Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Riksdagens protokoll 1980/81:77

Onsdagen den 11 februari

Kl. 10.00

Nr 77

Onsdagen den 11 februari 1981

Godkännande av europeisk ramkonvention om samarbete över riksgränser mellan lokala och regionala samhällsorgan

1 § Justerades protokollet för den 3 innevarande månad.

2 § Föredrogs och hänvisades Mofionerna

1980/81:1926 och 1927 fill näringsufskottet 1980/81:1928 yrkandena 1 och 3 till näringsutskottet

yrkande 2 till arbetsmarknadsutskottet 1980/81:1929 till näringsutskoftet 1980/81:1930 yrkande 5 fill arbetsmarknadsutskottet

i övrigt till näringsutskoftet 1980/81:1931-1933 till näringsutskoftet 1980/81:1934 yrkande 1 till arbetsmarknadsutskottet

i övrigt till näringsutskoffet 1980/81:1935 och 1936 till skafteutskottet 1980/81:1937 fill näringsutskottet

3 § Föredrogs och bifölls Interpellationsframställning 1980/81:97

4 § Föredrogs Konstitutionsutskottets betänkande

1980/81:12 om informationsutbyte mellan myndigheter som bekämpar organiserad och ekonomisk kriminalitet (prop. 1980/81:78)

Utskottets hemsfällan bifölls.

5 § Godkännande av europeisk ramkonvention om samarbete över riksgränser mellan lokala och regionala samhällsorgan

Föredrogs konstitutionsutskottefs betänkande 1980/81:14 om godkännande av europeisk ramkonvention om samarbete över riksgränser mellan lokala och regionala samhällsorgan (prop. 1980/81:77).

Nr 77

Onsdagen den 11 februari 1981

Godkännande av europeisk ramkonvention om samarbete över riksgränser mellan lokala och regionala samhällsorgan

Anf. 1 SUNE JOHANSSON (s);

Herr falman! Som framgår av det nu föreliggande betänkandet från konstitutionsutskottet, har jag tillsammans med några s-ledamöter frän Värmland avlämnat en motion med anledning av proposifionen om godkännande av europeisk ramkonvention om samarbete över riksgränser mellan lokala och regionala samhällsorgan. Varför har vi då gjorf def? Ja, inte beror det på att vi skulle ha någonting emot ett ökat samarbete över våra riksgränser. Nej, tvärtom har vi i vår motion hyllat atf det nordiska samarbetet byggs ut. Vi skulle, som ocksä framgår av motionen, vilja gå längre i utvecklingen av gränssamarbetet än vad som hittills har skett i praktiken.

Eft ökaf samarbete över våra riksgränser är av utomordentligt stort värde för samtliga län som ligger utefter våra riksgränser. Och det är självklart att man i ett län som exempelvis Värmland har förhoppningar om att ett ökat samarbete över riksgränsen mellan Norge och Sverige skall resultera i t. ex. nya aktiviteter som bl. a. kan ge fler arbetstillfällen.

I vär motion har vi därför framhållit aft det är nödvändigt att framtida gränssamarbete läggs upp så, att även regionala organ, exempelvis utvecklingsfonderna, ges möjligheter att verka över riksgränsen. Vill man främja denna möjlighet för utvecklingsfonderna, krävs bäde konventioner om samarbete, som den nu aktuella, liksom givetvis atf de samhällsorgan som vi vill ge möjligheter att även verka över riksgränserna också erhåller ökade ekonomiska och personella resurser.

I den nu föreliggande ramkonventionen berörs möjligheterna till ökaf gränssamarbete för landstingskommuner och primärkommuner. Däremot sägs ingenting om behovet av ökat samarbete mellan sådana regionala organ som utvecklingsfonderna.

Utskottet har besvarat vår motion med att överenskommelse om ytterligare regionalt nordiskt gränssamarbete kan träffas mellan de nordiska länderna, om behov härav skulle uppkomma i framtiden.

