Riksdagens protokoll 1982/83:30 Fredagen den 19 november

ProtokollRiksdagens protokoll 1982/83:30

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Riksdagens protokoll 1982/83:30

Fredagen den 19 november

Kl. 09.00

Förhandlingarna leddes av andre vice talmannen.

1  § Justerades protokollet för den 11 innevarande månad.

2  § Anmäldes och bordlades Förslag

1982/83:8  Riksdagens  revisorers  förslag angående besparingsåtgärder i statsförvaltningen

Redogörelse

1982/83:9 Riksdagens förvaltningsstyrelses redogörelse för perioden den 1 januari 1982-den 30 juni 1982

3 § Anmäldes och bordlades
Motion

1982/83:58 av Maja Bäckström

Vissa närradiofrågor (prop. 1982/83:52)

4 § Anmäldes och bordlades                    -
Justitieutskottets betänkanden

1982/83:1 Avräkning av häkfningstid m. m.

1982/83:2 Medverkan av lekmän inom åklagarväsendet     ,

Lagutskottets betänkanden

1982/83:1 Räntesatserna i växel- och checklagarna

1982/83:2 Lagreglering av ideella föreningar

1982/83:3 Lagsfiftningen rörande onykterhef i trafik till sjöss

1982/83:5 Efterlevandeskydd för vissa invandrare

1982/83:7 Registrering av varumärken på livsmedel

1982/83:8 Vissa bostadsfrågor

1982/83:9 Blodundersökning i faderskapsmål (prop. 1982/83:8)

179

Nr 30

Fredagen den 19 november 1982

Utrikesutskottets betänkanden

1982/83:1 Främjande av mänskliga rättigheter

1982/83:2 Situationen i Centralamerika, Uruguay och Chile

1982/83:3 Åtgärder mot milifärregimen i Turkiet

1982/83:4 Kurdernas situation

180

Socialförsäkringsutskoftefs betänkanden 1982/83:3 Socialförsäkringsförmåner fill missbrukare 1982/83:4 Hjälpmedel till handikappade 1982/83:6 Ersättning för sjukresor

Kulturutskottets betänkanden

1982/83:1 Statens stöd fill idrotten (förs. 1981/82:16)

1982/83:2 En prästtjänst i Bai Bång

1982/83:3 Statens heraldiska verksamhet

1982/83:4 Viss avgiftsfrihet för amatörforskare

1982/83:6 Arbetsgivarorganisationen på kulturområdet

Jordbruksutskottets betänkanden

1982/83:1 Bokskogsodling

1982/83:2 Strukturförändringen inom jordbruket

1982/83:3 Statligt stöd åt koloniträdgårdsverksamheten

Näringsutskottets betänkanden

1982/83:3 Överlåtelse av statens akfier i AB Asea-Atom till ASEA (prop.

1982/83:17) 1982/83:5 Internationellt samarbete på råvaruområdet 1982/83:6 Export av farliga produkter

Arbetsmarknadsutskottets betänkanden

1982/83:2 De offentligräftsliga villkoren för svenska medborgare anställda

utomlands 1982/83:4 Arbetsförmedling 1982/83:5 Gemensam nordisk arbetsmarknad

Civilutskotfets betänkanden

1982/83:3 Huvudmannaskapet för räddningstjänsten,  m. m.  (skr.   1982/

83:22) 1982/83:4 Personalresurserna  för  kontrollen  av  arbetsgivaravgifter och

källskatt (förs. 1981/82:20)

5 § Meddelande om interpellationer

Meddelades att följande interpellafioner framställts   ■

den 18 november

1982/83:36 av Jörn Svensson (vpk) till försvarsministern om säkerheten inom den militära luftfarten:

Ett sainhälle med en statsförfattning uppbyggd efter den klassiska parlamentariska demokratins principer förutsätter en avsevärd grad av offentlig insyn och kontroll. Till dess förutsäftningarhör också en rimlig nivå av likformighet i rättsliga förhållanden mellan skilda delar av statslivet och den offentliga verksamheten. Hederlighet, korrekthet i procedurer samt graden av säkerhet för människors liv och hälsa måste vara någorlunda densamma.

Ufifrån samma grundvärderingar måste man också kunna garantera mekanismer vilka är i stånd att korrigera missgrepp och missförhållanden. Till sådana mekanismer måste då även räknas garantier mot att personer som i äriigt syfte påtalar uppenbara tvivelaktigheter eller missförhållanden inte på grund härav utsätts för repressalier, pä grund av aft andra ansvariga i deras omgivning har intresse att dölja missförhållandena.

