Riksdagens protokoll 1981/82:63 Onsdagen den 20 januari

ProtokollRiksdagens protokoll 1981/82:63

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Riksdagens protokoll 1981/82:63

Onsdagen den 20 januari

Kl. 13.00

Förhandlingarna leddes av förste vice talmannen.

1  § Justerades protokollet för den 12 innevarande månad.

2  § Förste vice talmannen meddelade att Staffan Burenstam Linder ansökt om ledighet från uppdraget som riksdagsledamot under tiden den 1 februari-den 3 april på grund av enskilda angelägenheter.

Kammaren biföll denna ansökan.

Förste vice talmannen anmälde att Allan Ekström (m) skulle tjänstgöra som ersättare för Staffan Burenstam Linder.

3 § Föredrogs och hänvisades
Motionerna

1981/82:327 och 328 till konstitutionsutskottet

1981/82:329 till finansutskottet

1981/82:330-334 till skatteutskottet

1981/82:335 till arbetsmarknadsutskottet

1981/82:336 och 337 till skatteutskottet

1981/82:338 till finansutskottet

1981/82:339 till utrikesutskottet

1981/82:340-343 till försvarsutskottet

1981/82:344 och 345 till socialförsäkringsutskottet

1981/82:346-350 till socialutskottet

1981/82:351-353 till kulturutskottet

1981/82:354-358 till utbildningsutskoUet

1981/82:359-362 till trafikutskottet

1981/82:363-365 till jordbruksutskottet

1981/82:366 till näringsutskottet

1981/82:367 och 368 till arbetsmarknadsutskottet

1981/82:369 till civilutskottet                                                                              9

Nr 63

Onsdagen den 20 januari 1982

1981/82:370 till konstitutionsutskottet 1981/82:371 till finansutskottet 1981/82:372 till arbetsmarknadsutskottet 1981/82:373 till näringsutskottet

40

4 § Förste vice talmannen meddelade att på föredragningslistan för morgondagens sammanträde skulle propositionerna 100 och 101 sättas sist.

5 § Anmäldes och bordlades

Motionerna

1981/82:374 av Margareta Andrén och Jörgen Ullenhag

Slopande av övre åldersgräns för innehav av offentliga uppdrag

1981/82:375 av Marianne Karlsson Ökad rättssäkerhet i lagstiftningen

1981/82:376 av Ingemar Konradsson m. fl. Kommunal kompetens

1981/82:377 av Björn Körlof och Bertil Lidgard Sekretesskydd för register över vapeninnehav, m.m.

1981/82:378 av Rolf Andersson Statens kassahållning

1981/82:379 av Birgitta Hambraeus m. fl.

Beaktande av samhällets sårbarhet vid offentlig upphandling

1981/82:380 av Paid Jansson m.fl. Ökad byggnadsverksamhet

1981/82:381 av Mona S:t Cyr Kommunalekonomiska effekter av centrala beslut

1981/82:382 av Gertrud Hedberg och Hädar Cars Förändring av vinbeskattningen

1981/82:383 av StigUosefson och Wilhelm Gustafsson

Avdrag vid inkomsttaxeringen på grund av försäljning av skog

1981/82:384 av Sture Korpås Församlingstillhörigheten

1981/82:385 av Karl-Eric Norrby

Beskattningen av svenska byggnadsarbetare vid anställning i Norge

1981/82:386 av Martin Olsson och Karin Israelsson Skattefrihet för bidrag från s. k. företagsstiftelser

1981/82:387 av Sten Svensson m.fl.