Vi som motionerat i frågan ämnar infe kräva att riksdagen nu skall gå emot utskottets mening i nämnda avseende. Dock vill vi framhålla att om man ser fill den verklighet som råder exempelvis på arbetsmarknad och inom näringsliv i de län som gränsar till Norge, finner man i samtliga dessa län en stor ambition atf om möjligt fä delta i den industriella utveckling som vi vet är på gång i Norge,

Def finns alltså redan i dagsläget ett behov av att vi lägger grunden för ytterligare överenskommelser om regionalt nordiskt gränssamarbefe.

I mitt hemlän är t. ex. vissa företag inom skogsindustrin och de anställda där oroade för att en okontrollerad virkesmarknad och virkesexport skall spoliera deras framtid. Vi vet att det på den norska sidan investeras i nya moderna skogsindustrianläggningar, där man räknar med aft ta hem en stor del av sitt rävarubehov frän den svenska sidan av riksgränsen. Inom skogsindusfriområdet bör det alltså redan i dagsläget finnas behov av att skapa en grund för industriellt samarbete.

Jag ämnar inte yrka bifall till vår motion, för vi har tagit upp frågan om ökaf

industriellt samarbete med Norge i en arbefsmarknadspolitisk och näringspolitisk mofion, som riksdagen senare skall behandla. Jag vill nu endast ge uttryck för att det redan föreligger behov av en vidgning av överenskommelser med Norge om samarbete över riksgränsen. Vi har pekat på utvecklingsfonderna som ett exempel på länsorgan som måste inlemmas i ett arbete för ökat gränssamarbete. Men även länsstyrelserna är sådana organ som vi måste utrusta med lagenliga möjligheter för ett ökat gränssamarbete, och länsstyrelserna framför allt i gränslänen måste ges ökade resurser för atf kunna delta i gränssamarbete.

Herr falman! Vi motionärer accepterar utskottets betänkande. Men vi hoppas samtidigt att de ledamöter av riksdagen som är verksamma inom Europarådet och Nordiska rådet uppmärksammar behovet av en ytterligare vidgning av samarbetet över våra riksgränser och att det infe dröjer alltför länge innan vi även kan få räkna in statliga regionala organ som samarbetspartner över våra riksgränser.

Nr 77

Onsdagen den 11 februari 1981

Godkännande av europeisk ramkonvention om samarbete över riksgränser mellan lokala och regionala samhällsorgan

Anf. 2 BERTIL FISKESJQ (c):

Herr talman! Sune Johansson hade inget yrkande, och def finns inte heller i övrigt särskilt mycket att invända mof det han nyss har sagt. Det är bra med nordiskt samarbete i alla former, och det bör således främjas, det kan vi säkert vara överens om.

Vad riksdagen här har atf fa ställning till är, som Sune Johansson nämnde, en europeisk ramkonvention om samarbete över riksgränser mellan lokala och regionala samhällsorgan. Helt allmänt kan man säga att denna ramkonvention infe ger så mycket nytt för oss i Sverige, eftersom vi redan i olika avseenden har eft samarbete över gränserna med våra nordiska grannar. Det är ett samarbete som pä flera sätt går längre än vad konventionen anger. Man bör kanske framhålla att konventionen inte hindrar att detta samarbete fortsätter och vidareutvecklas. Def är ju bara vissa minimiregler som anges i konventionen.

Def finns således redan olika möjligheter fill gränskommunalt samarbete rned våra nordiska grannar, och detta är ett resultat av aktiviteter på olika plan. Jag skall inte utförligt gå igenom någon katalog över defta utan bara nämna nägra punkter.

Vi har sedan 1979 eft handlingsprogram för nordiskt regionalpolitiskt samarbete, där just det gränsregionala samarbetet ges hög prioritet. Vidare är länsstyrelserna i olika sammanhang ålagda aft främja ett samarbete över gränserna. Jag kan nämna atf av de medel som länsstyrelserna förfogar över för stöd till glesbygder, får i förekommande fall stöd ges till projekt som innebär samarbete över riksgränserna.

Regeringen har genom beslut den 24 april 1980 föreskrivit att länsstyrelserna, i den män det infe redan följer av tidigare gällande bestämmelser, fr. o. m. den 1 maj 1980 skall samråda om regionalpolitiska frågor av större vikt med myndigheter i angränsande regioner och grannländer.

