Riksdagens protokoll 1982/83:10 Torsdagen den 14 oktober

ProtokollRiksdagens protokoll 1982/83:10

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Riksdagens protokoll 1982/83:10

Torsdagen den 14 oktober

Kl. 12.00

1 § Anmälan om kompletteringsval till utskott

Anf. 1 TALMANNEN:

Socialdemokratiska riksdagsgruppen har som suppleant i lag- och socialförsäkringsutskotten under Lars-Åke Larssons ledighet anmält hans ersättare Britt Johannesson.

Vänsterparfiet kommunisternas riksdagsgrupp har som suppleant i socialutskottet under Marie-Ann Johanssons ledighet anmält hennes ersättare Maj Kempe.

Talmannen förklarade valda tiU

suppleant i lagutskottet Britt Johannesson (s)

suppleant i socialförsäkringsutskottet Britt Johannesson (s)

suppleant i socialutskottet Maj Kempe (vpk)

2  § Justerades protokollet för den 6 innevarande månad.

3  § Upplästes följande inkomna skrivelse:

Till riksdagen

Härmed anhålles om ledighet från riksdagsuppdraget under tiden den 15 oktober-den 15 november för deltagande i Sveriges delegafion i FN:s generalförsamling. Stockholm den 13 oktober 1982 Grethe Lundblad

Kammaren biföll denna anhållan.

Nr 10

Torsdagen den 14 oktober 1982

Kompletteringsval till utskott

Nr 10

Torsdagen den 14 oktober 1982

Meddelande om frågor

Talmannen anmälde att Staffan Vallin (s) skulle tjänstgöra som ersättare för Grethe Lundblad.

4 § Föredrogs och hänvisades
Motion

1982/83:21 fill justitieutskottet

5 § Anmäldes och bordlades
Motion

1982/83:22 av Sture Palm och Aina Westin

Ny lag om församlingar och kyrkliga samfälligheter, m. m. (prop. 1982/ 83:19)

6 § Meddelande om frågor

Meddelades att följande frågor framställts den 13 oktober

1982/83:19 av Kerstin Ekman (fp) till försvarsministern om planeringen för försvaret:

I regeringsförklaringen står det: "Regeringen kommer att fullfölja 1982 års försvarsbeslut med den inriktning som vi förordat i samband med detta beslut."

Vilka ändringar avser försvarsministern föreslå i den beslutade planeringsinriktningen?

1982/83:20 av Lennart Brunander (c) till industriministern om sysselsättningen vid Borås Gummifabrik:

Vintern 1979-1980 lade Firestone i Borås ner sin tillverkning av däck. För Boråsfabriken innebar detta att verksamheten helt upphörde och att många blev friställda.

Genom stora insatser från såväl kommunen som industridepartementet lyckades man få till stånd en ny verksamhet, som började i liten skala men som vuxit, och företaget har i dag 147 anställda. Företaget Borås Gummifabrik befinner sig i akut behov av Ukvida medel, om verksamheten skall kunna fortsätta. Industriverket har avslagit en begäran från företaget om garanfilån. Ärendet Ugger nu hos industridepartementet. För Borås, som redan har en hög arbetslöshet, är det av stor vikt att verksamheten vid Borås Gummifabrik kan tryggas.

Är industriministern villig att snabbt fatta de beslut som krävs för att sysselsättningen vid Borås Gummifabrik skall tryggas?

1982/83:21 av Anita Bråkenhielm (m) till utbildningsministern om spärrarna till högskolan:

1 regeringsförklaringen av den 8 oktober står att tillgång fill kunskap inte får vara ett privilegium för en avgränsad krets.

Skall detta tolkas så att regeringen avser att lätta på spärrarna till högskolan?

Nr 10

Torsdagen den 14 oktober 1982

Meddelande om frågor

den 14 oktober

1982/83:22 av Karin Ahrland (fp) till statsrådet Anita Gradin om det politiska inflytandet över jämställdhetsarbetet:

I socialdemokraternas regeringsförklaring nämns inte något om jämställdheten.

