Riksdagens protokoll 1980/81:31 Fredagen den 21 november

ProtokollRiksdagens protokoll 1980/81:31

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Riksdagens protokoll 1980/81:31

Fredagen den 21 november

Kl. 09.00

1  § Justerades protokollet för den 13 innevarande månad.

2  § Föredrogs och hänvisades Proposition

1980/81:48 fill lagutskottet

3          § Föredrogs och hänvisades
Motionerna

1980/81:145 lill näringsutskottel 1980/81:146 till trafikutskottet

4  § Föredrogs och bifölls Inlerpellalionsframslällningarna 1980/81:52-55

5  § På hemställan av talmannen beslöt kammaren kl. 09.01 att ajournera sina förhandlingar till kl. 15.00, då de till dagens bordläggning anmälda utskottsbetänkandena väniades föreligga.

6  § Förhandlingarna återupptogs kl. 15.00.

7  § Anmäldes och bordlades Motionerna

1980/81:147 av Birgitta Hambraeus 1980/81:148 av Birger Rosqvist m. fl.

med anledning av proposition 1980/81:25 med förslag till tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1980/81

1980/81:149 av Lars Werner m.fl.

med anledning av proposition 1980/81:45 med förslag till ändring i lagen (1978:428) om akliesparfonder, m. m.

1980/81:150 av Lars Werner m.fl.

med anledning av proposition 1980/81:63 om räntebidrag m. m.                      159

Nr 31

Fredagen den

21 november 1980

1980/81:151 av Sven Aspling m.fl. 1980/81:152 av Lilly Hansson m. fl. 1980/81:153 av Lars-Åke Larsson m.fl.

med anledning av proposition 1980/81:66 om vissa åtgärder på teleområdet

160

8 § Anmäldes och bordlades Konstitutionsutskotlels belänkande

1980/81:7 om ändring i reglementet för Nordiska rådels svenska delegation (förs. 1979/80:19)

Skatleutskollels betänkanden

1980/81:7 om tullpreferenser för Zimbabwe (prop. 1980/81:34)

1980/81:8 om lag mot skatteflykt, m. m. (prop. 1980/81:17)

Justitieutskottets betänkanden

1980/81:1 om påföljder vid trafiknykterhetsbrott (prop. 1979/80:178) 1980/81:4 om vissa kriminalpoliliska frågor 1980/81:5 om inskränkningar i offentligheten vid vittnesförhör 1980/81:8 om isolering m. m. inom kriminalvården (prop. 1980/81:1) 1980/81:11 om fortsatt försöksverksamhet med användning av telefon vid rättegång (prop. 1980/81:14)

Lagutskottets belänkande

1980/81:3 om kopiering av fonogram, m. m.

Utrikesutskottets betänkanden

1980/81:7 om palestinska befrielseorganisalionen (PLO)

1980/81:8 om Kampuchea

1980/81:9 om Valikanstaten

Socialutskottets betänkande 1980/81:5 om vissa allergifrågor

Utbildningsutskottets betänkande

1980/81:8 om undervisning för invandrare, m. m.

Trafikulskollels betänkanden

1980/81:1 om fortsatt körkortsreform (prop. 1979/80:178) 1980/81:2 om utbildning av piloter för den civila luftfarten m. m. (prop. 1980/81:6)

Jordbruksulskottets betänkanden

1980/81:6 om den administrativa utformningen av jordbruksprisregleringen, m. m.

1980/81:7 om avloppsrening och slamhantering 1980/81:8 om indusiriulsläppen i Stenungsund

Näringsutskottels betänkanden

1980/81:1 om kalkindustrin

1980/81:4 om regleringen av tillfällig handel

1980/81:5 om användningen av vissa jordbruksprodukter vid framställning av

klister -1980/81:8 om förstatligande av de privata affärsbankerna 1980/81:9 om regler för val av huvudmän i sparbank

Nr 31

Fredagen den

21 november 1980

Anmälan av interpellationer

Arbetsmarknadsulskoltets betänkanden

1980/81:4 om vissa villkor för svenskt medborgarskap

1980/81:5 om anställningsskydd

1980/81:6 om medbeslämmandefrågor m. m.