Jag skulle kunna göra den här listan lång, men jag skall inskränka mig fill att ta upp frågan om de regionala utvecklingsfonderna, eftersom Sune

Nr 77

Onsdagen den 11 februari 1981

Insyn i statliga företag

Johansson särskilt nämnde dem. Enligt de upplysningar utskottet har fått har de regionala utvecklingsfonderna i län som gränsar till annat nordiskt land själva etablerat kontakter med motsvarande organ i grannlandet. Samarbete förekommer således kring olika smäförefagsfrägor.

Vad gäller de medel som regeringen ställer till länsstyrelsernas förfogande för genomförandet av länsplaneringen vill jag nämna atf dessa efter länsstyrelsens beslut kan användas fill finansiering av samnordiska projekt i den män projekten inryms i de regler som gäller för anslaget.

Jag har här anfört några exempel pä vägar som redan är möjliga atf beträda. Eftersom motionen enligt vär mening inte i preciserad form innehåller särskilt mycket utöver vad som redan förekommer eller som kan förekomma på def här området har inte utskottet i defta sammanhang sett någon anledning att ställa sig bakom det tillkännagivande som mofionärerna har krävt. Def innebär naturligtvis inte att utskottefs ledamöter skulle vara negativa till gränsöverskridande samarbete utöver vad som möjliggörs genom ramkonventionen.

Herr talman! Jag ber att få yrka bifall fill utskottets hemställan.

Utskottets hemställan bifölls.

6 § Insyn i statliga företag

Föredrogs näringsutskottefs betänkande 1980/81:29 om insyn i statliga företag (prop. 1980/81:22).

Anf. 3 RUNE JONSSON (s):

Herr falman! Idet här betänkandet behandlas frågan om riksdagens insyn i statliga företag. Som underlag för regeringens proposition ligger betänkandet från 1976 års redovisningsutredning.

Det kan konstateras aft de flesta statliga företag bedriver en omfattande, öppen och utförlig informationsverksamhet, i vilken infe minst informationsmötena med riksdagens ledamöter utgör en viktig del. Men finns det nägon information som inte kan göras bättre? Den frågan kan säkert ställas ocksä beträffande de statliga bolagens information om sin verksamhet. Bäde vad gäller kvantitet och vad gäller kvalitet torde förbättringar kunna ske.

Vi anser från socialdemokrafiskt håll att def förslag till förbättrad redovisning och ökad insyn som nu läggs på riksdagens bord säkert kommer att bidra till atf förbättra informationen om de statliga företagen och aft vi därigenom ges bättre underlag för våra beslut. Def innebär att informationen orn och insynen i de statliga företagen förbättras också för allmänheten.

I linje med defta har vi inget att invända mot förslaget att utvidga riksdagsledamöternas rätt att närvara vid bolagsstämmorna i statliga bolag fill atf gälla alla ledamöter.

Men i fråga om nägra förslag i regeringens proposition har vi socialdemokrater krävt ändringar. I utskottsbehandlingen har vi blivit tillgodosedda

bl. a. genom atf riksdagen även fortsättningsvis skall utse 18 ledamöter rned     Nr 77
speciellt ansvar för atf följa verksamheten i de statliga företagen. Detta var    Onsdaeen den
inte med i propositionen. Vi anser det vara av vikt att några ledamöter på    jl februari 1981
riksdagens uppdrag mera aktivt följer de statliga företagens verksamhet.       _

Insyn i statliga företag

På en punkt har vi i utskottet inte kunnat komma överens. Det gäller frågan om vilka aktiebolag som skall omfattas av närvarorätten.

Redovisningsutredningen föreslog atf närvarorätten skulle omfatta aktiebolag med mer än 50 anställda och i vilka staten äger mer än hälften av akfierna. Vi kan godkänna inskränkningen beträffande de minsta företagen till 50 anställda, men vi kan inte godta regeringens förslag att närvarorätten endast skall gälla aktiebolag där staten har mer än 90 % av akfierna. Några motiv för den begränsningen har inte redovisats.

Pä socialdemokratiskt håll anser vi det vara naturligt och riktigt att där staten har majoritetsdelägaransvaret, där skall också närvarorätten finnas. Därför har vi varit tvingade atf reservera oss.