Ökade möjligheter för näringslivet att bidra till kulturlivets finansiering

1981/82:388 av Åke Wictorsson                                                   Nr 63

Åtgärder för att bekämpa brott mot uppbördslagen, m.m.           Onsdaeen den

1981/82:389 av Kerstin Andersson i Hjärtum och Kerstin Göthberg    20 januari 1982
Användningen av tvångsmedel vid misstanke om häleribrott

1981/82:390 av Margareta Andrén och Sven Andersson Nya vägar för rekrytering av polismän

1981/82:391 av Gunnar Biörck i Värmdö Taxeringsfunktionärers straffrättsliga ansvar

1981/82:392 av Åke Wictorsson

Forum för mål om kommunala renhållningsavgifter

1981/82:393 av Marianne Karlsson Indrivningskostnader

1981/82:394 av Gertrud Sigurdsen m.fl. Det internationella utvecklingssamarbetet

1981/82:395 av Gertrud Sigurdsen m.fl. Biståndet till Centralamerika och Karibien

1981/82:396 av Olle Aulin

Ersättningsregler för anordnande av små skyddsrum

1981/82:397 av Anita Johansson m. fl.

Bostadsbidragen enligt familjebidragslagen till ensamboende värnpliktiga under grundutbildning

1981/82:398 av Ivan Svanström m. fl. Fria hemresor för värnpliktiga

1981/82:399 av Åke Wictorsson

Rationaliseringsåtgärder inom civilförsvaret och det ekonomiska försvaret

1981/82:400 av Arne Lindberg m.fl. Lika folkpension

1981/82:401 av Anna-Greta Skantz m.fl. En ny försäkringsrätt i Malmö

1981/82:402 av Lars Werner m.fl. Ersättning för kostnad för glasögon

1981/82:403 av Lars Werner m.fl.

Rätt till sjukpenning för förvärvsarbetande under 16 år

1981/82:404 av Nils Hjorth och Marga Sandéhn Angivande av blodgrupp i körkort och ID-kort

1981/82:405 av Inga Lantz m. fl.

Bidragsförskott till ensamstående adoptivförälder                                              4j

Nr 63 1981/82:406 av Olof Palme m. fl.

p.     .        ,            Vissa åtgärder för barnens uppväxtvillkor

20 januari 1982 1981/82:407 av Per Stenmarck och Gullan Lindblad

-------------------- Föräldrars  skyldighet  att   svara  för  kostnaden   för  barn   som   vistas  i

familjehem, ni. m.

1981/82:408 av Lars Werner m.fl.

Åtgärder för att förbättra de äldres livssituation

1981/82:409 av Mårten Werner Dödsbegreppet

1981/82:410 av Marianite Karlsson Objektiv nyhetsredovisning i radio och TV

1981/82:411 av Tore Nilsson Radioutsändningar på polska

1981/82:412 av Birgitta Rydle m.fl. Teckenspråksprogram i utbildningsradion, m. m.

1981/82:413 av Per Stenmarck och Ann-Cathrine Haglund Anslaget till statens ungdomsråd, m. in.

1981/82:414 av Olle Aidin m.fl. Utvärdering av hemspräksundervisningen

1981/82:415 av Ratd Blucher m.fl. Socialpedagogutbildningen

1981/82:416 av Ulla Ekelund

Meritvärderingen av genomgången lanthushållsskola

1981/82:417 av Ulla Ekelund Antagningen till högskolestudier

1981/82:418 av Ulla Ekelund m.fl.

Ökad religionskunskap i skolundervisningen

1981/82:419 av Hilding Johansson m. fl.

Lokalisering till Trollhättan av yrkesteknisk högskoleutbildning

1981/82:420 av Sonja Rembo m. fl.

Åtgärder för att öka antalet kvinnliga forskare

1981/82:421 av Birgitta Rydle m.fl.

