Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Riksdagens protokoll 1982/83:36

Måndagen den 29 november

Kl. 11.00

1 § Justerades protokollet för den 19 innevarande månad.

2 § Talmannen meddelade att Lars-Åke Larsson (s) denna dag återtagit sin plats i riksdagen, varigenorn Britt Johannessons uppdrag som ersättare upphört.

3 § Svar på interpellation 1982/83:28 om kampen mot narkotikamissbruket

AnL 1. Statsrådet INGVAR CARLSSON:

Herr talman! Rune Gustavsson har ställt följande två frågor fill justitieministern:

Vilka åtgärder avser statsrådet aft vidta för att tillämpningen av den svenska narkotikalagsfiftningen skall bli enhetlig?

Vilka åtgärder avser statsrådet vidta för att riksdagens beslut frän 1978 om kampen mot narkofikan skall kunna förverkligas?

Interpellationen har överlämnats fill mig.

Båda frågorna kan besvaras med en hänvisning fill den kommission mot narkotikamissbruket som jag fått regeringens bemyndigande att tillkalla.

Kommissionen skall enligt sina direkfiv lägga fram förslag fill åtgärder på sju områden. De skall gälla

1. insatser på det internationella planet i syfte aft effektivt motverka illegal
produktion av och handel med narkofika,

2. insatser genom tullväsendet som verksamt bidrar fill aft hålla narkotikan utanför landefs gränser, .

3. insatser genom polisväsendet som syftar till att all illegal narkotikahantering i landet uppdagas och beivras,

4. åtgärder som syftar fill att fängelser och ungdomsvårdsskolor blir
narkofikafria,

5. de lagstiftningsåtgärder som behövs för. att kampen mot narkotika skall
kunna föras effekfivt.

Nr 36

Måndagen den 29 november 1982

Om kampen mot narkotikamissbruket

6. opinionsbildning genom skolor, militära förband, massmedia och
frivilliga organisafioner, så aft många medborgare kan engageras i kampen
mot narkofika och i sina närmiljöer verka för att all narkotika trängs ut,
samt

7. etf statistiskt informafionssystem så att vidtagna åtgärder kan utvärde
ras.

Som bakgrund till den första frågan anför Rune Gustavsson en åtalsfråga i Mora som nyligen avgjordes av riksåklagaren. Som framgått av def föregående har narkofikakommissionen möjlighet att överväga om detta och liknande fall föranleder några förändringar i narkotikalagstiftningen. Jag räknar med att kommissionen med förtur gör sådana överväganden.

Som bakgrund till den andra frågan hänvisar Rune Gustavsson till de åtgärder mot narkofikamissbruket som den dåvarande regeringen föreslog i proposifion 1977/78:105.

Det niopunktsprogram sorn riksdagen fattade beslut om med anledning av denna proposition innebar förstärkningar inom vissa områden.

Vi måste gemensamt konstatera aft hitfills vidtagna åtgärder och def omfattande arbete i olika samhällsorgan som där redovisades ännu inte kunnat tränga fillbaka missbrukefs omfattning. Jag har betecknat det som ett stort misslyckande för välfärdssamhället att narkofikamissbruket fick fäste i vårt land på 1960-talet. Regeringen har beslutat att prioritera kampen mot narkotikamissbruket. Jag räknar med att den nu tillsatta narkofikakommissionen skall kunna slutföra sitt uppdrag före utgången av år 1983. Vårdfrågorna bereds i socialdepartementet med samma tidsplan.

Jag hoppas att regeringen, på grundval av detta arbete, skall kunna forma en narkofikapoUfik som kan tränga fillbaka missbruket.

AnL 2 RUNE GUSTAVSSON (c):

Herr talman! Jag tackar för svaret på min interpellafion.

Som Ingvar Carlsson framhåller har jag ställt interpellafionen med anledningav en åtalsfråga i Mora som nyligen avgjordes av riksåklagaren. Nu hänvisar Ingvar Carlsson till den filisatta kommissionen mot narkotikamissbruket. Jag tycker att det är ett något magert svar på mina frågor.