Det dröjde också nästan en vecka efter regeringstillträdet innan något särskilt statsråd fick ansvaret för jämställdhetsfrågorna.

Med anledning härav vill jag nu fråga statsrådet Gradin:

Kommer regeringen även i framtiden att låta alla riksdagspartierna få inflytande över jämställdhetsarbetet?

1982/83:23 av Lars Tobisson (m) tiU ekonomi- och budgetministern om devalveringens betydelse för det nordiska samarbetet:

I generaldebatten vid Nordiska rådets session 1978 i Oslo pläderade Kjell-Olof Feldt för ett vidgat nordiskt samarbete på det valutapolitiska området och anförde:

"Där har våra ekonomier sina mest direkta beröringsytor. Där kan inget land företa sig något utan att det får återverkningar för grannar och handelspartners. Därför är valutapolifiskt samarbete något av både en inkörsport och en grundval för ekonomiskt samarbete i Norden."

Mot denna bakgrund vill jag fråga ekonomi- och budgetministern:

Anser ekonomi- och budgetministern att den nyUgen företagna svenska devalveringen förbättrat förutsättningarna för det nordiska samarbetet?

1982/83:24 av Paul Lestander (vpk) till industriministern om järnsvampframställning i Norrbotten:

Privata SKF och statliga LKAB kommer inom kort att lämna in en gemensam offert på ett industripaket till det norska företaget Det norske Nitritsellskapet. Det är en kombinafion av LKAB:s nya stålbandsprocess för framställning av kulsinter och SKF:s plasmametod för framställning av järnsvamp ur kulsintern.

Det hela är ett exempel på att det inom vårt land inom såväl privata som enskilda företag finns ett stort tekniskt kunnande. Det pågående samarbetet mellan SKF och LKAB aktualiserar samtidigt en fillverkning av järnsvamp i vårt land, en tillverkning intimt förknippad med den brist på skrot som förväntas inom svensk stålindustri och som industrin är djupt oroad inför.

Nr 10

Torsdagen den 14 oktober 1982

Meddelande om frågor

Bristen är bl. a. ett resultat av att man i Domnarvet övergett den malmbaserade metallurgin till förmån för den skrotbaserade.

Det här problemet skulle kunna undanröjas om en tillverkning av järnsvamp i större skala startades upp. Järnsvamp är ett utmärkt ersättningsmaterial för skrot. En tillverkning av järnsvamp med exempelvis torv som energikälla skulle med fördel kunna etableras i Norrbotten. Malmen i Malmbergsgruvan har ansetts som mycket lämplig för denna framställning.

Jag vill därför fråga industriministern:

Har regeringen för avsikt att vidta åtgärder för en järnsvamptillverkning i Norrbotten?

10

1982/83:25 av Ingvar Eriksson (m) till jordbruksministern om sockernäringens framtid:

Den förra regeringen aviserade att en proposition beträffande sockernäringens framtid skulle läggas fram under september i år. Propositionen skulle enligt uppgift baseras på det förslag som sockernäringskommittén (SOU 1982:6 Sockernäringen) framlade våren 1982. Nuvarande avtal mellan staten, Sockerbolaget och odlarna utgår i och med årets betkampanj. Inget förslag har ännu hamnat på riksdagens bord.

Osäkerhet och oro för framtiden, särskilt hos odlare och anställda inom Karpalundsområdet, har därför den senaste tiden ökat. Förutsättningarna för nästa års odling och kampanj måste rimligen klargöras i höst.

Jag vill därför ställa följande fråga till jordbruksministern:

När avser jordbruksministern att framlägga förslag angående sockernäringens framtid?

7 § Kammaren åtskildes kl. 12.02.

In fidem

SUNE K. JOHANSSON

/Solveig Gemert