Försvars- och säkerhetspolitik i utbildningen av lärare i samhällskunskap

1981/82:422 av Margaretha af Ugglas

De särskilda förkunskapskraven vid tillträde till högre utbildning

1981/82:423 av Anita Bråkenhielm m.fl.
47                          SJ:s kundservice

1981/82:424 av Gertrud Hedberg                                                Nr 63

Väjningsplikt vid obevakat övergångsställe                                  Onsdagen den

1981/82:425 av Siri Häggmark och Jens Eriksson                        20 januari 1982
En bro mellan Bockholmen och Klädesholmen

1981/82:426 av Sonja Rembo Hamnväsendets framtida struktur

1981/82:427 av Birgitta Rydle

Förbättrad rullstolsservice på järnvägsstationerna

1981/82:428 av Mona S:t Cyr Utvärdering av länstrafikreformen

1981/82:429 av Oswald Söderqvist och Tore Claeson Förbättrade järnvägsförbindelser i Uppland

1981/82:430 av Kerstin Anér Naturvårdshänsyn i jordbruket

1981/82:431 av Kerstin Ekman och Christer Eirefeh Besparingar på anslaget till statens maskinprovningar

1981/82:432 av Stina Eliasson och Eivor Nilson Fisket i Storsjön

1981/82:433 av Nils Hjorth och Ove Karlsson Fortsatt inventering av våtmarker

1981/82:434 av Margot Håkansson m. fl. Räddningsdräkt för fiskare m. fl.

1981/82:435 av Marianne Karlsson Återvinningen av returpapper

1981/82:436 av Sven Munke

Vattenlösliga förpackningar för bekämpningsmedel

1981/82:437 av Mårten Werner

Vidgning av de etiska nämndernas kompetensområde

1981/82:438 av Eva Winther m. fl. Förbättrad insyn i jordbruksprisregleringen

1981/82:439 av John Andersson och Sven Henricsson Förlängning av brytningstiden vid Stekenjokkgruvan

1981/82:440 av Tore Claeson

Lokalisering till Södertälje av statens energiverk

1981/82:441 av Ivar Franzén m. fl.

Vattenfallsverkets krav i samband med avvecklingen av Sölvbackaprojek-

tet                                                                                                                        43

Nr 63 1981/82:442 av Ivar Franzén in. fl.

Onsdagen den       Framtidsriktig oljecrsättning

20 januari 1982 1981/82:443 av Ivar Franzén m. fl.

Ökat stöd för framtidsriktigt nyttjande av vår elproduktionskapacitet

1981/82:444 av Hilding Johansson m.fl. Näringspolitiska insatser för norra Älvsborgs län

1981/82:445 av Hilding Johansson m. fl.

Ett produktionstekniskt centrum i Trollhättan

1981/82:446 av Marianne Karlsson

Ökat utnyttjande av skogsavfall som bränsle

1981/82:447 av Ingemar Konradsson m.fl. Brytning av Håkansbodamalmen

1981/82:448 av Bertil Måbrink

Teknisk-ekonomisk bedömning av kobolt och andra mineralförekomster i Los

1981/82:449 av Johan Olsson och Sven Andersson Oförändrat anslag för vissa oljetransporter i glesbygd

1981/82:450 av Karl-Anders Petersson och Margot Håkansson Andra etappen av det s. k. Sydgasprojektet

1981/82:451 av Sten Svensson och Karl Leuchovius Inriktningen av energipolitiska åtgärder i Skaraborgs län

1981/82:452 av Bo Södersten m.fl.

Förstatligande av Stora Kopparbergs Bergslags AB:s vattenkraftsresurser

1981/82:453 av Hans Alsén m.fl.

Omlokalisering av offentlig verksamhet inom Uppsala län

1981/82:454 av Sven Henricsson Sysselsättningsfrämjande åtgärder i Västernorrlands län

1981/82:455 av Inga Lantz m.fl. Rekryteringen till riksyrkesskolorna

1981/82:456 av Gidlan Lindblad och Göthe Knutson Ökad utslussning till den reguljära arbetsmarknaden av Samhällsföretags anställda

1981/82:457 av Sonja Rembo och Hans Nyhage

Facklig organisations rätt att genomföra blockad mot företag

1981/82:458 av Sten Svensson och Karl Leuchovius Den regionalpolitiska utvecklingen i Skaraborgs län

44

1981/82:459 av Olle Westberg i Hofors m. fl.                                Nr 63

Regionalpolitiska åtgärder i Gävleborgs län                                   Onsdagen den

1981/82:460 av Per Bergman och Oskar Lindkvist                                           20 januari 1982
Rätt till förköp av fastighet för att genomföra detaljplan                                      

1981/82:461 av Per Bergman och Oskar Lindkvist Inlösen av hyresfastigheter vid vanvård m.m.

