Riksdagens protokoll 1979/80:59 Torsdagen den 3 januari
ProtokollRiksdagens protokoll 1979/80:59
Kammarens protokoll
I kammarens protokoll finns allt som sägs i kammaren nedskrivet. I protokollet står det också hur partierna har röstat. Ett snabbprotokoll publiceras ungefär sex timmar efter att dagens sista debatt i kammaren är slut. Det slutliga protokollet är färdigt efter några veckor.
Riksdagens protokoll 1979/80:59
Torsdagen den 3
januari
Kl. 17.00
§ 1 Upplästes följande inkomna skrivelser:
Till riksdagen
Härmed anhåller jag om entledigande från riksdagsmannauppdraget fr. o. m. den 10 januari 1980. Stockholm den 20 december 1979 Arne Pettersson
Till riksdagen
Anhåller om befrielse från mitt uppdrag som ersättare, Säffle den 28 december 1979 Allan Gustafsson
Kammaren biföll dessa framställningar,
§ 2 Föredrogs och hänvisades
Proposition
1979/80:68 till skatteutskottet
§ 3 Föredrogs och hänvisades
Förslag
1979/80:5 till konstilutionsutskoftet
§ 4 Föredrogs och bifölls Interpellationsfrarnställningarna 1979/80:111-113
§ 5 Anmäldes och bordlades
Propositionerna
1979/80:66 med förslag till lag om ändring i brottsbalken (häleri m, m,)
1979/80:72 om bostadsanvisningslag, m, m,
1979/80:76 om utbyggnad av föräldraförsäkringen
§ 6 Anmäldes och hänvisades genast till näringsutskottet Motion
1979/80:138 av Börje Hörnlund
med anledning av proposition 1979/80:75 om folkomröstning i kärnkraftsfrägan
Nr 59
Torsdagen den 3 januari 1980
Meddelande om frågor
§ 7 Meddelande om frågor
Meddelades att följande frågor framställts
den 3 januari
1979/80:238 av Thure Jadestig (s) till kommunikationsministern om SJ:s godsterminaler:
SJ:s lågprislinje och andra insatser inom kollektivtrafiken har väsentligt ökat persontrafiken. Trots denna ökning av person- och godslrafiken kommer bl, a, SJ-terminalen i Hallstahammar att indragas. Hallstahammar har ca 14 000 invånare; dessa hänvisas nu till andra kommuner för att ta SJ:s tjänster i anspråk.
Vilka kriterier anser statsrådet att en tätort - utan direkt personförande tåglinjer - skall ha för att behålla SJ-terrninalens servicefunktioner?
1979/80:239 av tredje vice talmannen Karl Erik Eriksson (fp) till kommunikationsministern om åtgärder för att förhindra TV-haverier:
Under julhelgen inträffade det mest omfattande haveriet i den svenska televisionens historia. Genom att toppen på den 320 m höga TV-masten på Blåbärskullen vid Sunne blåste ner blev mellan 150 000 och 200 000 värmlänningar utan TV-bild. Det beräknas också att ca 1 miljon norrmän genom haveriet blev utan möjlighet att se svensk TV. Genom mycket berömvärda insatser från televerkets personal har de flesta åter fått möjlighet att se TV, men fortfarande saknar 10 000 fill 15 000 hushåll TV-bild.
Enligt uppgift i massmedia finns risk för ytterligare skador om väderleken blir otjänlig. Vid maximal otur med vädret skulle, enligt experternas bedömningar, reparationstiden bli lång och kostnaderna kunna uppgå till mycket höga belopp.
Även om orsaken till det svåra haveriet inte är helt klarlagd torde rostangrepp på den relativt gamla anläggningen ha en viss inverkan. Allmänheten ställer sig nu den berättigade frågan, vilka risker som finns att ytterligare haverier kan inträffa med anledning av att rostangrepp och-nedslitning uppstått på liknande äldre anläggningar. Kritik har också riktats mot att televerket är för dåligt rustat med portabla anläggningar för att klara katastrofsituationer.
Med hänvisning till det anförda vill jag ställa följande frågor till kommunikationsministern:
Kommer det svåra haveriet i Värmland att innebära skärpt kontroll och ökade säkerhetsåtgärder från televerkets sida för att förebygga liknande haverier?
Avser man att bygga ut de portabla anläggningarna för att klara TV-abonnenternas berättigade krav på att avbrotten vid liknande situationer skall bli så kortvariga som möjligt?
1979/80:240 av Sture Korpås (c) till statsrådet Carl Axel Petri om kärnkraft- Nr 59
verks säkerhet mot jordbävningar: Torsdagen den
Söndagen den 23 december 1979
inträffade i Roslagen en jordbävning av 3 januari 1980
en intensitet som man tidigare inte räknat med i detta område. Inte långt från
centrum för skalvet ligger kärnkraftverket i Forsmark. Med anledning därav
Meddelande om
ber jag att få ställa följande frågor till energiministern: frågor
Vilken hänsyn till risken för jordbävning har man tagit vid konstruktionen av kärnkraftverket i Forsmark?
Vilka åtgärder ger den opåräknat starka jordbävningen anledning till, innan Forsmarksreaktorerna får laddas efter ett eventuellt ja till kärnkraft i folkomröstningen?
§8 Kammaren åtskildes kl. 17.01.
In fidem
SUNE K. JOHANSSON
/Solveig Gemert
Kammarens protokoll
I kammarens protokoll finns allt som sägs i kammaren nedskrivet. I protokollet står det också hur partierna har röstat. Ett snabbprotokoll publiceras ungefär sex timmar efter att dagens sista debatt i kammaren är slut. Det slutliga protokollet är färdigt efter några veckor.