Riksdagens protokoll 1981/82:89 Fredagen den 26 februari

ProtokollRiksdagens protokoll 1981/82:89

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Riksdagens protokoll 1981/82:89

Fredagen den 26 februari

Kl. 09.00

Förhandlingarna leddes av förste vice talmannen.

1  § Justerades protokollet för den 18 innevarande månad.

2  § Upplästes och lades till handlingarna följande från valprövningsnämn-den inkomna

Berättelse om granskning av bevis för riksdagsledamot och ersättare

Till valprövningsnämnden har från riksskatteverket inkommit bevis om all Filip Fridolfsson, Bromma, utsetts till ledamot av riksdagen samt att Barbro Nilsson, Visby, Henrik Åkerman, Bromma, Göran Ericsson, Hägersten, Peggy Lagerström, Bandhagen, Gerd Forssell, Stockholm, Mikael Oden-berg, Stockholm, och Carl-Erik Skärman, Bromma, utsetts till ersättare för riksdagsledamöter.

Valprövningsnämnden har vid sammanträde denna dag granskal bevisen och därvid funnit, att de blivil utfärdade i enlighet med 15 kap. 1 § vallagen.

Stockholm 1982-02-25 Bengt Hult

/Sven-Georg Grahn

Det skulle antecknas att Filip Fridolfsson (m) utsetts att inträda som ledamot av kammaren i stället för Sixten Pettersson (m) som avsagt sig uppdraget som riksdagsledamot.

3 § Föredrogs och hänvisades
Propositionerna

1981/82:69, 107 och 108 till skatteutskottet 1981/82:112 till näringsutskottet

Nr 89

Fredagen den 26 februari 1982

47

Nr 89

Fredagen den 26 februari 1982

Meddelande om interpellation

4 § Anmäldes och bordlades
Propositionerna

1981/82:110 Försäljning av viss egendom

1981/82:116 Ändring i akliefondslagen (1974:931), m. m.

5          § Meddelande om interpellation

Meddelades att följande interpellation framställts

den 25 februari

1981/82:155 av Stig Josefson (c) till ekonomi- och budgetministern om värderingen av förmån av fri bostad på jordbruksfastighet:

Enligl 18 § taxeringslagen skall RSV genom råd och anvisningar främja en riktig och enhetlig tillämpning av taxeringslagen och av de skatleförfatlning-ar enligl vilka taxering verkställs. Med stöd av denna lagstiftning har RSV i november 1981 utfärdat anvisningar, som innebär helt nya principer för värderingen av fri bostad.

Av den utredning som legat lill grund för RSV:s beslut framkom del alt ett förmånsvärde om 9 % av taxeringsvärdet upp till 100 000 kr., 6 % upp lill 200 000 kr. samt 3 % över 200 000 kr. var en lämplig grund för utformningen av anvisningarna. Det har nu när anvisningarna skall tillämpas i praktiken visat sig att dei många fall ändock får helt oacceptabla\|konsekvenser. I en del fall rör det sig om fördubblade förmånsvärden, vilkel utgör en myckel stor extra belastning på jordbruksföretagen.

Del är vidare så, att RSV:s anvisningar utfärdats försl i slutet av det beskattningsår under vilket de skall tillämpas samt efter del alt taxeringsvärdena, vilka utgör den viktigaste komponenten vid förmånsvärdeberäkningarna, slutligen fastställts. Anvisningarna kan därför anses strida mol förbudet mot reglering med retroaktiv verkan som finns stadgat i 2 kap. 10 § andra stycket regeringsformen.

Jag vill mot bakgrund av redovisade förhållanden ställa följande frågor lill budgetministern:

1.    Är budgetministern beredd att verka för att höjningarna av förmånsvärdena begränsas till högst 25 %?

2.    Är budgetministern beredd att verka för att RSV:s föreskrifter inte kommer att .strida mot förbudet mot reglering med retroaktiv verkan?

48

6 § Meddelande om fråga

Meddelades att följande fråga framställts

den 26 februari

1981/82:282 av Sven-Erik Nordin (c) till kommunikationsministern om ett industrijärnvägsspår mellan Örnsköldsvik och Husum:

Sedan läng tid tillbaka har diskussioner pågått om byggande av järnväg mellan Örnsköldsvik och Husum. Som bekant existerar redan ett industrispär frän Örnsköldsvik till Gullänget och det s. k. norra industriområdet. En fortsättning ytterligare norrut till Husum framstår därför som naturlig. Genom en sådan järnväg kan den stora Husumfabriken få direktkontakt med landets järnvägsnät, vilket skulle gagna såväl råvarutransporterna som uttransporten av massa och papper. Givetvis får järnvägsspåret betydelse även för andra företag. Det har tidigare framhållits, att ett järnvägsbygge Örnsköldsvik-Husum bör komma till stånd i ett läge där orten lider av långvariga sysselsättningsproblem. Ett sådant läge råder nu i Örnsköldsvik och torde bestå till mitten av 1980-talet.

Mot bakgrund av det anförda önskar jag ställa följande fråga till kommunikationsministern:

Är kommunikationsministern beredd att ta initiativ till överläggningar med berörda parter (kommunen, SJ och MoDo) i syfte att förverkhga planerna på ett industrispår Örnsköldsvik-Husum?

7 § Kammaren åtskildes kl. 09.02.
In fidem

Nr 89

Fredagen den 26 februari 1982

Meddelande om fråga

BENGT TORNELL

/Solveig Gemert