1981/82:462 av Gertrud Hedberg m.fl. En årlig bostadsmässa

1981/82:463 av Göte Jonsson

Finansieringen av verksamheten med medborgarvittnen

1981/82:464 av Mona S:t Cyr m. fl.

Åtgärder för att främja flergenerationsboende

1981/82:465 av Göte Jonsson

Beloppsgränserna för skyldighet att erlägga arbetsgivaravgift

1981/82:466 av Göte Jonsson

Beloppsgränserna för skyldighet att lämna kontrolluppgift

1981/82:467 av Gunnel Jonäng och Margit Odelsparr Utvärderingen av visst preventivmedel

1981/82:468 av Gunnel Jonäng och Margit Odelsparr Forskning om p-piller för män

1981/82:469 av Lars Werner m. fl. Förstärkt skydd för nationalparker m. m.

1981/82:470 av Lars Werner m. fl. Effektivisering av den fysiska riksplaneringen

1981/82:471 av Raul Blucher

En utvecklingsplan för industrin i Värmlands län

1981/82:472 av Raul Bliicher

Ökade resurser till malmprospektering i Värmlands län

1981/82:473 av Gullan Lindblad och Göthe Knutson Ökat antal platser för lärlingsutbildning inom företag

1981/82:474 av Gidlan Lindblad och Göthe Knutson

Slopande av socialförsäkringsavgifterna för ungdomar i lärlingsutbildning

45

Nr 63

Onsdagen den 20 januari 1982

Meddelattde om interpellationer

46

6 § Meddelande om interpellationer

Meddelades att följande interpellationer framställts

den 19 januari

1981/82:120 av Sven Henricsson (vpk) till industriministern om Statsföretag AB:s framtida verksamhet:

Den nyutnämnde chefen för Statsföretag Karl-Axel Linderoth har meddelat att han har för avsikt att avgå redan innan han tillträtt sin befattning. Som skäl för sitt handlande anför han att industriminister Åsling givit direktiv om att privatisera stora delar av Statsföretagsgruppen. Självfallet måste en sådan ny inriktning av verksamheten skapa oro bland de över 40 000 anställda. Avsikten synes vara att skilja ut de lönsamma delarna och sälja dessa till privata intressenter - alternativt skaffa privata medintressenter.

Någon exakt beskrivning av de omtalade direktiven från industriministern har inte stått att få, varför följande fråga måste ställas;

Kan industriministern närmare redogöra för de framtida planerna beträffande Statsföretag AB:s verksamhet?

1981/82:121 av Maj Brin Theorin (s) till handelsministern om den svenska vapenexporten;

Är den svenska neutralitetspolitiken förenlig med export av vapen som skall ingå i en av supermakternas mest offensiva militära styrkor? Skall svenska företag tillåtas delta i supermakternas rustningar? F. n. förbereds en vapenexport som - om den genomförs - hotar Sveriges anseende som neutral stat.

1979 gav regeringen Bofors tillstånd att exportera provexemplar till delar av ett nytt rörligt luftvärnssystem DIVAD (Division Air Defense) beställt av den amerikanska armén. Senare har Bofors fått förhandsbesked om att den slutliga exporten kommer att godkännas. Sådana förhandsbesked är dock inte slutgiltiga.

För att gynna standardisering inom de västiiga försvarsmakterna gavs Ford Aerospace 1977 i uppdrag att tillsammans med Bofors utveckla en prototyp till det nya luftvärnssystemet DIVAD. Från Bofors utnyttjades versionen L/70 BOFI, dess kanonrör, elektronik och ammunition, I konkurrens med General Dynamics och i samarbete med Oerlikon från Schweiz vann Bofors/Ford i maj 1980 den amerikanska arméns utvecklingskontrakt. Kontraktet innebar stora pengar, säkrad sysselsättning och en stor reklamframgång.