Det är enhetlighet i tillämpningen av lagstiftningen som jag är angelägen om att få fill stånd. En sådan enhetlighet är oerhört vikfig i det fortsatta arbetet. Eftersom def var en fråga om rättstillämpningen, ställde jag helt naturligt interpellafionen fill jusfifieministern. Jag vill nu fill Ingvar Carlsson upprepa min fråga om regeringen, exempelvis genom en rekommendation från riksåklagaren till landets åklagarväsende, avser att verka för att vi får en enhetlig rättstillämpning. Riksåklagaren har tidigare gett sådan rekommendafion i fråga om innehav av narkofika.

Enhetlig rättstillämpning i vårt land i fråga om narkotikalagstiftningen är vikfig även ur nordisk synpunkt. Som jag har framhållit i min interpellafion, antog Nordiska rådet vid sessionen i mars ett medlemsförslag av innebörden att vi för att nå ett framgångsrikt arbete i Norden måste ha en enhetlig

rättsfillämpning. Det skulle då vara olyckligt om det skulle råda osäkerhet om rättstillämpningen här i Sverige.

När def gäller den tillsatta kommissionen mot narkotikamissbruket vill jag uppriktigt säga att jag anser att regeringen har haussat upp den på ett sätt som infe motsvarar vare sig kommissionens uppgift eller dess sammansättning. För det första är de angivna punkterna ingenting nytt. De är en fortsättning på det hitfills bedrivna arbetet. Det är värdefullt och nödvändigt att arbetet fortgår och att det sker förbättringar och samordningar på de områden där insatserna inte har varit fillräckliga.

För det andra är jag förvånad över hur denna kommission har sammansatts och att regeringen tycks ha tagit bort narkotikafrågorna från socialdepartementet, bortsett från lagsfiftningen och vårdfrågorna. Där har def fidigare varit en samordning. Regeringen frikopplar kommissionen från dem som har ansvaret inom myndighetsområdet. När vi 1977 tillsatte den s. k. ledningsgruppen, som hade att utarbeta underlag för den proposition som vi lade fram 1978, hade vi med alla dem som har ansvaret inom de oUka myndigheterna, från departement och samtliga myndigheter som på ett eller annat sätt är berörda. Därmed förankrades arbetet och besluten hos de myndighefsansvariga. Förhållandet har varit detsamma när def gäller SAMO, som varit knuten fill departementet.

I sitt svar säger Ingvar Carlsson att han betecknar det som etf stort misslyckande för välfärdssamhället att narkofikamissbruket fick riktigt fäste i vårt land på 1960-talef. Jag delar helt Ingvar Carlssons uppfattning på den punkten. Det hade inte behövt bli så, om socialdemokraterna då hade intagit en fast hållning mot def hotande drogmissbruket och gått i närkamp med det som hotade. Men då och långt framöver företrädde socialdemokraterna en besynnerlig drogliberalism och flummighet. Därför vilar ansvaret för vad som hände och som sedan har gett så negativa resultat tungt på den socialdemokrafiska ledningen och den dåvarande socialdemokratiska regeringen.

Det arbete som under senare år har bedrivits i kampen mot drogerna har varit framgångsrikt på många områden. Attitydförändringen är klarf märkbar. Vi har fått ett ökat engagemang bland enskilda, inom skolorna, inom folkrörelserna osv. Det är oerhört värdefullt. Det har också lett fill en klar attitydförändring inom den socialdemokrafiska ledningen, och det vill jag betrakta som en stor framgång i vårt arbete mot drogerna.

Jag vet inte i vilken utsträckning Ingvar Carlsson har följt def arbete som under senare år bedrivits och som pågår. Jag fick i förra veckan ett litet informafionsblad frän socialdepartementet, novemberbulletinen Akfion mot droger. Där säger departementsrådet Jakob Lindberg; "Vi är inte bara en bit på vägen. Vi har tagit väldiga kliv framåt." Han knyter an just fill värdet av samordningen och av att socialdepartementet har hållit i trådarna. Han säger så här:

"Def har givit kampanjen en extra skjuts och vi har kanske lättare kunnat samla berörda myndigheter och organisationer samfidigt som det gått snabbare aft skaffa fram de ekonomiska resurserna. Men vi måste komma

Nr 36

Måndagen den 29 november 1982

Om kampen mot narkotikamissbruket

Nr 36

Måndagen den 29 november 1982

Om kampen mot narkotikamissbruket

ihåg att det här har varit särskilda insatser av tillfällig natur. Det löpande arbetet måste göras av myndigheterna själva."