9 § Anmälan av interpellationer

Anmäldes   och   bordlades   följande   interpellationer  som   ingivils   till kammarkansliet

den 20 november

1980/81:56 av Eva Hjelmström (vpk) lill utrikesministern om en kärnvapenfri zon i Norden, m. m.:

1970-lalet proklamerades av FN som nedrustningens årtionde. I efterhand kan konstateras all motsatsen blev fallet. 1970-lalet kan karakteriseras som upprustningens årtionde. Enligt SIPRLs beräkningar satsades vid decenniets slul 2 000 miljarder svenska kronor på rustningarna i världen. Del innebär all militärutgifterna i världen fyrdubblals sedan andra världskrigels slul.

Samtidigt med detta gigantiska slöseri med världens resurser dör 50 miljoner människor, varay 17 miljoner barn, årligen av sväll. En fjärdedel av jordens befolkning lider av undernäring. Mer än vart femte barn i tredje världens länder uppnår aldrig sin femårsdag.. "Del är som om 100 000 barn brändes ihjäl i ett Hiroshima var tredje dag ulan all något görs åt del." Så beskrev J. Grant, chef för UNICEF, FN:s barnfond, situationen nyligen.

En enda dags militärutgifter skulle räcka för all utrota malarian, ell gissel för befolkningen inle minst i u-länderna.

800 miljoner människor är analfabeter. Ell enda Viggenplan skulle verksamt bidra till all lära tiotusentals människor atl läsa och skriva.

SIPRI konstaterar också all kärnvapenkapplöpningen fortsätter obehindrat, och konkurrensen om alltmer förstörelsebringande teknologier ökar. De fem kärnvapennalionerna, USA, Sovjetunionen, Storbritannien, Frankrike och Kina, beräknas tillsammans förfoga över 40 000 lill 50 000 kärnvapen

161

Nr 31

Fredagen den

21 november 1980

Anmälan av interpellationer

med en sprängkraft motsvarande en miljon Hiroshimabomber. Del räcker flera gånger om för att utrota all mänsklig civilisation.

Värnandel om freden är en livskraftig uppgift. Ett storkrig kan vara nära, eller som Frank Barnaby, chef för SIPRI, sagt: "Om inle meningsfulla nedmstningsålgärder snart vidtas, är del svårt alt se hur en kalastrof kan undvikas."

Risken för ett kärnvapenkrig har aldrig varit större än nu, och ett framtida kärnvapenkrig kommer med all sannolikhet all drabba den europeiska kontinenten. F. n. finns omkring 15 000 kärnvapen i Europa klara all sättas in i ell krisläge. NATO-beslutet all installera ytterligare 600 nya avancerade kärnvapenrakeler i Västeuropa, däribland de s. k. kryssningsrobolarna, har ytterligare ökat riskerna för en katastrof. Också Sverige berörs av detta beslut. "Qm man lar en karta över Europa och ser vilken väg som kryssningsrobolarna kan och bör ta från sina avskjulningsramper i Västeuropa så ser man all risken är stor alt robotarna kan la en bana över Sverige, men särskilt över Finland." (Mililärforskaren Wilhelm Agrell 1979.)

Sverige berörs även på andra sätt. NATO:s beslut att lagra amerikanska vapen i Norge är ett direkt hot mol svenska landsdelar. Mellan de nya depåerna i Tröndelag och vårt eget Östersund är del knappt 15 mil. I en nyligen utkommen bok, Forhandslagring i Norge, konstateras all de nya lagren har en ödesbestämd och farlig innebörd inle bara för norska säkerhetspolitiska intressen, utan för hela Norden. De ingår i en strategi som innebär all en andra front skall öppnas i NATO:s nordflank i händelse av krig - Norden kommer alltså atl dras in i en supermaklsduell var den än kan tänkas starta. Enligt boken bedöms någon motsvarande offensiv konventionell upprustning ej försiggå på Kolahalvön, som kan ge anledning lill den amerikanska upptrappningen.

I Madrid pågår nu den europeiska säkerhelskonferensen, ÉSK. Sveriges försök all presentera lösningar som möjliggör konferensens fortsättning är självfallet positiva. Samtidigt är det uppenbart att Sverige som ett alliansfritt land kan göra än mer i del vikliga fredsarbetet. Vi kan söka medlemskap i den alliansfria rörelsen. Vi kan och måste, för atl framstå som trovärdiga, starta en nedrustning. "Sverige kan börja", så löd huvudtemat under FN:s nedrustningsvecka i vårt land. Sverige måste också driva kravet om ett kärnvapenfrill Europa.