DIVAD illustrerar en utveckling inom svensk militärindustri som kan komma att bli ännu mera framträdande i framtiden, nämligen samutveckling eller samtillverkning med utländsk industri av krigsmateriel för i första hand andra länders stridskrafter om försvarsindustrin får avgöra. Inför brittisk

publik har Boforsdirektören Winberg förklarat att utveckling för export kan bli mera regel än undantag för Bofors i framtiden.

DIVAD planeras att användas av den amerikanska "brandkårsstyrkan" Rapid Deployment Force, RDF. Ett uttryck för den amerikanska administrationens utrikespolitik är planerna på att skapa en militär styrka för snabba insatser i områden som anses kunna hota amerikanska säkerhetsintressen, RDF. Förenta staterna är förmodligen i dag den enda nation som anser sig ha behov av och som har resurser för enheter som är beredda till snabba operationer varsomhelst i världen.

USA har inte ett kustartilleri i svensk mening. Ett rörligt luftförsvarssystem som DIVAD är därför i första hand avsett att användas av amerikanska styrkor på andra håll i världen. En viktig förutsättning för att t. ex. landsatta marinkårsstyrkor skall kunna överleva är just ett sådant transportabelt och rörligt luftförsvar. I International Defense Review uppges också att DIVAD skall ingå i en del av de amerikanska styrkorna i Europa.

En förklaring till att Bofors fått förhandsbesked om att den slutliga vapenexporten kommer att godkännas kan vara att handelsministern inte varit underrättad om att DIVAD är avsett att ingå i det amerikanska offensiva systemet Rapid Deployment Force. Krigsmaterielinspektörens uttalande att han inte har kännedom om att DIVAD planeras ingå i RDF tyder på detta. Det är emellertid nu helt klart att DIVAD är avsett för RDF. Det amerikanska företaget Defense Märket Survey, DMS, som sammanställer officiell information från försvarsmakten i USA uppger bl. a.: "Eftersom DIVAD består av redan utprovade delar blir det användbart för Rapid Deployment Force flera år tidigare än om ett helt nytt vapensystem skall utvecklas." RDF är nu under snabb uppbyggnad, och det svenska Bofors deltar i detta arbete. Varför stoppar inte regeringen affären? Den kan inte vara förenlig med vår neutralitetspolitik.

Inte minst mot bakgrund av att 1971 års exportregler sökt göra skillnad mellan offensiva och defensiva vapen borde det vara logiskt att analysera huruvida svensk krigsmateriel också avses användas i offensivt eller defensivt syfte av köparen. DIVAD-affären kan inte stå i överensstämmelse med vare sig nuvarande eller föreslagna regler för svensk vapenexport. Våra nuvarande exportbestämmelser är ytterst restriktiva. Också krigsmaterielexport-kommittén (SOU 1981:39), vars förslag förväntas föreläggas i en proposition i vår, anser bl. a. att vapnens förväntade användning skall prövas då exporttillstånd skall beviljas eller avslås. Likaså föreslås att licenstillverkade svenska vapen utomlands skall underordnas svensk lagstiftning, något som f. n. inte sker. Vidareexporten av svenska vapen föreslås bli hårdare reglerad. Har regeringen för avsikt att ge slutgiltigt tillstånd för DIVAD innan nyare och förhoppningsvis skärptare regler för vapenexporten och licensförsäljningen införs?