1 samma information återfinns uttalanden av Eric Horning, ANT-konsulent i Malmö:

"Utan tvekan har vi lyckats, säger Eric som själv har varit med vid framställningen av skolpaketen. Responsen bland lärare och elever har varit mycket positiv. Eleverna vågar i mycket större omfattning tala om sina känslor och saker man aldrig tidigare vågat ta upp. Lärarna tycker att eleverna blivit öppnare och sammanhållningen i klasserna har ökat."

Detta är oerhört väsentligt, och jag betecknar det ökade engagemanget hos enskilda och inte minst hos ungdomen som något av def allra mest positiva att ta vara på framöver. Därför är det vikfigt att det under def närmaste året, när vi diskuterar de här frågorna, inte bara blir en hänvisning fill narkotikakommissionen. Arbetet måste bedrivas med ökad styrka. Vi får infe på något sätt dämpa det engagemang som nu finns.

Det är också viktigt att alla som nu engagerat sig och är verksamma i kampen mot drogerna infe.får uppleva en debatt där det råder osäkerhet om rättstillämpningen på detta område. Det är viktigt att få till stånd en samstämmighet. Det gäller att ha kontinuitet och samordning nedifrån den enskilde individen och ända upp till de olika myndigheterna. Med på det sättet samordnade insatser tror jag aft vi skall nå etf bra stycke på väg. Def är de samlade insatserna som skall ge resultat.

AnL 3 Statsrådet INGVAR CARLSSON;

Herr talman! Regeringen kan givetvis infe överpröva riksåklagarens beslut. Det är väl inte heller Rune Gustavssons avsikt. Vad vi sagt med anledning av det fall som Rune Gustavsson åberopar i sin interpellafion är att den tillsatta kommissionen bör pröva denna fråga och snarast, om den så finner anledning, inkomma med förslag till regeringen. Har man tillsatt en kommission, skall man självfallet använda kommissionen i ett sådant här fall.

Den övriga delen av Rune Gustavssons inlägg har jag litet svårt att förstå. Han säger att regeringen haussat upp den här frågan. Han säger helt utan grund att socialdepartementet skulle vara ställt åt sidan. Det som har skett är helt enkelt att framför allt tre delar äv regeringskansliet har gått samman -socialdepartementet, justifiedepartementet och statsrådsberedningen - och tillsatt en kommission som har fått kort tid pä sig, etf år, att arbeta fram etf förslag till handlingsprogram. Man får lämna förslag löpande för aft inte någon tid skall gå förlorad. Samtidigt med detta pågår för de speciella frågor på vårdsidan som socialdepartementet har ett ansvar för en beredning av den delen av problemen med samma ambitiösa tidsprogram.

Dessutom skall kommissionen arbeta i nära kontakt med regeringen. I det
avseendet är alltså Rune Gustavssons önskemål om t. ex. kontakt med
socialdepartementet också uppfyllt. .

Jag upplever därför den delen av Rune Gustavssons inlägg som en litet onödig och märklig gnällighet.. .

Jag tycker också att det är ganska meningslöst att börja beskylla varandra inom parfierna eller mellan partierna för flummighet eller bristande åtgärder i det förgångna. Jag skulle kunna läsa upp en lång rad av åtgärder som vidtogs under den tidigare socialdemokrafiska regeringens tid. Jag ledde själv påden fiden i statsrådsberedningen utarbetandet av dét s. k. tiopunktsprogrammet 1968, som fick positiva effekter under en tid men som kanske sedan in vaggade oss i säkerhet, därför att vi trodde att vi definitivt hade trängt tillbaka narkotikamissbruket. Men det visade sig sedan att de mäktiga krafter som driver narkotikahanteringen återigen fick övertaget.