Endast ett mirakel kan rädda oss, har Alva Myrdal sagt. Det miraklet måste förverkligas. Sverige måste gå i spetsen för nedrustnings- och fredsslrävandena.

Mol bakgrund av del anförda vill jag fråga:

Anser utrikesminisiern all Sverige kan gå i spetsen och börja nedrusta?

Är utrikesministern beredd all aktivt arbeta för en kärnvapenfri zon i Norden med sikte på ett kärnvapenfrill Europa?

162

den 21 november

Nr 31

1980/81:57 av Sten Svensson (m) till statsrådet Britt Mogård om yrkesintro-duklionsulbildningen:

Riksdagen beslöt i våras i anslutning lill den s. k. ungdomsproposilionen all man skulle införa yrkesintroduktion om 40 veckor i form av utbildning som skulle förläggas lill förelagen. Den nya utbildningen skulle rikta sig lill elever som av någon anledning inle ville eller kunde delta i den reguljära gymnasieskolans utbildning. Tanken var att man bl. a. skulle fånga upp skollrölla elever. Dessa skulle få möjligheter all under instruktion praktiskt pröva på olika arbetsuppgifter. Yrkesintroduktionen skulle så långt möjligt utformas individuellt.

De olika åtgärder som föreslogs i ungdomspropositionen har i stort fallit väl ul, och del har varit möjligt atl som planerades kraftigt dra ned beredskapsarbeten för ungdomar ulan atl därför, som förutspåddes från socialdemokratiskt håll, ungdomsarbetslösheten drastiskt ökat. När det gäller introduktionsutbildningen har emellertid en del problem uppstått. De är främst hänförliga till hantverksbetonade yrken men kan också gälla inom industrin. Problemen hänger samman med de fackliga organisationernas inställning till utbildningen. Inom exempelvis frisöryrket finns en särskild lärlingsutbildning som omfattar flera år. Med hänvisning lill detta har Frisöranslälldas förbund motsatt sig att del ordnas med yrkesintroduklion på arbetsplatser där kollektivavtal gäller. I andra fall har fackliga organisationer motsatt sig att introduktionsutbildning ordnas, med motivering atl del inle finns något avtal härom.

Del har t. o. m. gåtl så långt - och del gäller inom frisöryrket - all den fackliga organisationen kräver företagare på skadestånd på tiotusentals kronor för kolleklivavialsbroll. Företagarna har i god tro och på uppmaning av skolmyndigheter och med stöd av SSA-råd ordnat introduktionsutbildning. Det jag här redovisat skapar en negativ publicitet kring en utbildningsform som från många synpunkter är värd uppmuntran. Företagarna i allmänhet blir naturligtvis återhållsamma med atl ställa utbildningsplatser lill förfogande. Kort sagt: en god sak skadas, och det går ul över en grupp ungdomar som så väl behöver introduktion och praktik i arbetslivet.

Med hänvisning lill det anförda hemställer jag om kammarens tillstånd all lill statsrådet Mogård ställa frågan, om statsrådet överväger något initiativ för atl underlätta all introduktionsutbildning kan anordnas på skilda typer av arbetsplatser i enlighet med riksdagens intentioner.

Fredagen den 21 november 1980

Anmälan av interpellationer

1980/81:58 av Kerstin Andersson i Kumla (s) till handelsministern om de s. k. pyramidförelagen:

Pyramidföretagens tvivelaktiga verksamhet uppmärksammades i Sverige i början på 1970-talet.

I förelagens annonsering efter återförsäljare förekom påståenden som: "Tjäna 10-15 000 kr. per månad", "Tjäna 1 000-3 000 kr. extra per månad

163

Nr 31

Fredagen den 21 november 1980

Meddelande om frågor

under fritiden". Dessa fantastiska förljänstmöjligheter belystes ytterligare vid offentliga möten för all värva återförsäljare av företagens produkter. • Snabbi kunde emellertid de personer som nappat på erbjudandel all bli återförsäljare av företagets produkter konstatera, atl det var omöjligt all ens tjäna några kronor. Återförsäljarna betalade själva sin utbildning och sill varulager- varor som var myckel svårsålda. Försäljarnas chans all få tillbaka sina satsade pengar var alt i sin lur värva återförsäljare, därav namnet pyramidförelag.

Både konsumentombudsmannen och marknadsdomstolen har haft anledning all lilla närmare på pyramidföretagens marknadsföring av ålerförsäl-jarrälligheter.

