett av instrumenten för att komma till rätta med den överskoffsproduktion som alla - jag har uppfattat det så - hyser bekymmer för i dag. I det stycket har vi sagt, när vi gått ut och redovisat våra synpunkter, att vi förutsätter att jordbrukarna själva skall ta sitt ansvar - jag har ett intryck av att de också är inställda på det -för atf medverka fill en produkfionsanpassning. Men vi förstår också att det kan bli nödvändigt med vissa insatser från samhällets sida för att stödja sådana åtgärder. Vi är beredda att förufsäffningslösf från såväl jordbrukefs som konsumenternas synpunkter pröva vad en etableringskontroll i någon form skulle kunna innebära i sammanhanget.

AnL 4 BERTIL JONASSON (c):

Herr talman! Jag förstår jordbruksministern fill fuUo, när han inte vill gå in på hela problemafiken om jordbrukspolitiken. Jag hade tyvärr inte möjlighet att vara närvarande i riksdagen när den frågan diskuterades, men jag har läst protokollet från den debatten och följt resonemanget. Infe heller jag vill i dag gå in på den delen.

Eftersom Stig Malms uttalande ändå icke rimligen kan uppfattas på annat sätt hos jordbrukarkåren än att def är de mindre jordbruken som skulle vara mest ineffekfiva, är det klart att oron har blivit speciellt stor hos den gruppen jordbrukare. Men jag tycker atf def är en ganska stor skillnad på def resonemang som jordbruksministern för och det resonemang som Sfig Malm har förf för sin del. Men han kan ju rimligen inte vara insatt i förhållandena, och därför ser jag det som positivt att jordbruksministern nu säger, för andra gången, att han inser att småbruken i de här frakterna haren stor betydelse. För def är precis vad de har. Def är också detta jag har velat fa upp när jag har gjort jämförelser med jordbmksprödukfionen i dess helhet.

Vad de små jordbruken producerar kan ändå inte vara de stora mängderna. Varför skulle det vara just deras produktion som utgör överskottet? Jag vill se djurfabrikerna och sådant som det mest onödiga tillskottet - om vi säger så - som förorsakar en överproduktion. Def är en betydUgt större bov i dramat än de mindre jordbruken, de som skulle utöva "terapiverksamhet".

Jag måste säga att när man ser på samhället som det är i dag med den rätt

stora arbetslöshet som råder, kan man inte konstatera en så förfärligt hög effektivitet. Jag tror för min del att def finns många andra företag och allmänna inrättningar av olika slag där rafionalifefen ingalunda är större än inom det mindre jordbruket.

Jag vet hur jordbrukarna får jobba, med hårt arbete under långa dagar och under hårda befingelser pä olika sätt. De kan naturligtvis hålla igen vissa dagar - visst gör de så - men def går infe att hålla på så jämt. Men ser man fill helhetsbilden, är jordbrukarna inte ineffektiva i defta avseende.

När man hör fal om ferapiverksamhet, gör def ont i ett bondehjärta och i ett småbrukarhjärfa. Man vet ju hur alla dessa småjordbrukare, deras hustrur och deras barn har fått lägga ner hårt arbete för en liten ersättning. Men de har dragit sig fram på def, aldrig legat samhället fill last, och det har ofta skapat fina människor, till stort gagn för vårt samhälle. Jag hävdar med andra ord aft denna grupp, infe minst de mindre jordbrukarna, har dragit sitt strå fill stacken.

Till sist vill jag bara uttala den förhoppningen aft man skall kunna klara av de här frågorna genom en etableringskontroll. Den skulle ha kommit tidigare, så hade vi inte varit i den nuvarande situafionen. Men det är bättre sent än aldrig. Jordbruksministern säger ju aft den möjligheten väl kommer atf prövas i ett sådant nytt sammanhang. Då får vi se hur det kan bli.

Herr talman! Jag tackar än en gång för svaret.

Nr 47

Fredagen den 10 december 1982

Om småjordbrukens betydelse

Överläggningen var härmed avslutad.

3 § Föredrogs och hänvisades
Proposition

1982/83:67 till lagufskoftet

4  § På förslag av talmannen beslöt kammaren kl. 09.18 att ajournera sina förhandlingar fill kl. 13.00, då de fill dagens bordläggning anmälda utskottsbetänkandena väntades föreligga.

5  § Förhandlingarna återupptogs kl. 13.00 under ledning av förste vice falmannen.

6  § Anmäldes och bordlades Konstitufionsutskottets betänkanden

1982/83:12 Ändringar i sekretesslagen (prop. 1981/82:186 och 1982/83:64) 1982/83:13   Granskning  av  riksdagens  förvalfningsstyrelses  verksamhet

(redog. 1981/82:21 och 1982/83:9) 1982/83:14 Vissa frågor rörande riksdagens arbetsformer 1982/83:15 Ändring i indelningslagen (prop. 1982/83:48)

Justitieutskottets betänkanden

1982/83:8  Fortsatt gilfighet  av  lagen  med särskilda  bestämmelser om tvångsmedel i vissa brottmål (prop. 1982/83:44)

Nr 47                      1982/83:9  Fortsatt  försöksverksamhet  med  användning av  telefon  vid

Fredagen den           '■"egång (prop. 1982/83:43)