Visst skulle jag kunna diskutera effekterna av den borgerliga regeringsperioden. Men, Rune Gustavsson, nyftar def särskilt mycket till? Är def verkligen detta människorna vill höra nu - ett gräl om vad som har gjorts eller inte gjorts i det förgångna? Jag tror aft def finns en mycket stark opinion här i - landet som kräver att polifiker och myndighetspersoner, fillsammans med de frivilliga organisationerna och folkrörelserna, nu vidtar kraftfulla motåtgärder.

Vad jag har sagt är att även om man har haft framgång i vissa avseenden, kan jag inte betrakta de hittills genomförda åtgärderna som fillräckliga. Det räcker ju att man går till riksdagshuset och passerar Sergels torg för att man skall se ganska sorgliga händelser inträffa här utanför. Def räcker att läsa stafisfiken: unga människor dör varje år, varje månad, på grund av narkotikamissbruk. Det räcker att läsa aft man i den s. k. Gyllene triangeln har haft två år med rekordskördar och aft det vänfas en anstormning av bl. a. vårt land, för att försöka bredda marknaden.

I defta läge skulle jag vilja vädja om att alla goda krafter sluter sig samman, att alla parfier hjälps åt. Vi måste ju rimligen ha den gemensamma uppfattningen att vi måste försöka tränga fillbaka narkofikamissbruket så långt det över huvud taget är möjligt. Jag tycker att vi konstruktivt.skall inrikta oss på detta. För detta arbete finns det ju en referensgrupp, där samtliga riksdagspartier är representerade. Låt oss nu tillsammans konstruktivt utarbeta förslag och program som vi också, hoppas jag, skall kunna genomföra i stor enighet!

Nr 36

Måndagen den ' 29 november 1982

Om kampen mot narkotikamissbruket

AnL 4 RUNE GUSTAVSSON (c);

Herr falman! Nej, jag är medveten om att regeringen inte kan eller bör ompröva riksåklagarens beslut. Vad jag efterlyste var besked om regeringen kommer att verka för att def exempelvis ges ut sådana rekommendationer som fidigare fanns när det gäller narkofikainnehav. Vi hade ju en olycklig tid då def var tillåtet att inneha en viss mängd, men så småningom lyckades vi ändra på detta.

Det är infe fråga om gnällighef, Ingvar Carlsson. Jag har sagt att jag tycker att ni har haussat upp den här frågan. Ibland har det ju framstått som om vi hade misslyckats helt, men nu skall det tillsättas en kommission, och sedan skall Sverige på det sättet bli narkotikafritt. Jag har bara visat på vad som har gjorts, vad som är på gång och det ökade engagemanget, den ökade medvetenheten ute hos allmänheten, hos de enskilda människorna. Och det

Nr 36

Måndagen den .29 november 1982

Om kampen mot narkotikamissbruket

är detta vi måste bygga vidare på.

Jag har den bestämda uppfattningen att oavsett hur många poliser, hur många fullmän vi än far fram - def är nödvändigt att göra det -, så länge det finns köpare av narkotika finns det också säljare. Därför måste vi se till att inte nya grupper kommer in i missbruket. Defta är den stora, viktiga frågan, om vi skall kunna lösa detta problem.

Nej, vi bör inte diskutera vad som hände fidigare. Men jag anknöt till vad Ingvar Carlsson själv sade i sitt svar om utvecklingen på 1960-talet. Jag har själv jobbat så mycket med de här frågorna, både här i kammaren och en tid i departementet, att jag har upplevt denna situafion och ett väldigt motstånd. Ibland får man ju den uppfattningen, när man ser olika kommissioner tillsättas, att utvecklingen är på väg tillbaka. Jag hoppas aft vi alla, i partierna och i folkrörelserna, verkligen skall kunna ta gemensamma tag. Jag är således glad åt att de här frågorna verkligen har kommit att utgöra en vikfig del av den socialdemokrafiska regeringens arbete.

Jag har träffat många ungdomar under årens lopp, och jag har sett allt def elände som finns. Men jag skall ärligt erkänna att jag infe var medveten om att problemet var så omfattande, förrän jag själv började resa runt i landet. Jag träffade då dessa nedgångna ungdomar och fick fa del av deras beskrivning av den situation som de hade upplevt dels innan de kom in i beroendet, dels under beroendetiden.