Hittills har en viss svensk vapenexport tillåtits även om motivet för svensk vapenproduktion är att leverera till det svenska försvaret. I gällande riktlinjer sägs bl. a.: "Klart är vidare, att krigsmaterieltillverkare, som kan

Nr 63

Onsdagen den 20 januari 1982

Meddelande om interpellationer

47

Nr 63

Onsdagen den 20 januari 1982

Meddelande om interpellationer

exportera en del av sin produktion, får möjlighet till större serier över vilka utvecklingskostnaderna kan slås ut. Men kostnadsfrågor av denna art kan knappast i framtiden lösas genom att krigsmateriel exporteras från Sverige. Detta skulle kräva att exporten hade en helt annan omfattning än den nuvarande. En sådan utveckling av exporten är otänkbar med hänsyn till vår utrikes- och neutralitetspolitik." Krigsmaterielexportkommittén uttalar också att den svenska försvarsindustrin och dess kapacitet i huvudsak bör vara anpassad efter den svenska försvarsmaktens behov. Detta kan knappast vara fallet med Bofors DIVAD-export. Kanonrören är modifierade och anpassade till de amerikanska behoven och kan inte användas av det svenska försvaret. Boforsdirektörens uttalande att utveckling för export kan bli mer regel än undantag för Bofors i framtiden rimmar dåligt med riksdagens uppfattning.

Mot bakgrund av vad jag här framfört vill jag till handelsminister Björn Molin ställa följande frågor:

1.  Är vapenexport för offensiv användning förenlig med riktlinjerna för den svenska vapenexporten?

2.  Är export till USA:s Rapid Deployment Force förenlig med nuvarande eller föreslagna riktlinjer för svensk vapenexport?

3.  Är det förenligt med svensk neutralitetspolitik att svenska företag deltar i och bygger upp en supermakts offensiva styrka?

4.  Är svensk vapenproduktion endast avsedd för export och inte för det svenska försvaret förenlig med riktlinjerna?

5.  Kommer Bofors att tillåtas exportera delar till DIVAD?

48

1981/82:122 av Hädar Cars (fp) till utrikesministern om utvecklingen av de svensk-sudanesiska förbindelserna:

Sudan är till ytan Afrikas största land och gränsar till åtta andra stater. Landet har stora outvecklade naturtillgångar men en låg BNP per capita. Härtill kommer att Sudan f. n. härbärgerar ca 500 000 flyktingar. Behovet av utvecklingshjälp och bistånd är således stort.

Sverige har tidigare haft ett ambassadkansli i Khartoum. Detta stängdes emellertid för åtskilliga år sedan. Sverige representeras nu av en oavlönad honorärkonsul. Till skillnad från Sverige har Danmark en ambassad och Finland ett handelskontor i Khartoum. Enligt uppgift skulle även Norge ha för avsikt att upprätta någon form av representationskontor där.

Sudans ambassad för Skandinavien är sedan många år placerad i Stockholm. Sudans regering har nu anmält sin avsikt att stänga denna ambassad.

Med anledning härav hemställer jag att till utrikesministern få ställa följande fråga:

Hur ser utrikesministern på utvecklingen av de svensk-sudanesiska förbindelserna och behovet av en fast svensk representation i Khartoum?

1981/82:123 av Gunnar Biörck i Värmdö (m) till statsrådet Karin Ahriand om beredskapen för hälso- och sjukvården i krig:

I skrivelse den 28 augusti 1981 har socialstyrelsen framlagt en programplan för hälso- och sjukvård i krig för perioden 1982/83-1986/87. Socialstyrelsen anger att det inte varit möjligt att inom av regeringen anbefalld ram inrymma försörjning med sjukvårdsmateriel av förbrukningskaraktär. Socialstyrelsen föreslår därför att en högre anslagsram ställs till förfogande.

I en revisonsrapport om anskaffning för beredskapslagring inom socialstyrelsens område, avgiven av riksrevisionsverket den 12 juni 1981, ges en ganska skrämmande bild av de brister i skilda hänseenden som vidlåder planeringen för sjukvårdsberedskapen i krig. Rapporten anger bl. a. att socialstyrelsen "saknar en allmän beredskapsfilosofi på sjukvårdsområdet som en fast grund för sin övriga beredskapsplanering". Det sägs också att "inom socialstyrelsen råder ingen klar uppfattning om programansvarets egentliga innebörd på beredskapsområdet". Det är mycket anmärkningsvärt att riksrevisionsverket begärde att före den 1 november 1981 bli informerat om de åtgärder socialstyrelsen vidtagit eller avser att vidtaga som en följd av denna verkets rapport. Det vore intressant att få veta vad denna begäran resulterat i.