1973 förbjöd marknadsdomstolen ett förelag (Holiday Magic) vid vite av 2 milj. kr. alt bl. a. förespegla återförsäljarna orealistiska förljänstmöjligheter. Samma år fick konsumentombudsmannen den första anmälan mol ytterligare ett förelag (Golden Chemical Products Sweden AB).

I England och Danmark finns en lagstiftning som klart anger hur pyramidföretagen får agera. 1 Sverige har konsumentombudsmannen ställt villkor för pyramidföretagen om regler för ålerförsäljning. Gång på gång uppmärksammas emellertid alt nya och gamla pyramidföretag inte följer de regler som utfärdals.

Det är åtskilliga människor som påverkas av och tror på pyramidföretagens garantier om höga inkomster. De som lockas tror ofta alt de har en trygghet genom den relativt hårda lagstiftning Sverige har på övriga konsumentområden.

Med hänvisning lill del anförda vill jag fråga handelsministern:

Vilka åtgärder är handelsministern beredd alt vidta för alt stärka återförsäljarnas skydd inom pyramidföretagen?

10 § Meddelande om frågor

Meddelades atl följande frågor framställts den 21 november

164

1980/81:129 av Eva Hjelmström (vpk) lill utbildningsministern om åtgärder mol våldsinriktade videoprodukter:

På Fonzie's, en flipperhall i Stockholm, visas Molorsågsmassakern för minderåriga. The Tollbox Murders kan hyras i närmaste videoaffär av 12-13-åringar. Del här är produkter som utgör orgier i spekulativt våld, produkter som sannolikt skulle ha lolalförbjudits av filmcensuren.

När riksdagen i våras behandlade motioner från vpk och även socialdemokraterna, där vi krävde snabba åtgärder för att förhindra den våg av våldsinriktade videoprogram som de kommersiella videoföretagen nu gör en jätlesatsning på, hänvisades lill videogramulredningens arbete. Videogram-

utredningen har emellertid ännu inle lagl fram något förslag som skulle

kunna förhindra den formliga explosion av underhållningsvåld som nu

drabbar främst barn och ungdom. Mot denna bakgrund vill jag fråga utbildningsministern: Är utbildningsministern beredd all snarast lägga fram förslag som skulle

innebära alt videoproduklerna åtminstone kom atl omfattas av samma eller

liknande regler som gäller för filmen?

Nr 31

Fredagen den

21 november 1980

Meddelande om frågor

1980/81:130 av Bertil Hansson (fp) till utbildningsministern om ell internationellt sjöfarlsuniversitel:

Enligt uppgifter från olika håll är det aktuellt atl förlägga ett internationellt sjöfarlsuniversitel i FN:s regi lill Sverige. Vilka planer har regeringen i frågan om lämplig ort för lokalisering av delta universitet?

1980/81:131 av Per Arne Aglert (fp) till statsrådet Karin Andersson om statens ansvar för asylsökande flyktingar:

I uppvaktning och skrivelser har Uppsala kommun och Sveriges frikyrkoråd var för sig påpekat de svåra förhållanden som råder för de spontana, asylsökande flyktingar som söker asyl i Sverige. Den långa väntetiden är ofta nedbrytande för de asylsökande. De asylsökande får också själva välja uppehållskommun under undersökningstiden. Del gör all kommuner som Södertälje, Botkyrka, Sigtuna och Uppsala får ett övermäktigt tryck på sin administration, särskilt på bosladsförmedlingsorgan och sociala nämnder. Kommunerna får inle heller full täckning för de administrativa kostnadsökningar som de asylsökande förorsakar vissa av kommunernas förvaltningar.

Invandrarverkels generaldirektör har nyligen i Kommun Aktuellt tagit utgångspunkt i här redovisade synpunkter och föreslår alt kommuner skall få specialisera sig på en eller ett fåtal invandrargrupper ur etnisk, språklig, religiös och kulturell bakgrundshänsyn.

Mol bakgrund av del anförda önskar jag fråga statsrådet Karin Andersson:

Vilka åtgärder har statsrådet vidtagit, eller avser statsrådet att vidtaga, för atl staten skall la ell totalansvar för alla asylsökande i Sverige och för alt de asylsökande vid ansökningstillfället rekommenderas till en upplagningsen-het, som bygger på etnisk, språklig, religiös och kulturell bakgrund?

11 § Kammaren åtskildes kl. 15.01.

In fidem

SUNE K. JOHANSSON

/Solveig Gemert