Överläggningen var härmed avslutad.

4 § Föredrogs och hänvisades

Proposition

1982/83:71 fill utrikesutskottet

5 § Föredrogs och hänvisades

Motionerna

1982/83:91 fill trafikutskottet

1982/83:92 fill arbetsmarknadsutskottet

1982/83:93 fill näringsutskoftet

1982/83:94 fill utbildningsutskottet

1982/83:95 yrkande 1 till skatteutskottet

yrkande 2 fill civilutskotfet 1982/83:96 fill näringsutskottet 1982/83:97 till skaffeutskoffet 1982/83:98 till trafikutskottet 1982/83:99 till finansutskottet 1982/83:100 fill skatteutskottet 1982/83:101 fill utbildningsutskottet 1982/83:102 fill trafikutskottet 1982/83:103 fill näringsutskoftet 1982/83:104 fill arbetsmarknadsutskottet

1982/83:105 fin civilutskotfet Nr 36-

1982/83:106 fill finansutskottet Måndagen den

1982/83:107 till skatfeufskottef 29 november 1982

1982/83:108 fill socialförsäkringsutskottet ---------------------

1982/83:109 fiU socialutskottet , .; . . '.

1982/83:110 fill jordbruksutskottet

1982/83:111 fill arbetsmarknadsutskottet

1982/83:112 fill finansutskottet

1982/83:113 fill skatteutskottet

1982/83:114 yrkandena 2 och 3 till skatteutskottet

yrkande 10 fill jordbruksutskoftet

i övrigt fill näringsufskottet 1982/83:115 fill arbetsmarknadsutskottet 1982/83:116 fill civilutskotfet 1982/83:117 fill trafikutskottet 1982/83:118 till finansutskottet 1982/83:119 yrkandena 1-3 och 6-8 fill socialförsäkringsutskottet

yrkandena 4 och 5 fill socialutskottet

yrkande 9 fill skatteutskottet

yrkande 10 till jordbruksutskoftet

yrkandena 11-13 fill arbetsmarknadsutskottet 1982/83:120 yrkande 1 till finansutskottet

yrkandena 2-6 fill trafikutskottet

yrkandena 7-23 fill skatteutskottet

yrkande 24 fill arbetsmarknadsutskottet

yrkandena 25-32 till civilutskotfet

yrkande 33 tUl näringsutskoftet

yrkande 34 såvitt gällde miljökrav fill jordbmksufskoftet i övrigt till näringsufskottet

yrkandena 35-37 till näringsufskottet 1982/83:121 yrkande 6 fill skafteufskoffet

i övrigt fill socialförsäkringsutskottet 1982/83:122 till socialutskottet 1982/83:123 till arbetsmarknadsutskottet 1982/83:124 yrkande 1 fill civilutskotfet

yrkande 2 fill skatfeufskottef 1982/83:125 yrkandena 1 och 11 till finansufskoftet

yrkandena 2-10 till skatteutskottet 1982/83:126 till näringsufskottet 1982/83:127 fill civilutskottet 1982/83:128 yrkande 1 fill socialutskottet

yrkande 2 fill arbetsmarknadsutskottet

yrkandena 3 och 4 till skaffeutskoffet

yrkande 5 fill finansutskottet

Nr 36

Måndagen den 29 november 1982

Meddelande om frågor

6§ Föredrogs men bordlades åter Konstitufionsutskottets betänkanden 1982/83:7 och 8 Finansutskottefs betänkanden 1982/83:7-9, 11 och 15 Skafteutskottets betänkande 1982/83:6 Socialförsäkringsutskoftefs betänkanden 1982/83:5, 7 och 8 Socialutskottets betänkanden 1982/83:6 och 7 Kulturutskottets betänkanden 1982/83:5 och 7-9 Utbildningsutskottets betänkande 1982/83:3 Trafikutskottets betänkanden 1982/83:2 och 3 Jordbruksutskoffefs betänkande 1982/83:4 Näringsutskottets betänkanden 1982/83:4, 7 och 8 Arbetsmarknadsutskottets betänkande 1982/83:3

7 § Anmäldes och bordlades Mofionerna

1982/83:129 ay Karin Ahrland 1982/83:130 a\ Lennart Blom 1982/83:131 av Karl Boo och Kjell Mattsson 1982/83:132 av Rolf Clarkson m. fl. 1982/83:133 av Brin Mogård m. fl.

Tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1982/83 (prop. 1982/ 83:25)

1982/83:134 a\ KjeU Johansson

1982/83:135 av Knut Wachttneister m. fl.

Vissa åtgärder för att förbättra skatteuppbörden (prop. 1982/83:53)

1982/83:136 av Paul Lestander m.fl. 1982/83:137 av Rune Ångström och Tore Nilsson

Undantag från lagfartskravet beträffande vissa äldre förvärv (prop. 1982/ 83:54)

8 § Meddelande om frågor

Meddelades att följande frågor framställts

den 26 november

1982/83:136 av Oswald Söderqvist (vpk) fill arbetsmarknadsministern om åtgärder för att förhindra en ökad utförsäkring från arbetslöshetskassorna:

Vilka åtgärder tänker regeringen vidta med anledning av den snabbt ökande utförsäkringen från arbetslöshetskassorna?

1982/83:137 av Rune Rydén (m) fill utbildningsministern om administrativa förenklingar och besparingar inom högskolan:

Uppföljningskommiffén, vars arbete syftat fill aft åstadkomma förenklingar och besparingar inom högskolans administration och organisafion, avslutade inte sitt arbete. En särskild arbetsgrupp inom utbildningsdepartementet lade däremot i somras fram förslag rörande samma område. Detta förslag har nu remissbehandlats.

När kan förslag om eventuella åtgärder rörande förenklingar och besparingar inom högskolans administrafion och organisation emotses?

Nr 36

Måndagen den' ' 29 november 1982

Meddelande' orri frågor

1982/83:138 av Larz Johansson (c) fill statsrådet Bengt Göransson om blockbefygen i grundskolan:

Enligt samstämmiga uppgifter i massmedia den 24 november ansåg skolministern att någon ändring av beslutet om blockbetyg icke var möjlig i höst. "Det finns inga juridiska hinder men betyget sätts på hela terminens undervisning, infe på grundval av en bedömning som görs en given dag i december."

Den 25 november beslutade regeringen om en sådan ändring som dagen innan icke var möjlig.

Min fråga fill skolministern är:

Vilken uppfattning gäller i dag?

1982/83:139 av Catarina Rönnung (s) till statsrådet Bengt Göransson om åtgärder mot videoväld:

Vi har på senare tid nåtts av alarmerande rapporter om barns höga konsumfion av videovåld och om skadeverkningarna av defta. Våldet i videofilmerna blir allt grövre. Uppenbarligen är den nuvarande provisoriska lagstiftningen ofillräckUg.

Mot denna bakgrund vill jag ställa följande fråga:

Avser statsrådet vidta omedelbara åtgärder, t. ex. införa obligatorisk förhandsgranskning, för att sfävja våldet i videofilmerna?

den 29 november

1982/83:140 av Jan-Erik Wikström (fp) fill justifieministern om meddelarskyddet för tjänstemän i regeringskansliet:

I dagspressen har cirkulerat envisa uppgifter om att den nya socialdemokrafiska regeringen är på jakt efter "läckor" i regeringskansliet. Tjänstemän tillhålls aft infe tala med företrädare för massmedierna. Ansträngningar görs att spåra källorna till uppgifter som återfinns i fidningarna.

''' 36 Mot bakgrund av defta vill jag fråga justitieminister Rainer:

Måndagen den Anser jusfifieministern att yttrandefriheten och meddelarskyddet omfaf-

29 november 1982 tar också tjänstemän i regeringskansliet?

Meddelande om 9§ Kammaren åtskildes kl. 11.21. frågor

In fidem

SUNE K. JOHANSSON

/Solveig Gemert

Riksdagens protokoll 1982/83:36 Måndagen den 29 november

Kammarens protokoll

Riksdagens protokoll 1982/83:36

Kammarens protokoll