Jag vill fräga ufskottsmajoritetens talesman: Vad är skälet fill att ni inte delar redovisningsutredningens uppfattning och godkänner att närvarorätten skall gälla alla aktiebolag, där staten äger mer än 50 %? Svaret pä den frågan finns inte vare sig i propositionen eller i utskoftsbetänkandet. Vi kan infe se att det är någon skillnad när def gäller behovet av information, om ägaransvaref är 51-procentigf eller 91-procentigf. Staten är ju i båda fallen majoritetsdelägare.

Flerr falman! Jag yrkar bifall till reservationen i näringsutskottefs betänkande nr 29.

Anf. 4 KARL BJQRZÉN (m):

Herr falman! Det är knappast nödvändigt att ta kammarens fid i anspråk i någon större utsträckning för behandling av detta ärende. Socialdemokraterna i näringsufskottet har egenfiigen skrivit en ganska onödig reservafion.

Som Rune Jonsson nyss sade har man i utskottet varit överens på praktiskt taget alla punkter. Bara i fråga om en detalj har det rätt skiljaktiga meningar. På den punkten ställde Rune Jonsson en fråga, och den skall jag försöka att besvara. Helt kortfattat vill jag också redovisa vilka ändringar som föresläs.

Den första, och kanske viktigaste, ändringen är förslaget att regeringen årligen skall lämna en samlad redogörelse fill riksdagen om de statliga företagens verksamhet. Meningen är att riksdagsbehandlingen av denna samlade redogörelse skall ersätta den tidigare riksdagsbehandlingen av årsredovisningarna från Statsföretag AB och Svenska Varv AB. Om detta har vi varit ense i utskottet, och jag tror att det är en viktig förbättring.

En annan punkt gäller de 18 särskilt utsedda riksdagsledamöter som har rätt atf delta vid Statsföretags bolagsstämmor, men som också kallats fill särskilda informationsmöten som Statsföretag ordnat. Denna verksamhet föreslås nu bli utvidgad, så att även Svenska Varv AB ordnar sådana särskilda informationsmöten.

Nr 77

Onsdagen den n februari 1981

Insyn i statliga företag

Den tredje punkten gäller närvarorätten vid bolagsstämmor. Hittills har det varit så, atf endast de 18 särskilt utsedda riksdagsledamöterna har haft rätt atf närvara vid Statsföretag AB:s bolagsstämmor och där ställa frågor. Nu föreslås en betydande utvidgning. Samtliga riksdagsledamöter föreslås fä rätt att delta vid bolagsstämmor i företag där staten har def dominerande ägarinflytandet. I första hand skall def gälla företag med minst 50 anställda, där staten äger mer än 90 % av aktierna. Även härvidlag har det förelegat enighet i utskottet, men socialdemokraterna i utskottet har velat gä ett steg längre och utvidga kretsen av företag, vilkas bolagsstämmor vi skall ha rätt atf delta i, till aft gälla alla företag med minst 50 anställda och statlig aktiemajoritet.

Vi tycker att denna markering var ganska överflödig, eftersom industriministern i proposition utfäst sig att verka för atf även bolag där den statliga ägarandelen inte överstiger 90 % skall ge närvarorätt åt riksdagsledamöter. Utskottsmajoriteten har också skrivit in i betänkandet att def kan vara motiverat atf frågan om närvarorättens omfattning omprövas, när man har vunnit erfarenhet av den föreslagna ordningen. Vi tycker atf socialdemokraterna i utskottet borde ha kunnat nöja sig med detta, eftersom det är en tydlig markering av att vi inte har några invändningar mof en utvidgning. Man har bara försökt göra en lämplig avvägning och ta ett steg i sänder. Det är nämligen alldeles omöjligt att i förväg bedöma hur det här kommer atf slå i verkligheten, i vilken omfattning riksdagsledamöterna kommer att utnyttja den nya rätten att få gå på bolagsstämmor. Det kan kanske vara välbetänkt aft inte rusa i väg och belasta alla företag med den här skyldigheten, om det skulle visa sig att riksdagens ledamöter infe kommer aft ha tid och intresse nog för att utnyttja rätten. Det är nog ändå så, Rune Jonsson, att man kort och gott kan kalla reservationen för en okynnesreservation.