Den militära sektorn - i vidsträckt mening- har allmänt en lägre grad av offentlig insyn och kontroll än genomsnittet av offenflig verksamhet. Defta är i så måtto oundvikligt som det har att göra med säkerhetspolitiska aspekter. Men det kan givetvis aldrig utgöra grund för att acceptera sämre rättsliga, arbetsmässiga eller andra förhållanden i den militära verksamheten i stort och i fredstid.

Säkerheten i flygvapnets verksamhet synes emellerfid i nämnda avseenden så oacceptabel att den måste bli föremål för uppmärksamhet och åtgärder. Här råder uppenbarligen ett tillstånd som, i jämförbar civil verksamhet, skulle befraktas som helt omöjligt att tolerera. Riskerna och förlusterna vid militära flygningar är helt orimliga. Säkerhetssituationen skiljer sig i en närmast grotesk utsträckning frän vad som råder i all annan trafikverksamhef och inom den civila luftfarten.

Sedan 1970 har inte mindre än 138 militära luftfarkosfer rofa/havererat -tillbud och olyckor av annat slag är alltså inte inräknade i denna siffra. Åren 1977-1981 utgör antalet totalhaverier 49. Trots ett minskat antal fiygtimmar och temporära flygförbud för Viggen-planef är frekvensen lika hög på senare år som under det tidiga 1970-talet. Av de sentida svenska flygplanstyperna har var tredje J 29 Tunnan, var fjärde J 32 Lansen och var femte J 35 Draken havererat. Sedan 1970 utgör antalet dödade i totalhaverier 61 personer.

I en verksamhet med så pass begränsat omfång är dessa siffror aft anse som helt abnorma. De speglar en likgilfighet inför människoliv och en tolerans gentemot materiella förluster som är häpnadsväckande,

Def är väl känt, att missförhållandena påtalats av enskilda befattningsha-

Nr 30

Fredagen den 19 november 1982

Meddelande om interpellationer

181

Nr 30

Fredagen den 19 november 1982

Meddelande om interpellationer

vare inom flygvapnet. Klagomålen har skjutits åt sidan, och de klagande har utsatts för repressaHer eller hot därom.

De politiskt ansvariga myndigheterna måste nu med nödvändighet få till stånd en verksam ändring av alla dessa missförhållanden.

Mot denna bakgrund får jag ställa följande frågor tiU försvarsministern:

1.    Vad är orsaken till att missförhållanden av denna grova natur inom flygvapnet så länge ansetts "normala"?

2.    Vad avser statsrådet göra för att i grund förändra förhållandena?

1982/83:37 av Paul Lestander (vpk) till industriministern om sysselsättningen i järnmalmsorferna:

Gruvorna i Norrbotten.har haft en avgörande betydelse för utvecklandet av länet samt för den svenska ekonomin i stort. LKAB har fram till 1977 levererat 16 000 milj. kr, till staten. Dess värre har företagsledningen inte följt en framsynt investeringslinje. Nu hotas hela orter i malmfälten av massavsked. Omfattande avskedanden har redan genomförts; f. n. diskuteras en nedläggning av gruvan i Svappavaara.

Denna utveckling måste stoppas. Problemen är nu av den omfattningen att LKAB inte kan lösa dem. Det krävs stafiiga ingripanden för att trygga framtiden för malmfältskommunerna. Det gäller marknadsinsatser, resursutnyttjande och vidareförädling. Bland de förslag till lösningar som finns kan nämnas etf statligt handels- och bytesboläg för järnmalm, anläggningar för stål- och verkstadsindustri, avfosforisering av malm, tillvaratagande av sällsynta jordartsmefaller samt järnsvampsfillverkning. En kraffig polifisk och facklig opinion stödjer dessutom kravet om startande av handelsgödselfabrik i Norrbotten.'

Jag vill mot denna bakgrund ställa följande frågor till industriministern:

1.    Avser regeringen aft vidta sådana åtgärder att sysselsättningen i järnmalmsorterna kan tryggas i minst samma omfattning som f. n.

2.    Vilka initiativ kan väntas från regeringen för att skyndsamt få i gång förädlingsindustrier i Norrbotten?

6 § Kammaren åtskildes kl. 09.01.

In fidem

BENGT TORNELL

/Solveig Gemert