10 december 1982    1982/83:10 Fortsatt giltighet av lagen om tvångsåtgärder i spaningssyffe i

_____________        vissa fall (prop. 1982/83:46)

1982/83:11 Vidgad användning av strafföreläggande, m. m. (prop. 1982/

83:41) 1982/83:12 Disciplinära påföljder för advokater (prop. 1982/83:42 delvis) 1982/83:13 Ändring i räftshjälpslagen (prop. 1982/83:57)

Lagutskottets betänkanden

1982/83:12 Ändring i lagen om hittegods (prop. 1982/83:59) 1982/83:13 Internafionella namnregler (prop. 1982/83:38) 1982/83:15 Ändring i atomansvarighetslagen (prop. 1981/82:163) 1982/83:16 Vissa aktiebolagsrättsUga frågor

Utrikesutskottets betänkande

1982/83:12 Verksamheten inom Europarådet (skr. 1982/83:74 och redog. 1981/82:18)

Socialförsäkringsufskottets betänkanden

1982/83:11 Förlängd reglering av anslutning av privatpraktiserande tandläkare till tandvårdsförsäkringen (prop. 1982/83:63)

1982/83:12 Vuxenutbildningsnämndernas sammansättning m. m. (prop. 1982/83:25 delvis)

Socialutskottets betänkanden

1982/83:10 Utbyggnaden av hälso- och sjukvården m. m.

1982/83:13 Tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1982/83, såvitt

avser socialdepartementets verksamhetsområde (prop. 1982/83:25 del-.

vis)

Kulturutskottets betänkanden

1982/83:14 Anslag m. m. på filläggsbudget I (prop. 1982/83:25 delvis) 1982/83:15 Anslag på tilläggsbudget I (prop. 1982/83:25) 1982/83:16 Vissa bidrag ur kyrkofonden (prop. 1982/83:66 delvis)

Jordbmksufskottefs betänkanden 1982/83:15 Oljeskydd 1982/83:16 Skördeskadeskydd 1982/83:17 Miljöskyddslagsfiftningen m. m. 1982/83:18 Tillämpningen av allemansrätten 1982/83:19 Strandskydd

10

Näringsufskoftets betänkanden                                               .   Nr 47

1982/83:16 Organisafionen av konsumentskyddet på bank- och försäkrings-            Fredagen den

områdena (prop. 1982/83:51)                                                      10 december 1982

1982/83:17 1982 års redogörelse för de statliga företagen (skr. 1982/83:20)_ __ : 

Civilutskotfets betänkande

1982/83:9 Ändring i byggnadsstadgan - uppvärmning av byggnader (prop. 1982/83:45)

Meddelande om frågor

7 § Meddelande om frågor

Meddelades att följande frågor framställts

den 10 december  .

1982/83:178 av Karl-Erik Häll (s) till ekonomi- och budgetminisfern om fortsatt verksamhet vid Pripps bryggeri i Gällivare:

TOP-bryggerief i Gällivare, etf familjeföretag med anor från 1800-talet, gick 1971 i konkurs. Kommunen övertog bryggerilokalerna, Pripps Bryggerier AB startade öl- och läskedrycksfillverkning, och de anställda fick behålla sina jobb.

Nu lägger Pripps ner verksamheten, och ett tiotal anställda får avsked. Detta sker i en tid då regeringen genom speciella åtgärder bildligt talat dammsuger malmfälten efter varje möjlighet fill sysselsättning.

Kommunens överenskommelse med företaget om övertagande av maskinparken i syfte atf rädda jobben för de anställda har nu överraskande brutits av företaget. Detta omöjliggör kommunens planer på fortsatt verksamhet vid bryggeriet.

Med anledning av detta vill jag fill statsrådet ställa följande fråga:

Vill statsrådet medverka fill aft verksamheten vid Pripps bryggeri i Gällivare kan fortsätta?

1982/83:179 av M/5 Berndtson (vpk) fill statsministern om behandlingen inom regeringen av utredningsförslag om industriverkets verksamhet och organisafion:

Vid behandlingen av förslag om utredning av statens industriverks framfida verksamhet och organisafion har industridepartementet ersatt def sedvanliga remissförfarandet med ett seminarium. Detta minskar möjligheterna atf granska förslagen.

Mot bakgrund härav vill jag fråga statsministern;

Av vilken anledning har regeringen valt atf ge utredningen denna begränsade behandling, och i vilken utsträckning avses likartad metod atf fillämpas på kommande utredningar?

11

Nr 47                 1982/83:180 av Hugo Bergdahl (fp) till statsrådet Birgitta Dahl om lo-

Fredagen den      kaliseringen av energiverket:

10 december 1982       Riksdagen beslutade i april 1982 om inrättandet av etf statens energiverk.
Fortfarande, vid årsskiftet 1982-1983, har dock infe avgjorts var energiverket
Meddelande om       kommer att placeras. Mot den bakgrunden vill jag fråga energiminister
f''Sor                 Birgitta Dahl:

1.    När kommer beslut aft fattas om energiverkets placering?

2.    På vilka grunder bör bedömningen av lämplig placeringsort ske?

8§ Kammaren åtskildes kl. 13.01. In fidem

BENGT TORNELL

/Solveig Gemert