Herr talman! Jag ber att få yrka bifall till utskottefs hemställan.

Anf. 5 RUNE JONSSON (s):

Herr talman! Karl Björzén säger aft det är en onödig reservation, men i så fall kunde utskottsmajoriteten ha följt vårt förslag; det är inte bara socialdemokraterna som står bakom det förslaget ufan också redovisningsutredningen - och där satt bl. a. Daniel Tarschys, som ju är folkpartist och som väl representerade hela folkpartiet.

Vilka kommer då aft utnyttja den här möjligheten? - Det kommer väl att vara de som av näringspolitiska och sysselsättningspolitiska skäl har lokal anknytning till de här företagen och andra ledamöter som är speciellt intresserade av ett visst företag, kanske i utskottssammanhang m. m. Eftersom utskottet har godkänt och tycker aft def är riktigt att ledamöterna skall ha rätt att delta i bolagsstämmor i de företag som staten äger till mer än 90 % vore det riktigt, anser vi, aft fa med också de företag där staten ändå har majorifefsinflytande.

Vi tycker därför att det inte är en onödig reservation utan vi menar atf man bör kunna gå på den linjen. Karl Björzén säger att frågan kommer att omprövas, och vi tycker därför aft man redan nu skulle kunna fatta beslut

enligt vårt förslag och se hur det hela utvecklas framöver. Nr 77

Jag yrkar än en gång bifall fill reservafionen. Onsdagen den

11 februari 1981
Anf. 6 KARL BJÖRZÉN (m);

Herr falman! Rune Jonsson nämner att förslaget på den här punkten jnsvn i statlisa innebär en avvikelse från redovisningsufredningens förslag. Proposifionen föreläs avviker från utredningsförslaget på flera punkter, och jag tycker det är onödigt att ta upp tiden med att gå igenom det i detalj. En viktig skillnad är dock atf medan utredningen hade föreslagit en särskild lagstiftning, innebär regeringens förslag en enklare ordning. Men den medför bl. a. aft bolagsordningen skall ändras i alla företag som skall ge riksdagens ledamöter rätt att närvara på bolagsstämmorna. Och det kan vara olämpligt att göra sådant i eft företag innan def visar sig nödvändigt och innan man vet aft det finns intresse.

Om nu Rune Jonsson eller nägon annan har särskilt intresse av aft delta i en bolagsstämma i något företag som inte kommer upp i en 90-procentig statlig ägarandel, då kan man utnyttja den utfästelse vi har fått frän industriministern att han skall verka för att den rätten skall finnas även när det gäller andra företag. Jag föreställer mig alltså aft det bara är att ge en signal om att man är intresserad av att gå på ett visst bolags stämmor. Då ordnar det sig säkert. Jag tycker inte att vi behöver diskutera frågan mer nu. Istället kan vi väl enas om atf både Rune Jonsson och jag skall uppmana våra kamrater atf i framfiden verkligen utnyttja den möjlighet som nu öppnas att bättre följa verksamheten i statliga bolag genom att besöka deras bolagsstämmor.

Mom. 2 /

Reservationen av Ingvar Svanberg m. fl. bifölls med 153 röster mot 152 för / utskottets hemställan. 4 ledamöter avstod från att rösta.

Övriga moment

Utskottets hemställan bifölls.

7 § Föredrogs Civilutskottefs betänkande

1980/81:13omanslagpäfilläggsbudgef II till bostadsförsörjning m. m. (prop. 1980/81:101)

Punkterna 1 och 2 Utskottets hemställan bifölls.

8 § Anmäldes och bordlades Motionerna

1980/81:1938 av Sune Johansson m.fl. 1980/81:1939 av Per Petersson

med anledning av proposition 1980/81:67 om vissa frågor angående stålindustrin, m, m.

Nr 77 9§ Kammaren åtskildes kl. 10.30.

Onsdagen den

11 februari 1981 In fidem

SUNE K. JOHANSSON

/Gunborg Apelgren

Riksdagens protokoll 1980/81:77 Onsdagen den 11 februari

Kammarens protokoll

Riksdagens protokoll 1980/81:77

Kammarens protokoll