Vi har nyligen upplevt hur otillfredsställande den materiella sjukvårdsberedskapen varit i ett av våra grannländer under förhållanden som inneburit beredskap för krig. Även för den rent fredsmässiga sjukvårdens bedrivande har man där fått vädja om omedelbara hjälpinsatser från omvärlden. Ingen kan påstå att förhållandena i vår världsdel utmärker sig för lugn och tillförsikt. Snarare är det fråga om tillfälligt undertryckta men i sak bestående och sannolikt växande konfliktanledningar, som med relativt kort varsel kan leda till okontrollerbara utbrott.

Vi kan inte bygga vår sjukvårdsberedskap på förhoppningar om vänligt sinnade nationers hjälpsändningar. Ansvaret för att vi i morgon, eller nästa vecka, har en fungerande materiell sjukvårdsberedskap vilar på regeringen och närmast på den som där företräder sjukvården, icke blott hälsovården.

Jag anhåller därför om kammarens tillstånd att av statsrådet Ahriand utbe mig besked om vad regeringen avser att göra för att utan dröjsmål tillse att den svenska sjukvårdsberedskapen i materiellt hänseende bringas till en sådan nivå, att både civilbefolkningen och våra stridskrafter kan känna rimlig tillförsikt "om kriget kommer".

Nr 63

Onsdagen den 20 januari 1982

Meddelande om interpellationer

4 Riksdagens protokoll 1981/82:61-67

49

Nr 63

Onsdagen den 20 januari 1982

Meddelande om frågor

1 § Meddelande om frågor

Meddelades att följande frågor framställts

den 19 januari

1981/82:221 av Gunnar Biörck i Värmdö (m) till statsrådet Karin Ahriand om innebörden av vissa avtal triellan staten och sjukvårdshuvudmännen:

Enligt uppgift skall de s. k. LUA-avtalen mellan staten och sjukvårdshuvudmännen ha förlängts ytterligare ett år. Om så är förhållandet, vad innebär då detta för Karolinska sjukhusets del, och har man därvid iakttagit vad statens förhandlingsnämnd den 24 september 1981 instruerats att uppmärksamma beträffande socialutskottets uttalanden och riksdagens beslut den 30 april 1981?

den 20 januari

1981/82:222 av Sven Munke (m) till försvarsministern om bevarande av bebyggelse på Lövsta säteri;

Fortifikationsförvaltningen har erhållit tillstånd av regeringen att riva den å Lövsta säteri, Håbo-Tibble socken, Upplands-Bro kommun, befintliga mangårdsbyggnaden jämte östra flygeln. Dessa byggnader, belägna i utkanten av övningsområdet, är visserligen något förfallna beroende på bristande underhåll, men har ett stort kulturhistoriskt värde. Såväl mangårdsbyggnaden som de båda flyglarna uppfördes redan på 1640-talet och har sedan dess bevarat sin 1600-talsprägel. Lövsta säteri utgör därmed det äldsta bevarade säteriet i kommunen. Lövstas kulturhistoriska värde har vitsordats av bl. a. f. d. länsantikvarien Alf Nordström och länsantikvarien Bengt Johansson.

Nu föreligger intresse från bl. a. Håtuna-Håbo-Tibble hembygdsförening att bevara Lövsta sätesgård och sätta den i stånd utan någon kostnad för försvaret. Är försvarsministern beredd att medverka till en sådan lösning?

8§ Kammaren åtskildes kl. 13.02.

In fidem

50

SUNE K. JOHANSSON

/Solveig Gemert